<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Alternativ för Tyskland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/alternativ-for-tyskland/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 06 Aug 2026 08:22:10 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Alternativ för Tyskland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Över 1 000 tyska jurister kräver AfD-förbud</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/over-1000-tyska-jurister-kraver-afd-forbud/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Aug 2026 08:22:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AfD]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[förbud]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236612</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 1 000 tyska jurister har anslutit sig till ett upprop för att inleda ett förbudsförfarande mot Alternativ för Tyskland (AfD). Det är Författningsdomstolen i Tyskland – inte regeringen eller parlamentet – som i slutänden avgör om ett parti kan förbjudas.</strong>

Det öppna brevet har organiserats av Republikanischer Anwältinnen- und Anwälteverein, RAV.

Den 3 augusti uppgav organisationen att 1 051 personer hade undertecknat uppropet, däribland advokater, domare, åklagare och andra juridiskt verksamma. Uppropet riktas till den federala regeringen och Bundestag.

Undertecknarna vill att ett AfD-förbud ska prövas av Tysklands Författningsdomstol och hänvisar till ett rättsvetenskapligt utlåtande från organisationen Gesellschaft für Freiheitsrechte, GFF.

Utlåtandet bedömer att ett förbudsförfarande sannolikt skulle kunna vinna framgång.

[caption id="attachment_157069" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/AfD-15.jpg"><img class="size-medium wp-image-157069" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/AfD-15-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Alternativ för Tyskland växer i flertalet tyska opinionsmätningar (arkivbild). Montage. Foto: Tino Chrupalla/Facebook.[/caption]
<h3>Höga trösklar för partiförbud</h3>
Bedömningen är dock inte ett domstolsavgörande. <a href="https://www.rav.de/publikationen/mitteilungen/mitteilung/mittlerweile-fordern-ueber-1000-juristinnen-und-juristen-die-einleitung-eines-afd-verbotsverfahrens-beim-bundesverfassungsgericht-1284" target="_blank" rel="noopener nofollow">RAV</a> kan inte självt ansöka om ett förbud.

Enligt Författningsdomstolens regler kan endast Bundestag, Bundesrat eller den federala regeringen ansöka om förbud mot ett rikstäckande parti.

Domstolen ställer höga krav för ett partiförbud. Antikonstitutionella idéer räcker inte i sig; partiet måste bland annat aktivt och aggressivt verka för att undanröja den fria demokratiska grundordningen.

Det måste också finnas konkreta tecken på att partiet kan nå sådana mål. Något formellt förbudsförfarande mot AfD har ännu inte inletts.

Uppropet innebär därför i nuläget en uppmaning till de institutioner som har rätt att ansöka om en rättslig prövning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stark press på Merz att samarbeta med AfD</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/stark-press-pa-merz-att-samarbeta-med-afd/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 19 Oct 2025 12:51:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[CDU]]></category>
		<category><![CDATA[Friedrich Merz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215383</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den interna kritiken mot Friedrich Merz utfrysning av Alternativ för Tyskland tilltar kraftigt inom CDU.</strong>

<strong>Flera framträdande politiker kräver nu att partiledaren ska ompröva sin vägran att samarbeta med partiet, och särskilt i de delstater där AfD ligger före CDU i opinionsmätningarna.</strong>

Den tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-blackrock-toppen-vantas-bli-tysklands-nya-forbundskansler/" target="_blank" rel="noopener">BlackRock-toppen</a> Merz håller fast vid sin strikta linje trots det allt starkare motståndet. Han bekräftade på nytt att partiet inte kommer att samarbeta med det nationalkonservativa partiet Alternativ för Tyskland (AfD), även om kritiken nu kommer från högt uppsatta företrädare inom de egna leden.

Först var det före detta generalsekreteraren Peter Tauber, den tidigare ministern Karl-Theodor zu Guttenberg och förre ordföranden för grundvärdeskommissionen Andreas Rödder som öppet ifrågasatte den nuvarande linjen. Nu har kritiken spridit sig, särskilt bland östtyska CDU-politiker som anser att utfrysningsstrategin är verkningslös, <a href="https://jungefreiheit.de/politik/deutschland/2025/widerstand-in-der-cdu-waechst-aber-merz-kettet-sich-an-die-brandmauer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> konservativa Junge Freiheit.

Till Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung sa Merz att hans parti kommer att lägga kraft på att "ännu tydligare lyfta fram skillnaderna mellan oss och AfD" än tidigare.

