Covidlagen påstods vara tillfällig – nu förlängs den till 2022

Lagstiftningen som ligger till grund för coronarepressionen i Sverige påstods vara tillfällig och skulle upphöra senast den sista september. Som många kritiker befarade när lagen infördes har riksdagen nu ändå beslutat att förlänga lagen och begränsningarna av svenskarnas grundlagsskyddade rättigheter ända in i 2022.

Den 8 januari röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att införa vad man benämnde som en tillfällig lag med historiskt vittgående maktbefogenher för regeringen med motivet att kunna förhindra smittspridning. Såväl verksamheter av olika slag som allmänna sammankomster och offentliga tillställningar har tvingats till hårda begränsningar med tak för antal tillåtna besökare och andra restriktioner. Även polisen har hänvisat till lagstiftningen när man upplöst och försökt förhindra grundlagsskyddade demonstrationer mot coronapolitiken.

Vid upprepade tillfällen påtalade svenska politiker att lagstiftningen var tillfällig och skulle avvecklas så snart smittoläget tillät detta. Nu väljer dock riksdagen att ändå förlänga både covidlagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen fram till åtminstone den sista januari 2022. I praktiken innebär det att man behåller ”rätten” att återinföra olika former av restriktioner och repressiva åtgärder vid behov.

– Smittläget kan fortfarande förändras, därför är det angeläget att det finns en beredskap, hävdade Linda Modig ( C) under en debatt inför beslutet.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur en majoritet av de politiska partierna i augusti sade sig vara motståndare till att förlänga den förment tillfälliga coronalagstiftningen i ytterligare fyra månader – men när det väl skulle röstas om saken så gick förlängningen ändå igenom.

– Pandemilagen ger regeringen långtgående möjligheter att begränsa våra fri- och rättigheter, konstaterade bland annat Acko Ankarberg Johansson (KD) i augusti och hävdade då att man ”tänker inte använda lagstiftningen mer än nödvändigt”.

Covidlagen har också fått massiv kritik för att användas som en förevändning för att kväsa politiska missnöjesyttringar. Under en demonstration till stöd för grundlagsskyddade fri- och rättigheter i Stockholm i våras fördes ett 50-tal demonstrationsdeltagare exempelvis bort av polis och frihetsberövades med hänvisning till lagen, medan andra deltagare misshandlades i samband med att polisen blockerade demonstrationståget på Guldbron.

Även Sveriges inrikesminister Mikael Damberg (S) hänvisade personligen till lagstiftningen i samband med att han fördömde protesterna i Stockholm.

– Det är totalt respektlöst att samlas på det sättet när Sverige kan vara på väg in i en tredje våg, dundrade han vid tillfället och var också nöjd med att initiativtagaren Filip Sjöström skulle bötfällas med 20 000 kronor.

Socialminister Lena Hallengren, som varit pådrivande för att regeringen ska behålla sina historiskt långtgående maktbefogenheter, menar nu att lagstiftningen behövs för att vara beredda på “eventuell” smittspridning.

– Det här handlar främst om att ha en god beredskap inför ett, eventuellt, försämrat läge.

Hon riktar även särskilt fokus på dem som valt att inte ta något av de kritiserade covidvaccinen och menar att man från statsmaktens håll “inte vill ha några vita fläckar på vaccinationskartan i Sverige”.

– Vi kommer att behöva leva med den här sjukdomen under lång tid framöver. För den som är ovaccinerad kan livet definitivt inte levas som vanligt, deklarerar Hallengren.