AfD – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 21 Sep 2026 10:15:18 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg AfD – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 AfD störst i Mecklenburg-Vorpommern – CDU åker ur delstatsparlamentet https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-storst-mecklenburg-vorpommern-cdu/ Mon, 21 Sep 2026 10:15:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241063 AfD blev största parti i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent, medan CDU fastnade på 4,9 och därmed åker ur lantdagen. AfD ökar även i huvudstaden Berlin samtidigt som Die Linke där blir störst med 25,7 procent av rösterna. AfD:s valvaka slutade i jubel när partiet i gårdagens delstatsval mer än fördubblade sitt stöd jämfört med 2021. SPD kom tvåa med 35,5 procent av rösterna. Förbundskansler Friedrich Merz och dennes parti CDU hade en desto mörkare kväll. Partiet nådde bara 4,9 procent och åker därmed ur lantdagen i Schwerin. Friedrich Merz kallade resultatet en "katastrof". Valbakslaget går enligt Merz inte att skönmåla, men kursen CDU satt ut gäller fortsättningsvis, betonade han.

Die Linke störst i Berlin

Delstatsvalet i Berlin gav Die Linke en klar seger med 25,7 procent. CDU föll till 18,8 procent, medan AfD ökade till 16,3 och blev trea. De gröna fick 14,3 procent och SPD 12,1. Die Linkes Elif Eralp kan nu bli Berlins regerande borgmästare om partiet samlar tillräckligt stöd. AfD ser segern i Mecklenburg-Vorpommern som ett regeringsuppdrag. Övriga partier har dock envist avvisat samarbete med partiet, vilket gör att regeringsfrågan förblir öppen. Socialdemokratiska SPD kan i stället behålla makten tillsammans med Die Linke och De gröna. Röster på partier under femprocentsspärren kan ge den röd-gröna trion en majoritet i delstaten, trots AfD:s stora framgång. Liberala FDP ser ut att bli utan representation i båda delstatsparlamenten, även om de slutgiltiga resultaten ännu inte är helt fastställda. Valledningarna har ännu bara fastställt preliminära resultat. Valdeltagandet nådde 78,1 procent i Mecklenburg-Vorpommern och 74,2 procent i Berlin.]]> Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyjs-tidigare-pressekreterare-nekades-tilltrade-till-europaparlamentet/ Wed, 16 Sep 2026 14:18:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240749 Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

]]> EU hotar frysa Sachsen-Anhalts miljarder efter AfD:s valseger https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-hotar-frysa-sachsen-anhalts-miljarder-efter-afd-valseger/ Fri, 11 Sep 2026 12:13:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240202 Sedan AfD vunnit delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent öppnar EU-parlamentarikern Daniel Freund (Miljöpartiet/De gröna) för att delstatens EU-stöd kan hållas inne om partiet bildar regering. Det handlar om 2,95 miljarder euro – mer regionalstöd per invånare än i någon annan tysk delstat. Samtidigt förbereder Tysklands försvarsminister Boris Pistorius mekanismer för att stänga av en AfD-ledd delstatsregering från federala resurser. Det är den tyska public service-kanalen ARD som rapporterar om det möjliga stoppet för EU-medlen. Pengarna finansierar högst konkreta saker i en av Tysklands fattigaste delstater: renoveringar av skolor och förskolor, och modern medicinsk utrustning på sjukhusen. Enligt ARD får Sachsen-Anhalt mer EU-regionalstöd per capita än någon annan tysk delstat. Det är också just den hävstången som nu diskuteras öppet i Bryssel, dagar efter att väljarna gjort AfD till klart största parti.

Freund öppnar för att hålla inne medel

Daniel Freund, som beskriver AfD som en politisk kraft som agerar mot "det europeiska projektet", säger till ARD att stödet snabbt skulle kunna pausas om partiet bildar delstatsregering och på något sätt utmanar unionen. — Vid behov skulle Europeiska kommissionen behöva hålla inne medel, säger han. Freund är ingen novis på området. Han drev aktivt på för motsvarande åtgärder mot Ungern under dåvarande premiärministern Viktor Orban, och han beskriver metoden som ett bra sätt att tygla avvikande nationella regeringar – särskilt i Ungern och Polen. — Vi såg i båda länderna att det efter frysningen av EU-medel skedde regeringsskiften, och att de nya regeringarna fick en betydligt bättre relation till EU-institutionerna, säger han till ARD, och tillägger att samma metod nu skulle kunna tillämpas i Sachsen-Anhalt. Beslutet om att hålla inne pengar fattas av EU-kommissionen, som leds av Ursula von der Leyen. Ingen väljare i Sachsen-Anhalt har röstat fram den.

