MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 8 februari 2025

lördag 8 februari 2025

Min kropp är mitt beslut

Erfarenheten av Pandemrix och narkolepsin bör vara skäl nog att respektera andra människors rätt till att fatta egna beslut för sin egen hälsa. Den respekten tycks dock inte vara lika självklar i dagens läge.

publicerad 15 maj 2021
– av Sofie Persson
Foto: Alcibiades/Wikimedia Commons
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Varför är så många rädda för att ta covidvaccinet? Varför är vi så många som tvekar när myndigheter säger att vi inte behöver vara oroliga?

Det finns så klart rent självklara anledningar och att bara läsa nyheter om vaccinet och dess biverkningar gör nog att många blir väldigt rädda. Jag tror dock att det finns en annan viktig anledning som ligger i vår nära historia och det handlar om den senaste pandemin: A/H1N1. Svininfluensan, som den i folkmun kallades, upptäcktes i Mexiko och USA under våren 2009. I juni samma år betecknade WHO denna som en fullskalig pandemi och Sverige drabbades främst under hösten 2009.1

Den främsta anledningen till att jag personligen tvivlar på att ta covidvaccinet och kanske många andra vaccin är på grund av Pandemrix – vaccinet som användes mot svininfluensan 2009–2010.

Pandemrix godkändes av EU som vaccin 2008 efter att ha testats på 5000 frivilliga personer.2 Det fick grönt ljus för tillämpning mot svininfluensan den 29 september 2009 och började sedan användas i Sverige i oktober samma år.3 Det var utformat som ett vanligt influensavaccin, det vill säga att det inaktiverade smittämnet byts ut för att motsvara de aktuella virustyperna. En skillnad mellan Pandemrix och ett vanligt influensavaccin var dock att det istället för att innehålla 3–4 virusstammar innehöll Pandemrix endast en sådan stam och därtill hade ett speciellt ämne, adjuvans, för att förstärka vaccinet.4

Det jag och många andra förknippar och minns med vaccinet mot svininfluensan är narkolepsin.

Narkolepsi är en ovanlig neurologisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att reglera sömnen. Den kan orsaka ”sömnattacker” även på dagarna och muskelsvaghet i samband med exempelvis skratt. Andra symptom kan vara hallucinationer, viktuppgång, koncentrationssvårigheter och sömnparalys. Det som är allra mest otrevligt med sjukdomen är att det inte finns något känt botemedel mot den.

Flera rapporter kom in angående barn och unga som fått narkolepsi efter att de vaccinerats med Pandemrix både i Sverige och Finland. Det europeiska läkemedelsverket EMA startade i augusti 2010 en utredning gällande sambandet mellan vaccinet och narkolepsi, men fann då att det inte kunde fastställas.5 Däremot genomförde både Finland och Sverige registerstudier under 2010 och 2011, vilket gav stöd för ett möjligt samband mellan vaccinet och narkolepsi.6,7 Detta gjorde att EMA sedermera ändrade rekommendationerna för Pandemrix under juli 2011.8

I mars 2013 presenterades även en ytterligare större studie gjord av Läkemedelsverket, Karolinska Institutet och sju landsting och regioner. Där jämfördes data för 3,3 miljoner vaccinerade och 2,5 miljoner ovaccinerade individer för perioden oktober 2009 – december 2011 där syftet helt enkelt var att bedöma riskerna för att få neurologiska eller immunrelaterade och autoimmuna sjukdomar efter vaccination med Pandemrix. Studien kom fram till att det fanns en ökad risk för narkolepsi i vissa fall. I åldersgruppen 0–19 år fanns en tredubblad risk för att få sjukdomen och i åldrarna 19–29 fanns en fördubblad risk för narkolepsi. I övriga åldrar fann man ingen ökad risk.9 Fram till 2020 har det kommit in 394 fall av narkolepsi som misstänkts komma som en biverkning av Pandemrix. Däremot är det svårt att bedöma om alla fall kommer från vaccinet eftersom man kan få sjukdomen ändå, men Läkemedelsverket bedömer att cirka 150–200 individer fick narkolepsi efter att ha vaccinerat med Pandemrix. Idag vet man fortfarande inte vad i vaccinet som orsakade en ökad risk för sjukdomen.4

