Bris: Barnen mer utsatta av coronapolitiken

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 9 mars 2021
- av Sofie Persson
Genomsnittsåldern för barn som sökte hjälp hos Bris 2020 var 14 år.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att fler barn och unga blivit mer utsatta under 2020 visar Bris årsrapport. Johan Carlson på Folkhälsomyndigheten säger att hälsoläget för barnen måste följas upp eller att man annars riskerar att ”förlora en hel generation.”

2020 var ett hårt år för alla, men inte minst för barn och unga. Enligt Bris årsrapport har många barn och unga påverkats mycket negativt av coronapolitiken. Bris har haft 31 497 kurativa kontakter med barn upp till 18 år under 2020 – Vilket är mer än något annat år.

Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, säger att barnhälsan ska prioriteras när den så kallade pandemin är under kontroll i en intervju med TT.

Vi måste se vilka problem som lämnas kvar och belysa dessa. Ett sådant är barn och ungas fysiska och psykiska ohälsa. Tar vi inte tag i det riskerar vi att förlora en hel generation.

Han säger att en av de viktigaste anledningarna till att de ville hålla skolan öppen var för barnens hälsa.

När vi fick indikationer, som med tiden blivit tydligare, om att yngre barn inte driver pandemin eller själva drabbas mycket av den, så var vi tydliga med att åtminstone grundskolan inte skulle stängas ned.

Fler konflikter i hemmet är något som Bris har uppmärksammat, eftersom den sociala distanseringen gjort att fler tvingas stanna hemma. Ökningen av samtal angående familjekonflikter har varit större än någonsin, rapporterar Bris. Johan Carlson säger att många barn klarar av förändringar i vardagen, men att de som lever i en mer utsatt miljö kan ta skada.

De som har en otrygg uppväxtmiljö, eller av andra skäl mår dåligt, har det svårare. Det har funnits sämre möjligheter att få stöd av kamrater och deras föräldrar, vilket är en stor trygghet för dem som har det tufft hemma. Det kan leda till en försämrad psykiska hälsa för dem.

Johan Carlson säger att coronapolitiken också kan påverka folkhälsan på andra sätt bland annat genom att unga som mår dåligt och inte får hjälp kanske inte skaffar sig en utbildning och senare jobb.

Det riskerar att få påtagliga konsekvenser, både enskilt och för samhället, säger Carlson.

Bris rekommenderar att barnens hälsa tas på större allvar och att de får den hjälp de behöver, till exempel att regioner och kommuner tar höjd för ökat vård- och stödbehov. De rekommenderar också att Folkhälsomyndigheten följer upp hur de stora samhällsförändringarna har påverkat barnens psykiska hälsa, för att ge mer kunskap kring förebyggandet av psykisk ohälsa.

Man kan inte bara återgå till det normala. Många barn har traumatiska upplevelser. Det måste skolan, sjukvården, samhället i övrigt och föräldrarna hantera. Vi ska göra allt vi kan för att påpeka det så att det inte glöms bort. För det försvinner inte med pandemin. Det som har hänt, den ohälsa, ångest och oro som man upplevt, riskerar att bita sig fast, konstaterar Carlson.

Fler rekommendationer kring barns hälsa går att läsa i Bris årsrapport.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!