Den förda coronapolitiken har varit en mycket dyr affär för de svenska skattebetalarna. Hittills har nedstängningspolitiken och de olika krispaketen kostat 412 miljarder kronor extra och kostnaderna förväntas fortsätta stiga under 2021.
Statskanalen SVT rapporterar att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna under 2020 och 2021 lanserat krispaket och ändringsbudgetar till en kostnad på hittills 412 miljarder kronor extra.
Den senaste ändringsbudgeten – den sjätte för året, lämnades nyligen in till riksdagen och där framgår det bland annat att de olika regionerna ska tilldelas ytterligare miljarder för ”vård, testning och vaccinationer”. Även rättsväsendet och kollektivtrafiken ska tilldelas extra pengar.
Nedstängningspolitiken och coronarepressionen har påverkat de offentliga finanserna starkt negativt och det svenska underskottet är större än på mycket länge.
Ylva Hedén Westerdahl på statliga Konjunkturinstitutet (KI) menar att det inte går att fortsätta på det här sättet för evigt.
– Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter, förklarar hon och menar att man inte kan ”ha spenderbyxorna på hela tiden”. Hon påpekar också att ett litet land som Sverige inte kan tillåta statsskulden att nå 60-70 procent av bruttonationalprodukten (BNP).
I dagsläget ligger den svenska skulden fortfarande på omkring 40 procent och enligt KI förväntas de offentliga finanserna inte vara på plus varken i år eller nästa år utan möjligtvis först 2023. Underskottet för 2021 beräknas landa på 2,1 procent av BNP.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
