<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 27 Sep 2026 10:18:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>USA och Kina enas om larmkanal för AI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-och-kina-enas-om-larmkanal-for-ai-trump-vagrar-bromsa-kapplopningen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2026 11:17:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Xi Jinping]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241670</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking.</strong>

Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, <a href="https://www.rt.com/news/646310-us-china-ai-incidents-hotline/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> nyhetssajten RT.

Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.
<h3>Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens</h3>
Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november.

Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens.

Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.
<h3>Trump vill inte bromsa</h3>
Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

— <em>Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen</em>, sa Trump till reportrar utanför Vita huset.

Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande.

— <em>Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra</em>, sa han.
<h3>Xi vill ha mänsklig kontroll</h3>
Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk.

— <em>AI måste hållas under mänsklig kontroll</em>, sa Xi.

Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.
<h3>AI-diskussionen kretsade kring namnbytet</h3>
Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen.

— <em>Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det</em>, sa han.

Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens.

Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner.

Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Oxfordforskare spårar prostatacancerrisk i blodet åtta år före diagnos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/oxfordforskare-sparar-prostatacancerrisk-i-blodet-atta-ar-fore-diagnos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2026 09:57:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<category><![CDATA[screening]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241668</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare vid Oxford och Toronto har hittat kemiska förändringar i blodets DNA som kunde peka ut personer med hög risk för prostatacancer fem till åtta år före diagnos. För bröstcancer var signalen betydligt svagare, och inget av resultaten är ännu ett test som kan användas i vården.</strong>

Studien <a href="https://www.cell.com/cell-genomics/fulltext/S2666-979X(26)00226-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> i den vetenskapliga tidskriften Cell Genomics. Bakom den står forskare vid Oxford Population Health och University of Toronto, och Oxford University <a href="https://www.ox.ac.uk/news/2026-09-23-blood-tests-could-identify-early-signs-of-cancer-years-before-diagnosis" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> resultaten den 23 september 2026.

Forskarna använde lagrade blodprover från 491 deltagare i den kanadensiska befolkningsstudien Ontario Health Study. Alla var cancerfria när blodet togs. En del fick senare bröst- eller prostatacancer, medan andra förblev friska.

Enligt Oxford togs proverna upp till nio år före en cancerdiagnos. Artikelns titel och huvudresultat talar om signaler upp till åtta år före klinisk upptäckt.
<h3>Kroppens reaktion, inte tumören</h3>
Det forskarna letade efter var inte i första hand DNA från en redan känd tumör. De undersökte DNA-metylering, kemiska märken som styr hur gener slås av och på. Här handlade det om gener kopplade till celltillväxt, immunförsvar och inflammation.

Förändringarna fångar alltså kroppens svar på tidiga spår av cancerutveckling. Att mönstret syns i blodet betyder inte att forskarna visat att personen redan bar på en tumör när provet togs.

Prostatacancer gav den tydligaste tidiga signalen. Den satt i DNA-regioner som kallas silencers, avsnitt som normalt hjälper till att stänga av gener. Med de markörerna kunde forskarna identifiera personer med hög risk att utveckla prostatacancer fem till åtta år före diagnos.

Här finns dock en reservation som avgör hur resultatet ska läsas. Studien är retrospektiv: forskarna visste i efterhand vilka deltagare som senare fick cancer och kunde jämföra deras gamla prover med de friskas. Ett test som ska fungera i verkligheten måste i stället förutsäga sjukdom hos människor vars framtid ingen känner till.
<h3>Bröstcancer svårare att fånga</h3>
För bröstcancer var bilden mer splittrad. Tidiga signaler syntes i så kallade enhancers, DNA-regioner som förstärker genaktivitet. Testet kunde skilja kvinnor med högre och lägre risk 1,5 till 8 år före diagnos, men träffsäkerheten var lägre än för prostatacancer.

Författarna bedömer själva att metoden sannolikt inte är tillräckligt träffsäker för att användas vid allmän screening för bröstcancer. Däremot tror de att den kan bli ett komplement till annan riskbedömning.
<h3>Ett steg, inte ett färdigt test</h3>
Störst praktisk betydelse ser forskarna för prostatacancer, där det enligt Oxford saknas ett befolkningsomfattande screeningprogram. Författarna föreslår att den här typen av blodprov på sikt skulle kunna peka ut dem som behöver mer aktiv uppföljning och samtidigt minska onödiga tester hos personer med låg risk.

Philip Awadalla, professor i molekylär genetik vid Oxford Population Health och Big Data Institute, beskriver arbetet som en förskjutning i hela forskningsfältet. I pressmeddelandet skriver han att studierna tillsammans visar "en utveckling från att upptäcka etablerade tumörer till att identifiera de tidigaste systemiska signalerna på cancerutveckling".

Enligt Awadalla stödjer det en framtid där minimalt invasiva blodprov skulle kunna komplettera befintlig screening och hjälpa till att hitta dem som har mest nytta av tätare uppföljning.

