ATL bryter öppet mot presstödsreglerna – får ändå 460 000 kronor i månaden

Statliga mediestödet

publicerad 11 december 2020
- av Per Nordin
ATL mediestöd

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


22 960 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


ATL, Lantbrukets Affärstidning, får presstöd av Myndigheten för Press, Radio och TV (MPRT) och att hela förfarandet strider mot regelverket på minst två punkter. Tidningen låser enbart 50 procent av sitt material på hemsidan, trots att maximalt 20 procent får vara tillgängligt. Det är också en branschspecifik affärstidning, ett medium som inte omfattas av presstödslagstiftningen.

Det är Samhällsnytt som i en artikel avslöjar den kontroversiella handläggaren Dinara Berg och Mediestödsnämnden med godtyckliga och oseriösa förfaranden inom MPRT – inte bara när det gäller avslagen för Nya Dagbladet och NewsVoice, utan även när det gäller att bevilja fördelar till konventionell och systemtrogen media.

Förutom att ATL redan får presstöd, har Berg gjort samma bedömning igen vad gäller ATL och slagit fast att man inte är en branschspecifik affärstidning, och beviljat dessa 4,8 miljoner i extra redaktionsstöd för 2020.

Under 2020 har presstödet expanderats rejält – från 643 miljoner 2019 till runt 1,46 miljarder. För nästföljande år ligger budgeten på 932 miljoner, alltså en ökning på 45 procent jämfört med 2019.

Nya Dagbladet blir utan stöd trots att man uppfyller alla formella krav, då tidningen enligt Berg på MPRT inte “anses ha behov av ekonomiskt stöd” – med den bisarra motiveringen att den för sin verksamhet är beroende av ideella insatser. Även Newsvoice får stå utanför eftersom webbtidningen nämnt enligt nämnden “ovetenskapliga” ämnen så som gurkmejans potentiella effekter mot cancer. Ingen av medlemmarna i den så kallade mediestödsnämnden uttryckte heller några invändningar mot dessa beslut.

Samhällsnytt har tidigare vidare visat på att myndigheten har tappat kontrollen och finansierat en bolagsplundring där ägaren fortsatt får stöd, utredningar som tar flera år med fyra miljoner i förluster och finansiering av rena översättningsblad med stora redovisningsproblem. Myndigheten saknar internt en auktoriserad revisor och en rationellt strukturerad finansiell kontroll verkar ligga utanför myndighetens verksamhetsområde.

Att man saknar revisorer har till exempel medfört att man som enda myndighet i Sverige inkluderar moms i sina författningsdokument när man anger priser.

Presstödsförordningen ur spel

Förordningen från 1990 är mycket klar över vilka som kan få driftstöd och formulerar detta som en ”allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär”. En tidning som till ”övervägande del är inriktat på avgränsade intresseområden” eller ”delar av samhället, exempelvis näringsliv och affärsverksamhet” kan dock inte få stöd. ATL – Lantbrukets Affärstidning är alltså underkänd av två anledningar.

Myndigheten har dock skrivit att ”lantbruk, skog och entreprenad omfattar olika ämnesområden” och att varje enskilt sådant hanterar ”politik, ekonomi och innovation” och tycker att ”därmed anses tidningen ATL att vara en dagstidning”.

När man studerar de utgåvor som MPRT gått igenom framstår tidningen dock som tydligt nischad till affärstidningens naturliga ämnesområde.

 

Tidningen ATL
Artikel och ämnesfördelning i lantbrukets affärstidning ATL.

Tidningen beviljades presstöd i februari 2020. Här motiveras detta dock lite annorlunda, nämligen att ”ATL är en nyhetsdriven tidning som i huvudsak bevakar frågor som är viktiga för dem som lever och verkar, ofta i egna företag, inom det gröna näringslivet”.

Vidare menar man att begreppet “det gröna näringslivet” är mycket brett och omfattar mer än 60 olika näringsgrenar. De penslar också på med det känslosamma uttrycket att lantbrukare “inte bara verkar inom sitt område, utan det är också där de lever sina liv.” Vad detta har att göra med ansökan eller presstödsregelverket är dock oklart.

Vidare kan nämnas att man i övrigt inte får ha en ”betald annonsandel som överstiger 50 procent” – där tidningen klarar sig med 49,6 procent eftersom man har “annonser för sig själva” och därför räknas som annat material.

Fusket uppenbart på hemsidan

När man utkommer med en digital och tryckt tidning har man något som kallas för ”blandad utgivning”. Samhällsnytt har kontrollerat regelverket på detta område och fått svaret av MPRT att ”Nämnden har tidigare gjort bedömningen att tidningar med blandad utgivning har samma krav som tidningar som enbart är digitala, dvs 80 procent ska vara låst.”

Detta stämmer dock inte alls – då hemsidan har exakt 50 procent av artiklarna olåsta, något som man haft under hela 2019 och 2020. Tidningen är alltså av flera skäl inte berättigad till stöd för varken 2020 eller 2021. När Nya Dagbladet kontaktar ATL:s prenumerationsavdelning menar man att 60procent av materialet är låst på sidan.

För att kunna få stöd får en tidning inte missa utgivningen av mer än 4 procent av utgåvorna. Eftersom ATL hoppar över 15 utgåvor per år valde man att omdefiniera sig till en tidning som kommer ut en gång i veckan med 34 extrautgåvor – något om MPRT också godkände.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!