I augusti 2015 avregistrerades vaccinet och används alltså inte längre.2

I Sverige vaccinerades ungefär 5,3 miljoner människor, det vill säga cirka 60 procent av befolkningen, med Pandemrix. Sammanlagt inkom 4380 rapporter om misstänkta biverkningar från vaccinet.10 Bland dessa fanns 27 misstänka dödsfall.

I Sverige blev det första covidvaccinet, Pfizer/BioNtech, godkänt den 21 december 2020. I både Sverige och EU finns i skrivande stund fyra godkända covidvaccin (Pfizer/BioNtech, Astra Zeneca, Moderna och Janssen).11

I skrivande stund har vi i Sverige vaccinerat 3 679 451 individer med minst en dos, vilket representerar ungefär 45 procent av befolkningen.12 Hittills har 31 844 rapporter om misstänkta biverkningar kommit in13, varav 3645 är handlagda.14,15,16 Av dessa handlagda rapporter om misstänkta biverkningar finns 197 misstänkta dödsfall.14,15,16

Att jämföra Pandemrix och alla covidvaccinen är i sig skrämmande. Det faktum att covidvaccinen redan i nuläget fått in många fler rapporter om misstänkta biverkningar än vad Pandemrix hade på sina 5,3 miljoner vaccinationer skapar åtminstone en varningsklocka hos mig. De misstänkta dödsfallen gör mig heller inte mindre orolig.

Det jag tänker mest på är dock narkolepsin som Pandemrix förde med sig. Det är definitivt en sällsynt biverkning av vaccinet och ingenting som alla får – såklart. Däremot är det minst sagt problematiskt att det överhuvudtaget förekommer som en biverkning, och att något som ska hindra mig från att bli sjuk även kunde göra mig sjukare än jag var innan.

Jag kan hålla med när epidemiologen Lars Olof Kallings till SvD 2016 uttryckte att massvaccineringen mot svininfluensan var ”en skandal och medicinhistorisk katastrof”.17 Narkolepsi är ingen liten sjukdom utan något som förändrar hela ditt liv. Tänk om det finns någonting i något av covidvaccinen som vi ännu inte vet, som kan göra en sjuk? Att döma av erfarenheten av Pandemrix är det knappast en omöjlighet, tänker jag.

Jag var rädd för svininfluensan när den kom. Jag var långt hemifrån, bodde ensam och tog del av all skräck som spreds i media. Trots det var det någonting som gjorde att jag valde att inte vaccinera mig. Jag kan inte minnas exakt vad det var idag mer än en känsla. Jag har ett minne av en dålig känsla kring vaccinet. Något hindrade mig från att ta det. Därför gjorde jag aldrig det heller.

Det är jag idag glad för.

Eftersom jag vid den tiden var 18–19 år fanns det, utan att jag eller någon visste, en tredubblad risk för mig att drabbas av narkolepsi. Hade jag tagit vaccinet finns det alltså, hur sällsynt det än är, en risk att jag hade behövt leva med en sjukdom idag och som jag troligen inte skulle drabbats av annars. Därför är jag tacksam för att jag trots min rädsla för sjukdomen valde att inte göra det.

Det är också en av anledningarna till att jag inte kommer att ta något covidvaccin. I nuläget kan man ännu inte veta vad för sjukdomar eller biverkningar som kan bli en följd av detta, som man heller inte visste med Pandemrix. Alla covidvaccin antyder redan nu mer omfattande skadliga biverkningar och dödsfall än Pandemrix gjorde, vilket jag personligen anser vara anledning nog för mig att inte ta något av dessa covidvaccin.

