<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Afrika &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/afrika/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 27 Aug 2026 10:46:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Afrika &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Global brandyta minskar kraftigt – 2026 mot rekordlåg nivå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/global-brandyta-minskar-kraftigt-2026-mot-rekordlag-niva/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 11:45:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[bränder]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[skogsbränder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238674</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots sommarens dramatiska rubriker brinner en betydligt mindre del av jordens landyta än tidigare. Satellitdata pekar mot att 2026 kan få den lägsta globala brandytan sedan mätningarna inleddes 2001, och möjligen den lägsta sedan 1900.</strong>

Den danske klimatdebattören Bjørn Lomborg har sammanställt uppgifter från EU:s globala brandövervakning. Fram till den 19 augusti låg den sammanlagda brandytan 41 procent under genomsnittet för åren 2012–2025. Samtliga kontinenter låg under sina respektive genomsnitt, medan Afrika, Nordamerika och Sydamerika noterade rekordlåga nivåer.

— <em>Att peka på förödande bränder i en del av en kontinent och samtidigt bortse från en planet som brinner betydligt mindre är inget annat än selektivt urval</em>, säger Lomborg enligt Bild.

Copernicus bekräftar den bredare nedgången. Under årets första sex månader låg de globala utsläppen från biomassabränder strax under 400 miljoner ton kol, den lägsta nivån i den 24-åriga mätserien.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Alarmists: “World on fire!”</p>
Reality: By Aug 19, global burned area likely never lower than 2026

Disasters in France, Spain &#38; Canada are tragic—but climate is global. Cherry-picking isn’t science

Climate policy does near-nothing for fires

We need better fire policy (prescribed… <a href="https://t.co/lfUn2if0da">pic.twitter.com/lfUn2if0da</a>

— Bjorn Lomborg (@BjornLomborg) <a href="https://x.com/BjornLomborg/status/2090425736184095045?ref_src=twsrc%5Etfw">August 20, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Den globala nedgången är väl belagd</h3>
Utvecklingen är inte begränsad till ett enskilt år. En omfattande satellitstudie publicerad i Science fann att den globala brandytan minskade med 24,3 procent mellan 1998 och 2015. Minskningen var störst i savanner och drevs framför allt av jordbrukets expansion och intensifiering.

Our World in Data <a href="https://ourworldindata.org/wildfires" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> samma långsiktiga trend sedan början av 2000-talet. Den största nedgången finns i buskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. Stora ytor som tidigare brändes återkommande används i dag för odling, bebyggelse eller annan markanvändning som begränsar eldens spridning.

Afrika och Asien står normalt för mer än tre fjärdedelar av världens utsläpp från bränd växtlighet. När savann- och jordbruksbränderna minskar där får det därför ett betydligt större genomslag på den globala totalsiffran än uppmärksammade skogsbränder i Europa eller Nordamerika.
<h3>Mediebilden styrs av regionala katastrofer</h3>
Bränderna i Frankrike, Spanien, Kanada och USA har orsakat svåra skador och stora evakueringar. De utgör däremot inte bevis för att världen som helhet brinner mer. Även AP <a href="https://www.ap.org/news-highlights/spotlights/2026/wildfires-are-more-extreme-in-europe-and-north-america-but-global-burning-is-oddly-decreasing/" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterar</a> att rekordlåga globala siffror och regionalt extremare skogsbränder kan förekomma samtidigt.

Skillnaden blir tydlig när man skiljer mellan all branddrabbad mark och skogsbränder. Savann- och gräsbränder omfattar mycket större arealer globalt. Skogsbränder kan samtidigt bli intensivare, mer kostsamma och farligare i tätbefolkade områden utan att vända den globala nedgången.

Även tidsperiod och geografisk avgränsning påverkar jämförelsen. EU:s globala system GWIS räknar exempelvis in hela Ryssland i Europa och inkluderar avsiktliga jordbruksbränder. Den snävare EU-statistiken över skogsbränder visade därför höga nivåer i Västeuropa 2026 trots att den bredare kontinentala totalsiffran var låg.
<h3>Lomborg vill prioritera direkt brandskydd</h3>
Lomborg förnekar inte att högre temperaturer och torka kan skapa gynnsammare förhållanden för svåra skogsbränder. Han vänder sig däremot mot att enskilda katastrofer används som belägg för att all brandaktivitet ökar globalt.

