<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ADHD &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/adhd/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 07 Jul 2026 07:10:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ADHD &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kraftig-okning-av-adhd-och-autism-ska-utredas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[autism]]></category>
		<category><![CDATA[Camilla Waltersson Grönvall]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[socialtjänsten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras.</strong>

Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/delegation-for-att-utveckla-stodet-for-barn-och-unga-med-npf-diagnoser/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna.

— <em>När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv</em>, säger han.

Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst.

Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet.

Enligt regeringens <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2026/07/dir.-202668" target="_blank" rel="noopener nofollow">kommittédirektiv</a> ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027.

Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finland sticker ut – flest barn på adhd-medicin i Norden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finland-sticker-ut-flest-barn-adhd-medicin-norden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2026 06:22:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[medicin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224997</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Finland tar var nionde pojke i lågstadieåldern adhd-medicin – betydligt fler än i övriga Norden. Enligt Folkpensionsanstalten (FPA) fortsätter siffran att stiga.</strong>

Bland flickor i samma ålder ligger andelen på knappt fyra procent, och pojkar påbörjar medicinering mer än dubbelt så ofta som flickor under de tidiga skolåren. En förklaring är att flickors adhd-symtom oftare upptäcks senare, enligt FPA.

Mönstret håller i sig genom tonåren. I åldersgruppen 13–17 år medicineras drygt var tionde pojke, mot sex procent av flickorna. Först i åldrarna 18–29 vänder trenden – då är det fler kvinnor (4,9 procent) än män (3,5 procent) som behandlas.

Det totala antalet som tar adhd-medicin i Finland växer fortfarande, trots att nyinsättningarna minskade något under 2024–2025.

Jämfört med övriga Norden ligger Finland i topp vad gäller adhd-medicinering bland barn.

— <em>Ökningen har varit mycket kraftig i alla åldersgrupper, även om användningen bland unga kvinnor fortfarande är vanligare i Sverige</em>, <a href="https://yle.fi/a/7-10095282" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> FPA:s forskningschef Miika Vuori till finska statskanalen Yle.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt fler norska par går ADHD-kurs</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/allt-fler-norska-par-gar-adhd-kurs/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Jan 2026 08:38:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<category><![CDATA[skilsmässor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219238</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Norge köar par för att gå kurser i hur man lär sig hantera ADHD i förhållandet. Vuxna med diagnosen sägs ha en ökad risk för relationskriser och skilsmässa.</strong>

Den norska myndigheten Bufetat anordnar ADHD-kurser för par över hela landet. Platserna fylls snabbt, och enligt familje- och parterapeuten Svanhild Lillebostad vid familjerådgivningen i Romsdal finns det en stor outnyttjad marknad för den här typen av stöd.

— <em>Vi har haft stort intresse för anmälningar. Så det verkar som att det, åtminstone för tillfället, finns en ganska outnyttjad marknad för parkurser</em>, säger Svanhild Lillebostad, familje- och parterapeut vid familjerådgivningen i Romsdal, till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/mr/ann-kristin-nerland-bruset-og-per-gjeldsnes-har-gatt-pa-adhd-kurs-for-par-1.17694708" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Enligt Lillebostad kan de utmaningar som följer med ADHD skapa negativ dynamik, konflikter och svåra levnadsförhållanden i en relation.

Bristande förståelse för varandras reaktioner och gräl om till synes triviala saker förekommer oftare i dessa relationer, menar hon.

ADHD Norge har varit delaktigt i utvecklingen av kursen och bekräftar att det finns problem i många relationer.

— <em>Vuxna med ADHD har en ökad risk för relationskriser och skilsmässor, och många upplever stora utmaningar med konflikter och kommunikation</em>, säger Gry Lunde, generalsekreterare för ADHD Norge.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regelbunden träning kan minska adhd-symtom hos vuxna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/regelbunden-traning-kan-minska-adhd-symtom-hos-vuxna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Dec 2025 08:32:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro universitet]]></category>
		<category><![CDATA[träning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217675</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare vid Örebro universitet har för första gången i Sverige prövat ett strukturerat träningsprogram för vuxna med adhd – med tydligt positiva resultat. De som tränade upplevde färre symtom, bättre sömn och högre livskvalitet.</strong>

Bakom forskningen står Lena Axelsson Svedell, legitimerad fysioterapeut vid Region Örebro län och doktorand vid Örebro universitet.