Oxford presenterar själv resultatet som nästa steg i ett forskningsprogram, inte som ett test som införts i vården. Nästa prövning blir att visa att mönstren håller när forskarna inte på förhand vet vem som blir sjuk.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sunt leverne signalerar &#8221;ekofascism&#8221; — Örebro universitet finansierar ny woke-studie</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sunt-leverne-signalerar-ekofascism/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2026 08:34:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[genus]]></category>
		<category><![CDATA[genusvetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Maria Darwish]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro universitet]]></category>
		<category><![CDATA[Woke]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241649</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Örebro universitet presenterar en genusvetenskaplig avhandling som ett sätt att förstå varför unga män lockas av forskarens egen definition av "högerextremism". Studien mäter inte det. Den tolkar bilder i utvalda kanaler, där vardagliga motiv som djur, familj och friluftsliv läses tillsammans med symboler som forskaren själv betecknar som fascistiska.</strong></p>
<p>Pressmeddelandet som universitetet <a href="https://www.oru.se/nyheter/ny-forskning-kan-oka-forstaelsen-for-varfor-unga-man-lockas-av-hogerextremism/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> den 21 september har en rubrik som lovar ökad förståelse för varför unga män lockas av "högerextremism". Bakom texten står Maria Darwish, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och knuten till Centrum för feministiska samhällsstudier. Enligt universitetet har hon gått igenom 11 107 bilder från 41 kanaler som hon beskriver som "ekofascistiska", insamlade 2020–2025.</p>
<p>"Ekofascism" är inget etablerat eller entydigt begrepp. Universitetet skriver självt att forskningen saknar en gemensam definition och att det i avhandlingen används som ett spektrum av idéer, inte som en tydlig ideologi. När pressmeddelandet ändå talar om att upptäcka "extremism" även när den inte syns som uttalat hat, är det Darwishs och universitetets språk, inte en fastslagen beskrivning av vanligt friluftsliv.</p>
<p>Universitetet citerar Darwish: "Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat". Om hatet inte syns blir frågan vad skolor och myndigheter då ska leta efter. En skogspromenad, en familj eller ett djur.</p>
<h3>Begreppen är hennes</h3>
<p>Avhandlingen heter <em>Gender, nature and positive affect</em> och består av tre bildstudier och en litteraturöversikt. Metoden är det hon kallar multimodal kritisk diskursanalys. Projektet <a href="https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p2527" target="_blank" rel="noopener nofollow">Positiv affekt</a> i ekofascistisk ideologi och propaganda pågår 2020–2026 vid Centrum för feministiska samhällsstudier. Där är feministisk och intersektionell teori utgångspunkten, och kön anges som det primära analytiska perspektivet.</p>
<p>Det är en typisk inramning i den här sortens genusforskning, ibland kallad woke: sunda och vardagliga motiv behandlas som politiska signaler. Darwish säger inte att en skogspromenad i sig är "extremism". Hon hävdar att samma motiv, när de publiceras i kanaler hon redan har valt ut, kan få vardagliga känslor att bära en ideologi. Skillnaden är avgörande, och den försvinner lätt i universitetets rubrik.</p>
<h3>Bilderna kommer från redan utvalda kanaler</h3>
<p>Urvalet redovisas på sidorna 103–105 i <a href="https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:2057993/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandlingen</a>. Kanalerna valdes bland sådana som enligt Darwish uttryckligen använder "ekofascism" eller symboler hon kopplar dit. Därefter breddades materialet med kanalernas egna vidarepubliceringar.</p>
<p>Vanliga naturbilder har alltså inte plockats ur det allmänna flödet och stämplats. De kommer från kanaler som redan valts för sin ideologi. Avhandlingen medger att bildernas betydelse beror på det sammanhanget, och att den offentliga kommunikationen kan vara tillrättalagd.</p>
<p>Siffran 11 107 är en summa, inte en närläsning av varje bild. Ur 41 kanaler tog hon fram 283 motiv som hon kallar representativa. Till dem kommer fem kompletta kanalarkiv med 10 824 bilder. En tidigare delstudie, som universitetet <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3878769/fridfulla-man-i-naturen-sa-ser-ekofascism-ut-pa-sociala-medier?publisherId=3236907&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> den 22 april 2025 tillsammans med Lucas Gottzén, byggde på omkring 300 bilder taggade med samma begrepp. Några bar odalruna. Där fanns alltså en uttalad politisk kontext, inte bara en människa i skogen.</p>
<h3>Rubriken lovar mer än studien visar</h3>
<p>Pressmeddelandet talar om varför unga män lockas. Avhandlingen innehåller ingen mätning av om unga män faktiskt påverkas av ett naturmotiv. Den tolkar bilder. Något test av rekrytering ingår inte.</p>
<p>Darwish har enligt universitetets <a href="https://www.oru.se/personal/maria_darwish" target="_blank" rel="noopener nofollow">personalsida</a> en master från Oslo om vad hon kallar högerextremism, miljörörelse och maskulinitet. Hon har tidigare skrivit om "gullighet" och "den kontemplativa mannen". Som finansiär listar projektsidan Örebro universitet självt. Någon summa redovisas inte.</p>
<p>Nya Dagbladet söker Maria Darwish för en kommentar. Frågorna gäller vilken budget projektet haft och hur mycket universitetet självt skjutit till, vem som fattade finansieringsbeslutet, hur de 41 kanalerna och de 283 motiven valdes, samt om forskarna har gett skolor eller myndigheter några konkreta råd om hur en vanlig skogspromenad ska skiljas från det de kallar en extremistisk signal. Svaren kommer att föras in i artikeln när de finns.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/johnson-tog-med-sin-miljongivare-till-ukraina-registrerades-som-radgivare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Sep 2026 11:43:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Boris Johnson]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241627</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.</strong>

