Grundtanken i Sayers bok är att skilja på

1) Inkomst genom att personen skapat en tjänst eller vara. Sayers kallar detta för ”earned income”

2( Inkomst genom att suga ut andras arbeten (såsom aktieutdelningar, spekulering i aktier och valuta, bankers skuldsättning av allt, hyra för bostäder, mäklare , etc etc). Sayers kallar detta för ”unearned income (=parasitism)

Nyliberilsmen har vänt totalt ut och in på vad de klassiska liberalerna avsåg med en fri marknad – t.ex Adam Smith och Stuart Mill hade den direkt motsatta uppfattningen – en fri marknad var enligt dem en marknad befriad från parasitism. Stuart Mill uttryckte det t.ex så här:

”They grow richer, as it were, in their sleep, without
working, risking, or economizing. What claim have they, on the general
principle of social justice, to this accession of riches? In what would
they have been wronged if society had, from the beginning, reserved the
right of taxing the spontaneous increase of rent, to the highest amount
required by financial exigencies?”

– Principles of Political Economy

Stuart Mill går sedan in på hur man ska ta skatt på de som får sina inkomster utan egen arbetsinsats. Neoliberalismen hävdar motsatsen – ägandet är absolut och rätten att parasitera måste få vara oinskränkt för att samhället ska kunna frodas.

Ekonomiprofessor Michael Hudson har också skrivit en bra en bra bok om parasitismen och neofeodalismen som nyliberlisemen döljer med svammel om ”fria marknader och hur detta föfat den verkliga ekonomin – ””Killing the Host: How Financial Parasites and Debt Bondage Destroy the Global Economy”.

Jag skrev om Hudsons bok här:
https://parasitstopp.wordpress.com/2016/04/30/finansparasiterna-dodar-den-verkliga-ekonomin-det-ar-darfor-vasts-ekonomier-dor/