Hans slutsats är att människor skyddas bättre genom skogsskötsel, kontrollerade bränningar, brandgator, snabbare släckningsinsatser och andra direkta förebyggande åtgärder än genom dyr klimatpolitik med långsamma och osäkra effekter på lokala bränder.

Den senaste forskningen stödjer bilden av en tydlig global nedgång med regionala undantag. Ett vetenskapligt förhandsmanus om brandsäsongen 2025–2026 uppskattar att den globala brandytan låg 18 procent under genomsnittet. Samma år drabbades ändå Kanada och flera europeiska länder av extrema brandförlopp. Den globala trenden står alltså fast, även när enskilda regioner går i motsatt riktning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Över 100 befaras döda efter ras i guldgruva i Centralafrikanska republiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/over-100-befaras-doda-guldgruva-centralafrikanska-republiken/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2026 10:43:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Centralafrikanska Republiken]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[gruvdrift]]></category>
		<category><![CDATA[guld]]></category>
		<category><![CDATA[olycka]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238372</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 100 människor befaras ha omkommit efter att marken rasade vid en guldgruva i Centralafrikanska republiken. Regeringen har hittills bekräftat 49 dödsfall, medan lokala myndigheter och hjälparbetare uppger ett betydligt högre antal.</strong>

Olyckan inträffade den 18 augusti vid Zamboye i prefekturen Nana-Mambéré, nära gränsen mot Kamerun.

Gruvområdet sträckte sig över omkring tio kilometer och bestod av hundratals stora, djupa och sammanlänkade gropar, enligt Radio Ndeke Luka.

Kraftiga regn hade enligt lokala myndigheter försvagat marken. Åklagaren uppger att flera underjordiska gångar kan ha gett vika. Lokala Radio Ndeke Luka <a href="https://www.radiondekeluka.org/104468-centrafrique-lourd-bilan-humain-dans-des-effondrements-de-terre-sur-un-chantier-minier-pres-de-baboua" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> att marken rasade flera gånger.

Människor samlades efter det första raset för att hjälpa de instängda, men nya jordmassor begravde både gruvarbetare och personer som deltog i räddningsförsöken.

Lokala källor har räknat omkring 100–107 döda och uppger att fler människor saknas. Centralafrikanska republikens regering har i skrivande stund bekräftat 49 dödsfall. Uppgifterna om antalet döda går därför fortfarande isär.

Räddningsgrupper och boende sökte under flera timmar efter överlevande, men de återkommande rasen försvårade arbetet.

Osäkerheten kring dödstalet består eftersom jordmassorna fortfarande täcker delar av gruvområdet och myndigheterna ännu inte har identifierat samtliga offer.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Dozens of miners were killed after a gold mine collapsed Tuesday in Zamboye, a border village between Cameroon and the Central African Republic. More than 100 others are feared trapped underground as rescue efforts continue. Authorities have yet to confirm the official death toll <a href="https://t.co/0oopgwZlRN">pic.twitter.com/0oopgwZlRN</a></p>
— African News feed. (@africansinnews) <a href="https://x.com/africansinnews/status/2089986081714229531?ref_src=twsrc%5Etfw">August 19, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Guldgruvan var redan stängd</h3>
Nyhetsbyrån AP <a href="https://apnews.com/article/central-african-republic-gold-mine-closed-bf3cfcdbad6dae8a43fc0ec250a30aab" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att myndigheterna redan hade stängt gruvområdet före katastrofen. Guldgrävare fortsatte trots det att arbeta utan tillstånd och utanför gällande säkerhetsregler.

I Centralafrikanska republiken försörjer sig tusentals människor genom småskalig gruvdrift, ofta under bristande säkerhetsförhållanden.

Gruvminister Rufin Benam-Beltoungou beordrade efter raset ett nytt omedelbart stopp för verksamheten.

Myndigheterna spärrade även av gruvan när fortsatta ras och översvämningar gjorde marken för farlig. Räddningsmanskapet saknade samtidigt den utrustning som krävdes för att söka säkert bland de djupa groparna.

