<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Alaska &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/alaska/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Aug 2026 05:46:26 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Alaska &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Den stora älgvandringen inspirerar ny direktsänd laxresa i Alaska</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svensk-algvandring-inspirerar-ny-direktsand-laxresa-i-alaska/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Aug 2026 05:45:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[älgvandring]]></category>
		<category><![CDATA[indianlax]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[slow-tv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237165</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med den svenska slow-tv-succén som förebild startar den 19 augusti en amerikansk direktsändning från Alaskas vildmark, där indianlaxens återkomst till Bristol Bay ska följas dygnet runt.</strong>

Det amerikanska projektet heter <em>The Great Sockeye Migration</em> och ska enligt initiativtagarna följa de stora stim av vild indianlax som återvänder från Stilla havet till floderna i Bristol Bay i Alaska. Sändningen ska bygga på ett nätverk av fjärrstyrda kameror och sakna både berättarröst, manus och klippning.

Ambitionen är i stället att låta det långsamma förloppet stå i centrum: perioder då vattendragen fylls av fisk varvas med stilla bilder av floden. Bakom satsningen står författaren och producenten Tucker Malarkey, som är skapare och producent för Live Migrations.
<h3>Född ur den svenska älgvandringen</h3>
På projektets <a href="https://www.livemigrations.com/about" target="_blank" rel="noopener nofollow">presentationssida</a> beskriver Malarkey hur idén växte fram efter att hon sett Sveriges <em>SVT:s Den stora <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskarnas-alg-tv-vacker-global-uppmarksamhet/">älgvandringen</a></em>. De lugna bilderna av älgar som rörde sig genom skogen fick henne att fundera på om andra djurvandringar kunde få en liknande dragningskraft.

Live Migrations skriver också att den första sändningen uttryckligen är inspirerad av den internationellt uppmärksammade svenska produktionen. Därmed blir den svenska älgvandringen inte bara en förebild för formatet utan även den direkta utgångspunkten för den nya amerikanska satsningen.

Valet av indianlax har en tydlig ekologisk dimension. På <a href="https://www.livemigrations.com/current-migration" target="_blank" rel="noopener nofollow">Projektsidan</a> om vandringen beskrivs Bristol Bay som ett av världens största kvarvarande vilda laxekosystem. Indianlaxen återvänder varje vår och sommar från havet till de sötvattendrag där den föddes, och efter leken blir fiskarna i sin tur näring för djur och växtlighet i landskapet.

Projektet framhåller även laxens betydelse för Alaskas urfolkssamhällen, där återkomsten till floderna under lång tid har varit central för både försörjning och kultur. För tittaren ska formatet emellertid vara enkelt: kamerorna står kvar även när ingenting särskilt sker.

Det är just denna motsats till det hårt klippta och ständigt uppdrivna tv-tempot som gjorde den svenska älgvandringen till ett ovanligt tittarfenomen. En <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/den-stora-algvandringen-lindrar-stress-och-angest/">studie</a> från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har visat att tittare upplever ökat lugn och en starkare naturkontakt av programmet. I undersökningen uppgav en del deltagare att slow-tv-formatet även kunde lindra stress och ångest. Nu prövas samma idé på andra sidan jorden – med röda laxar, grunda floder och en vandring som kan följas i realtid.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-och-trump-overens-om-stora-punkter-efter-toppmotet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 Aug 2025 05:34:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211403</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.</strong>

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som "extremt produktiva" och förklarade att parterna kommit överens om "flera stora punkter", även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

– <em>Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det</em>, sade den amerikanske presidenten.
<h3>Putin betonar bilaterala relationer</h3>
Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

– <em>Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon ... ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina</em>, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en "broderlig nation", vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">FULL REMARKS: President Trump Participates in a Press Conference with the Russian President Vladimir Putin - No deal until there's a deal.