Jag har full respekt för de som vill ta, har tagit och kommer ta covidvaccinet. Jag hoppas också att det fungerar och inte gör någon sjuk. Däremot måste det jag gör med min kropp få vara mitt (och bara mitt) beslut.

När jag valde att inte ta Pandemrix minns jag inte att någon tittade snett på mig, åtminstone inte så det syntes. Idag är tonen annorlunda och det är också därför jag skriver den här texten. Jag önskar att människor kunde sluta bry sig om vad andra gör med sina kroppar. Min hälsa, mina mediciner, mina sjukdomar, mina eventuella vaccinationer – det är en högst personlig sak och ingen annan har någonting med det att göra. Det är inte svårare än så.

 

Sofie Persson

 

 


Källor och referenser:

(1) Internetmedicin – Influensa A (H1N1) pdm 2009 (svininfluensa)

(2) EMA – Pandemrix

(3) European Comission – Commission paves the way for vaccinations for influenza pandemic (H1N1) 2009

(4) Läkemedelsverket – Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi

(5) EMA – European Medicines Agency updates on the review of Pandemrix and reports of narcolepsy

(6) Online Library – Change in risk for narcolepsy over time and impact of definition of onset date following vaccination with AS03 adjuvanted pandemic A/H1N1 influenza vaccine (Pandemrix) during the 2009 H1N1 influenza pandemic

(7) Läkemedelsverket – Studie av tidsförhållanden mellan Pandemrix-vaccination och narkolepsi

(8) EMA – European Medicines Agency recommends restricting use of Pandemrix

(9) Online Library – Risks of neurological and immune‐related diseases, including narcolepsy, after vaccination with Pandemrix: a population‐ and registry‐based cohort study with over 2 years of follow‐up

(10) Läkemedelsverket – Avslutande sammanställning av inrapporterade biverkningar av Pandemrix under perioden oktober 2009-mitten av april 2010

(11) Läkemedelsverket – Coronavaccin, vaccin mot coronaviruset (covid‍-‍19)

(12) Folkhälsomyndigheten – Statistik för vaccination mot covid-19

(13) Läkemedelsverket – Inrapporterade misstänkta biverkningar – coronavacciner

(14) Läkemedelsverket – Comirnaty, rapporter handlagda till och med 2021-05-05

(15) Läkemedelsverket – COVID-19 Vaccine Moderna, rapporter handlagda till och med 2021-05-05

(16) Läkemedelsverket – Vaxzevria (f.d COVID-19 Vaccine AstraZeneca), rapporter handlagda till och med 2021-05-05

(17) Svenska Dagbladet – Epidemiolog: Alla tycks ha tappat omdömet

Ett år av besinningslöst våld – och nya vägskäl

Folkmord och etnisk rensning lanserades som legitimt "självförsvar". Eskalerande krigsretorik skulle göra oss trygga och freden i Sverige skulle säkras genom anslutning till en militärpakt med ett alltmer oresonligt tonläge. 2024 kom på många sätt att bli ett år där den orwellska retoriken togs till nya nivåer.

publicerad 31 december 2024
– av Redaktionen
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När vi idag skriver nyårsafton i kalendern är det med ett bistert nyhetsår bakom oss.

Mer än något annat kom 2024 att utgöra den fullständiga frånvaron av en vilja hos maktetablissemanget till ömsesidig förståelse och fredlig samverkan.

Redan i januari lät Sveriges överbefälhavare uppmana svenskarna att efter två sekler av fred nu förbereda sig för ”ett krig mot Ryssland”, och i mars blev så Sverige formellt medlemmar i den USA-ledda militärpakten, Nato, utan att någon egentlig offentlig debatt har förts kring saken. Deklarationer har utlysts om att detta var nödvändigt av ”säkerhetspolitiska skäl” och skulle göra oss alla ”tryggare”, medan Natomedlemskapet i praktiken har drivit oss ännu närmare ett krig mot Ryssland. I samma veva som Sverige anslöt sig till Nato kunde det bekräftas att alliansens trupper fanns på plats i Ukraina och deltog i striderna.