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian <a href="https://www.theguardian.com/politics/2025/oct/10/the-1m-man-why-did-boris-johnson-take-his-donor-to-ukraine" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.
<h3>Följde med till Kiev och Lviv</h3>
Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.
<h3>Miljonen till Johnsons bolag</h3>
Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan <a href="https://www.pravda.com.ua/articles/2022/05/5/7344096/" target="_blank" rel="noopener nofollow">återgett</a> samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Giganter på grus – Rally-SM i Olofström</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/giganter-pa-grus-rally-sm-olofstrom/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Mikael Rasmussen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Sep 2026 10:19:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Artist Razz]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Mikael Rasmussen]]></category>
		<category><![CDATA[Olofström]]></category>
		<category><![CDATA[Rally-SM]]></category>
		<category><![CDATA[South Swedish Rally]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241444</guid>

					<description><![CDATA[Det fanns en gång i tiden ett program som hette Rally som sändes på fredagar i P3. Det är väl så nära Mikael Rasmussen alias Artist Razz kommit rally hittills i sitt liv. Men helgen den elfte och tolfte september förändrades allt för denna kulturreporter.

För på fredagen den elfte då vi promenerade och passerade torget i Olofström fick vi en syn som gick långt in i kulturådrorna. Där och då hade det bildats en ringlande bilkö med enbart Voc Autoexpertens Rallybilar där de en i taget fick åka upp på rampen där varje rallybils chaufför blev intervjuad av dagarnas South Swedish Rallys Hampus Juteryd med frågor bl.a. om hur det känns. Publiken fick där möjlighet att se och känna den nerv av vad bilrallysport kan handla om. Detta fick oss när vi kom till vårt kontor att googla på Rally-SM med final i helgen där vi kunde konstatera att pressackrediteringstiden löpt ut. Trots det kontaktade vi pressackrediteringsansvarige Sebastian Bourghardt där vi fick tillåtelse till fotografering av rallytorgets aktiviteter. Med närvaro och inlevelse sänder även Sebastian direktsänd radio ut i cyber- och mediaetern.

Lördagen infinner sig. Pokalerna putsas och dukas upp på borden inför utdelningsceremonin. Vi känner in torgets förberedelser inför slutdagens målgångar, pokalutdelningar och summeringar av alla klassers deltagande. Vi går också in på arrangörens kontor och efter några magiska förtroliga ordväxlingar, vips har vi fått förtroendet att bära pressleg samt en väl synlig fotoväst. Dessutom har en storbildsskärm placerats på en central plats på torget för att publik och besökare ska kunna ta del av de direktsända rallyracingloppen.
<h3>En klassresa</h3>
Å ena sidan hade arrangören samarrangerat olika rallyklasser såsom Voc Autoexperten RLY som är den största rallyföreteelsen i Sverige. Förutom dessa till största delen Volvo-bilar så innehöll helgen SM i South Swedish Rally där vinnarna inkasserade triumfer, pokaler och stolthet. Grädde på moset detta år var och är också att South Swedish Rally SSR fyller 50 år då det hela startade år 1976.

Klasserna som var representerade under helgens Rally-SM var Sverigeserien Junior Cup, Voc Autoexperten Rally grupp E A/B/C-förare, Voc Autoexperten Rally C-förare, Voc Autoexperten Rally Elit A/B, Voc Autoexperten Rally grupp F A/B/C-förare, NRC, BMW Classic, Nationella 4 WD samt Internationella 4 WD.

Helgen den 11–12 september blev de normalt slumrande blekingska skogsvägarna i Olofström uppväckta till rallysportens olika klasser. De rallyintresserade individerna som dock inte hade möjlighet att masa sig ut till de olika sträckorna för att ta del av motorvrål, grussladd och ibland avåkningar eller haverier av allehanda olika slag erbjöds möjligheten, den unika och exklusiva, att på nära håll få se, betrakta samt höra bilekipagens förare och notläsare. Det fanns till och med en tillfälligt uppbyggd ramp på Olofströms centrala torg där varje bil fick sin lilla stund i strålkastarljuset likt en artist som får ta emot publikens applåder, småleende men också ibland små sömniga ögon i väntan på vad nu förväntningarna vilade på.
<h3>Eldsjälar som ger hela sin själ, hjärta och sig själva för sin rallysport</h3>
Det märks också vilket engagemang, inlevelse och närvaro många tävlingsekipage investerar både i sitt fordon men också i helheten av vad respektive varumärke står för. Om vi exempelvis tittar och sätter luppen på Voc Autoexperten RLY bilekipage nr 202 så kan vi konstatera att fordonet representeras och framförs av Roger Fransson med sin notläserska Charlott Holmqvist som vid närmare titt visar sig även vara klassledningen för Voc Autoexperten RLY sedan 2007. Låt se hur detta måhända firas 2027.