Putin admits the Russia-Ukraine war wouldn’t have happened if Trump were President in 2022

"Today, when President Trump says that if he… <a href="https://t.co/cpysO26AUA">pic.twitter.com/cpysO26AUA</a></p>
— AJ Huber (@Huberton) <a href="https://twitter.com/Huberton/status/1956500311360557322?ref_src=twsrc%5Etfw">August 15, 2025</a></blockquote>
<h3>Mötet avslutades efter midnatt</h3>
Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att "börja ringa några samtal" tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här skakar Trump och Putin hand – nu inleds första toppmötet på fyra år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-skakar-trump-och-putin-hand-nu-inleds-forsta-toppmotet-pa-fyra-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Aug 2025 21:14:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211395</guid>

					<description><![CDATA[<p class="whitespace-normal break-words"><strong>De amerikanska och ryska presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin håller idag ett toppmöte vid den amerikanska flygbasen Joint Base Elmendorf-Richardson i Anchorage, Alaska. Det är första gången Putin besöker USA på cirka tio år, och Ukrainakonflikten förväntas dominera samtalen.</strong></p>
<p class="whitespace-normal break-words">President Trump tog personligen emot sin ryske kollega på flygfältets landningsbana när Putin anlände kort efter Air Force One. En röd matta hade rullats ut med en stor skylt märkt 'Alaska 2025' vid dess slut, medan fyra amerikanska stridsflygplan positionerats på båda sidor om mattan.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">De inledande samtalen kommer endast att omfatta presidenterna och deras närmaste medarbetare, innan de fullständiga delegationerna går med senare. Efter förhandlingarna planerar Trump och Putin att hålla en gemensam presskonferens.</p>

<h3 class="text-xl font-bold text-text-100 mt-1 -mb-0.5">Mötet kan pågå i upp till sju timmar</h3>
<p class="whitespace-normal break-words">Toppmötet kan komma att pågå mellan sex och sju timmar, enligt Kremls talesman Dmitrij Peskov. Även om Ukrainakonflikten allmänt förväntas bli mötets centrala tema, kommer agendan att omfatta betydligt mer än så, enligt Moskva.</p>
<p class="whitespace-normal break-words"><em>– Andra ämnen som de två presidenterna planerar att diskutera inkluderar bilaterala relationer mellan Ryssland och USA, möjliga gemensamma ekonomiska projekt och andra regionala och internationella frågor</em>, säger Peskov.</p>
https://www.youtube.com/live/qaf3X6t738U?feature=shared
<h3 class="text-xl font-bold text-text-100 mt-1 -mb-0.5">Högnivådelegationer från båda sidor</h3>
<p class="whitespace-normal break-words">Den ryska delegationen inkluderar utöver Putin utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Andrej Belousov, finansminister Anton Siluanov, Kreml-medarbetaren Jurij Usjakov och presidentens ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev, som har varit en nyckelfigur i Ukraina-förhandlingsprocessen.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Från amerikansk sida deltar utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, specialsändebud till Ukraina och Mellanöstern Steve Witkoff, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, enligt Vita husets pressekreterare Caroline Leavitt.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Även försvarsminister Pete Hegseth kommer att delta i ett utvidgat bilateralt möte och lunch, meddelade Vita huset.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Detta är Putins åttonde besök i USA och det första på ungefär ett decennium. Senast den ryske presidenten var i Amerika var 2015, när han deltog i FN:s generalförsamling i New York och höll samtal med dåvarande president Barack Obama.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Biden kan godkänna massivt oljeprojekt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/biden-kan-godkanna-massivt-oljeprojekt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/biden-kan-godkanna-massivt-oljeprojekt/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Mar 2023 15:25:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Joe Biden]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vita huset]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=144838</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bidenadministrationen är enligt uppgift på god väg att godkänna ett nytt, större oljeprojekt i Alaska. Projektet innebär möjligheten att borra fram 600 miljoner oljefat under en 30-årsperiod.</strong>

Offentliggörandet av projektet uppges ska ske under kommande vecka, rapporterar vänsterliberala <a href="https://edition.cnn.com/2023/03/10/politics/alaska-oil-willow-drilling-project-white-house/index.html" target="_blank" rel="noopener">CNN</a>. Det förmodade beslutet välkomnas av bland andra lokalbor, fackförbund och en del politiker som pekar på att det kommer att stärka ekonomin samt även skapa jobbmöjligheter i regionen.

