MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Fastighetsägare ger skötsamma studenter förtur på förstahandskontrakt

Bostadsbristen

publicerad 4 februari 2025
– av Jan Sundstedt

Fastighetsbolaget K2A har sjösatt ett program som ger skötsamma studenter förtur till förstahandskontrakt efter avslutade studier. Initiativet säger man skall syfta till att underlätta ungas inträde på en alltmer ansträngd bostadsmarknad.

K2A, med fastigheter i bland annat Stockholm, Mälardalen och flera studentstäder, erbjuder studenter som har bott hos dem möjlighet att få förtur i bostadskön under det första halvåret efter studierna.

Detta gäller oavsett var studenten tidigare har bott; exempelvis kan en student från Sundsvall få förtur till en lägenhet i Stockholm.

Pontus Ekerljung, tillförordnad marknads- och kommunikationschef på K2A, förklarar att syftet är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Han betonar att det finns studenter som har trivts och fungerat bra som hyresgäster, och att programmet kan hjälpa dessa att ta steget ut på bostadsmarknaden.

Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det finns personer som har bott hos oss och trivts, och som har fungerat bra hos oss som hyresgäster. Med det här programmet kan vi underlätta för dem att ta steget ut på bostadsmarknaden, säger han till Hem & Hyra.

Steget in i vuxenvärlden

För att kvalificera sig för förturen krävs det inte av studenterna att de tagit examen, men de måste ha genomfört en utbildning. Ekerljung understryker att man inte bara kan läsa enstaka kurser för att få förtur, utan att man ska ha gått en utbildning och tar steget från denna in i vuxenvärlden.

Kriteriet för att anses som skötsam innebär att studenten har skött sina åtaganden som hyresgäst under studietiden. Ekerljung ser även en positiv bieffekt i att programmet potentiellt kan leda till mer skötsamma studenter.

Kritiker kan hävda att förtursprogrammet är orättvist mot andra i bostadskön. Pontus Ekerljung menar dock att den större orättvisan ligger i att det är extremt svårt för unga att komma in överhuvudtaget på dagens bostadsmarknad, och att detta program är ett sätt att bidra till att den problematiken minskar.

Det är svårt för fastighetsägare att veta hur man ska göra för att hitta vägar där man underlättar för unga, men det här är ett sätt.

Granskning: Många oseriösa hyresvärdar i svenska kommuner

Bostadsbristen

publicerad 2 november 2024
– av Jan Sundstedt
Bostäder fastighet nergånget förfall
En av de fastigheter som pekas ut i en ny granskning rörande oseriösa hyresvärdar i landets kommuner.

Minst 85 av Sveriges 290 kommuner rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar, enligt en ny kartläggning från Hem & Hyra och SVT Nyheter. I flera fall rör det sig om så kallade slumvärdar som medvetet försummar sina fastigheter och låter hyresgäster bo i undermåliga förhållanden.

Situationen är särskilt allvarlig i vissa mindre kommuner, där myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att hantera problemet effektivt.

Hem & Hyra och SVT Nyheter har under flera månader granskat problemets omfattning i Sverige genom enkäter, fältundersökningar och djupgående myndighetsresearch.

Granskningen visar att 85 kommuner, en tredjedel av de som svarade på en utskickad enkät, har upplevt problem med oseriösa hyresvärdar under det senaste året.

Många hyresvärdar har trotsat regler och ålägganden och fortsatt låta hyresgäster leva i undermåliga miljöer.

Olika förklaringsmodeller

I kommuner som Åstorp, Luleå och Enköping har Hem & Hyra rapporterat om misskötta fastigheter, trots att kommunerna hävdat att de inte har sådana problem.

På frågan varför kommunerna svarat nej på om de har problem med oseriösa hyresvärdar skiljer sig svaren åt.

Det finns säkerligen objekt som inte ligger på vårt bord som behöver åtgärder, säger en talesman för Luleå kommun till granskarna.

I Enköping visade granskningen att kommunen haft ärenden under 2023 som nu avslutats, trots tidigare påståenden om att inga problem funnits.

I Åstorp uppger kommunen att de inte har några ärenden i de aktuella fastigheterna, trots att en hyresvärd i kommunen så sent som förra året fanns på Hem & Hyras lista över landets värsta hyresvärdar.

Oklara roller och ansvar

I flera fall verkar kommunerna vara osäkra på sitt tillsynsansvar. I Hällefors kommun fick hyresgäster som anmält misstänkt misskötsel av sina bostäder svaret att kommunen inte kunde agera eftersom det rörde sig om en privat hyresvärd.

Peter Wiker, utvecklingsstrateg i Hällefors, förklarade att kommunen hade ”massor med fastigheter som står och förfaller”.

Efter att SVT kontaktat kommunen med bevis på att det faktiskt är deras ansvar att utöva tillsyn över privata hyresvärdar, ändrar han sin ståndpunkt.