Vi kan också glädja oss åt att fler tjejer ansluter sig till bilsporten. Det kan nämnas att förare Linnea Winqvist denna helg med sin notläserska Maja Björnell deltog och vann klassen grupp E. Ett kvinnligt bilsportrallypar som beskrivs som ett av sportens mest glädjespridande och energigivande team syftar på den svenska rallyduon Catalina Floberg och Julia Svensson. De tävlar i en Volvo 940 i klassen NRC 4. Under South Swedish Rally 2026 slutade de som trea i sin klass. Som ett tredje exempel kan föredömligt nämnas norska föraren Kristiane Hvaal Engh och Co-driver Gunhild Hvaal Engh som i sin klass NRC vann och kröns även till nordisk mästare i och med denna seger.

Med tanke på allt detta innehåll kan man därför förstå att publiken hade vissa förväntningar och för den totalt oinvigde kunde naturligtvis vissa moment vara svåra att förstå. Viss förståelse finns därför för att se somliga av publiken med sömniga ögon. Med en liten publik som hade tagit sig till Olofströms torg hoppas arrangörerna, rallyåkarna, notläsarna m.fl. att fler nästa år hittar och tar sig till Olofströms torg och där på nära håll därmed kan se och stundom höra coola rallybilar, häftiga internationella rallybilar och framförallt får de se de utomordentligt kompetenta rallychaufförerna som med lätthet manövrerar sina ekipage på dessa upp- och nergående smala grusvägar i dryga 100 knyck. Vi ser dock fram emot det sista året som kontraktet ser ut just nu med det tredje South Swedish Rally i Olofström år 2027.
<h3>Investerad tillit</h3>
Det uppbyggda förtroendet förvaltades därmed av den nyinvigde kulturreportern med denna kultur-essä-artikel tillika poetiska fotografier i den kompletterande bildkarusellen. Många fina fotoögonblick uppstod bland annat med vinnarna, tvåorna och treorna i den Internationella rallyklassen. Kalle Gustafsson som vann i sin klass Internationella 4 WD passade även på att med bubbel duscha fotograferna, sina tävlingskonkurrenter samt sin egen notläsare. Det var idel glada miner där de flesta njöt i vinnarnas samvaro och det uppstod nästan dans och andra kraftlyftprov då de kunde slappna av efter alla timmar av koncentration både med att styra sitt fordon samt att lyssna och ta in den information som kart- och notläsaren levererar. Det är bara att förstå att de är giganter på grus!

Tävlingens stora begivenhet var därmed den Internationella 4 WD klassen där Kalle Gustafsson med sin notläsare Jim Hjerpe tog segern för Rally-SM 2026. Tvåa blev Adam Grahn med sin notläsare Christoffer Bäck och vi känner kanske till Adams far Joachim Jocke Grahn som återkommande florerar i media och som garanterat låtit Adam ärva de fantastiska rallyådrorna. I mötet med Adam förstår vi att det finns mycket som talar för utveckling av Guds nåde när talangen förvaltas väl. Det blir mycket intressant att fortsätta att följa denne unike 20-åring. På tredje plats placerade sig Kenny Stavbom med sin notläsare Lucas Karlsson.

Tävlingshelgen avslutades på ett hotell i Olofström där 50-årsfirandet kunde fortsätta och det går att konstatera att många var nöjda både med arrangörens insats, banritarens oerhörda engagemang för att vägarna skulle vara väl avvägda, balanserade samt utmanande och svårighetsmässigt utan att dumdristigt äventyra.
<h3>Ibland går det grus i maskineriet</h3>
Det märks dessutom att det finns utomordentlig expertis i teknikerfållan så att vissa skador som normalt skulle ta dagar att reparera fixar de på typ 19 minuter. Så stundtals då det går grus i maskineriet är de lösningsfokuserade och ser möjligheter i utmaningarna. Det ska därför bli inspirerande och givande att söka pressackreditering i tid år 2027 för att även få tillgång till de rallysträckor där loppen genomförs och avgörs på de olika sträckorna. Mikael Rasmussen alias Artist Razz bockar och bugar för detta första år som nyinvigd rallyfotograf och reporter. Så får vi se hur mycket grus som duschas på kameraobjektivet som detta år var champagne som Kalle Gustafsson med god erfarenhet korkade.

&#160;

<em>Mikael Rasmussen alias Artist Razz
mikael.rasmussen@nyadagbladet.se</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så kan morgondagens bilresa se ut: styr företaget utan att hålla i ratten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-kopplar-grok-till-forarens-inkorg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Sep 2026 09:40:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Grok]]></category>
		<category><![CDATA[Tesla]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241281</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Han lutar sig tillbaka, lägger händerna bakom nacken och låter bilen ta vägen. I en ny video från AI-entreprenören Alex Finn ser morgondagens bilresa ut som ett kontor i rörelse: Cybertrucken navigerar, och Grok får sköta inkorgen. Det är en glimt av en vardag som kan bli vanlig för allt fler. Om den är bra eller dålig är en annan fråga, och den besvaras inte här.</strong>

Finn sitter i förarsätet utan att röra ratten. I ena stunden gestikulerar han mot skärmen, i nästa vilar han med fötterna framåt medan bilen följer vägen. Poängen i klippet är enkel. Resan till jobbet, eller till affären, behöver inte längre vara en stund då händerna måste vara upptagna av körningen.