Åklagaren i Baboua har gett Bélokos särskilda poliskommissariat i uppdrag att utreda olyckan.

Utredarna ska fastställa dödstalet och orsaken till raset samt identifiera de personer eller företag som drev verksamheten. De ska också pröva eventuellt straffansvar för olaglig brytning, svartarbete och brott mot säkerhetsreglerna.

Civilsamhällesorganisationen AJMADEC anklagar landets gruvmyndigheter för att ha försummat säkerheten.

Organisationen framhåller att liknande ras återkommer vid småskaliga gruvor i landet, där många människor riskerar livet för sin försörjning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Inför fotbolls-VM: Afrika och Asien – utmanarna som vill rubba ordningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/fotbolls-vm-2026-afrika-asien-utmanarna-rubba-ordningen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 14:38:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Asien]]></category>
		<category><![CDATA[FIFA]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Fotbolls-VM 2026]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232754</guid>

					<description><![CDATA[Fotbollens maktcentrum må även i årets mästerskap husera i Europa och Sydamerika. Men om VM 2026 ska säga något om vart sporten är på väg, är det i hög grad Afrika och Asien som bör granskas.

När turneringen växer till 48 lag handlar expansionen inte bara om fler matcher och längre tv-sändningar. Den ger också två kontinenter med växande självförtroende fler chanser att pröva sin nivå mot de etablerade stormakterna.

Afrika kommer till mästerskapet med Algeriet, Cabo Verde, Elfenbenskusten, Egypten, Ghana, Marocko, Senegal, Sydafrika, Tunisien och DR Kongo. Asien företräds av Australien, Iran, Irak, Japan, Jordanien, Qatar, Saudiarabien, Sydkorea och Uzbekistan.

Det är en bredare karta än tidigare. Men större representation är inte automatiskt samma sak som maktskifte.
<h3>Afrikas chans</h3>
Marockos semifinal i Qatar 2022 förändrade bilden av vad ett afrikanskt landslag kan göra i ett VM. Det var inte en tillfällig skräll byggd på en enda kväll, utan en turnering där disciplin, fysik, publiktryck och individuell kvalitet räckte hela vägen till de fyra sista.

Det gör Marocko till en naturlig referenspunkt även den här gången. Laget öppnar mot Brasilien i grupp C, en match som omedelbart visar om föregående VM var början på något större eller ett historiskt undantag.

Afrikas styrka ligger dock inte bara i Marocko.

Senegal har under flera år etablerat sig som ett av Afrikas mest stabila landslag. Egypten kommer med Mohamed Salah som självklar offensiv symbol. Ghana och Elfenbenskusten har ofta haft spelartyper som kan störa större nationer, även när helheten svajat.

Utmaningen är densamma som tidigare: att göra kapaciteten repeterbar. Afrikanska lag har ofta kunnat slå ur underläge, men vägen mot verklig slutspelsmakt kräver att de också vinner de matcher där de själva förväntas föra spelet.
<h3>Asiens självförtroende</h3>
Asien går in i turneringen med en annan sorts styrka.

Japan och Sydkorea har under lång tid byggt landslag som är taktiskt skolade, löpstarka och obekväma för europeiskt motstånd. Japan möter Sverige, Nederländerna och Tunisien i grupp F och får där en utmärkt värdemätare.

Iran, Saudiarabien, Qatar och Australien ger Asien ytterligare bredd. Saudiarabiens seger mot Argentina 2022 lever kvar som en påminnelse om att kontinentens bästa lag inte längre behöver be om ursäkt för sin plats på scenen.

Samtidigt är steget från respekterad gruppmotståndare till verklig VM-utmanare fortfarande långt. Det krävs mer än organisation och tempo för att överleva ett slutspel där varje misstag straffas hårdare. Japan är kanske det tydligaste testfallet.

Laget har kvalitet nog att vinna matcher mot nästan vem som helst, men nästa steg är att göra det med samma kyla när förväntningarna stiger. Å andra sidan kan den uppåtgående solens rike också förlora mot nästan vilket land som helst.
<h3>Att störa är inte nog</h3>
För Afrika och Asien handlar VM 2026 därför om mer än enstaka frisparkar i krysset samt spridda skrällar.