Föreställningen att CDU och AfD skulle kunna bedriva gemensam politik är "en falsk berättelse", menade han.
<h3>Östtyska politiker kräver omprövning</h3>
Men medan partiledaren vill skärpa kursen varnar ett ökande antal kristdemokrater för att man inte längre får låta sig "muras in av andra".

Andreas Bühl, CDU:s gruppledare i Thüringens delstatsparlamentet, kritiserade strategin i en intervju med Bild-Zeitung:

<em>— Om en lag som av sakliga skäl bedömts vara riktig också får stöd från de politiska ytterligheterna, är det ingen anledning att ompröva den. Politik får inte styras av vem som applåderar</em>, sa Bühl.

Christian Hartmann, CDU:s gruppledare i Sachsen, kräver en nyorientering. Unionen måste "bortom alla brandmursdebatter hitta sin egen position och sedan också konsekvent genomföra den", menade han.

<em>— Det sätt som alla andra partier under de senaste åren har behandlat AfD på har inte lett till att partiet blivit svagare</em>, tillade Tom Unger, generalsekreterare för CDU i Sachsen.
<h3>Paralleller till Sverige</h3>
Debatten i Tyskland påminner om den svenska, där Sverigedemokraterna trots starkt folkligt stöd blev utfrysta och demoniserades i åratal – fram till valet 2022 då Tidöavatalet gav SD reellt politiskt inflytande över rikspolitiken.

I dag betraktas partiet som en legitim samarbetspartner som gör anspråk på ministerposter nästa val, men många påpekar samtidigt att SD har betalat ett högt pris: partiet har liberaliserats i flera viktiga kärnfrågor för att släppas in i värmen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>CDU segrar i Nordrhein-Westfalen – AfD tredubblar sitt stöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/cdu-segrar-i-nordrhein-westfalen-afd-tredubblar-sitt-stod/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2025 07:25:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AfD]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[CDU]]></category>
		<category><![CDATA[Friedrich Merz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213000</guid>

					<description><![CDATA[<strong>CDU blir av allt att döma största parti i delstatsvalet i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen. Men det är framför allt nationalkonservativa Alternativ för Tyskland som har anledning att fira efter att ha tredubblat sitt väljarstöd.</strong>

När vallokalerna stängde på söndagen visade de första prognoserna att kristdemokratiska CDU, lett av den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, får omkring 34 procent av rösterna. Socialdemokratiska SPD hamnar på andra plats med 22,5 procent.

Den stora förändringen står dock Alternativ för Tyskland (AfD) för. Partiet ser ut att få 16,5 procent – en kraftig <a href="https://www.dw.com/en/germany-merzs-cdu-set-to-win-in-nrw-afd-makes-big-gains/live-73986739" target="_blank" rel="nofollow noopener">ökning</a> från 5,1 procent i valet 2020.

Söndagens val var det första lokala valet sedan den politiska omvälvningen i tysk politik tidigare i år och för AfD innebär resultatet ytterligare ett steg i partiets expansion västerut.

Det nationalkonservativa partiet har på senare år gjort historiska framgångar och blivit den näst största politiska kraften på nationell nivå. Väljarbasen har traditionellt funnits i östra Tyskland men växer nu även i Väst – som söndagens resultat i Nordrhein-Westfalen visar.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Ein riesiger Erfolg: Nach ersten Prognosen hat sich das Ergebnis der AfD in NRW verdreifacht. Herzlichen Dank an alle Wahlkämpfer und an unsere Wähler! <a href="https://t.co/5eim5eDxfP">pic.twitter.com/5eim5eDxfP</a></p>
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1967267753829785654?ref_src=twsrc%5Etfw">September 14, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Hårda åsiktslagar</h3>
Trots AfD:s växande stöd i både val och opinionsundersökningar har partiet svårt att få faktiskt politiskt inflytande. De övriga etablissemangspartierna har konsekvent vägrat samarbeta och bildat olika koalitioner för att hålla AfD utanför makten.

Flera tyska makthavare har gått ännu längre än så och argumenterat för att AfD helt bör förbjudas och klassas som grundlagsvidrigt.

Tysklands hårda åsiktslagar gör många invandringskritiska och nationalistiska ståndpunkter till brottsliga handlingar. Medan flera grannländer har en betydligt friare debatt använder tyska myndigheter ofta 30-talets historia som argument för att tysta politisk opposition.