Upp till 500 miljoner euro om året

Vad ett sådant beslut skulle kosta har Luise Quaritsch vid tankesmedjan Jaques Delors Centres Berlinkontor försökt uppskatta. Delstaten kan förlora upp till 500 miljoner euro om året i ett scenario liknande det ungerska, enligt henne. — Ett sådant beslut skulle i betydande grad påverka den regionala och ekonomiska utvecklingen och därmed också få negativa konsekvenser för delstatsregeringen, varnar hon. Att skolrenoveringar och sjukhusutrustning uteblir drabbar invånarna. Effekten på delstatsregeringens väljarstöd är det uttalade syftet med instrumentet.

Budapest och Warszawa som mall

Bryssel har vid flera tillfällen de senaste åren fryst stödmedel för både Warszawa och Budapest, med hänvisning till brott mot rättsstatens principer. Båda regeringarna har beskrivit åtgärderna som politisk förföljelse kopplad till deras motstånd mot EU:s politik. I Ungerns fall frystes medlen 2022, sedan kommissionen anklagat Orban – en långvarig kritiker av EU:s migrationspolitik och EU:s Ukraina-stöd – och hans regering för korruption och rättsstatsbrott. Pengarna frigavs bara delvis tidigare i år, efter att Orban förlorat valet mot Peter Magyar och dennes parti Tisza. Nu ska samma modell alltså kunna riktas mot en tysk delstat. AfD:s gruppledare i förbundsdagen, Bernd Baumann, avfärdar trycket. — Vi skrattar åt våra partimotståndare som nu försöker missgynna oss odemokratiskt även på EU-nivå. För de är sedan länge försvarslösa mot oss i den politiska konkurrensen, säger han.

Berlin bygger en egen spärr

Parallellt med diskussionen i Bryssel arbetar den tyska förbundsregeringen med en egen plan för att begränsa en eventuell AfD-ledd delstatsregering. Boris Pistorius har nyligen uppgett att Berlin förbereder mekanismer för att stänga av den från vissa federala resurser, bland annat nätverket för underrättelsedelning. Telegraph och Die Welt rapporterade i juli att en "hemlig plan" tagits fram för att förhindra "obstruktion" från delstatsmyndigheternas sida – särskilt i ett läge där regeringen skulle behöva underlätta en stor truppförflyttning inom Nato genom tyskt territorium, potentiellt i riktning mot de ryska gränserna. Både EU och förbundsregeringen förbereder alltså åtgärder mot ett valresultat som ännu inte omsatts i en regering.

Mandaten avgör

För AfD är den formella makten fortfarande inte säkrad. Partiet är den klart största gruppen i delstatsparlamentet men ligger några mandat från egen majoritet. Antingen krävs en koalition – svårt, eftersom i stort sett alla andra partier vägrar samarbeta med partiet – eller tillräckligt stöd för en minoritetsregering. Mandatfördelningen avgörs i delstatsparlamentet i Magdeburg. Frågan om pengarna avgörs i Bryssel och Berlin.]]> AfD i Sachsen-Anhalt: mer än dubbelt så stort som CDU i första prognoserna https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-sachsen-anhalt-dubbelt-cdu-prognos/ Sun, 06 Sep 2026 18:02:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239470 AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.

När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.

Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.

Ombytta roller sedan valet 2021

I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.

Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.

AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:

– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.

Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.

Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten

Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.

BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.

CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.

AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.

Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.

På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.