Hon har utvecklat den så kallade Start-modellen, som består av 150 minuters styrke- och konditionsträning per vecka i grupp, ledd av fysioterapeuter inom psykiatrisk öppenvård.

I studien deltog 63 vuxna med adhd-diagnos. Hälften lottades till träning enligt Start-modellen medan den andra hälften fick sedvanlig behandling.

Totalt fullföljde 41 personer programmet. Detta är den första randomiserade kontrollerade prövningen av ett träningsprogram för vuxna med adhd i Sverige.
<h3>Överraskande tydliga resultat</h3>
Efter tre månader hade träningsgruppen minskat sina adhd-symtom markant. Även sömnen och livskvaliteten förbättrades påtagligt.

— <em>Det överraskade mig att alla resultat är så entydigt positiva. Jag tänkte nog att något kunde svikta lite, kanske att den klinikerskattade bedömningen kunde skilja sig från deltagarens egen upplevelse vad gäller grad av förbättring, men de är förvånansvärt samstämmiga,</em> säger Axelsson Svedell i ett <a href="https://www.oru.se/nyheter/forskning-visar-att-traning-minskar-symptom-pa-adhd-hos-vuxna/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Hon lyfter särskilt fram att träningen även minskade hyperaktivitet, något som tidigare forskning inte kunnat påvisa.

Forskarna menar att fysisk träning kan bli ett värdefullt komplement till medicin och terapi – eller ett alternativ för dem som inte kan eller vill medicinera.

Modellen fungerade oavsett om deltagarna tog läkemedel eller inte.

— <em>Start-modellen har inga kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter</em>, säger Axelsson Svedell.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sociala medier försämrar barns fokus – kan bidra till ökning av adhd-diagnoser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sociala-medier-forsamrar-barns-fokus-kan-bidra-till-okning-av-adhd-diagnoser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Dec 2025 13:00:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[mobilberoende]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218093</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis sämre koncentrationsförmåga, visar en ny studie från Karolinska Institutet och Oregon Health &#38; Science University i USA. </strong>

<strong>Enligt forskarna kan det eventuellt förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser.</strong>

Skärmanvändning och digitala medier har ökat kraftigt de senaste 15 åren, samtidigt som antalet adhd-diagnoser har ökat i Sverige och flera andra länder. Nu har forskare undersökt om det finns ett samband mellan olika skärmvanor och adhd-relaterade symptom.

<a href="https://publications.aap.org/pediatricsopenscience/article/doi/10.1542/pedsos.2025-000922/205729/Digital-Media-Genetics-and-Risk-for-ADHD-Symptoms?searchresult=1" target="_blank" rel="nofollow noopener">Studien</a>, som publiceras i tidskriften Pediatrics Open Science, omfattade 8 324 barn i USA i åldern 9–10 år som följdes under fyra år.

Barnen rapporterade hur mycket tid de ägnade åt sociala medier, tv- och videotittande samt datorspel, medan föräldrarna bedömde barnens uppmärksamhet och hyperaktivitet.

Resultaten visar att sociala medier som Instagram, Snapchat och TikTok sticker ut negativt. För tv- och videotittande eller datorspel sågs inget liknande samband.

— <em>Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns koncentration. Sociala medier innebär ofta snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av meddelanden och notiser. Det påverkar förmågan att hålla fokus och skulle kunna förklara sambandet</em>, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4175646/sociala-medier-kopplas-till-samre-koncentration-hos-barn?publisherId=3236920&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Kan delvis förklara diagnosökning</h3>
Effekten på den enskilda individen är liten men kan ha betydelse på befolkningsnivå. Sambandet påverkades inte av socioekonomisk bakgrund eller genetisk risk för adhd.