Biden har profilerat sig inför klimataktivister som menar att han med detta "sviker sitt grundläggande löfte att stoppa den galopperande klimatförändringen". Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre menar dock att ingenting ännu är klart och betonar även att man beskriver sin politik som omfattande en "aggressiv klimatagenda".

– <em>President Biden genomför den mest aggressiva klimatagendan som någon amerikansk president någonsin har haft, och han driver på en aldrig tidigare skådad utbyggnad av ren energi</em>, sade Jean-Pierre.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/biden-kan-godkanna-massivt-oljeprojekt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Se fiskarens otroliga möte med havets under</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/se-fiskarens-otroliga-mote-med-havets/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/se-fiskarens-otroliga-mote-med-havets/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 08 May 2016 09:08:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Cy Williams]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=28453</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fiskaren Cy Williams fick uppleva någonting få förunnat när han lyckades filma en knölval som kommit på besök vid en brygga.</strong>

Händelsen utspelades vid Knudson Cove Marina i Alaska.

–<em> Det var häpnadsväckande,</em> berättar Cy Williams för Caters TV.

<strong>En fullvuxen knölval</strong> blir omkring 15 meter lång och väger 36 ton.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/se-fiskarens-otroliga-mote-med-havets/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Greenpeace: Shells högriskolja hotar naturreservat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-shell-hotar-naturreservat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-shell-hotar-naturreservat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2015 16:50:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Arktis]]></category>
		<category><![CDATA[Greenpeace]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[Shell]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=21984</guid>

					<description><![CDATA[USA:s myndighet för energiutvinning till havs godkände den 11 maj Shells reviderade färdplan för utvinning av olja på Alaskas sockel. Shells plan avser borrning mellan Alaska och Tjukotka i Tjuktjerhavet samt Beauforthavet norr om Kanada och Alaskas kust. Företaget hoppas kunna sätta igång arbete redan i sommar.

Situationen med Wrangels ö är unik då det i händelse av oljeläckage skulle behövs samarbete mellan Ryssland, Kanada, USA och även internationella organ såsom Unesco.

[caption id="attachment_21988" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-21988" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2015/05/greenpeace-shell-680-450x257.jpg" alt="Greenpeace har protesterat mot Shells prospektering av arktisk olja. Foto: Greenpeace Switzerland/CC BY-NC-ND 2.0" width="450" height="257" /> Greenpeace har protesterat mot Shells prospektering av arktisk olja. Foto: Greenpeace Switzerland/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Direktören för USA:s kommission för Arktisforskning John Farrell uppgav till Sputnik att åtgärder efter ett oljeläckage i Tjuktjerhavet och på Alaskas sockel kommer att försvåras av problem med logistik.

<em>– Det är oerhört komplicerat att samla ihop oljan som läckt ut till havet, må det vara Mexikanska golfen eller Arktis sockel. Ett oljeläckage i Tjuktjerhavet kommer att bli svårt att likvidera eftersom det är mycket långt till den närmaste hamnen eller infrastrukturella objekt,</em> sade Farell.

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-shell-hotar-naturreservat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hawaii och Alaska söker självbestämmande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/hawaii-och-alaska-soker-sjalvbestammande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/hawaii-och-alaska-soker-sjalvbestammande/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2015 10:54:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Hawaii]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=21889</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I utlåtandet heter det att Alaska och Hawaii år 1959 införlivades av USA genom bedrägeri och överlagt brott mot FN:s mandat och principer av självbestämmande. FN uppmanas att "rätta till" detta misstag.</strong>

Det faktum att Ryssland år 1867 sålde Alaska till USA uppges inte vara lika med USA:s suveränitet, medan USA:s "intrång på Hawaii år 1893" också befaras ha varit lagstridigt.

