Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 10:49:24 +0000

Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar. I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen. — Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”. Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande. Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk. Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.

AfD vinner rättslig strid mot underrättelsetjänsten – nu siktar partiet på delstatsval

Jan Sundstedt — Mon, 02 Mar 2026 18:41:11 +0000

En förvaltningsdomstol i Köln har beslutat att den tyska inrikesunderrättelsetjänsten Verfassungsschutz tillsvidare inte får klassificera AfD som "konstaterat högerextremistisk". Domen är ett interimistiskt beslut och gäller till dess att huvudförhandlingarna är avslutade. Partiet ser nu en politisk möjlighet – och planerar att utnyttja domstolssegern som en språngbräda inför kommande delstatsval. Den 26 februari 2026 meddelade Verwaltungsgericht Köln sitt beslut: Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) har inte tillräcklig grund för att utpeka AfD som "gesichert rechtsextrem" – det vill säga ett parti med konstaterade författningsfientliga strävanden. Domstolen erkände att det finns belägg för enskilda antikonstitutionella uttalanden, framför allt av "muslimfientlig karaktär", men ansåg att det underlag som Verfassungsschutz presenterat – ett 1 100 sidor långt utlåtande – inte räcker för att fastslå att partiet som helhet hyser sådana strävanden. AfD förblir dock ett så kallat "Verdachtsfall", ett misstankefall under aktiv bevakning. Klassificeringen motsvarar internt en "gul varningsnivå" – stämplat, men inte dömt.

Partiledarna jublar

Reaktionen från AfD:s ledning lät inte vänta på sig. Partiledaren Alice Weidel uppgav att domstolens beslut indirekt har satt stopp för dem hon kallar "förbudsfanatiker" – de politiska krafter som verkat för ett förbud av partiet. — Köln-domstolens beslut har även indirekt stoppat förbudsfanatikerna, sade Weidel.

Nicht nur darf der Bundesverfassungsschutz die AfD nicht mehr als "gesichert rechtsextrem" führen, das Verwaltungsgericht Köln schob mit seinem Beschluss auch den Verbotsfanatikern indirekt einen Riegel vor. Ein großer Sieg nicht nur für die AfD, sondern auch für Demokratie und… pic.twitter.com/Ppddsok8go
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) February 26, 2026

Medpartiledaren Tino Chrupalla var än mer rättfram i sin tolkning av domen: — En mycket bra dag för vår demokrati. Det visar tydligt att man inte kan eliminera en opposition på detta sätt, sade Chrupalla.

Politiska konsekvenser

Domen ger eko i det tyska politiska systemet. Inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) har begärt en ny granskning av Verfassungsschutz underlag, medan röster inom SPD och Die Linke i den offentliga debatten förespråkat att frågan om ett AfD-förbud ändå bör drivas vidare – via förbundsdagen och förbundsrådet till den federala författningsdomstolen. Situationen kompliceras av att fem delstatsförbund inom AfD – i Thüringen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Brandenburg och Niedersachsen – alltjämt klassificeras som "gesichert rechtsextrem" på delstatsnivå. Beslutet från Köln gäller enbart för den federala klassificeringen av partiet som helhet. För AfD är dock signalvärdet tydligt: partiet presenterar domen som ett bevis på politisk förföljelse snarare än rättslig prövning, och planerar att använda beslutet aktivt i sin kommunikation inför kommande delstatsval. Strategin är att vända ett defensivt juridiskt utfall till ett offensivt valbudskap – att etablissemanget försökte stoppa partiet med byråkratiska metoder och misslyckades. Huruvida det håller i huvudförhandlingen återstår att se. Tills dess fortsätter Verfassungsschutz sin bevakning – på gul varningsnivå.