Forskarna såg dock ingen koppling till ökad hyperaktivitet.

— <em>Högre konsumtion av sociala medier skulle eventuellt kunna förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser, även om adhd ofta är förknippat med hyperaktivitet som inte ökade i vår studie</em>, säger Klingberg.

En viktig slutsats är att barn som redan hade koncentrationssvårigheter inte började använda sociala medier mer än andra. Det talar enligt forskarna för att sambandet går från användning till symptom – inte tvärtom.

Studien visade att barnens genomsnittliga tid på sociala medier ökade från 30 minuter per dag vid 9 års ålder till 2,5 timmar vid 13 år – trots att många plattformar har en åldersgräns på 13 år.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tioåring drogades med ADHD-medicin i flera år efter falska övergreppsanklagelser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tioaring-drogades-med-adhd-medicin-i-flera-ar-efter-falska-overgreppsanklagelser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Sep 2025 11:12:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[medicin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213708</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En tioårig pojke som felaktigt pekades ut för övergrepp tvångsmedicinerades för ADHD i 3,5 år – efter ett enda läkarbesök. Experter fördömer den bristfälliga utredningen som förstörde flera år av pojkens barndom.</strong>

14-årige Adam levde som tvångsomhändertagen enligt LVU i flera år, anklagad av sin egen mamma för att ha förgripit sig på sina halvsyskon. Hans pappa anklagades samtidigt för att ha våldtagit honom.

Anklagelserna visade sig vara helt grundlösa – något som statstelevisionens <em>Uppdrag granskning</em> tidigare avslöjat och skandalen blev så besvärande för Helsingborgs kommun att två av de ansvariga på socialtjänsten till slut fick sparken.

Under tiden som LVU-omhändertagen placerades Adam hos Tjust Behandlingsfamiljer, ett bolag inom Attendo-koncernen. Där träffade den då 10-årige pojken en läkare som efter endast ett patientbesök konstaterade ADHD och satte in medicinering.

<em>— Jag blev som en zombie</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/medicinerades-i-tre-ar-utan-ordentlig-utredning-en-zombie" target="_blank" rel="nofollow noopener">berättar</a> Adam om hur medicineringen påverkade honom under de 3,5 år som behandlingen pågick.
<h3>Grundlösa anklagelser</h3>
Nu, fyra år senare, ifrågasätts hela hanteringen. De läkarjournaler som Adams pappa tagit del av visar på ett anmärkningsvärt tunt underlag för den långvariga medicineringen. Vårdbolaget har själva medgett att det handlade om "en sammantagen bedömning av läkare" snarare än en "tydlig och klassisk utredning".

Den felaktiga utredningen fick stora konsekvenser. När Uppdrag gransknings <a href="https://www.svtplay.se/video/82da9g9/uppdrag-granskning/adams-egna-ord" target="_blank" rel="nofollow noopener">avslöjanden</a> visade att anklagelserna mot Adam och hans pappa var helt grundlösa, blev reaktionerna kraftiga och två ansvariga personer på socialtjänsten förlorade sina jobb till följd av den djupt bristfälliga hanteringen av ärendet.

Anna Norlén, legitimerad psykolog och doktor i psykologi specialiserad på barn och trauma, har granskat Adams fall. Hon är starkt kritisk till hur diagnosen ställdes.

<em>— När man har så mycket kunskap om tidigare påfrestningar och uppgifter om övergrepp och trauma, så anser jag att då är det helt nödvändigt att göra den här större, mer gedigna bedömningen</em>, säger Anna Norlén.
<h3>Läkaren avfärdar kritiken</h3>
Den läkare som diagnostiserade Adam när han bara var tio år gammal står fast vid sitt beslut och avvisar kritiken.

<em>— Jag tycker att jag gjort en helt fullgod bedömning vad gäller hans ADHD. Jag tycker att jag har samlat in väldigt mycket i hans fall</em>, säger han till Uppdrag granskning.