Under tisdagen <a href="https://x.com/Tesla/status/2102430656349544590" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> Tesla att Grok i bilen nu kan kopplas till förarens inkorg, kalender och filer. Elon Musk <a href="https://x.com/elonmusk/status/2102439262507725294" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrev</a> att ”Grok @Bot now in your Tesla”. Bolaget beskriver det som en handsfree-funktion: man ber assistenten om något, och den kan läsa, sammanfatta och svara medan man kör eller använder FSD.

[caption id="attachment_241284" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/alex-finn-tesla-hander.jpg"><img class="wp-image-241284 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/alex-finn-tesla-hander-640x360.jpg" alt="Alex Finn sitter i en Tesla med händerna bakom nacken och fötterna framåt." width="640" height="360" /></a> Händerna bakom nacken, ratten orörd. Skärmdump: @AlexFinn/X[/caption]

De tyngre uppdragen, de som Tesla kallar <a href="https://x.com/Tesla/status/2102431173314273633" target="_blank" rel="noopener nofollow">Grok @bot</a>, kräver enligt bolaget abonnemanget SuperGrok Heavy. Samma slags agent går också att använda utanför bilen, i mobilen eller vid datorn. Enklare röstkommandon ingår i den vanliga Grok-funktionen i bilen. Det är alltså inte en fri agent för alla förare, utan en betald nivå ovanpå den assistent som redan sitter i skärmen.

I klippet ser det ut som om föraren kan luta sig tillbaka helt. Tesla själva beskriver FSD som övervakat. Föraren ska fortfarande ha uppsikt, och ansvaret lämnar inte förarsätet. Skillnaden mot en vanlig pendling är ändå tydlig i bild: ratten sköter sig, och uppmärksamheten kan ligga på något annat.

[caption id="attachment_241285" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/alex-finn-tesla-gest.jpg"><img class="wp-image-241285 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/alex-finn-tesla-gest-640x307.jpg" alt="Alex Finn gestikulerar i förarsätet medan ratten är fri." width="640" height="307" /></a> Han pratar med assistenten i stället för att hålla i ratten. Skärmdump: @AlexFinn/X[/caption]

Finn är AI-entreprenör och driver YouTube-kanalen <a href="https://www.youtube.com/@AlexFinnOfficial" target="_blank" rel="noopener nofollow">Alex Finn</a>, med omkring 237 000 prenumeranter, där han visar hur nya AI-verktyg används i praktiken. Den som vill hänga med i den sortens experiment hittar fler där. Kanalen ligger ofta tidigt på sådant som just har släppts, och klippet är ett exempel på den blicken.

<iframe src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2102432674082345076" width="640" height="360" style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Det som visas är inte en färdig bild av allas vardag. Det är en tidig version, i en dyr bil, med ett abonnemang som de flesta ännu inte har. Men riktningen är lätt att se. Bilen blir en plats där man kan ta anteckningar, gå igenom mejlen eller styra en bit av arbetsdagen utan att hålla i ratten.
<h3>Kamerorna fanns där före assistenten</h3>
Samma bilar har samtidigt fått kritik som inte har med Grokboten att göra. Reuters <a href="https://www.reuters.com/technology/tesla-workers-shared-sensitive-images-recorded-by-customer-cars-2023-04-06/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> 2023 att grupper av Tesla-anställda mellan 2019 och 2022 delade kameraklipp från kundbilar i interna chattar. Enligt tidigare anställda syntes bland annat garage, privata tomter och situationer som ägarna knappast hade tänkt sig som utbildningsmaterial. Sju av dem sade att arbetsverktyget kunde visa var inspelningen var gjord, vilket i praktiken kunde avslöja var en ägare bodde.

Tesla har uppgett att kamerainspelningar förblir anonyma och inte kopplas till föraren eller bilen. Bolaget svarade inte på Reuters detaljerade frågor. Kritiken gäller alltså hur och var man kör, och vad bilens kameror fångar, inte den nya mejlfunktionen och inte Grokbot som verktyg i mobilen. Röststyrningen i bilen förutsätter dessutom att bilen hör det som sägs till assistenten. Den som sitter och pratar jobb i kupén sitter i samma kupé som redan har kameror, mikrofon och en historik av insamlade kördata.

Olika människor kommer att värdera bilens kameror olika. För en del är röststyrningen en arbetsro som tidigare inte fanns på väg till jobbet. För andra är kamerorna ett lager av insyn i en stund som brukade vara privat. Det ska inte blandas ihop med Grokbot i sig. Den som använder agenten i mobilen, på promenaden eller vid datorn hemma gör inte användningen publik per automatik.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-erbjuder-oppet-hormuz-pa-sju-dagar-trump-uppges-ha-sagt-nej/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Sep 2026 08:11:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Trump]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241631</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.</strong>

Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, <a href="https://www.reuters.com/world/middle-east/iran-awaits-us-move-after-wsj-report-says-trump-rejects-peace-plan-2026-09-26/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.

Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.

Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".
<h3>Sju dagar till öppet sund</h3>
Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.

— <em>Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett</em>, sa Araqchi.

Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.

Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.
<h3>Ingen reträtt om anrikningen</h3>
De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.

Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.

President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.

— <em>Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp</em>, sa Pezeshkian.

Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.
<h3>Saudiarabien i skottlinjen</h3>
Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.

Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.

Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.

Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.

Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Qualcomm öppnar sina Snapdragon X2-datorer för Linux</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/qualcomm-oppnar-sina-snapdragon-x2-datorer-for-linux/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2026 17:01:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Ubuntu]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241593</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Qualcomm har släppt en tidig Linuxversion för bärbara datorer med Snapdragon X2. För den som vill använda en dator utan Windows eller Googles system kan det på sikt ge ett alternativ på samma hårdvara. Än så länge är versionen till för utvecklare, inte en färdig installation för vanliga användare.</strong></p><p>Förhandsversionen presenterades den 23 september. Den har testats med Debian 13 och en särskild Linuxkärna. Qualcomm arbetar fortfarande med att föra in stödet i den ordinarie Linuxkärnan, så att det längre fram kan användas av Linuxdistributioner.</p><p>Någon installationsskiva för vanliga användare är det ännu inte. Qualcomm <a href="https://www.qualcomm.com/developer/blog/2026/09/announcing-linux-on-snapdragon-x2-series-early-developer-preview" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> att förhandsversionen riktar sig till distributionsansvariga, kärnutvecklare, verktygskedjor och hårdvaruingenjörer. Byggrecepten för både Debianavbilderna och kärnan ligger öppet på Github.</p><blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true"><p lang="en" dir="ltr">You asked. We listened.<br> <br>The <a href="https://x.com/Linux?ref_src=twsrc%5Etfw">@Linux</a> on <a href="https://x.com/Snapdragon?ref_src=twsrc%5Etfw">@Snapdragon</a> X2 Series Early Developer Preview is here. It&#39;s an early milestone, with support rolling out in phases, but developers can start exploring, testing, and providing feedback already today: <a href="https://t.co/aBjbsJCLBc">https://t.co/aBjbsJCLBc</a><br><br>Join our Discord… <a href="https://t.co/GxRthf4YwV">pic.twitter.com/GxRthf4YwV</a></p>&#8212; Qualcomm Developer (@Qualcomm_Dev) <a href="https://x.com/Qualcomm_Dev/status/2102861502709465338?ref_src=twsrc%5Etfw">September 23, 2026</a></blockquote><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script><p>Vanliga användare får enligt bolaget sin installera-och-kör-lösning senare, när distributionerna tagit in det som hunnit landa i huvudkärnan.</p><h3>Ett tredje system på samma kisel</h3><p>Den som vill lämna Windows stöter ofta på samma mur. Datorn är byggd, testad och levererad för Microsoft, eller för Google, och alternativet får klara sig bäst det kan. Qualcomm beskriver nu i stället Linux som ett tredje operativsystem för Snapdragon X2, vid sidan av Windows och Googlebook.</p><p>Omfånget är samtidigt snävt. Beskedet gäller bärbara datorer med Snapdragon X2. Stationära datorer, den tidigare generationen Snapdragon X och Qualcomms övriga utvecklingskort omfattas inte.</p><p>Inte heller alla X2-bärbara är lika långt komna. Qualcomm skriver att beredskapen varierar mellan tillverkare och mellan olika varianter av kretsen.</p><p>Maskinerna är inga lättviktare. Enligt Canonicals och Qualcomms gemensamma besked har plattformen upp till 18 Oryon-kärnor på upp till 5,0 GHz, en NPU på upp till 80 TOPS och upp till 48 GB LPDDR5x-minne med en bandbredd på upp till 228 GB/s.</p><h3>Självständigheten sitter i kärnan</h3><p>Det första steget handlar om grunden. Datorn startar med systemd-boot som UEFI-starthanterare, och förhandsversionen omfattar USB, PCIe och enklare bussar som UART, I2C och SPI, liksom ström- och värmehantering.</p><p>Grafikstödet för Adreno bygger på de öppna Mesa-komponenterna Freedreno, Turnip och Rusticl. NPU:n Hexagon nås via fastRPC.</p><p>Här ligger det som gör nyheten intressant för den som bryr sig om oberoende. Valet av operativsystem är bara halva saken. Om kärnan, grafiken och NPU-drivrutinerna landar upstream kan Debian, Ubuntu och andra distributioner underhålla maskinerna själva, utan att vara beroende av Qualcomms egna sidopatchar vid sidan av den officiella kärnan.</p><p>Samma sak gäller den lokala AI som tillverkarna nu säljer datorerna på. När Hexagon-NPU:n fungerar under Linux kan modeller köras och användarens data behandlas på den egna datorn i stället för att skickas till ett molnkonto hos någon annan.</p><p>Det betyder inte att hela maskinen blir fri programvara. Beskedet säger ingenting om att proprietär firmware skulle försvinna, och ingen del av Qualcomms material beskriver stacken som helt öppen.</p><p>NyD har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/ubuntu-26-04-visar-varfor-linux-blir-allt-mer-relevant/">skrivit</a> om hur Linux blir allt mer relevant i takt med att Windows blir mer låst, kontobundet och övervakat. Hittills har frågan för många stannat vid om den egna hårdvaran alls går att använda.</p><h3>Tre tidsplaner att hålla isär</h3><p>Det som finns i dag är förhandsversionen på Debian 13 med Qualcomms egen kärna.</p><p>Nästa steg är produktionsmognad, som Qualcomm siktar på i slutet av november 2026. Arbetet med att föra in koden i huvudkärnan fortsätter enligt bolaget även efter det. I Qualcomms nyhetskanal OnQ anges Debian som målet till slutet av året.</p><p>Ubuntu kommer senare. Canonical och Qualcomm meddelade samma dag att en certifierad Ubuntu-avbild för Snapdragon X2 är planerad till 2027. Enligt OnQ siktar bolagen på certifieringen under första halvåret 2027, och Canonical lovar fler detaljer om förhandsversioner närmare lanseringen.</p><p>Även tillverkarna rör sig. HP, Asus och Humain planerar enligt Qualcomm Linuxstöd under första delen av 2027.</p><p>För den som vill göra samma resa bort från Microsoft som Frankrike, som enligt NyD <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/frankrike-ersatter-windows-linux-statsforvaltningen/">rapporterat</a> ersätter Windows med Linux i statsförvaltningen, har hårdvaran länge varit den tysta flaskhalsen. Med Snapdragon X2 är ett svar på väg. Hur snabbt det når vanliga användare avgörs nu av hur mycket som faktiskt landar i kärnan före nyår.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så kan du som småföretagare få halva investeringen betald av regionen – få hjälp med ansökan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-kan-du-som-smaforetagare-fa-halva-investeringen-betald-av-regionen-fa-hjalp-med-ansokan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2026 12:23:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Dalwebb]]></category>
		<category><![CDATA[småföretagare]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241518</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I de flesta län kan regionen stå för ungefär hälften av det ditt småföretag vill investera för att utvecklas. Passa på medan årets ansökningar fortfarande är öppna. Vi hjälper dig att söka stödet för 2026, tar reda på vad som gäller i ditt län och går igenom papperen med dig.</strong>

