Att den yrkeskår som stått för huvuddelen av den kulturmarxistiska åsiktsrepressionen mot oliktänkande och oppositionella ska ha en särlagstiftning tycker jag faktiskt är stötande. De har dessutom systematiskt desinformerat och vilselett det svenska folket vad massinvandringens konsekvenser anbelangar. Med tanke på med vilken glädje och entusiasm de ödelagt många dissidenters liv och möjlighet att försörja sig så finns det all anledning att reflektera över vad som är orsak och verkan när det gäller vad deras nuvarande utsatthet kan tänkas bero på.

Det brukar kallas narcissism och kännetecknas av en glorifierad självbild och förakt mot andra.
De är ofta intelligenta och drivna personer och du märker inte så mycket av deras mörka sida så länger du stryker dem medhårs.
Förutom ett evigt tjatande om den egna förträffligheten då.
Men den gång du trampar på deras löjligt glorifierade självbild eller inte gör dem till viljes så blir deras motreaktion riktigt brutal och de går in för att förgöra dig.
Ofta handlar det om löjliga småsaker som att man lägger saker på fel plats eller ger dem konstruktiv kritik.
Normala människor kan diskutera problemet eller rycker bara på axlarna för småsaker men det gör inte en narcissist.
Brukar kalla dem för narcs eftersom den riktiga benämningen är så jobbig att skriva.

Jag tror det kallas kakokrati.
Man tar de sämst lämpade och de med minst erfarenhet och låter dem leda ett land.
Själv inser de inte sin bristande förmåga men däremot så märker alla i dess omgivning att de inte kan något och utnyttjar situationen för egen vinnings skull.
Dessa är allt från skrupelfria entreprenörer och konsulter till globalister och diverse muslimska grupperingar.

Den typen av journalister finns ju bland de nyhetsorgan, som du och jag läser.

I ett fritt land bör pressens förhållande till makten vara som en hunds förhållande till en lyktstolpe.