Bilden av Ukrainakriget, som Västblockets proxykrig mot Ryssland, stärktes ytterligare när en läckt inspelning visade hur tyska militärtoppar diskuterade möjligheterna att attackera rysk infrastruktur och bomba Krimbron – ett attentat som sedermera genomfördes i oktober 2022. Redan tidigt under året lät även Frankrikes Emmanuel Macron deklarera att han övervägde att skicka franska soldater till Ukraina.

Parallellt med eskalationen i Ukraina fortsatte Israel genom bombningar och blockader att driva på vad som av alltfler betecknats som ett folkmord i Gaza där de högerextrema makthavarna i Tel-Aviv öppet har glatt sig över att området blivit lagt i ruiner.

På vissa utposter i Europa har det uttalade krigsmotståndet samtidigt vuxit. I maj utsattes Slovakiens frispråkige premiärminister Robert Fico för ett mordförsök, men överlevde mirakulöst – samme Fico som tillsammans med Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnat för riskerna med Västblockets fortsatta inblandning i kriget, där han uttryckt stark oro för att konflikten i fortsatt frånvaro av diplomati kan utvecklas till ett tredje världskrig.

Statsminister Ulf Kristersson och USA:s utrikesminister Anthony Blinken. Till höger, EU-flaggan vajar när Natos bombplan flyger över Stockholms stadshus. Montage. Foto: U.S. Department of State, faksimil/Carl Bildt/X

Folkligt missnöje

På hemmaplan har Moderaterna fortsatt att ge vatten på kvarnen till kritiken att man inte skiljer sig nämnvärt från sina socialdemokratiska föregångare vid makten. Trots löften om motsatsen har den demografiska omvälvningen av Sverige fortsatt i stadig takt. I april passade man också på att driva igenom en lag i syfte att göra det lättare för barn att genomgå könsmanipulerande behandlingar, där partiföreträdare som motsatte sig idén rättades in i ledet med hjälp av partipiskan. Under sommaren lät man också fortsätta expandera övervakningssamhället, något som kommit att bli en av partiets hjärtefrågor.

Den internationella bilden av Sverige som gängkriminalitetens högborg i Europa förstärktes i augusti när danska politiker och polis gick ut och larmade om att ungdomar med svenska medborgarskap anlitas för att åka över gränsen och begå mord i Danmark. Samma bild stärktes ytterligare av att Inspektionen för vård och omsorg gick ut och bekräftade att många av landets HVB-hem i praktiken tagits över av kriminella nätverk och därmed har kunnat nyttjas som rekryteringsbaser av dessa.

Missnöjet med det politiska ledarskapet har samtidigt blivit allt svårare att dölja runtom i Europa. I februari fick de nederländska bondeupproren en uppföljare när stora bondeprotester mot Bryssels växande totalitarism, som man menar riskerar att döda den europeiska livsmedelsförsörjningen.

Ryssland har samtidigt passat på att flirta med politiskt missnöjda EU-medborgare och andra västerlänningar – där man beslutat erbjuda asyl och uppehållstillstånd till dem som vill undkomma vad man beskrev som på ”destruktiva nyliberala ideal”.

Bidens kollaps – och Trumps återkomst

Under sommaren blev det också allt svårare att dölja den allvarliga demensen hos ”den fria världens ledare” – USA:s president Joe Biden. Dennes dråpliga fadäser och osammanhängande utspel gjorde till slut att även de egna anhängarna medgav faktum om hans hälsotillstånd vilket föranledde att hans kandidatur drogs tillbaka från presidentvalskampanjen.