Att rubba ordningen betyder inte nödvändigtvis att vinna hela turneringen, men det kräver att fler lag tar sig vidare, pressar favoriter och gör slutspelsplatser till något mer än glada undantag.

Det utökade formatet kan hjälpa dem dit. Fler platser ger fler vägar in i turneringen, och fler grupptreor som går vidare minskar risken att ett starkt lag faller på en svag premiär.

Men makt flyttas inte av formatet ensamt. Den flyttas av lag som klarar press, hanterar marginaler och vinner även när matchbilden inte passar.

Afrika och Asien kommer till Nordamerika med fler lag, bättre spelare och större självförtroende än tidigare. VM 2026 blir testet på om den bredden också kan bli verklig slutspelsmakt.

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Zaouli hyllar den kvinnliga skönheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/zaouli-hyllar-den-kvinnliga-skonheten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/zaouli-hyllar-den-kvinnliga-skonheten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Sep 2025 06:07:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[dans]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164460</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den fängslande dansen Zaouli, som noterades på Unescos lista över immateriella kulturarv under 2017, är en stark tradition bland kwenifolkets stammar i Afrika. Zaouli-masken, föreställande en kvinna, är en viktig komponent i dansen, som beskrivs som en hyllning till den kvinnliga skönheten med sina hypnotiskt rytmiska rörelser.
</strong>

<a href="https://www.101lasttribes.com/tribes/guro.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">Kweni</a>, ibland också kända som guro, är en folkgrupp som lever i Elfenbenskusten. De har bevarat många av sina traditioner in i modern tid och har en stark tro till sin kultur. Exempelvis har man en så kallad jordmästare, som offrar till jorden för hela byns välgång. Idag finns det omkring 500 000 guro i Elfenbenskusten.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 3 november 2023.</em>

<hr />

Ofta används masker vid olika traditionella ceremonier, där varje mask har en speciell betydelse. Antilop, hyena, leopard, krokodil och elefant är djur som kopplas till åtråvärda egenskaper och därför ofta återspeglas i maskerna. Inom kulturen finns det sju kategorier av masker, enligt <a href="https://ich.unesco.org/en/RL/zaouli-popular-music-and-dance-of-the-guro-communities-in-cote-d-ivoire-01255" target="_blank" rel="nofollow noopener">Unesco</a>, där alla representerar olika legender. Maskerna används inom gurokulturen också inom särskilda ordenssällskap för män, som kallas för Je, samt motsvarande sällskap för kvinnor, Knee. Stammarna regleras i regel av Je-sällskapen.

Traditionellt bär en manlig dansare en mask, som ofta representerar en kvinna, där mannen har på sig färgglada kläder som rör sig när han dansar. Dansen är i grunden en hyllning till kvinnlig skönhet och femininitet. Dansen är rytmisk, snabb och färgglad där musiken trummas i takt. Benen rör sig i snabba upprepade rörelser samtidigt som överkroppen är mestadels stilla.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/vyym5yjDTcs?si=eSvCVYw4i-ji7z3T" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

&#160;

<strong>Zaouli utförs ofta</strong> under sociala sammankomster eller firanden hos gurofolket. Den kan också framföras vid religiösa ritualer för att kommunicera med förfäder, frammana andar samt även be om välsignelser. Byarna arrangerar också festivaler där de bland annat tävlar i dansen. Lokalt kan populära föreställningar på sina håll arrangeras så ofta som två till tre gånger i veckan.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/zaouli-hyllar-den-kvinnliga-skonheten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Somaliske influeraren längtar hem till Afrika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/somaliske-influeraren-langtar-hem-till-afrika/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Mar 2025 08:06:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[nationalism]]></category>
		<category><![CDATA[Somalia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202348</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett matlagningsprogram tillsammans med vännen Jonas Fagerström berättar den somaliske influeraren Mohamed ”Momo” Alikar om de insikter han fick under ett halvårslångt besök i hemlandet.</strong>

<strong>Under sin vistelse insåg "Momo" hur bra man mår av att leva tillsammans med medlemmar ur sitt eget folk och hur han gärna flyttar hem till Somalia i framtiden.</strong>

Momo var på besök i Somalia i samband med covid-19, och nedstängningar och restriktioner gjorde det svårt att lämna landet, varför han blev kvar där i sex månader. I efterhand beskriver han tiden som mycket positiv – och det allra mest positiva var att det var somalier överallt.