]]> Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron https://nyadagbladet.se/utrikes/weidel-tyskland-ska-lamna-schengen-och-euron/ Tue, 25 Aug 2026 10:49:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238456 Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar. I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen. — Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”. Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande. Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk. Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.]]> Över 1 000 tyska jurister kräver AfD-förbud https://nyadagbladet.se/utrikes/over-1000-tyska-jurister-kraver-afd-forbud/ Thu, 06 Aug 2026 08:22:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236612 Över 1 000 tyska jurister har anslutit sig till ett upprop för att inleda ett förbudsförfarande mot Alternativ för Tyskland (AfD). Det är Författningsdomstolen i Tyskland – inte regeringen eller parlamentet – som i slutänden avgör om ett parti kan förbjudas. Det öppna brevet har organiserats av Republikanischer Anwältinnen- und Anwälteverein, RAV. Den 3 augusti uppgav organisationen att 1 051 personer hade undertecknat uppropet, däribland advokater, domare, åklagare och andra juridiskt verksamma. Uppropet riktas till den federala regeringen och Bundestag. Undertecknarna vill att ett AfD-förbud ska prövas av Tysklands Författningsdomstol och hänvisar till ett rättsvetenskapligt utlåtande från organisationen Gesellschaft für Freiheitsrechte, GFF. Utlåtandet bedömer att ett förbudsförfarande sannolikt skulle kunna vinna framgång. [caption id="attachment_157069" align="alignnone" width="640"] Alternativ för Tyskland växer i flertalet tyska opinionsmätningar (arkivbild). Montage. Foto: Tino Chrupalla/Facebook.[/caption]

Höga trösklar för partiförbud

Bedömningen är dock inte ett domstolsavgörande. RAV kan inte självt ansöka om ett förbud. Enligt Författningsdomstolens regler kan endast Bundestag, Bundesrat eller den federala regeringen ansöka om förbud mot ett rikstäckande parti. Domstolen ställer höga krav för ett partiförbud. Antikonstitutionella idéer räcker inte i sig; partiet måste bland annat aktivt och aggressivt verka för att undanröja den fria demokratiska grundordningen. Det måste också finnas konkreta tecken på att partiet kan nå sådana mål. Något formellt förbudsförfarande mot AfD har ännu inte inletts. Uppropet innebär därför i nuläget en uppmaning till de institutioner som har rätt att ansöka om en rättslig prövning.]]> EU-process hotar AfD-alliansens partistöd https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-process-afd-allians-esn-partistod/ Fri, 29 May 2026 10:54:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231913 EU:s tillsynsmyndighet för europeiska partier har inlett en process mot Europe of Sovereign Nations, partialliansen där tyska AfD är drivande. Granskningen kan i förlängningen leda till att ESN förlorar sin status som europeiskt parti och därmed också unionens ekonomiska stöd. Den formella processen gäller inte den parlamentariska ESN-gruppen i Europaparlamentet, utan det separata europeiska partiet bakom gruppen. Partiorganisationen kan enligt Politico få över två miljoner euro i EU-bidrag under 2026. Myndigheten för europeiska politiska partier och stiftelser, APPF, har lämnat ett omfattande underlag till EU:s institutioner. I materialet hävdar myndigheten att det finns uppgifter som väcker tvivel om huruvida ESN:s medlemsorganisationer lever upp till unionens så kallade grundvärden. EU-reglerna kräver att europeiska partier respekterar bland annat mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och minoriteters rättigheter. Enligt Politico består underlaget av omkring 300 sidor med domstolsavgöranden, skärmdumpar och inlägg i sociala medier.

AfD står i centrum

Europe of Sovereign Nations bildades efter EU-valet 2024 och samlar bland andra tyska Alternative für Deutschland, bulgariska Vazrazhdane (Revival), polska Konfederacja, nederländska Forum för demokrati, franska Reconquête, tjeckiska SPD, ungerska Mi Hazánk och slovakiska Republika. AfD har en central roll i samarbetet och får särskilt stort utrymme i myndighetens underlag. Granskningen hänvisar bland annat till att den tyska säkerhetstjänsten 2025 klassade partiet som högerextremt. En tysk domstol stoppade senare klassificeringen, men skrev samtidigt att delar av partiets program stred mot principer om mänsklig värdighet och religionsfrihet. Även Bulgariens Revival pekas ut i materialet. Partiet anklagas för öppet samarbete med Vladimir Putins parti Enade Ryssland och för kopplingar till våldsamma protester i Sofia samt angrepp mot EU-kommissionens delegation under 2025. Andra exempel i underlaget rör migrationskritiska formuleringar, påstått antisemitiska uttalanden och kritik mot HBTQI-rörelsen. Ett uppmärksammat exempel gäller en polsk Konfederacja-politiker som i ett inlägg kallade israeler för ”en nation av brottslingar”, enligt Politico.