Du driver företaget, träffar kunderna, skriver offerterna, gör jobbet och tar ekonomin på kvällen när arbetsdagen egentligen är slut. Att hålla koll på vilka regionala stöd som finns, vad de går till och hur en ansökan ska se ut hamnar längst ner på listan.

"De flesta företagare jag träffar uppfyller villkoren. Det är bara ingen som har berättat det för dem", säger Joel Iverlöv, affärsansvarig på Dalwebb.

Enligt Joel fastnar många på ansökan. De vet att firman behöver utvecklas, men har varken tiden eller kunskapen att sätta sig in i stödformer och ansökningskrav.
<h3>Så stort stöd kan du få från regionen om du ansöker nu</h3>
I Dalarna kan regionen stå för hälften av investeringar mellan 50 000 och 500 000 kronor, och i Gävleborg kan det också bli hälften. I Värmland kan regionen stå för upp till 60 procent och i Västmanland och Sörmland upp till 80 procent.

Vad som gäller för ditt företag <a href="https://go.dalwebb.se/stodkollen">beror på länet</a>, vad investeringen ska användas till och villkoren för det stöd som är aktuellt. Alla får inte pengar. Men det är värt att ta reda på vad som gäller innan du bestämmer dig för att avstå från en investering.

[caption id="attachment_241516" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/dalwebb-featured.jpg"><img class="wp-image-241516 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/dalwebb-featured.jpg" alt="En kvinna och en man sitter vid ett bord med laptop och papper." width="1170" height="600" /></a> I de flesta län kan regionen stå för hälften eller mer av en investering i ditt företag. Foto: Dalwebb.[/caption]
<h3>Skattepengar som du har varit med och betalat in</h3>
Stödet kommer från regionernas utvecklingsmedel, offentliga pengar som företagare som du har varit med och betalat in. Regionerna har avsatt dem för att företagen i länet ska kunna utvecklas.

Ändå går pengarna inte i första hand till dem som bygger något. De går till dem som är bäst på att söka. Bolag med egna ekonomiavdelningar bevakar varje utlysning och vet exakt vilka ord handläggaren vill se, och somliga lever mer på att söka stöd än på att skapa något av värde. Den som står ute hos kund hela dagen hinner inte med sådant, och vet ofta inte ens att det finns pengar att söka.

Pengarna är inte deras. De är lika mycket dina, efter alla år som du har betalat skatt. Vill du utveckla ditt företag kan du få tillbaka en del av dem.

I praktiken kan en investering på 100 000 kronor betyda att företaget själv står för 50 000 och regionen för resten.
<h3>100 000 kronor i investering, 50 000 ur egen ficka</h3>
Anders driver ett företag vi har hjälpt. Firman behövde investera omkring 100 000 kronor i system för att få in fler kunder och följa upp dem. Att ta hela summan ur den egna kassan gick inte. Regionen stod för hälften.

Innan dess svängde Anders omsättning kraftigt, och periodvis låg den på 10 000 till 30 000 kronor i månaden. Senast Joel pratade med honom omsatte firman 150 000 till 200 000 kronor i månaden, och det har hållit i sig.

