Uganda bannar Twitter efter företagets censur- och valpåverkansförsök

Ugandas regering har inaktiverat Twitter inom sina gränser för att hindra plattformens påverkan i valet. För några dagar sedan censurerade Twitter bland annat flera konton som stödde president Yoweri Museveni.

President Museveni är känd som en hängiven kristen och har länge varit en måltavla för västerländska regeringar och globala företag, på grund av hans starka motstånd mot homosexualitet. Ugandas val är planerat till idag (torsdag) och staten har stängt av Facebook och Twitter, som vedergällning för plattformarnas systemiska och partiska censur.

The President warns that if the social media channels like @Facebook and @Twitter are not being friendly and equitable to some of the Ugandans, then there is no reason as to why we should have them operate here. @OfwonoOpondo #M7Address pic.twitter.com/OOBioV3nGe

— Government of Uganda (@GovUganda) January 12, 2021

President Museveni säger att om plattformarna måste de vara rättvisa för alla som vill använda dem om de ska vara verksamma i Uganda.

”Inför valet i Uganda hör vi rapporter om att internetleverantörer beordras att blockera sociala medier och meddelandeprogram. Vi fördömer starkt avstängningar på internet – de är enormt skadliga, bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter och principerna i #OpenInternet.” skriver Twitter själva i ett inlägg på den egna plattformen angående Ugandas regeringsbeslut. Inlägget föranledde omfattande hån och anklagelser om hyckleri på grund av Twitters egna godtyckliga censur.

”Detta skriver alltså Twitter, utan ironi, precis efter att big tech gemensamt stängt ner konkurrenten Parler och censurerat USA:s president på samtliga plattformar“, twittrar exempelvis Sverigedemokraternas riksdagsledamot Tobias Andersson (SD).

Förra veckan stängdes USA:s president Donald Trump av från Twitter. Presidenten förlorade därmed kontakten med de 88 miljoner följare han haft via tjänsten världen över. Efter ett påföljande omfattande inflöde av nya användare till de alternativa plattformarna Parler och Gab attackerats av techjättar som Google, Amazon och Apple samt av yttrandefrihetsfientliga lobbyorganisationer som ADL.