Mycket bra och väl skrivet, instämmer till fullo. Har själv läst Lars Berns krönikor i åratal och fascinerats av hans enkla men ändå så sakligt presenterade fakta, en av procentuellt mycket få duktiga och ytterst pålästa debattörer i åsiktsdiktaturens Sverige av idag. En person med både höjd, bredd och spetskompetens som Sverige i dagsläget akut skulle behöva många fler av – Tack Lars!

Jag vill inte gå in närmare på de patetiska existenser, som söker mångla ut globalisternas propaganda, fylld av lögner och känslosamt fjoll, eftersom svenskarna alltmer får upp ögonen för detta. Det räcker med att konstatera att ingen annan grupp i Sverige har skadat vårt land värre än ’journalister’. Deras ledarroll är given, trots stenhård konkurrens från politiker, jurister och höga tjänstemän. Bakom alla dessa sitter, som Bern beskriver, oligarkerna och rycker i trådarna.

Det som är mest iögonenfallande, när man väl får upp ögonen för sakernas verkliga tillstånd, är oligarkernas och deras underhuggares bristande kunskap och tankeförmåga. Naturligtvis menar jag inte deras ekonomiska och tekniska kunskap, inte heller deras förmåga att öka sin makt. Det är när det gäller att använda sig av sin makt, för att skapa något nytt, bestående och hållbart, som de beter sig som vilsna småbarn. De är som primitiva gatugangsters, som kämpat sig högst upp, som tuppen på dynghögen, där de sedan inte vet vad de skall göra av all makten. Det de skapar är fult (ända till det groteska), klantigt, klumpigt, livsfientligt och naturvidrigt.

Såvida inte – vilket jag starkt misstänker – var vad de var ute efter från början, förstås. När man börjar nysta i den verkliga historien – alltså den, som inte står i historieböckerna – framträder allt tydligare ett mönster. Redan för mer än tvåhundra år sedan skrev den skotske fysikern och frimuraren John Robison en bok, ”Proofs of a Conspiracy” (finns på Bokus bl.a.), där alla de idéer som globalisterna idag framför, t.o.m. deras metoder för att skapa sig makt, beskrevs som fullt utvecklade. Men det började inte då, på 1700-talet, heller. Idéerna om det samhälle vi nu går in i, om oligarkerna får som de vill, har anor tillbaka till alla de högkulturer, funnits runt medelhavsområdet – Romarriket, Egypten och Babylon – och troligen mycket längre tillbaka än så.

Den öppet presenterade historieforskningen är inte för att klarlägga den verkliga historien, utan för att nödtorftigt belägga det som passar den officiella berättelsen. Resten nonchaleras och göms undan, i hemliga sällskap som Frimurarna. Den som kontrollerar historien, styr framtiden.