Idag inleddes rättegången mot Henrik Evertsson och Linus Andersson för de banbrytande filmningar man gjort kring Estonias vrak. Journalistförbundet är en av dem som riktar stark kritik mot åtalet och menar att en fällande dom skulle innebära en allvarlig kränkning av tryckfriheten.
Henrik Evertsson och Linus Andersson står åtalade för att ha brutit mot gravfriden efter att ha filmat kring Estonia-vraket i deras hyllade dokumentär ”Estonia – fyndet som ändrar allt”. Dokumentären avslöjade ny information om Estoniakatastrofen, bland annat det faktum att det finns ett tidigare okänt hål i fartygets skrov. Dokumentären har fått stort genomslag och vann bland annat Stora Journalistpriset 2020.
Idag inleddes rättegången mot de två journalisterna.
– De är åtalade för brott mot gravfriden vid Estonia eftersom de tillsammans med ett filmteam har ägnat sig åt undervattensverksamhet genom att sänka en robot som filmat vraket. Det kan ge upp till två års fängelse, säger kammaråklagare Helene Gestrin på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet till Bonniertidningen Expressen.
Hon förklarar att tingsrätten får ta hänsyn till eventuellt ”gott syfte” när det gäller straffet, men att det inte finns undantag för journalistisk verksamhet inom straffrätten och inte heller i den här lagen.
– Jag har blandade känslor, det känns bra och dåligt. Det är inte jättekul att vara i rättegång. Samtidigt är jag glad över få framföra mina bästa argument i en huvudförhandling, säger Henrik Evertsson själv.
– Så som vi gjorde undersökningen har vi inte kränkt någon gravfrid. Det var mycket varsamt, vi filmade utifrån, inte inne i vraket. Vi gjorde det efter många överväganden och mycket research, fortsätter han.
Journalistförbundet: “Åtalet bryter mot svensk och internationell lag”
Journalistförbundet i Sverige och sex andra europeiska journalistförbund håller inte med och skriver i en tidigare artikel att när med detta Sverige åtalar journalister för att ha samlat information som är av stort allmänintresse bryter mot både svensk och internationell lag. De menar att det är uppenbart att informationen som kom fram i dokumentären väckt ett stort och brett intresse. Haverikommissionen i Finland, Sverige och Estland säger sig bland annat vilja genomföra nya tekniska utredningar – något som sannolikt inte hade skett utan Evertssons och Anderssons dokumentär.
”Inte minst det faktum att filmteamet lyckades dokumentera ett minst fyra meter stort hål i fartyget gör det lätt att journalistiskt motivera publiceringen”, skriver man i artikeln.
Svenska myndigheter ville beslagta filmen
Vid sidan av att Sverige åtalat journalisten Henrik Evertsson och undervattensrobot-operatören Linus Andersson och att de står inför rättegång så har svenska myndigheter även försökt beslagta filmmaterialet. Det skedde dock aldrig eftersom materialet var i Tyskland. Filmteamet motsatte sig beslaget och de tyska myndigheterna stod på deras sida.
Journalistförbundet understryker att det inte är rimligt att förbjuda alla försöka att närma sig vraket i syfte att få klarhet i vad som egentligen hände.
”Yttrande- och informationsfriheten måste ställas i relation till den skada som en journalistisk undersökning av vraket kan innebära. I detta fall finns det ett stort allmänintresse av att ta del av uppgifterna. Informationen är också av stor vikt för myndigheterna, eftersom det ger dem ny kunskap och fakta om katastrofen. Att Sverige åtalar journalister för att ha samlat in information som är av stort allmänintresse strider mot såväl svensk som internationell rätt.”
Orsaken bakom åtalet och försöket till att beslagta information är att Sverige har kriminaliserat ”dykning och annan undervattensverksamhet” i och omkring Estonia enligt den så kallade Estonialagen. Däremot ligger vraket på internationellt vatten och därför är det oklart om lagen gäller eftersom den ännu aldrig prövats i rättssal.
Anskaffarfriheten gäller
En viktig del i den svenska grundlagen tryckfrihetsförordningen är anskaffarfriheten. Den innebär att myndigheter inte får ingripa mot en person som samlar in information i syfte att publicera uppgifterna. Anskaffarfriheten har begränsningar, men Journalistförbundet menar att i den i detta fall tydligt bör gälla.
”I det här fallet menar vi att tidigare rättspraxis från Högsta domstolen bör tolkas som att anskaffarfriheten gäller framför Estonialagens förbud mot dykning och annan undervattensverksamhet.”, poängterar man.
Även om domstolen skulle komma fram till att så inte är fallet, finns det i svensk grundlag ett allmänt skydd för yttrandefriheten. Denna finns i regeringsformen men också genom att Sverige via internationella åtaganden förbundit sig att skydda yttrandefriheten genom bland annat den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Det innebär också att intresset av att skydda enskilda ska vägas mot intresset av yttrande- och informationsfrihet.
En fällande dom i fallet med Estonia-dokumentären skulle mot denna bakgrund därför innebära en kränkning av yttrande- och informationsfriheten enligt konventionen, menar Journalistförbundet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