<strong>Enligt de missnöjda öborna</strong> har den lokala kulturen blivit undertryckt av den amerikanska. Dessutom har övningarna i Pearl Harbor förorenat jorden och vatten.

<em>– Vi vill slippa vara en del av USA:s krigsmaskineri.</em>

Ronald Barnes, som företräder Alaska, menar att USA bestämmer över egendom de saknar rätt till.

<em>– De tar vår jord och utvinner naturtillgångar till skada för naturen.</em>

Aktivisterna tänker på ett fredligt och diplomatiskt vis eftersträva folkomröstningar om självbestämmande på Alaska och Hawaii.

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/hawaii-och-alaska-soker-sjalvbestammande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fukushima tros bidra till säldöd i Alaska</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fukushima-tros-bidra-till-saldod-i-alaska/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/fukushima-tros-bidra-till-saldod-i-alaska/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Jan 2014 10:52:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alaska]]></category>
		<category><![CDATA[Fukushima]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15801</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Strålning från det havererade japanska kärnkraftverket Fukushima kan ligga bakom det ovanligt stora antalet sälar som dött i Alaska den senaste tiden.</strong></span>

Flera issälar har insjuknat och dött. Organisationer och myndigheter i Alaska drar ett samband med att strålningen från det japanska kärnkraftvrket nu nått USA:s västkust, skriver Rysslands Röst på nätet.

Veckorna efter att kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 inträffat fick Tepco, som driver Fukushima, tillstånd av myndigheterna att släppa ut tiotusentals ton förorenat vatten i havet.

&#160;

&#160;

<article><strong>Läs även:
</strong><a href="http://nyadagbladet.se/miljo/stralningsnivaerna-vid-fukushima-slar-nya-rekord/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Strålningsnivåerna vid Fukushima slår nya rekord</a><strong>
</strong><a href="http://nyadagbladet.se/miljo/6-500-ganger-hogre-stralning-vid-fukushima-an-vanligt/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Strålningen vid Fukushima 6 500 gånger så hög </a><a href="http://nyadagbladet.se/miljo/mer-radioaktivt-vatten-lackt-fran-fukushima/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">
Mer radioaktivt vatten läckt från Fukushima</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/miljo/myndigheter-skarper-varningar-for-fukushima/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Myndigheter skärper varningar för Fukushima</a> <a href="http://nyadagbladet.se/miljo/lackan-vid-fukushima-varre-an-befarad/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">
Läckan vid Fukushima värre än befarad</a></article><!--
<div>
					MER I &#196;MNET:<a href="http://nyadagbladet.se/miljo/6-500-ganger-hogre-stralning-vid-fukushima-an-vanligt/" rel="bookmark" title="Länk till 6 500 gånger högre strålning vid Fukushima än vanligt">6 500 gånger högre strålning vid Fukushima än vanligt</a>

<a href="http://nyadagbladet.se/miljo/mer-radioaktivt-vatten-lackt-fran-fukushima/" rel="bookmark" title="Länk till Mer radioaktivt vatten läckt från Fukushima">Mer radioaktivt vatten läckt från Fukushima</a>

<a href="http://nyadagbladet.se/miljo/myndigheter-skarper-varningar-for-fukushima/" rel="bookmark" title="Länk till Myndigheter skärper varningar för Fukushima">Myndigheter skärper varningar för Fukushima</a>

<a href="http://nyadagbladet.se/miljo/lackan-vid-fukushima-varre-an-befarad/" rel="bookmark" title="Länk till Läckan vid Fukushima värre än befarad">Läckan vid Fukushima värre än befarad</a>

</div>
<!-- CLOSING DIV: related-posts -->]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/fukushima-tros-bidra-till-saldod-i-alaska/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