AfD:s framgångar den senaste tiden har dock rest frågan om de tyska åsiktslagarna och försöken att isolera AfD verkligen fungerar – eller om de tvärtom driver fler missnöjda tyska väljare till partiet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sex AfD-politiker döda på kort tid – väcker frågor inför tyskt val</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sex-afd-politiker-doda-pa-kort-tid-vacker-fragor-infor-tyskt-val/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Sep 2025 12:18:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[dödsfall]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212457</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sex politiker från det nationalkonservativa partiet Alternativ för Tyskland har dött inom loppet av ett par veckor i delstaten Nordrhein-Westfalen. Dödsfallen inträffade bara veckor före regionalvalet den 14 september.</strong>

Fyra kandidater och två ersättare från AfD uppges ha avlidit under en extremt kort tidsperiod, vilket väckt spekulationer inom partiet. De avlidna är Ralph Lange, 66, Wolfgang Klinger, 71, Stefan Berendes, 59, och Wolfgang Seitz, 59, samt två ännu icke namngivna ersättare.

Tysk polis hävdar att de utreder samtliga dödsfall, men att inget brott misstänks i dagsläget. Myndigheterna påstår att två av dödsfallen berodde på naturliga orsaker och information om övriga dödsorsaker har inte offentliggjorts av hänsyn till de anhöriga.

AfD:s andranamn i Nordrhein-Westfalen, Kay Gottschalk, <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c5ykyewrerpo" target="_blank" rel="nofollow noopener">uttalade</a> sig på tisdagen om de rykten som cirkulerar inom partiet om att politikerna skulle ha blivit mördade eller på annat sätt dött på onaturlig väg.

<em>— Det jag har framför mig – men det är bara ofullständig information – stödjer inte dessa misstankar för tillfället</em>, sa Gottschalk till Politicos Berlin Playbook Podcast.

Han betonade att partiet vill att fallen utreds "utan att omedelbart hamna i konspirationsteoriernas territorium" och påpekade vikten av att visa hänsyn till de drabbade familjerna.
<h3>"Nästan statistiskt omöjligt"</h3>
AfD:s partiledare Alice Weidel har också väckt uppmärksamhet i samband med att hon delade ett inlägg från ekonomen Stefan Homburg, som argumenterade för att antalet dödsfall var "nästan statistiskt omöjligt".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="nl">Vier AfD-Kandidaten gestorben. <a href="https://t.co/i9is9Dnya5">https://t.co/i9is9Dnya5</a></p>
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1962207184076358137?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

&#160;

Praktiska problem har också uppstått efter dödsfallen – valsedlar har fått tryckas om flera gånger och vissa förtidsröster har ogiltigförklarats.

AfD har gjort betydande framsteg i Nordrhein-Westfalen sedan det senaste delstatsvalet 2022. Partiet har enligt opinionsundersökningar ökat från 5,4 procent till närmare 17 procent av väljarstödet.

Nordrhein-Westfalen är Tysklands mest folkrika delstat med 18 miljoner invånare. Totalt ställer omkring 20 000 kandidater upp i valet den 14 september.

Trots opinionsframgångarna förväntas AfD ändå stängas ute från inflytande när övriga etablissemangspartier går samman för att stoppa det EU- och invandringskritiska partiet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Merkel erkänner – folkutbytespolitiken drev tyskarna till AfD</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/merkel-erkanner-folkutbytespolitiken-drev-tyskarna-till-afd/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Aug 2025 09:02:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Angela Merkel]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211896</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny dokumentär erkänner Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel att hennes gränslösa migrationspolitik 2015 och framåt gjorde så att många tyskar övergav etablissemangspartierna och istället sökte sig till nationalistiska Alternativ för Tyskland.</strong>

<strong>Trots att hennes migrationspolitik fått långtgående negativa konsekvenser för det tyska folket och samhället betonar Merkel att hon inte ångrar någonting.</strong>

"Wir schaffen das" – vi klarar det. Angela Merkels ord från augusti 2015 blev symbolen för Tysklands gränslösa massinvandringspolitik när landet tog emot närmare en miljon asylsökande under en enda höst. Beslutet, som fattades utan bred politisk förankring, kom enligt många bedömare att fundamentalt förändra det tyska samhället.