<em>– Vet du vad min känsla från Somalia var? Jag måste vara helt ärlig nu. För första gången i mitt liv kände jag: Är det så här det känns? Jag gick in på apoteket. Det var en somalier som jobbade där. Jag gick in på taxistället, på restauranger. Det var somalier som jobbade där. Jag har aldrig upplevt känslan av att alla i samhället är somalier.</em>

Upplevelsen i Somalia fick Momo att anta en nationalistisk syn på livet, och idag är han av övertygelsen att alla mår bäst om de bor och lever tillsammans med medlemmar av sitt eget folk.

<em>– Där i varenda situation var alla somalier. Det kändes lite som om det var så här livet ska vara på riktigt. Om alla länder har sin urbefolkning och alla bor på sina ställen, det är så man mår bäst, tror jag.</em>

<em>– Även om inte Somalia var så jättefint byggt och stabilt så mådde jag jävligt bra alltså. Jag vet inte om det är för att alla ser ut som mig, </em>fortsätter han.
<h3>Måste vara "ekonomiskt stark"</h3>
Momo hoppas nu att han kan flytta till Somalia i framtiden, men poängterar samtidigt att man måste vara ”<em>ekonomiskt stark</em>” för att kunna leva ett bra liv i landet – någonting han enligt egen utsago arbetar på att försöka lösa.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="sv">En ung somalier i Sverige förklarar hur människan är skapt att leva: bland sina egna.
Det som gjorts med och i Sverige är ett oförlåtligt människorättsbrott, både mot svenskar och de migranter som tvingas leva som ufos i ett onaturligt kaos.<a href="https://t.co/uQelInwvQI">pic.twitter.com/uQelInwvQI</a></p>
— Fredric Morenius (@FredricMorenius) <a href="https://twitter.com/FredricMorenius/status/1899116485060030815?ref_src=twsrc%5Etfw">March 10, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Det kan noteras att Momos nationalistiska syn går stick i stäv med det budskap som basunerats ut av svenska makthavare, etablissemangsmedier, och lobbygrupper i många decennier.

Dessa har istället länge hävdat att det är en styrka att Sverige är ett mångkulturellt och mångetniskt land med hög invandring – att detta är någonting som gör samhället bättre, och någonting som alla tjänar på i förlängningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förödande utveckling för Afrikas elefanter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forodande-utveckling-for-afrikas-elefanter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forodande-utveckling-for-afrikas-elefanter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 17 Nov 2024 17:11:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[elefanter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193555</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mänsklig aktivitet har haft en förödande inverkan på Afrikas elefanter under de senaste decennierna, visar en ny studie från USA och Sydafrika. Enligt forskarna har 77 procent av kontinentens elefanter försvunnit sedan 1960-talet.</strong>

Sedan 1960-talet har hundratals elefantundersökningar genomförts i Afrika med olika metoder. Dessa varierande metoder, tillsammans med andra faktorer, har gjort det svårt att spåra förändringar över tid, enligt forskarna.

I en <a href="https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2403816121" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a>, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare från bland annat University of Washington i USA och Nelson Mandela University i Sydafrika använt dessa undersökningar för att skapa en datormodell som uppskattar omfattningen av elefantpopulationernas nedgång i många delar av Afrika.

Det finns två elefantarter som lever i Afrika, afrikanskt savannelefant som är den största, och afrikansk skogselefant som är något mindre i storleken. Savannelefanter håller främst till på gräsmarker och i savanner samtidigt som skogselefanter föredrar skogsområden.

Studien visar att populationen av savannelefanter har minskat med 70 procent sedan 1960-talet, medan skogselefanterna minskat med 90 procent under samma period.
<h3>Mänsklig påverkan</h3>
Enligt studien är mänsklig aktivitet det största hotet mot båda arterna. Savannelefanter hotas främst av illegal handel med elfenben, medan skogselefanter påverkas mest av avskogning i regnskogsområden.

