Hej,

Det är helt i sin ordning. Vi har alla våra stunder och dagar då man kanske inte alltid är på tårna, oavsett hur klok och sansad man är.

Trevlig helg.

Fattade detta efter ett tag. Mitt sinne för humor är tyvärr svårt skadat av det pågående massmordet. Inser att det var lite onödigt att slå in öppna dörrar.

(Inte historiker, men ägnar sedan 9 år, efter min pensionering, flera timmar varje dag åt att försöka förstå, varför världen och Sverige blir allt galnare. Har väl läst en hyllmeter med böcker och mönstret har med tiden blivit ganska klart.)

Instämmer i det mesta herrn skriver. Så även denna gång. Jag utgår ifrån att herrn är professor emeritus i nutidshistoria, eller liknande därvidlag?!
Som går att läsa i sista stycket i mitt tidigare inlägg, så är jag inne på samma spår.
Med ”off base” syftade jag på att herrn kanske misstolkade filmens syfte och recensentens analys?
Hälsningar.

Målet för Cecil Rhodes, Alfred Milner och det brittiska kungahuset(med Rothschilds som vanligt i kulisserna) var att krossa både Tyskland och Ryssland. Den tyska industriproduktionen hade, redan i slutet av 1800-talet, passerat den brittiska. Det närmande man hade sett mellan Tysklands industrier och Rysslands naturtillgångar (tsaren och den tyske kejsaren var kusiner), var för britterna och det rothschildska imperiet ett stort hot.

Redan vid sekelskiftet sjösattes en omfattande konspiration: Storbritannien rustade för fulla muggar i lönndom, framför moderniserades flottan. Avtal – likaledes utanför offentligheten – gjordes med Frankrike, Italien, Belgien och Ryssland. Ryssland erbjöds kontrollen över Bosporen, som ersättning för slakten av Tyskland-Österrike. Denna var en stor godbit för Ryssland, eftersom landet i övrigt inte hade isfria hamnar. (Självklart fick inte Ryssland Bosporen, den stannade under brittisk kontroll efter att Ottomanska riket krossats. Det arma kurdiska folket, som lovats självständighet, om de hjälpte till att krossa ottomanerna, blev också lurade av de svekfulla britterna.)

Trots britternas upprustning klarade de inte av att vinna över tyskarna. Rothschildarna hade ju redan 1913 tagit kontrollen över USA, med deras knähund president Wilson och genom Federal Reserve Act, så därför var det en lätt match att dra in USA i kriget. Med hjälp av tyska marxister, som infiltrerat den tyska krigsmakten, saboterades dess krigsansträngningar och man gav upp. Med Versaille-fredens fruktansvärda villkor lades grunden till VK2.

För att åstadkomma det, behövdes en nationell återuppväckelse bland tyskarna. För detta var nationalsocialisterna det naturliga valet, speciellt sedan demagogen Hitler blivit dess ledare. Denne stöttades därför ekonomiskt av Rothschild, via bulvaner, fram till maktövertagandet. Det ekonomiska undret, som genomfördes av NSDAP, var uppfunnet av en genial brittisk bankir, som även fick se sin skapelse ligga till grund för Roosevelts ”New Deal”. (Genom denna så övergick USA till att bli en fascistisk stat – men det är en annan historia.)

Precis som vid första världskriget var Tyskland i VK2 dödsdömt från början. Med USA bekvämt placerat som ett ess i rockärmen, riskerade Rothschilds och britterna ingenting. Alltihop var bara ett fantastiskt skådespel, regisserat in i minsta detalj av den geniale massmördaren Alfred Milner (med slakten på boerna i Sydafrika på sin meritlista), det brittiska kungahuset och – inte minst – Rothschildklanen. För den senare var krigen – inklusive förföljelsen av judarna – inträdesbiljetten till att kunna etablera en sionistiskt stat i Palestina. Förutom att tjäna hutlöst på själva krigen, förstås.

Så: Nej, det är inte jag som är ”off base här”.

Hej,

Jag anser er, min herre, vara en av de klokaste karlarna i NyD: s kommentatorsfält. Dock så tror jag att ni är lite off base här:

Angående filmen så tolkar jag recensionen som sådan att Adolf är i mångt och mycket en slags analytiker, i syfte att analysera vår galna samtid. De klipp från filmen jag sett bekräftar min tes. Och som recensenten är inne på, kom jag på mig själv att instämma i mycket av det herr Hitler uttrycker. Filmen tycks gjord i syftet att väcka tankar OCH roa (vissa klipp var sjukt roliga:)).

Angående ”liket”; så är det enligt mig helt rätt att kanske äntligen våga prata och r-e-s-o-n-e-r-a kring historiska p-e-r-s-o-n-e-r och skeenden / händelser. Till skillnad från (allierad) nonsenspropaganda vi matats med i decennier. För övrigt; om inte Hitler blivit v-a-l-d till Rikskansler, så hade (med största sannolikhet) någon annan nationellt sinnad politiker blivit det och förmodligen (vem vet?) så hade det så småningom blivit en väpnad konflikt i Europa hursomhelst. Detta då framför allt England (Churchill) och Ryssland sökte detta.

Hälsningar.

Tjena.

Toppen. Tack för tipset.

Den finns på Youtube.
https://www.youtube.com/watch?v=SzBmoY2uhVE

Självklart adresserade Hitler den fruktansvärda misär, som Tyskland drabbats av efter Versaille-fredens oerhörda ekonomiska press, vilken USA, Storbritannien och Frankrike lagt på det tyska folket. Hur skulle han annars ha lyckats erövra den politiska makten? Med enorm ekonomisk och industriell stöttning från USA, samt genom införande av fascistisk ekonomi (samma ekonomiska system som infördes – samma år! – av Roosevelt i USA) steg tyskarnas ekonomi och levnadsstandard som en raket. Inte konstigt att tyskarna blev nazister nästan allihop och tillbad Hitler som en gud.

Men den nationalsocialistiska eran var bara ett steg – liksom Cromwells era i England, jacobinernas i Frankrike, kommunisternas i Ryssland och även vår egen era, den Europeiska Unionen, – på vägen mot att införa det globala New World Order. När skall folk lära sig att man måste tänka i nya banor? Om man ämnar göra något åt maktelitens psykopatiska vision om global makt, så är att ruska liv i en gammal despot att sätta krokben för sig själv.