Det folkliga missnöjet med det demokratiska etablissemanget har av allt att döma vuxit även i USA och gjorde Donald Trump med sin oppositionella profilering till en alltmer tydlig favorit att vinna valet. Trumps ställning stärktes sedan ytterligare av de dramatiska bilderna av det mordförsök som ägde rum mot honom under ett kampanjmöte i Pennsylvania – där Trump överlevde till synes mirakulöst och efter detta kom att omhuldas i allt högre grad även av gamla politiska motståndare.

Globalisttoppen Mark Rutte blev ny Natochef. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

I början av sommaren stod det klart att Nederländernas premiärminister, Bilderbergveteranen och globalisten Mark Rutte, skulle ta över Norges tidigare statsministers, Jens Stoltenberg, chefspost för ett Nato som än mer öppet visade att man inte är intresserade av diplomatiska lösningar i Ukraina. Samtidigt fortsatte larmen om allt grövre israeliska övergrepp i Gaza, där en läckt FN-rapport visade hur omkring 200 av organisationens anställda, och nästan lika många av deras familjemedlemmar, dödats av israelisk militär – siffror som saknar historiskt motstycke.

När sommaren blev till höst utvecklades också den israeliska invasionen av Gaza till ett regionalt krig. Massiva bombattacker mot Libanon inleddes med tusentals dödade och skadade som följd. Allt detta medan världssamfundet tittade på och några allvarliga funderingar på sanktioner mot Israel under det pågående folkmordskriget inte kommit på fråga. I Sverige fortsatte välfärdskollapsen och Kronofogden larmade om att en barnfamilj nu vräks från sitt hem varje dag.

I oktober vållade Kristdemokraternas EU-parlamentariker, Alice Teodorescu Måwe, uppståndelse när hon krävde att den som ska beviljas svenskt medborgarskap först måste underteckna en ”lojalitetsförklaring” till Israel. Tel-Aviv passade under samma period på att helt förbjuda FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, med hänvisning till att denna skulle vara ”infekterad av terrorister”, och det framgick även att det i praktiken framförallt är amerikanska skattebetalare som finansierar den israeliska militärapparaten.

Teodorescu Måwe menade att svenska medborgarskap endast bör ges till dem som erkänner staten Israel med sina illegalt ockuperade territorier. Montage. Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash, Kristdemokraterna

Vaccinkritik och Västhyllade salafister

I november segrade Trump som väntat. Den israeliska lobbyorganisationen AIPAC deklarerade i samband med valet även att man ansåg sig ha gjort stora framsteg med att få in pro-israeliska kandidater i de amerikanska kongressen. Den tillträdande presidenten fick sedan många att höja på ögonbrynen över sina ministernomineringar, framförallt nomineringen till posten som hälsominister av Robert Kennedy Jr. som blivit känd för sin kritik av läkemedelsjättarna och hälsoriskerna kring vacciner i allmänhet och covidvaccinerna i synnerhet.

Samtidigt som de sociala såren från coronakrisen har befunnit sig i bakgrundsbruset av krigsretoriken har det samtidigt också blivit allt mer tydligt att de som varnat för de experimentella mRNA-vaccinens skadlighet också tycks ha varit rätt ute från första början. Under slutet av våren medgav bland annat vaccinjätten AstraZeneca att deras mRNA-vaccin, som så många befarat, riskerade att orsaka blodproppsrelaterade dödsfall – uppgifter som förvisso varit kända sedan länge men genomgående avfärdats som paranoia. Frågan lyftes även i Sveriges riksdag när den obundna ledamoten Elsa Widding efterlyste av den svenska regeringen att utreda hur mRNA-preparaten i covidvaccinerna påverkar arvsmassan.

Assads regering störtades och ersattes av islamister. Montage. Foto: Syriens president, faksimil/France 24/YT

I Syrien störtades familjen al-Assad på ett dramatiskt sätt efter 55 år vid makten och ersattes av salafistiska terroristgrupper med kopplingar till det ökända al-Qaida. Politiker i Väst lät samtidigt genomgående meddela att man betraktade islamisterna som potentiellt positiva demokratiska krafter, där USA öppet utlovade understöd till de tidigare så förhatliga jihadisternas styre.