Trots de dystra siffrorna lyfter forskarna fram vissa ljuspunkter. I flera länder, särskilt i södra Afrika, har elefantpopulationerna ökat tack vare <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrikas-sista-elefant-i-fangenskap-slapps-fri/" target="_blank" rel="noopener">effektiva</a> bevarandeåtgärder.

Det exakta antalet elefanter i Afrika idag är oklart, men enligt beräkningar från IUCN rödlista fanns det år 2020 cirka 350 000 savannelefanter och mellan 40 000 och 50 000 skogselefanter, enligt <a href="https://www.wwf.se/djur/elefant/#artinformation" target="_blank" rel="nofollow noopener">WWF</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forodande-utveckling-for-afrikas-elefanter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mastercard vill ge 100 miljoner afrikaner digitalt id</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/mastercard-vill-ge-100-miljoner-afrikaner-digitalt-id/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/mastercard-vill-ge-100-miljoner-afrikaner-digitalt-id/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Jun 2024 07:40:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[MasterCard]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182809</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mastercard satsar på att öka spridningen av sitt Community Pass i Afrika - en digital plattform som innehåller ett digitalt ID och en plånbok i ett ”smartkort” - en satsning som motiveras med att man vill göra det lättare för människor i utvecklingsländer att få tillgång till statliga och humanitära tjänster.</strong>

Betalningsjätten samarbetar med African Development Bank Group för att leverera digital identitet och tillgång till onlinetjänster till 100 miljoner individer och företag över hela Afrika under de kommande 10 åren.

African Development Bank Group har lovat att investera 300 miljoner dollar till initiativet, som går under namnet Mobilizing Access to the Digital Economy (MADE) Alliance: Africa. Mastercard har i sin tur lovat att registrera 15 miljoner användare i Afrika på Community Pass-plattformen inom fem år.

Man kommer inledningsvis att fokusera på kvinnor inom jordbrukssektorn och det första pilotprogrammet kommer att lanseras 2024 i Kenya, Tanzania och Nigeria. Alliansen kommer att arbeta med lokala banker för att tillhandahålla digitala identiteter och tillgång till fröer och andra resurser. Programmet kommer sedan att utvidgas till Uganda, Etiopien, Ghana och resten av kontinenten.

Alliansen planerar också att samarbeta med offentliga och privata partners för att leverera bland annat uppkoppling och finansiella tjänster.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Mastercard’s Controversial Digital ID Rollout in Africa</p>
⭕️The plan is to, over ten years, make sure 100 million people and businesses in Africa are included in digital ID programs and thus allowed access to government and “humanitarian” services.

‼️Given the controversy and… <a href="https://t.co/RX9nseHI8g">pic.twitter.com/RX9nseHI8g</a>

— Global Dissident (@GlobalDiss) <a href="https://twitter.com/GlobalDiss/status/1796535259577655328?ref_src=twsrc%5Etfw">May 31, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Oro för missbruk</h3>
”<em>Över hela Afrika driver människor på ny tillväxt och nya möjligheter, och Mastercard vill stödja deras framgång</em>”, <a href="https://www.biometricupdate.com/202405/mastercard-aims-to-deliver-digital-identity-access-for-100m-in-africa" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> Mastercards VD Michael Miebach.

Tillkännagivandet gjordes i samband med förra veckans U.S.-Africa Business Forum som arrangerades av USA:s handelskammare.

Community Pass lanserades 2020 som Mastercards sociala företag för att digitalisera ”eftersatta” samhällen. Lösningen används idag av 3,5 miljoner människor men företaget har planer på att nå 30 miljoner människor 2027.

Samtidigt finns det en oro för att de digitala id-korten kan komma att missbrukas, komma i orätta händer eller användas av korrupta regimer och organ för att kontrollera och övervaka befolkningen på ett betydligt mer långtgående sätt än idag. På sociala medier pekar också många på att utvecklingsländer i Afrika ofta används för att "testa" olika företeelser som sedan också kommer att implementeras i andra delar av världen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/mastercard-vill-ge-100-miljoner-afrikaner-digitalt-id/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Världsbankschef uppmanar &#8221;rika&#8221; länder att samla in hundratals miljarder till Afrika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankschef-uppmanar-rika-lander-att-samla-in-hundratals-miljarder-till-afrika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankschef-uppmanar-rika-lander-att-samla-in-hundratals-miljarder-till-afrika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 May 2024 10:45:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Ajay Banga]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179613</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världsbankens högste Chef, Ajay Banga, låter meddela att han förväntar sig att ”rika” länder – främst i väst, ska hjälpa till att samla in minst 120 miljarder dollar till det egna organet IDA som erbjuder förmånliga och långfristiga lån till utvecklingsländer.</strong>