"Han hade aldrig kunnat ta den investeringen utan stödet", säger Joel.

Det är förstås inte stödet i sig som skapar fler kunder.

Poängen är vad pengarna används till.
<h3>Stödet är bara början</h3>
Det går att få pengar till en investering och stå kvar på samma ställe ett år senare. För att investeringen ska göra skillnad måste den lösa ett verkligt problem i verksamheten. Det kan vara att få in fler förfrågningar, att följa upp den som hört av sig men inte bestämt sig, att göra det enklare att köpa, eller att bygga system så att ägaren inte själv måste hålla ihop varje steg i försäljningen.

Det är den delen <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/har-ar-webbyran-i-dalarna-som-bygger-hemsidor-at-svenska-foretag/">Dalwebb</a> arbetar med. Dalwebb startade som <a href="https://dalwebb.se/">webbyrå</a> i Hedemora 2020 och har specialiserat sig på att hjälpa småföretag runt om i Sverige att sälja mer och jämnare, med system för synlighet, förfrågningar, offerter och uppföljning. Det är mer än annonser och en ny hemsida. Systemen ska ta hand om förfrågningar och uppföljning även när ägaren är ute på jobb.

Innan något byggs behöver man veta vad som går att få stöd för. Därför tar Dalwebb reda på vilket stöd som gäller i ditt län, går igenom förutsättningarna och hjälper dig med ansökan. Sedan används stödet till att bygga det som just din verksamhet behöver.

[caption id="attachment_241517" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/dalwebb-kvinna-laptop.jpg"><img class="size-large wp-image-241517" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/dalwebb-kvinna-laptop-1170x658.jpg" alt="En kvinna räknar på papper vid en laptop" width="1170" height="658" /></a> Många räknar själva på vad en investering i företaget skulle kosta, utan att veta vilket stöd regionen kan stå för. Foto: Dalwebb.[/caption]
<h3>Bygg inte kundflödet på någon annans plattform</h3>
Många företag har i dag nästan hela sin synlighet och sin kundkontakt på Google, Facebook och Instagram. Det kan fungera bra, men där hyr företaget sin plats. Plattformarna ändrar sina algoritmer och sina regler, räckvidden kan strypas och ett konto kan stängas.

Hänger hela kundflödet på en plattform som företaget inte styr över är det en risk. Skillnaden märks inte när allt fungerar, men den dag reglerna ändras eller kontot stängs kan år av arbete med följare, kontakter och kundrelationer bli svåra att komma åt.

Därför bygger Dalwebb systemen på egen infrastruktur. Servrarna står i Hedemora och ägs av Dalwebb. Kundregistret och systemen som byggs åt kunden ligger inte hos de stora amerikanska plattformarna. Det som byggs för verksamheten ska företagaren äga själv.
<h3>Pengarna kan försvinna</h3>
Stöden betalas ur regionernas budgetar, och de är inte obegränsade. I Uppsala län går det inte att söka alls i år. "Under 2026 finns det inte möjlighet att söka en affärsutvecklingscheck", skriver Region Uppsala på sin webbplats. Region Dalarna varnar för att utbetalningarna kan dröja "vid höga anspråk på Region Dalarnas budget".

Till det kommer politiken. Stöden finansieras delvis av staten, och efter valet ska en ny regering tillträda. Vad den gör med stöden vet ingen i dag. Det som går att söka i år är inte säkert att det finns kvar nästa år.
<h3>Hämta din del medan pengarna finns kvar</h3>
Ring oss, så går vi igenom ditt företag. Vilket stöd som kan passa i ditt län, hur stor del regionen kan stå för och vad pengarna kan bli till i din verksamhet: fler förfrågningar, bättre uppföljning och en försäljning som inte hänger på att du själv jagar varje affär. Du får ett rakt besked om vad som gäller för dig.

För Anders innebar stödet att investeringen blev av. Resten syns i hans omsättning.

Vänta inte tills reglerna har ändrats eller budgeten är slut.

<strong>► Ring oss på 0225-15126, så tar vi reda på vad ditt företag kan få.</strong>

Vill du läsa mer först finns information på <a href="https://go.dalwebb.se/stodkollen">go.dalwebb.se/stodkollen</a>.

&#160;
<div class="custom-button-container"><a class="dalwebb-button" style="display: inline-flex; align-items: center; justify-content: center; min-height: 48px; padding: 12px 26px; border-radius: 4px; background: #f2c94c; color: #1b1b1b; font-family: Play, 'Lucida Sans', Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.3; font-weight: bold; text-align: center; text-decoration: none;" href="https://go.dalwebb.se/stodkollen">Kolla vad ditt företag kan få</a></div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-gor-frivillig-kod-till-dsa-mattstock-for-techjattarna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2026 11:02:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[DSA]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241604</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.</strong>

EU-kommissionen <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/platform-signatories-publish-latest-reports-under-code-conduct-disinformation" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.

Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.
<h3>Meta betalar granskarna och minskar spridningen</h3>
Meta <a href="https://disinfocode.eu/reports/facebook/9/text" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.

Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok <a href="https://disinfocode.eu/reports/tiktok/9/text" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.

Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.
<h3>TikTok redovisar borttagna videor</h3>
TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.

Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.

Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