Året för det politiska samtalet i Sverige slutade sedan i samma krigiska tongångar som det började när Sveriges försvarsminister deklarerade att fortsatt stöd till Ukraina förblir Sveriges viktigaste prioritering. Under december månad tycktes arméchefen Jonny Lindfors även bekräfta att Sverige förbereder sig för krig mot Ryssland, en krigsupptrappning som blev än tydligare i samband med att MSB gick ut och uppmanade svenskarna att förbereda sig för allt från traditionella flygangrepp till attacker med kärnvapen och biologiska stridsmedel mot svenska städer – samtidigt som svenska svenska församlingar uppgav att man fått i uppgift att förbereda massgravar för stupade.

Nya Dagbladet kämpar vidare

I de dramatiska tider världen befinner sig i har Nya Dagbladet under året, utöver rapporteringen om den hysteriska samhällsutveckling vi haft i Sverige och i vår del av världen, gjort ytterligare försök att lyfta blicken bortom ett Västblock som i allt högre utsträckning sluter sig från omvärlden. I augusti besökte tidningens redaktionsledning bland annat det så kallade BRI-forumet i den kinesiska provinsen Sichuan som delgav utvecklingen av världens största infrastrukturprojekt – initiativet till den nya Sidenvägen som i nuläget involverar över 150 länder. Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson pekade i sammanhanget på att det blir alltmer uppenbart att dagordningen i världen snabbt är på väg att ritas om.

Det är viktigt att vi bevakar och hänger med i utvecklingen av den multipolära världsordning som nu i högt tempo ritar om den karta vi minns från 1900-talet, betonar Andersson.

På samma tema uppmärksammades även BRICS-organisationens anmärkningsvärda utveckling bland annat i samband med toppmötet i den ryska delrepubliken Tatarstans huvudstad Kazan.

På hemmaplan ser 2025 också ut att kunna bli ett år då Nya Dagbladets exceptionellt utdragna rättskamp med Länsförsäkringar Bank om blockaden av en stiftelse för oberoende journalistik i Sverige kan ta nästa steg. Efter att banken genom kryphål i domstolsväsendet lyckats förhala rättsprocessen under nästan två år togs ärendet slutligen hela vägen till Högsta domstolen, där Nya Dagbladet tog en första viktig delseger när bankjätten slutligen nekades prövningstillstånd för sina förevändningar för att undgå rättvisan.

Nya Dagbladets nyhetschef Isac Boman och chefredaktör Markus Andersson kan glädjas med läsarna över en första seger i HD i rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank. Foto: NyD/Mostphotos

Det är genant att en av landets största banker ägnar sig åt denna typ av barnsligheter för att försöka undgå rättvisa för det juridiska och ekonomiska övergrepp man uppenbart gjort sig skyldig till, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson, som samtidigt pekar på att rättsprocessen i praktiken ännu bara har börjat och att dess fortsättning kommer att stå tydligare klar under början av året.

Chefredaktören understryker sin tacksamhet till läsarnas stöd som kommit till redaktionen under det gångna året.

Vi har alltid varit en humla som flyger vidare mot alla odds, men vi lever också i en tid med enorma möjligheter. Vi vet att vår bevakning och våra kommentarer gör skillnad i ett medielandskap som är exceptionellt likriktat i dagens läge. Behovet av medieaktörer som verkar oberoende av det offentliga samtalets allt snävare ramar är fortsatt helt enormt.

Det är svårt att kommunicera till alla läsare som hjälpt oss vilken skillnad varje vänligt ord och varje krona gör för vår strävan att befästa NyD som en professionell, stark och intellektuellt hederlig röst i det nordiska medielandskapet, avslutar Andersson.

 

Med det sagt önskar Nya Dagbladet alla läsare och hela det svenska folket ett Gott Nytt År med stark tro på en bättre framtid!