Flera beslut återstår

Processen innebär inte att ESN redan har förlorat sin status. För att ärendet ska gå vidare krävs att Europaparlamentet, EU-kommissionen eller ministerrådet formellt begär en kontroll av om partiet följer EU:s värdekrav. Om APPF får en sådan begäran ska ESN ges möjlighet att bemöta myndighetens invändningar. Därefter kan en oberoende expertkommitté lämna ett utlåtande innan myndigheten fattar beslut. Ett beslut om avregistrering kan dessutom stoppas om Europaparlamentet eller ministerrådet invänder inom tre månader. ESN:s partipresident Stanislav Stoyanov uppgav i ett svar till APPF i maj att ESN inte har mandat att direkt ingripa i medlemsorganisationernas interna angelägenheter. Samtidigt sade han att samarbetet är inriktat på att även fortsättningsvis värna EU:s grundläggande värden genom dialog med de berörda partierna. På sin egen webbplats beskriver ESN sig som en grupp som vill försvara Europas identitet, kultur och självständighet samt stärka nationalstaterna.]]> AfD största parti i ny opinionsmätning https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-storsta-parti-ny-opinionsmatning-tyskland/ Fri, 17 Apr 2026 10:29:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227840 27 procent. Så högt står nu Alternative für Deutschland i den senaste YouGov-mätningen – en uppgång med en procentenhet sedan förra månaden. Samtidigt backar den tyske förbundskanslerns Friedrich Merz konservativa block till 23 procent, den lägsta siffran i undersökningen sedan december 2021. AfD passerar därmed CDU/CSU för första gången i en större opinionsmätning. Socialdemokratiska SPD, Merz koalitionspartner, tappar en procentenhet till 13 procent. YouGov-undersökningen visar att 79 procent av de tillfrågade är missnöjda med koalitionsregeringens prestationer, en ökning från 55 procent i juni 2025. Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i maj 2025, efter att kristdemokraterna blivit största parti i nyvalet med 28,5 procent av rösterna. AfD landade då på knappt 21 procent. Även andra mätinstitut visar på ett jämnt läge. En INSA-undersökning för tidningen Bild visade AfD på 26 procent mot CDU/CSU:s 25 procent, medan en Infratest-dimap-mätning hade CDU/CSU på 26 procent och AfD på 25 procent.]]> AfD vinner rättslig strid mot underrättelsetjänsten – nu siktar partiet på delstatsval https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-vinner-rattslig-strid-mot-underrattelsetjansten/ Mon, 02 Mar 2026 18:41:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223031 En förvaltningsdomstol i Köln har beslutat att den tyska inrikesunderrättelsetjänsten Verfassungsschutz tillsvidare inte får klassificera AfD som "konstaterat högerextremistisk". Domen är ett interimistiskt beslut och gäller till dess att huvudförhandlingarna är avslutade. Partiet ser nu en politisk möjlighet – och planerar att utnyttja domstolssegern som en språngbräda inför kommande delstatsval. Den 26 februari 2026 meddelade Verwaltungsgericht Köln sitt beslut: Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) har inte tillräcklig grund för att utpeka AfD som "gesichert rechtsextrem" – det vill säga ett parti med konstaterade författningsfientliga strävanden. Domstolen erkände att det finns belägg för enskilda antikonstitutionella uttalanden, framför allt av "muslimfientlig karaktär", men ansåg att det underlag som Verfassungsschutz presenterat – ett 1 100 sidor långt utlåtande – inte räcker för att fastslå att partiet som helhet hyser sådana strävanden. AfD förblir dock ett så kallat "Verdachtsfall", ett misstankefall under aktiv bevakning. Klassificeringen motsvarar internt en "gul varningsnivå" – stämplat, men inte dömt.