Efter att Adam återförenats med sin familj har han slutat med medicinerna helt.
<h3>"Inga symptom på ADHD"</h3>
Socialtjänstens egen dokumentation talar nu ett tydligt språk:

"Du fungerar bra i samtliga sammanhang enligt dig själv, din pappa, faster samt skolpersonal. Du uppvisar enligt din mentor på skolan inga symptom på ADHD", skriver man i dokumentationen.

Avslöjandet väcker stark kritik mot hanteringen av Adams fall och hur ett barn kunde medicineras i flera år på så bristfälligt underlag – men reser också djupare frågor om hur psykiatriska diagnoser sätts på barn i allmänhet och hur enkelt det kan vara att få en ADHD-diagnos utan ordentlig utredning.

<em>— Det är sjukt. Det där har påverkat mig väldigt, väldigt länge</em>, säger Adam idag, nu 14 år gammal.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen: Privata vårdbolag säljer adhd-diagnoser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-privata-vardbolag-saljer-adhd-diagnoser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Mar 2025 13:43:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202460</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler svenska barn än någonsin tidigare diagnostiseras med adhd och regeringen bedömer att privata vårdbolag bär stor skuld för den extrema ökningen.</strong>

<strong><em>– Det finns en struktur här som i praktiken innebär att man säljer diagnoser mot betalning</em>, förklarar socialminister Jakob Forssmed (KD).</strong>

Regeringen noterar att de långa väntetiderna inom hälso- och sjukvården länge varit ett stort problem i Sverige – och särskilt inom den specialiserade psykiatriska vården.

Detta uppges ha lett till att alltfler istället väljer att vända sig till privatfinansierade aktörer – inte minst vad gäller bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

<em>– Idag finns ett stort antal privata aktörer som erbjuder adhd-utredningar och medicinering vid sidan om den offentligfinansierade vården. Vi måste se till att människors patientsäkerhet inte äventyras av detta och därutöver också analysera hur det påverkar andra patienter och vården som helhet</em>, <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/den-privata-varden-kring-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-ska-undersokas/" target="_blank" rel="nofollow noopener">menar</a> socialminister Jakob Forssmed.

Ministern är mycket kritisk till hur många privata aktörer arbetar och menar att det ofta tycks handla om att vårdbolagen tar betalt för att ställa diagnoser på patienterna.

<em>– Det finns så mycket indikation på att de här sätts på ett sådant sätt att man kan misstänka detta och det är klart att då får det konsekvenser för sjukvården.</em>
<h3>Vill få bort "lycksökare"</h3>
<em>– Man kanske inte kan lita på de här diagnoserna när de är satta på det här sättet. Enskilda får inte stöd och hjälp kring en eventuell samsjuklighet. Det blir inte en personcentrerad vård utan en diagnoscentrerad vård, och det behöver granskas naturligtvis</em>, fortsätter han.

Forssmed pekar vidare på att de privata vårdgivarna ofta marknadsför sig själva med att de utlovar snabba resultat, att utredningen helt eller delvis kan genomföras via distans på internet eller att patienten till och med får tillbaka sina pengar om det inte blir någon diagnos.

<em>– Vi behöver se till att vården resurser används rätt och att den bedrivs av seriösa aktörer och inte lycksökare som vilseleder människor att söka svar i enskilda diagnoser.</em>
<h3>Ökningen fortsätter</h3>
Det bör betonas att den moderatledda regeringen i grunden är positivt inställd till privata vårdbolag – och inte heller vill förbjuda dessa från att genomföra adhd-utredningar.

Däremot vill man att Inspektionen för vård och omsorg genomför en särskild tillsynsinsats av privata vårdgivare och att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlägger och analyserar riskerna med viss privatfinansierad vård.

Enligt en prognos från Socialstyrelsen kommer ungefär 15 procent av pojkarna i Sverige och nästan 11 procent av flickorna att få en adhd-diagnos i framtiden. Bara mellan 2019 och 2022 ökade antalet diagnoser bland barn och unga med hela 50 procent – men någon konkret orsak till ökningen har inte slagits fast.

