Föräldrarnas uttalande, ”det är en trygghet att ha barnen på en och samma skola och att det kommer bli jobbigt
för barnen att tvingas byta skola i den åldern”, är en självklarhet. Tvärtemot vad Fiatron skriver nedan, synes ju inte
bara barnens föräldrar vara negativa till omläggningen, utan även rektorerna, som tagit initiativ till en utredning som är kritisk till omläggningen, vilket länder dessa till heder. Omläggningsförslaget kommer uppenbarligen enbart från
kommunalpolitikerna och deras politiskt tillsatta tjänstemän.

Men tänk, om målet med skolan INTE är att skapa trygga, socialt välfungerande barn, som under ordnade former får
tillgodogöra sig kunskaper. Tänk, om skolans viktigaste syfte är att vara en förvaringsplats för barn, så att deras föräldrar
inte får möjlighet att ge dem en trygg uppväxt och kunna lära dem livets väsentligheter? Tänk, om politiker och kommunaltjänstemän inte alls har barnens bästa för ögonen. Tänk, om de tvärtom vill skapa vilsna, osäkra och rädda medborgare, lätta att styra för en förslagen och pervers överhet.

Föräldrarnas välgrundade farhågor och rektorernas kritiska utredning, skulle, för sådana ondskefulla politiker och
kommunaltjänstemän, i stället bli bekräftelser, på att de föreslagna åtgärderna faktiskt skulle leda till de önskade
effekterna.

Tidigare har ondskefulla härskare lyckats dölja sig bakom kulisser, i form av medborgarnas ökade personliga frihet och
stigande välstånd. I sin marsch mot totalt världsherravälde har de av svenskarna lyckats skapa människor som är osäkra, okunniga och rädda. Belånade upp över öronen är sådana människor en fårskock, helt oförmögen att sätta sig till motvärn.

Det är mot bakgrund av ovanstående man skall se Sundsvalls Kommuns omorganisering av de två skolorna. Allt annat är
svepskäl och sedvanligt politiskt snömos.