Investerare pumpar in miljarder dollar i bolag som bygger röststyrd AI, från modellutvecklare och kundtjänstsystem till mötesprogram som skriver ut och sammanfattar samtal. Nästan varje vecka lanseras ett verktyg som påstås låta och samtala som en människa.

Shawn Wen, teknikchef på PolyAI, som säljer röst-AI till företags kundtjänst, anser ändå att tekniken ännu inte fått ett genombrott i stil med ChatGPT. Det framgår av ett samtal från konferensen HumanX som TechCrunch återger.

Branschen har enligt Wen nått fram till så kallade full-duplexmodeller, system som kan tala och lyssna samtidigt i stället för att vänta på sin tur. Nästa hinder är att få resonerandet så snabbt att svaren kommer utan märkbar fördröjning.

Samtidigt missar automatisk taligenkänning, tekniken som gör tal till text, ofta viktiga nyckelord, säger Wen. Då tappar systemet sammanhanget.

Alex Gay, marknadschef på mötesverktyget Otter, håller med. Fel i utskriften fortplantar sig enligt honom till varje åtgärd som bygger på den. Bolaget arbetar också med digitala tvillingar som ska kunna företräda människor i möten.

— I samma stund som det börjar utföra åtgärder som är fel tappar man förtroendet för plattformen, säger Alex Gay.

Öppenheten ser olika ut för de två bolagen. Otter vill pröva att meddela alla deltagare i mötets chatt att mötet spelas in, även när bolagets mötesrobot inte deltar. Wen anser att den som ringer ett företag ska få klart besked om att motparten är en AI.

Målet är enligt Wen att den som ringer, efter några repliker med en fungerande agent, ska känna att det inte längre behövs någon människa i luren.

Så låter röst-AI i dag

OpenAI visar i en egen video hur samtalstjänsten ChatGPT Voice används i vardagliga situationer. Klippet är drygt två minuter långt och är bolagets egen demonstration, inget oberoende test.

ElevenLabs, som säljer talsyntes snarare än en samtalstjänst, lanserade den 28 september röstmodellerna Eleven v4 och v4 Turbo. Bolagets egen visning spelar upp syntetiskt tal med känslouttryck på flera språk.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Mellan berget och floden

Vinet som regional resurs

Skalan i Yinchuan

Exporten

Lära fler att dricka vin

Den nya användarpolicyn är bolagets första ändring på över ett år. Den förbjuder "ihållande och meningslöst kränkande eller grymt beteende" mot Anthropics modeller och träder i kraft den 12 november, enligt bolagets policy.

Regeln ska enligt Anthropic bara gälla "extrema fall" där användare upprepade gånger beter sig grymt mot modellerna utan något urskiljbart syfte. Vanlig frustration, mothugg, mörka kreativa teman samt modelltester och forskning omfattas inte, skriver The Verge.

Den främsta åtgärden är fortfarande att Claude avslutar samtalet. Anthropic har inte svarat på om även avstängda konton kan bli aktuella.

AI:ns välfärd i fokus

Möjligheten att avsluta samtal infördes för Claude Opus 4 och 4.1 som en del av bolagets forskning om så kallad modellvälfärd. I tester såg Anthropic vad bolaget beskriver som ett mönster av "till synes upplevt obehag" när modellen pressades med skadliga förfrågningar.

— Frågor om möjlig inre upplevelse, medvetande, moralisk status och välfärd är allvarliga, och vi undersöker dem i takt med att modellerna blir mer sofistikerade, sa Kyle Fish, som leder bolagets forskning på området, till The Verge i februari.

Samma månad sa vd:n Dario Amodei i en podd:

— Vi vet inte om modellerna är medvetna, sa han.

Microsoft har valt motsatt linje. Ett utkast till bolagets AI-uppförandekod, publicerat av Mustafa Suleyman, slog fast att "idén om modellvälfärd är fel". Formuleringen mjukades senare upp, men Microsoft avvisar fortfarande att modeller skulle förtjäna välfärd eller rättigheter.

Drönare, troll och falska konton

Policyn samlar också tidigare spridda regler i ett förbud mot vilseledande kommersiella och politiska kampanjer. Förbjudet är bland annat att dölja vem som står bakom ett budskap, att sprida innehåll via falska konton och att vilseleda väljare om kandidater eller hur man röstar.

Vapenförbudet utvidgas efter att Anthropic sett flera försök att använda Claude för styr- och kontrollprogramvara till vapen. Nu omfattas även mjukvara och komponenter som får vapen att fungera, liksom beväpning av drönare. Kopplas modellerna till hårdvara som utför autonoma fysiska handlingar och kan orsaka skador måste en "kvalificerad operatör" kunna observera utrustningen och stoppa den vid behov.

Övervakning med undantag

Bolagets senaste hotrapport tydde på att Claude allt oftare användes för att identifiera och spåra politiska dissidenter. Policyn förbjuder nu spårning av människor utan samtycke, ansiktsigenkänning, prediktivt polisarbete och att låta Claude avgöra vem som ska utredas, gripas eller åtalas.

Förbuden är dock inte absoluta. Anthropic kan teckna avtal med "vissa statliga kunder" där användningsreglerna anpassas, om bolaget självt bedömer att skydden är tillräckliga. Anthropic har tidigare haft avtal med USA:s militär.

Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.

Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.

Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.

Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.

Sanktioner och ägare i vägen

Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.

Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.

Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.

Lukoil-upplägget bekräftat

Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.

Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.

AfD vill ha gasen tillbaka

I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.

— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.

Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.

Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.

Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.

Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.

MintPress rapporterar återtagna områden

Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.

MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.

Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.

Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.

Framryckningar räcker inte

Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.

Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.

Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.

Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.

The war being fought in Yemen should not be measured by advances alone.

This is a war of constant strategic contestation under a heavy fog of war. It has to be read through arsenals, logistical, financial resilience, and the innovation capable of offsetting advantages on both…

— Patricia Marins (@pati_marins64) October 6, 2026

Motstridiga uppgifter om Mokka

Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.

Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.

— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.

Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.

Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.

Försvarspakt öppnar för förstärkningar

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.

Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.

— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.

Civila dödas och drivs på flykt

Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.

En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.

Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.

Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.

Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".

Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.

De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.

Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.

Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.

Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.

I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.

Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.