<em>– Vi ser ingen tendens att ökningen avtar</em>, konstaterar socialministern.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>ADHD-medicin ökar risk för psykoser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/adhd-medicin-okar-risk-for-psykoser/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/adhd-medicin-okar-risk-for-psykoser/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Oct 2024 04:45:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=190645</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vuxna som tar höga doser medicin mot ADHD löper fem gånger högre risk att drabbas av psykoser eller maniska episoder, enligt en amerikansk studie från McLean Hospital.
</strong>

Studien, <a href="https://psychiatryonline.org/doi/10.1176/appi.ajp.20230329" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i American Journal of Psychiatry, bygger på data från patienter som mellan 2005 och 2019 blivit inlagda för psykos eller mani. Patienterna, som var mellan 16 och 35 år gamla, hade ingen tidigare historik av dessa tillstånd. Forskarna använde också en kontrollgrupp bestående av patienter som blivit inlagda på grund av andra psykiska tillstånd, såsom ångest eller depression, men inte psykos eller mani.

Patienterna kom in via akutmottagningen på Mass General Brigham-sjukhuset i Massachusetts.

Studien fann att personer som använt amfetaminbaserade läkemedel under den senaste månaden löpte en betydligt högre risk att utveckla psykos eller mani jämfört med de som inte tagit sådana läkemedel. Risken var över två gånger högre hos dessa individer. Totalt kunde forskarna fastställa att 63 procent av alla psykos- eller manifall bland amfetaminkonsumenterna kunde ha undvikits om läkemedlet inte tagits.

Vidare framkom att ökade doser amfetaminbaserade läkemedel var kopplade till högre risk för psykos eller mani. Patienter som tog 30 milligram eller mer löpte fem gånger högre risk att utveckla dessa tillstånd, enligt forskarna.
<h3>Författarna manar till försiktighet</h3>
Forskarna uppskattade att upp till 81 procent psykosfall eller mani skulle kunna ha undvikits om man minskat dosen på läkemedlet.

Däremot fann studien ingen ökad risk för psykos eller mani hos patienter som använde metylfenidat-baserade läkemedel, exempelvis Ritalin, jämfört med de som inte använde sådana mediciner.

Forskarna uppmanar läkare att vara mer försiktiga vid förskrivning av dessa läkemedel, särskilt till patienter med riskfaktorer för psykotiska eller maniska episoder.

– <em>Stimulantia har ingen övre dosgräns på sina etiketter, och våra resultat visar tydligt att doseringen är en viktig faktor för psykosrisken. Detta bör vara en viktig faktor vid förskrivning av dessa mediciner,</em> säger studiens huvudförfattare Lauren Moran, som forskar i farmakoepidemiologi vid McLean Hospital, i ett <a href="https://www.mcleanhospital.org/news/high-doses-some-prescription-stimulants-tied-increased-psychosis-risk" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/adhd-medicin-okar-risk-for-psykoser/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Explosiv ökning av adhd-diagnoser hos svenska barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/explosiv-okning-av-adhd-diagnoser-hos-svenska-barn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/explosiv-okning-av-adhd-diagnoser-hos-svenska-barn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Jun 2024 05:14:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[Läkemedelsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182388</guid>

					<description><![CDATA[<strong>15 procent svenska pojkar och 11 procent flickor kommer att få diagnosen adhd, enligt Socialstyrelsens prognos. Regeringen ger därför i uppdrag till Läkemedelsverket att bland annat se över om fler läkare ska kunna skriva ut läkemedel.
</strong>

Under 2022 hade omkring 10,5 procent av pojkarna och sex procent av flickorna en adhd-diagnos, enligt myndigheten. Vidare uppskattas <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/adhd-vanligt-vid-gaming-disorder/" target="_blank" rel="noopener">adhd</a> vara en av de allra vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga i Sverige.

– <em>Antalet adhd-diagnoser har ökat kraftigt över tid i Sverige. Ökningen har skett bland barn, unga och vuxna. Ökningen visar inte några tecken på att mattas av</em>, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/05/lakemedelsverket-far-uppdrag-att-oka-kunskapen-om-adhd-och-lakemedel/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressträff</a>.