<strong><em>– Om Afrika utvecklas väl så har Afrika också mycket att erbjuda världen.</em></strong>

<em>– Det råder ingen tvekan om att alla givarländer har sina egna utmaningar och sitt eget finanspolitiska ansvar. Men jag tror att de alla värdesätter effekten av att bidra till IDA</em>, deklarerade Banga i en intervju i vecka.

Banga förväntar sig att ledare för givarländerna ska uppfylla en begäran från afrikanska ledare om att ge rekordstora bidrag till program som erbjuder lån och krediter till betydligt lägre räntor än marknadens genomsnitt, i syfte att främja långsiktig utveckling och tillväxt. Enligt honom ska bidragen inte betraktas som allmosor utan som investeringar för framtiden.

De afrikanska statscheferna <a href="https://www.cnbcafrica.com/2024/world-bank-chief-expects-rich-nations-to-meet-african-donation-requests/" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppmanade</a> under måndagen de ”rika” länderna att tillsammans samla in minst 120 miljarder dollar under en konferens som arrangeras i Japan i slutet av året. För IDA skulle detta innebära nytt rekord, även om man vanligtvis erbjuder mycket långfristiga lån till afrikanska länder och senast 2021 delade ut 93 miljarder dollar.
<h3>Pekar på egenintresse</h3>
Målbeloppet på 120 miljarder dollar innebär att givarna kommer att behöva lägga upp cirka 30 miljarder dollar eftersom Världsbanken själva är villiga att låna ut 3 dollar för varje dollar som samlas in.

Afrikanska länder står för mer än hälften av de totalt 75 länder som utnyttjar IDA:s resurser. Många av dessa är hårt skuldsatta och har stora problem med naturkatastrofer och fattigdom – samtidigt som det visat sig vara svårt att beviljas nya lån på den internationella marknaden.

Banga menar att det finns ett egenintresse för rika länder att ge stora bidrag och pekar på att Kina och Indien tidigare varit mottagare av IDA-stöd, men numera är betydande globala ekonomier.

<em>– Om Afrika utvecklas väl så har Afrika också mycket att erbjuda världen.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankschef-uppmanar-rika-lander-att-samla-in-hundratals-miljarder-till-afrika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snart glöms deras språk bort</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/snart-gloms-deras-sprak-bort/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/snart-gloms-deras-sprak-bort/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 21 Jan 2024 10:05:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Etiopien]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170433</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt FN-organet Unesco riskerar närmare 2500 av världens språk att försvinna inom en snar framtid. I många fall handlar det om uråldriga och tidigare isolerade stamspråk, där de få kvarvarande talarna blir allt äldre och yngre generationer inte längre lär sig sitt modersmål utan istället kringliggande folkgruppers.</strong>

<em>Ongota</em> är ett av dessa språk som tillhör den afroasiatiska familjen. Det talas av den lilla stammen Ongota i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom antalet modersmålstalare redan tidigare varit begränsat har deras språk betraktats som ”döende” i decennier, <a href="https://www.express.co.uk/news/world/1851047/language-extinct-marriage-Ongota" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> brittiska Daily Express.