Partiledarna jublar

Reaktionen från AfD:s ledning lät inte vänta på sig. Partiledaren Alice Weidel uppgav att domstolens beslut indirekt har satt stopp för dem hon kallar "förbudsfanatiker" – de politiska krafter som verkat för ett förbud av partiet. — Köln-domstolens beslut har även indirekt stoppat förbudsfanatikerna, sade Weidel. Medpartiledaren Tino Chrupalla var än mer rättfram i sin tolkning av domen: — En mycket bra dag för vår demokrati. Det visar tydligt att man inte kan eliminera en opposition på detta sätt, sade Chrupalla.

Politiska konsekvenser

Domen ger eko i det tyska politiska systemet. Inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) har begärt en ny granskning av Verfassungsschutz underlag, medan röster inom SPD och Die Linke i den offentliga debatten förespråkat att frågan om ett AfD-förbud ändå bör drivas vidare – via förbundsdagen och förbundsrådet till den federala författningsdomstolen. Situationen kompliceras av att fem delstatsförbund inom AfD – i Thüringen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Brandenburg och Niedersachsen – alltjämt klassificeras som "gesichert rechtsextrem" på delstatsnivå. Beslutet från Köln gäller enbart för den federala klassificeringen av partiet som helhet. För AfD är dock signalvärdet tydligt: partiet presenterar domen som ett bevis på politisk förföljelse snarare än rättslig prövning, och planerar att använda beslutet aktivt i sin kommunikation inför kommande delstatsval. Strategin är att vända ett defensivt juridiskt utfall till ett offensivt valbudskap – att etablissemanget försökte stoppa partiet med byråkratiska metoder och misslyckades. Huruvida det håller i huvudförhandlingen återstår att se. Tills dess fortsätter Verfassungsschutz sin bevakning – på gul varningsnivå.]]> Löfven förfasas över invandringskritiska framgångar https://nyadagbladet.se/inrikes/lofven-forfasas-over-invandringskritiska-framgangar/ Thu, 16 Oct 2025 12:07:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215202 Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven har återigen gripit megafonen för att varna för vad han ser som en annalkande politisk apokalyps i Europa. I en intervju med statsradions Ekot på torsdagen målar den förre S-ledaren upp en dyster bild av kontinentens framtid, där högernationalistiska krafter påstås stå redo att kasta oss tillbaka till mörka tider. Tonen är bombastisk, och Löfven sparar inte på krutet när han beskriver vad han uppfattar som ett existentiellt hot mot Europas fundament. — Det är en väldigt stor oro nu i världen. Osäkerheten, då kommer högerextremismen med det som verkar vara den enkla lösningen. Framgångarna för partier som Alternativ för Tyskland (AfD) och Reform UK i Storbritannien är enligt Löfven exempel på en extremt farlig utveckling och med en alarmistisk retorik varnar han för vad som kan hända om dessa politiska krafter på allvar får inflytande över EU. — Europa har upplevt detta, vi vet vad som händer när högerextremister får makten. Det är därför EU bildades efter andra världskriget, när högerextremister, nazister och fascister verkligen hade makten.

"Då måste vi agera"

Flera bedömare framhåller att denna retorik är typisk för den förre S-ledaren, som under sin tid i rikspolitiken var en högljudd och oförsonlig motståndare till Sverigedemokraterna. — Jag anklagar inte människor i allmänhet för att vara nazister eller fascister, men det finns sådana krafter i Europa och i det europeiska parlamentet, hävdar han. Löfven har tidigare kritiserat EU-kommissionens kristdemokratiska ordförande Ursula von der Leyen för att flirta med högernationalistiska partier, en utveckling han menar närmar sig en “röd linje”. — Jag kommer inte att säga exakt var den röda linjen går, men jag vet att vi närmar oss den och då måste vi agera, hotade han i en intervju med Politico i somras. Exakt hur man tänker agera är dock oklart, men Löfvens alarmistiska retorik lämnar inte något utrymme för gråzoner. Han tycks vara fast besluten att fortsätta driva den socialdemokratiska kampen mot invandringskritiska och konservativa partier från sin roll som ordförande för det europeiska socialdemokratiska partiet, en post han väntas bli omvald till imorgon.]]>