Nu, nio år senare, tvingas den tidigare förbundskanslern i en dokumentär på public service-kanalen ARD erkänna att hennes politik också fick stora politiska konsekvenser – och att många tyskar övergav de gamla etablerade partierna och istället sökte sig till alternativ som bättre representerade deras intressen.

<em>— Självklart fick mitt beslut människor att ansluta sig till AfD. Och på så vis blev AfD definitivt starkare</em>, <a href="https://www.tagesschau.de/inland/gesellschaft/merkel-wir-schaffen-das-110.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Merkel i dokumentären.
<h3>"Stor uppgift"</h3>
EU- och invandringskritiska Alternativ för Tyskland ligger i dag nästan jämsides med Merkels egna kristdemokratiska CDU/CSU i opinionsmätningarna – en dramatisk utveckling som direkt kan kopplas till den massinvandringsvågen 2015 och de samhällsproblem som följde med denna.

Trots detta vägrar Merkel erkänna några misstag. I dokumentären försvarar hon envist både sin politik och sitt omstridda uttalande.

<em>— Det var inte tänkt att uttrycka något annat än att vi står inför en stor uppgift</em>, säger hon om de ökända orden "Wir schaffen das" – ett löfte som många tyskar i dag anser vara naivt, förljuget och verklighetsfrånvänt.
<h3>Kvävd debatt under Merkels era</h3>
Under Merkels ledning förde Tyskland kanske Europas mest gränslösa invandringspolitik, samtidigt som all kritik systematiskt avfärdades och motståndare rutinmässigt stämplades som ”rasister” och ”nazister” – en smutskastningsstrategi som fortfarande är vanlig tio år senare.

Tyskland har dessutom några av västvärldens allra hårdaste lagar kring åsiktsbrott. Personer som offentligt kritiserar invandringspolitiken i starka ordalag riskerar omfattande böter och fängelsestraff – en ordning som yttrandefrihetsaktivister menar har skapat en kultur av självcensur och rädsla för att uttrycka vad man egentligen tycker om invandringens konsekvenser.

Trots att mer än var femte tysk Idag röstar på AfD – och partiet är störst i stora delar av Östtyskland, försöker dess motståndare fortfarande kriminalisera det med hänvisningar till att dess politik skulle strida mot den tyska grundlagen.

[caption id="attachment_196840" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Alice-Wiedel-AfD.jpg"><img class="wp-image-196840 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Alice-Wiedel-AfD-640x328.jpg" alt="Alice Weidel AfD Alternativ för Tyskland" width="640" height="328" /></a> AfD-ledaren Alice Wiedel är mycket populär på många håll i Tyskland. Foto: X/@Alice_Wiedel[/caption]
<h3>Retoriskt skifte</h3>
De senaste åren har Tyskland och flera andra europeiska länder drastiskt förändrat sin retorik kring migration. Talet om öppna hjärtan och gränslös solidaritet har ersatts av krav på striktare gränskontroller och hårdare asylregler.

I praktiken har dock den tuffare retoriken inte resulterat i någon genomgripande förändring. Massinvandringen fortsätter, om än i något lägre takt, medan utlovade storskaliga utvisningsprogram gång på gång strandat i byråkratiska processer utan att någonsin förverkligas.

I Sverige talas det i Tidöregeringen exempelvis ofta om att det skett ett migrationspolitiskt "paradigmskifte" – trots att massinvandringen fortsatt befinner sig på historiskt höga nivåer och Sverige tog emot nästan 100 000 <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/trots-paradigmskifte-fortsatt-massinvandring-2024/" target="_blank" rel="nofollow noopener">migranter</a> förra året.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tysk vänstertidning polisanmäler egen intervjuperson</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tysk-vanstertidning-polisanmaler-egen-intervjuperson/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Aug 2025 09:59:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Lippische Landes-Zeitung]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211327</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den vänsterliberala tyska lokaltidningen <em>Lippische Landes-Zeitung</em> har hittat en kreativ lösning på problemet med obekväma uttalanden från politiska motståndare – man anmäler sina egna intervjuobjekt till polisen.</strong>

Tidningen i delstaten Nordrhein-Westfalen intervjuade AfD:s borgmästarkandidat Jirka Möller. Men redaktionen blev så orolig över vad 53-åringen sa att man både censurerade intervjun och skickade de strukna delarna "till ansvariga myndigheter för granskning".