Det var ni som hade rätt. Kommunen har tillsynsansvar, och det var ju bra, det vore bra om man kom tillrätta med de här husen.

Brist på resurser och stöd

Många kommuner står inför problemet att de saknar resurser för att bedriva en effektiv tillsyn. Totalt har 74 kommuner rapporterat att de behöver fler verktyg, skärpt lagstiftning och snabbare processer för att hantera problemen med oseriösa hyresvärdar.

Granskningen avslöjar att vissa kommuner saknar uppsökande verksamhet, vilket gör att de inte har kännedom om hälsofarliga hyreshus. Omkring tjugo kommuner uppger att de inte bedriver någon uppsökande tillsyn.

Exempel på sådana kommuner är Överkalix, Lilla Edet, Leksand, Ovanåker, Kalix, Västervik och Kumla.

Överkalix påpekar att de är en liten kommun med begränsade möjligheter att kontrollera eller hantera sådana frågor.

Det finns i nuläget inga resurser för uppsökande verksamhet, förklarar en kommunrepresentant.

Lilla Edets miljöinspektör förklarar i sin tur att hon är ensam ansvarig för hälsoskyddstillsyn, vilket gör att flerfamiljsbostäder inte kan prioriteras på grund av resursbrist.

Leksand och Ovanåker uppger att de inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus under den aktuella perioden, och kommuner som Kalix, Västervik och Kumla agerar endast efter klagomål.

Hyresgäst bostäder Sverige
I SVT:s reportage intervjuas ett antal förbannade hyresgäster. Foto: faksimil/SVT

Folkhälsomyndigheten uppmanar till förebyggande tillsyn

Trots dessa svårigheter vill Folkhälsomyndigheten att kommuner ska arbeta mer förebyggande. Myndigheten har därför tagit fram en vägledning som fokuserar på hur kommuner kan bedriva uppsökande bostadstillsyn.

Karin Ljung Björklund är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Tillsynen sker idag traditionellt utifrån klagomål men man vill gärna inte ens komma till det stadiet att det behöver klagas, säger hon i en kommentar.

Hon betonar vikten av förebyggande arbete för att undvika att boende behöver lida under dåliga förhållanden.

Karin Ljung Björklund på Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson.

Problem även i storstäderna

Det är dock inte enbart mindre kommuner som drabbats och plågas av slumvärdar. Även Sveriges största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping – rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar.

Trots sin storlek och sina resurser upplever dessa städer liknande problem med att upprätthålla goda boendemiljöer för sina invånare.

Utan tillräckliga resurser och ett förebyggande tillsynsarbete kommer problemet med slumvärdar sannolikt att fortsätta växa, med hyresgästerna som de stora förlorarna, menar de ansvariga bakom granskningen.

Bostadskrisen förvärras i Stockholm – över 800 000 i bostadskö

Bostadsbristen

publicerad 18 september 2023
– av Jan Sundstedt
Bostadsbrist bostäder
Efterfrågan på billiga hyresrätter i Stockholm skenar.

Aldrig tidigare har bostadsbristen i Stockholm varit så akut som nu. Enligt färska uppgifter från Bostadsförmedlingen står för närvarande 810 000 personer i kö för en hyresrätt, något som slår hårdast mot kategorin låginkomsttagare.

Bostadskön ökar kraftigt och vår panelundersökning visar att väldigt många vill ha en billigare bostad, säger Marika Nordström, chef för marknad och kommunikation på Bostadsförmedlingen i Stockholm.

Bostadsbristen i Sverige blir alltmer påtaglig och allra dystrast är situationen i Stockholm. Där köar för närvarande 810 000 personer i hopp om att erhålla en hyresrätt, vilket är rekord sedan starten år 1947 då man började föra statistisk över antal bostadssökande.

Inom denna enorma grupp sökande ryms emellertid såväl reellt bostadslösa som ”kanske-bra-i-framtiden-sökande”, där allmänna uppskattningar av antalet konkret bostadslösa rör sig om omkring en halv miljon.

Enligt senaste siffror från Bostadsförmedlingen Stockholm är det framförallt billigare hyresbostäder som efterfrågas, rapporterar bland andra statskanalen Sveriges Radio.

Högt tryck på billiga hyresrätter

Trycket på det något svårtolkade segmentet ”billigare bostäder” märks inte minst på att kötiden för dessa ökat kraftigt. Ett exempel är lägenheter i innerstan samt närförort med en årshyra under 1 600 kronor kvadratmetern – cirka 133 kronor per kvadratmeter/månad.

Totalt sett har kötiden bara ökat marginellt med två månader, medan kötiden för bostäder under 1 600 kronor kvadraten har ökat med 1,5 år, det är ju ett tecken på att man söker sig till billigare bostäder, kommenterar Marika Nordström till Bonniertidningen DN.