Vidare menar Forssmed att det därmed är dags att göra en ny översyn, så att "<em>fler får hjälp i rätt tid</em>".

– <em>Sedan den förra behandlingsrekommendationen kom 2016 har det tillkommit nya läkemedel, ny forskning och utvidgade indikatorer.</em>

Därför ger regeringen i uppdrag till Läkemedelsverket att öka kunskapen hos berörda aktörer om adhd, samt även om användningen av adhd-relaterade läkemedel, där man bland annat ska se över om fler läkare ska kunna skriva ut dessa mediciner. Idag sker all förskrivning av medicin och även förnyelse av recept inom specialistvården.

Mellan åren 2019-2022 har andelen barn och unga som fått diagnosen adhd ökat med uppemot 50 procent, enligt en <a href="https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-kraftig-okning-av-adhd-diagnoser/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kartläggning</a> från Socialstyrelsen förra året. Vad som kan ha orsakat ökningen är dock i nuläget inte klarlagt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/explosiv-okning-av-adhd-diagnoser-hos-svenska-barn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Adhd vanligt bland unga gängkriminella</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/adhd-vanligt-bland-unga-gangkriminella/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/adhd-vanligt-bland-unga-gangkriminella/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Nov 2023 14:33:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[sprängdåd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=166896</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flertalet ungdomar under 18 år som under de fem senaste åren dömts för inblandning i sprängdåd har, eller misstänks ha, diagnosen adhd. Flera är också dokumenterat svagbegåvade och enligt polisen gör ungdomarnas funktionsnedsättningar det lättare för gängen att rekrytera dem.</strong>

Det handlar om 26 ungdomar under 18 år som under de senaste fem åren dömts för brottslighet kopplad till sprängdåd. Statliga Sveriges Radios granskning visar att en majoritet av de dömda har olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – och adhd är allra vanligast.

<em>– De kriminella nätverken erbjuder väldigt, väldigt tydliga ramar för de här barnen. De fångar upp varenda liten svaghet som de här barnen har, och det tror jag tillsammans blir en framgångsfaktor för nyrekryteringen</em>, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/funktionsnedsattning-vanligt-bland-unga-som-doms-for-sprangdad" target="_blank" rel="nofollow noopener">menar</a> Borås kommunpolis Nadim Ghazale.

Det kan också noteras att minst två av de dömda ungdomarna fått diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och bedömts ha behov av särskola – en tredje har rekommenderats placering i särskola och en fjärde har konstaterats ha en begåvningsnivå ”klart under genomsnittet”.

Polisen är tydlig med att ungdomarnas trots sina funktionsnedsättningar naturligtvis bär ansvar för de brott de väljer att begå – men pekar samtidigt på att de blir ett ”enkelt lockbete för kriminella”.
<h3>Bomber och handgranater</h3>
Ungdomarna är bland annat dömda för att ha detonerat hemmabyggda termosbomber, kastat handgranater och hållit i avtryckaren för fjärrstyrda bomber i attentat som bland annat riktats mot barnfamiljer. Nästan samtliga har haft problem redan i skolan och många av dem har sedan tidigare också ett narkotikamissbruk.

<em>– Innan dådet så proppas man full med narkotika</em>, berättar advokaten Arvid Danielsson som representerat flera av ungdomarna i rätten.

Enligt utredningar som gjorts av socialtjänsten framgår bland annat att en av de dömda ynglingarna har ”mycket bristfälligt konsekvenstänk” samt har mycket svårt att ”tolka sammanhang och förstå orsakssamband”.

Sedan tidigare har utländska studier visat att personer med diagnoser som exempelvis adhd är kraftigt överrepresenterade i fängelser, och denna typ av överrepresentation tycks alltså även finnas i Sverige. Enligt Arvid Danielsson finns det mycket för samhället att vinna på att behandla de med dessa diagnoser redan i tidig ålder.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/adhd-vanligt-bland-unga-gangkriminella/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