Möller, en utbildad kock och familjefar, hade enligt tidningen gjort uttalanden som kunde vara "grundlagsstridiga" eller kunde "visa på högerextremistiska tendenser".

När intervjun publicerades var den fylld med redaktionens egna kommentarer i kursiv stil. Dessa påstods "sätta uttalandena i sammanhang".

Tidningen avfärdade bland annat Möllers påstående om att den tyska regeringen styrs av en "ny världsordning" som en "högerextrem konspirationsteori utan belägg", <a href="https://jungefreiheit.de/politik/deutschland/2025/lokalzeitung-meldet-afd-interviewpartner-an-die-behoerden/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> konservativa Junge Freiheit.
<h3>"Förmodligen straffbara yttranden"</h3>
Redaktionen korrigerade även hans uppgift att AfD inte längre klassas som "bekräftat högerextrem". Tidningen var noga med att betona att denna klassificering endast "offentligt suspenderats" på grund av pågående rättsprocesser.

Andra uttalanden som fick faktakontroller rörde allt från inträdesregler på schweiziska badanläggningar till påstådd "islamistinvasion" på order från Iran, samt Möllers jämförelse mellan genusspråk och George Orwell.

Så sent som den 5 augusti presenterade tidningen sin nya policy för hantering av AfD-politiker. Framöver ska alla intervjuer kommenteras, påstått falska påståenden markeras och "förmodligen straffbara yttranden" inte bara censureras utan även anmälas till myndigheterna.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Was die Lippische Landes-Zeitung (LZ) mit einem Interviewpartner gemacht hat, ist ein eklatanter Verstoß gegen journalistische Prinzipien.

Nachdem eine Redakteurin mit dem AfD-Kandidaten für das Bürgermeisteramt in Extertal, Jirka Möller, gesprochen hatte, meldete die Redaktion… <a href="https://t.co/XxSnt31UOP">pic.twitter.com/XxSnt31UOP</a></p>
— Janina Lionello (@janinisabel) <a href="https://twitter.com/janinisabel/status/1955501771893150026?ref_src=twsrc%5Etfw">August 13, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Trend i tysk media</h3>
Lippische Landes-Zeitung är inte ensamma om att mycket tydligt ta ställning från AfD och andra mindre invandringskritiska partier. I Aachen har likaledes vänsterliberala <em>Aachener Zeitung</em> exempelvis arrangerat 16 valdebatter inför kommunalvalet – men uteslutit AfD från samtliga.

<em>— Vi rapporterar objektivt, så neutralt som vi kan, om allt som händer. Men vi kommenterar mycket, mycket tydligt – och det emot AfD. Konsekvent. Det finns ingen kollega som inte gör det</em>, förklarade en redaktör.

AfD:s lokala avdelning anklagar tidningen för att styra bevakningen "genom ett filter", där vem som bjuds in till debatter beror på hur välvilligt redaktionen skriver om respektive parti.

Enligt partiets företrädare finns det knappast något utrymme för neutral opinionsbildning när tidningen tagit en så uttalat fientlig ställning mot partiet i fråga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu är AfD Tysklands mest populära parti</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nu-ar-afd-tysklands-mest-populara-parti/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Aug 2025 08:13:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alice Wiedel]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Friedrich Merz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211240</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny opinionsundersökning visar att det massinvandrings- och krigskritiska Alternativ för Tyskland (AfD) nu passerat förbundskansler Friedrich Merz liberalkonservativa block och blivit landets mest populära parti.</strong>

Enligt RTL/ntv:s ”Trendbarometer”, som publicerades i tisdags, når AfD <a href="https://media.rtl.com/meldung/RTL-ntv-Trendbarometer-00416/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rekordhöga</a> 26 procent, en procentenhet före den regerande kristdemokratiska CDU/CSU-koalitionen, som sjunker till 24 procent – den lägsta nivån sedan 2021.

Socialdemokratiska partiet (SPD) ligger på 13 procent, samma som De gröna, medan Vänsterpartiet får 11 procent av väljarstödet. Alla andra partier hamnar på ensiffriga resultat, och en fjärdedel av de tillfrågade uppgav att de antingen skulle avstå helt från att rösta eller var osäkra – betydligt fler än vid det senaste valet.

Stödet för förbundskansler Merz har samtidigt fallit till 29 procent, den lägsta nivån sedan han tillträdde i maj, medan missnöjet mot hans ledarskap har stigit till hela 67 procent. Kritiken är särskilt stark i östra Tyskland och bland väljare som stödjer AfD, Vänsterpartiet eller De gröna, vilket har fått många att ifrågasätta om regeringen kan behålla makten på sikt.