Klimatpolitisk huggsexa

Klimatöverdrifterna

De miljarder som utlovades vid klimatmötena till fattigare länder kommer att tas från hushållens skattepengar. Det handlar om tusentals kronor årligen för varje hushåll - en summa som förväntas öka framöver.

publicerad 27 november 2024
– av Tege Tornvall
Foto: COP29
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

De nyss avslutade klimatmötena i Colombia och oljestaden Baku bekräftade åter vad FN:s årliga klimatmöten egentligen är och handlar om:

Klimatmötena är politiska huggsexor om finansiering och fördelning av nu utlovade 300 miljarder dollar per år (nu höjt till 300 miljarder) till fattiga länder för att få dem att byta billig, riklig, tillgänglig och energirik energi (kol, olja och gas ur marken) mot dyr, otillförlitlig och energifattig med ont om råvaror (”förnybar” vind-, sol- och biokraft) med påstått klimathot som förevändning.

Medias rapportering från dessa möten gäller mest hur fattiga länder vill pressa rika på mer pengar. Nu gäller det totalt inte längre 100 utan 300 miljarder dollar per år.

Det är vanliga hushålls skattepengar. I världens välståndsländer bor en dryg miljard av världens totalt 8,2 miljarder invånare. Med drygt 11 kronor per dollar motsvarar 300 miljarder dollar 3 400 kronor per person och år.

Det blir 7 000 kronor per hushåll och år – och mer framöver. Har välståndsländernas hushåll det klart för sig? Även bland dem har många klen ekonomi eller är rent fattiga.

Till detta kommer högre energi- och övriga levnadskostnader. Det kan bryta fortsatt växande välstånd i ännu välmående demokratier och leda till strider om finansiering och fördelning även där. Därför gäller hela klimatfrågan politik och inte vetenskap.

Särskilt eftersom Jordens klimat äger rum i den marknära atmosfären och främst beror på hur mycket solvärme som når jordytans land och särskilt hav.

 

Tege Tornvall

Dyrare bensin och diesel skall få fler att köpa elbil

Biltillverkare kräver ”modiga politiska beslut” för att göra dieseln dyrare, så att konsumenterna istället pressas att köpa elfordon.

publicerad 24 oktober 2024
– av Tege Tornvall
Foto: Christopher Persson
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När elfordon lockar för få köpare vill deras tillverkare göra det dyrare och svårare att köpa bensin- och dieselbilar.  Nyligen krävde Kina-ägda Volvo Cars och dess systerföretag Polestar att EU per 2035 förbjuder försäljning av nya sådana bilar.

För lastbilar tycker Volvo AB:s VD Martin Lundstedt att elektrifieringen går för långsamt. Detsamma tycker Scanias VD Christian Levin, som vill att politiker borde göra mer för att stödja eldrift.

Han kräver ”modiga politiska beslut” för att göra diesel dyrare, alltså göra lastbilar och vägtransporter dyrare.

Detsamma kräver konkurrenten Daimler Trucks, vars avgående VD Martin Daum vill se årligt ökande bränslepriset i stället för bonusar för elfordon. Målet är att ”göra det otänkbart att köpa bensin- eller dieselbilar”.

Väl medvetna om elfordons begränsade räckvidd kräver de samfällt fler laddstationer ute i trafiken. Att bekostas av fordonsägare och skattebetalare.

En större ellastbil kostar mer än dubbelt mot en dieseldriven och tar flera ton mindre last. I klartext: högre pris för mindre nytta.

 

Tege Tornvall

Pengar som inte finns

Klimatöverdrifterna

Trots att koldioxid är en bristvara i atmosfären satsar vi hundratals miljarder på att minska halterna. Det här är pengar som ännu inte finns och som riskerar att förloras på missriktade projekt och ideologiska önskedrömmar.

publicerad 5 september 2024
– av Tege Tornvall
Foto: Nina Laakso/CC BY 2.0