För 12 år sedan fanns det bara 115 individer kvar i den etniska gruppen och endast 12 av dessa talade modersmålet flytande – där samtliga var äldre. Sedan dess förmodas antalet talare ha minskat ytterligare. Ongota lärs inte ut i skolor, eller används och lärs ut till barn, varför det är troligt att språket ”dör ut” helt när den sista talaren avlider.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The Ongota people, who live in a remote region of southern Ethiopia, are a very small and isolated group that is facing the risk of extinction. <a href="https://twitter.com/hashtag/Ethiopia?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Ethiopia</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/extinction?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#extinction</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/genzie?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#genzie</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/EpsteinClientList?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#EpsteinClientList</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/Epstein?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Epstein</a> <a href="https://t.co/DizXUK9UTW">pic.twitter.com/DizXUK9UTW</a></p>
— letters from Africa ❤️✨ (@selyabarau) <a href="https://twitter.com/selyabarau/status/1743187452691357720?ref_src=twsrc%5Etfw">January 5, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Stammedlemmarna har istället i huvudsak övergått till det större grannspråket <em>tsamakko.</em> Det huvudsakliga skälet till att ongota inte längre talas av den lilla jägar- och samlarstammen är på grund av äktenskap. Många ongota-män har genom åren gift sig med tsamakko-kvinnor och deras barn får under uppväxten sedan bara lära sig mödrarnas språk.
<h3>Fyra talare kvar</h3>
Ytterligare ett språk som förväntas försvinna när dess sista talare går bort är <em>njerep</em> som talas av mambilafolket vid gränsen mellan östra Nigeria och nordvästra Kamerun. Enligt uppgifter från Endangered Languages Project (ELP) tros det bara finnas fyra personer kvar i världen som talar språket – samtliga över 60 år.

Inte heller det fåtal som kan tala njerep använder det i vardagen. Istället talas språket mest ”för att skämta eller om de inte vill bli förstådda av andra”, enligt ELP.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/snart-gloms-deras-sprak-bort/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppgifter: Storbritannien vill lönnmörda pro-ryska ledare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-storbritannien-vill-lonnmorda-pro-ryska-ledare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-storbritannien-vill-lonnmorda-pro-ryska-ledare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 19 Aug 2023 07:15:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Azovbataljonen]]></category>
		<category><![CDATA[lönnmord]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=157415</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ryska källor uppger att brittiska underrättelsetjänsten MI-6 tränat en grupp ukrainska militanter som ska sättas in i Afrika. De ska där ägna sig åt sabotage, attacker och lönnmord på afrikanska ledare som vill samarbeta med Ryssland.
</strong>

Det är den ryska nyhetsbyrån <a href="https://tass.com/russia/1661071" target="_blank" rel="nofollow noopener">TASS</a> som meddelar att de talat med en högt uppsatt militär källa och fått uppgifter om att cirka 100 medlemmar i ukrainska militanta och högerextrema grupper tränats och förberetts för att operera i Afrika under britternas befäl.

<em>– Enligt uppgifter, som bekräftats av flera källor, har den brittiska underrättelsetjänsten MI-6 bildat och förberett en sabotage- och mordgrupp, bestående av medlemmar i ukrainska nationalistiska och nynazistiska grupper, i ett försök att förhindra samarbete mellan afrikanska länder och Ryssland</em>, säger källan.

Enligt källan ska Zelenskyj-styret ha gett landets säkerhetstjänst SBU, den militära underrättelsetjänsten och försvarsministeriet uppdraget att tillsammans med britterna välja ut cirka 100 rekryter ”med omfattande stridserfarenhet på östfronten” till uppdraget.

<em>– Uppgiften för den ukrainska truppen, som bildats av de brittiska specialtjänsterna, kommer att vara att utföra sabotageattacker mot infrastrukturanläggningar i Afrika och att mörda afrikanska ledare som vill samarbeta med Ryssland</em>, påstås det vidare.

Befälhavare för mordkommandot ska vara överstelöjtnant Vitaly Praschuk vid det ukrainska försvarsministeriet. Redan 2014 deltog han som befälhavare för en sabotage- och spaningsgrupp som utförde operationer i Donetsk och Luhansk och därefter i gemensamma operationer med brittisk underrättelsetjänst i Zimbabwe.

I brittisk media <a href="https://www.telegraph.co.uk/world-news/2023/08/16/russia-claims-uk-plot-assassinate-pro-moscow-leaders-africa/" target="_blank" rel="nofollow noopener">ifrågasätts</a>, som brukligt är, de ryska uppgifterna och man pekar på att de ryska nyhetsbyråerna inte lyckats presentera några faktiska bevis för gruppens existens eller deras påstådda uppdrag att lönnmörda Rysslandsvänliga afrikanska ledare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-storbritannien-vill-lonnmorda-pro-ryska-ledare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