Undersökningen visar också att 62 procent av tyskarna tror att ekonomin kommer att försämras under året – den mest pessimistiska bedömningen hittills – medan endast 14 procent förväntar sig en förbättring. Hälften av de tillfrågade uttrycker brist på förtroende för något parti att hantera landets problem.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Die Bürger haben endgültig genug von einer Union, die die Politik der Ampel nicht nur nahtlos fortführt, sondern sogar noch ausbaut. Herr Merz ist schon nach 100 Tagen untragbar geworden - Zeit für eine AfD-Regierung! <a href="https://t.co/3JDqbeQHYY">pic.twitter.com/3JDqbeQHYY</a></p>
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1955215297951961410?ref_src=twsrc%5Etfw">August 12, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Vill bredda väljarbasen</h3>
AfD, som grundades 2013, har sedan dess gradvis ökat sitt stöd, delvis drivet av den pågående massinvandringskrisen i Tyskland. I februari kom partiet på andra plats i förbundsdagsvalet med 152 av 630 mandat. Inför nästa års regionala val har AfD tonat ner sin retorik något för att försöka locka väljare från mitten och bredda sin väljarbas.

Den tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-blackrock-toppen-vantas-bli-tysklands-nya-forbundskansler/" target="_blank" rel="nofollow noopener">BlackRock-toppen </a>Friedrich Merz har under sin korta tid vid makten tagit en mycket hård linje mot Ryssland och lovade nyligen ytterligare 5 miljarder euro i militärt stöd till Ukraina.

Tyskland är en av Ukrainas viktigaste bidragsgivare och allierade, och i förra månaden deklarerade Merz att diplomatiska alternativ var ”uttömda”. Uttalandet väckte kritik från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som anklagade honom för att prioritera eskalering framför diplomati. På hemmaplan möttes beslutet också av kritik, inte minst mot bakgrund av Tysklands svaga ekonomiska läge.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tysklands säkerhetstjänst extremiststämplar AfD</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tysklands-sakerhetstjanst-extremiststamplar-afd/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 May 2025 12:41:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AfD]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205341</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det tyska författningsskyddet, Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), har beslutat klassa hela partiet Alternative für Deutschland (AfD) som en "högerextrem" organisation. Det meddelade myndigheten på fredagen efter vad man själva beskriver som en "<em>intensiv och omfattande</em>" granskning.</strong>

Klassificeringen ger staten utökade befogenheter att övervaka partiet, exempelvis genom avlyssning och användning av infiltratörer. Tidigare har BfV redan pekat ut AfD:s regionala förgreningar i Thüringen och Sachsen-Anhalt som "<em>bevisat extremistiska</em>".

I sin <a href="https://www.dw.com/en/germany-intelligence-agency-labels-afd-party-as-extremist/a-72413346" target="_blank" rel="nofollow noopener">motivering</a> nämner BfV att partiet företräder en "<em>etnicitets- och härkomstbaserad människosyn</em>" som inte anses förenlig med den fria demokratiska grundordningen. Myndigheten lyfter även fram "<em>främlingsfientlig, minoritetsfientlig, islamfientlig och antimuslimsk retorik från ledande företrädare</em>" som skäl till beslutet.

AfD:s partiledare, Alice Weidel, och Tino Chrupalla kallar beslutet för en politiskt motiverad attack och fördömer detta i ett offentligt uttalande.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">+++ Alice Weidel/Tino Chrupalla: "Entscheidung des Verfassungsschutzes ist ein schwerer Schlag gegen die bundesdeutsche Demokratie!" +++</p>
Zur Erklärung des Bundesamtes für Verfassungsschutz teilen die AfD-Bundessprecher Alice Weidel und Tino Chrupalla mit: „Die heutige… <a href="https://t.co/k8bPjekrcg">pic.twitter.com/k8bPjekrcg</a>

— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1918254947201638587?ref_src=twsrc%5Etfw">May 2, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

”<em>Dagens beslut från Författningsskyddet är ett allvarligt slag mot den tyska demokratin. Enligt aktuella opinionsmätningar är AfD den starkaste kraften. Den federala regeringen har bara fyra dagar kvar vid makten, och underrättelsetjänsten har inte ens någon chef längre. Dessutom är klassificeringen som ett så kallat misstänkt fall ännu inte rättsligt bindande</em>”, skriver man och fortsätter:

”<em>Ändå utsätts AfD, som oppositionsparti, nu för offentlig misstänkliggörande och kriminalisering strax före regeringsskiftet. Denna riktade inblandning i den demokratiska beslutsprocessen är därför uppenbart politiskt motiverad. AfD kommer fortsatt att försvara sig juridiskt mot dessa förtal som hotar demokratin</em>”.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock-toppens kristdemokrater valvinnare i Tyskland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-toppens-kristdemokrater-valvinnare-i-tyskland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Feb 2025 09:56:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[CDU]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200866</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I söndagens extraval till den Tyska förbundsdagen blev kristdemokratiska CDU/CSU största parti. Nationalkonservativa AfD kan glädjas åt sitt bästa val någonsin medan socialdemokratiska SPD däremot har att beklaga ett historiskt nederlag.</strong>

Med preliminära 28.6 procent av rösterna blir CDU/CSU största parti i gårdagens extraval. Partiets ledare Friedrich Merz, som har en bakgrund på finansjätten <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-blackrock-toppen-vantas-bli-tysklands-nya-forbundskansler/" target="_blank" rel="noopener">BlackRock</a>, utropade sig redan på valnatten till segrare och kan därmed av allt att döma bli Tysklands näste förbundskansler.

– <em>Ikväll ska vi fira och imorgon börjar vi jobba,</em> sa Merz på valvakan i Berlin.

Alternativ för Tyskland (AfD) blev samtidigt valets stora vinnare med 20,8 procent av rösterna, en ökning med över tio procentenheter sedan valet 2021 och partiets bästa resultat någonsin.

Samtidigt gjorde Socialdemokraterna (SPD), under ledning av avgående förbundskansler Olaf Scholz, sitt sämsta val sedan 1880-talet med endast 16,4 procent av rösterna. Scholz erkände nederlaget och gratulerade Merz till segern.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Herzlichen Dank an alle Wähler und die vielen engagierten Wahlkämpfer. Die AfD konnte ihr Ergebnis verdoppeln - ein unglaublicher Erfolg, der deutlich macht: Die Bürger wollen den politischen Wandel! <a href="https://t.co/7W6e3mFwKh">pic.twitter.com/7W6e3mFwKh</a></p>
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1893733524898759034?ref_src=twsrc%5Etfw">February 23, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Liberalerna utanför Förbundsdagen</h3>
Miljöpartiet De Gröna erhåller 11,6 procent av rösterna och vänsterpartiet Die Linke 8,8 procent. Liberala FDP hamnar under femprocentsspärren och kommer därmed inte att representeras i den Tyska förbundsdagen.

Detsamma ser även ut att gälla för BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht), som trots medvind i många tidigare opinionsmätningar ser ut att hamna precis under femprocentsspärren. Enligt de senaste siffrorna får BSW mellan 4,7 och 4,9 procent av rösterna, vilket gör partiets inträde i parlamentet osäkert.

En möjlig förklaring till deras tappade stöd är Die Linkes oväntat starka resultat på 8,5–8,8 procent, vilket gjorde dem till största parti i Berlin. Die Linke verkar ha lyckats mobilisera vänsterväljare i slutskedet, vilket kan ha skett på bekostnad av BSW.

Dessutom kan det höga valdeltagandet ha påverkat nya partiers chanser att ta sig över spärren.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Relative Gewinne + Verluste (2025) im Verhältnis zur Wahl von 2021 :</p>
CDU/CSU: +18,67 % ↗️
SPD: -36,18 % ⬇️
AfD: +101,94 % ⬆️
Grüne: -21,62 %⬇️
Die Linke: +79,59 % ⬆️
FDP: -62,61 %⬇️
BSW: +4,9 % ⬇️
(neue Partei, kein Vergleich möglich in prozentualem Zuwachs) <a href="https://t.co/Q6XJLlWlRY">pic.twitter.com/Q6XJLlWlRY</a>

— Corinna Cramer ️️️ (@Corinna_Cramer) <a href="https://twitter.com/Corinna_Cramer/status/1893942214398517666?ref_src=twsrc%5Etfw">February 24, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Framtida koalitionsförhandlingar</h3>
Med Tysklands nya politiska landskap i hamn väntar nu intensiva koalitionsförhandlingar. CDU/CSU förväntas leda processen, men frågan om ett eventuellt samarbete med AfD är fortsatt kontroversiell inom det politiska etablissemanget.
<p class="my-0">CDU:s valresultat var dock sämre än förväntat, vilket gör det svårare att samla en majoritet i förbundsdagen<span class="whitespace-nowrap">.</span></p>


[caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland.jpg"><img class="wp-image-200819 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland-640x328.jpg" alt="Friedrich Merz CDU" width="640" height="328" /></a> CDU:s partiledare, Friedrich Merz. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]
<p class="my-0">Merz föredrar en koalition med SPD, men detta skulle resultera i en regering med mycket liten marginal<span class="whitespace-nowrap">.</span> Alternativet är en "Kenyakoalition" med SPD och De Gröna, men CDU:s systerparti CSU är starkt emot samarbete med De Gröna<span class="whitespace-nowrap">.</span></p>
Kristdemokraterna ledde senast regeringen under förbundskansler Angela Merkel, som avgick 2021.

Valdeltagandet var, med 83,5 procent av de röstberättigade, det högsta sedan 1990.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Musk gästade AfD-möte: Måste sluta känna skuld för det förflutna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-gastade-afd-mote-maste-sluta-kanna-skuld-for-det-forflutna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-gastade-afd-mote-maste-sluta-kanna-skuld-for-det-forflutna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jan 2025 09:44:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alternativ för Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198988</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nyligen lät världens rikaste man, Elon Musk, meddela att han stöttar det nationalkonservativa tyska partiet AfD. I helgen deltog han via videolänk på partiets kampanjmöte i staden Halle.</strong>

<strong><em>– Ni är verkligen det största hoppet för Tyskland</em>, förkunnade techmogulen och uppmanade de församlade att ”<em>bevara tysk kultur</em>” och ”<em>skydda det tyska folket</em>”</strong>

Tusentals anhängare till Alternativ för Tyskland hade samlats i den östtyska staden och partiledaren, Alice Wiedel, var märkbart nöjd över att Musk valt att medverka.

<em>– Jag tror att det kommande valet i Tyskland är otroligt viktigt</em>, förklarade den sydafrikanske mångmiljardären och argumenterade för att det tyska folket bör känna stolthet över sin kultur och ”<em>inte förlora denna i någon slags mångkulturalism som späder ut allt</em>”.

<em>– Jag tycker ärligt talat att det är för mycket fokus på det förflutnas skam och skuld, och vi måste gå vidare därifrån. Barn ska inte vara skyldiga till sina föräldrars synder, än mindre till sina farfars farföräldrars</em>, fortsatte han.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Elon Musk‘s great speech at our party convention! Make America &#38; Germany great again! <a href="https://t.co/XHtMIBfOYh">pic.twitter.com/XHtMIBfOYh</a></p>
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) <a href="https://twitter.com/Alice_Weidel/status/1883455266861232295?ref_src=twsrc%5Etfw">January 26, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Motståndarna vill förbjuda AfD</h3>
Den 23 februari är det val i Tyskland och AfD hoppas kunna segra genom att erbjuda en helt annan politik än de övriga partierna.

Man vill bland annat stoppa den utomeuropeiska asyl- och flyktinginvandringen, deportera ett stort antal migranter, öka det tyska självbestämmandet och har i hårda ordalag kritiserat vänsterpolitiska genus- och klimatsatsningar. Företrädare för partiet har också motsatt sig många av sanktionerna mot Ryssland och EU:s närmast gränslösa stöd till Ukraina.

Samtidigt vill många av partiets politiska motståndare i det tyska parlamentet förbjuda AfD med hänvisning till att partiet skulle vara ”extremistiskt” och grundlagsvidrigt. Även om en sådan process tar lång tid och utfallet är svårt att avgöra på förhand bedöms det ändå bli mycket komplicerat för nationalistpartiet att ta makten i Tyskland – då man hittills har bojkottats av de övriga partierna.

För att få igenom sina reformer skulle man antingen behöva en majoritet av det tyska folkets röster – vilket bedöms som extremt osannolikt. En annan möjlighet är att något eller några av etablissemangspartierna upphör med bojkotten och öppnar upp för att samarbeta med det nationalkonservativa partiet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-gastade-afd-mote-maste-sluta-kanna-skuld-for-det-forflutna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