Ökningen har generellt rört sig om cirka 5 procent per år, en procentsats som under 2023 nåddes redan i augusti. Bara under 2023 har antalet sökande ökat med över 4000 personer – per månad.

Vi ser i panelundersökningen tydligt att intresset för hyresrätter ökar, den ägda marknaden kan vara svår att komma in på nu med stigande räntor, berättar Marika Nordström

Marika Nordström Bostadsförmedlingen
Marika Nordström, Bostadsförmedlingen. Foto: Bostadsförmedlingen

Under många år var söktrycket relativt högt på exklusiva hyresrätter i nyproduktion med höga hyror. Idag går utvecklingen dock i motsatt riktning där sökanden i stället letar billigare lägenhet i det äldre beståndet.

Månadshyran kan ofta vara så stor som uppemot 50 procent eller mer av disponibel inkomst, samtidigt som många värdar ställer inkomstkrav på sökande motsvarande tre gånger årshyran, något som främst drabbar låginkomsttagare som ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna och studenter.

Den faktiska möjligheten för kategorin låginkomsttagare att tillskansa sig hyresrätt är svår att säkerställa, då samtliga sökande slåss om samma utbud.

När Nya Dagbladet kontaktar Bostadsförmedlingen för att söka få klarhet i situationen, uppger man att det inte förs statistik på vilken maxhyra varje enskild sökande angett. Vilket i sig betyder att antalet lediga lägenheter för låginkomsttagare med stor sannolikhet är lägre än de som faktiskt finns lediga.

Väldigt många vill ha ett billigare boende, 30 procent av de som var intresserade av att byta bostad angav ekonomiska skäl, vissa för att de inte hade råd att bo kvar i sin nuvarande bostad, förklarar Marika Nordström.

Ingen ljusning i sikte

För medel- och höginkomsttagare med större ekonomiska muskler är situationen samtidigt betydligt ljusare. Att få kontrakt på en hyreslägenhet i nyproduktion har aldrig gått så snabbt som nu, där det på sina håll i länet knappt förekommer någon kötid alls, exkluderat byggtiden.

Kötiden varierar således stort mellan nyproduktion och befintliga lägenheter. Nyproduktion är i genomsnitt dessutom 44 procent dyrare och långtifrån alla sökande klarar inkomstkravet, ett krav som kan vara så högt som tre gånger årshyran hos privata värdar.

En siffra som i ljuset av den rekordstora kön kanske överraskar är det faktum att Bostadsförmedlingen slår rekord i antalet förmedlade bostäder – 2 140 lägenheter bara i augusti. Det är den högsta siffran någonsin under en enskild månad.

Detta bör dock ställas i relation till den rekordhöga befolkningsökningen i länet, vilken gör att tillgängliga bostäder minskar i relation till antal sökande. Bostadsförmedlingen räknar på denna linje med både längre bostadskö och fler förmedlade bostäder under 2023, och menar att nedgången i bostadsbyggandet inte kommer att påverka årets utbud men däremot framöver.

I år kommer vi troligtvis att förmedla fler bostäder än någonsin. De bostäder som byggstartas nu kommer till oss först om två år. Det blir en fördröjd effekt. Vi räknar med att få in mycket mindre nyproduktion om några år, avslutar Marika Nordström.

Lågt utbud – höga hyror

Bostadskön i Stockholm har under många år vuxit stadigt, något som framförallt är en följd av den flora arbetstillfällen som trots rådande lågkonjunktur står att finna i huvudstaden.

En ytterligare faktor till den alltmer extrema bostadsbristen som ofta nämns som bidragande i sammanhanget är att offentligheten behöver reservera bostäder för att hantera den omfattande invandringen till Sverige.

Ofiltrerat finns, enligt Bostadsförmedlingens startsida, för närvarande omkring 300 hyreslägenheter tillgängliga i Stockholm. Av dessa är den idag billigaste en etta på 14 kvadratmeter lokaliserad vid Herbert Widmans väg 3 i Farsta – till det facila priset av endast 2 854 kronor i månaden.

Den som önskar ett något rymligare boende kan glädjas åt en femrummare på 111 kvadratmeter vid Barkabystaden i Järfälla för 21 443 kronor i månaden.

Däremellan ligger snitthyran för två- till trerummare på omkring 10 000 kronor i månadshyra – inräknat äldre hyresrätter av lägre standard i Stockholms kranskommuner.

Bostadssituationen i Stockholm

Antal i bostadskö:
- 2010: 330 692
- 2015: 516 665
- 2020: 706 632
- 2023 till och med augusti: 810 000

Antal förmedlade lägenheter:
- 2010: 10 170
- 2015: 12 384
- 2020: 17 735
- 2023 till och med augusti: 13 903

 

Genomsnittlig kötid antal år

Befintligt bestånd/Nyproduktion
- 2010: 6,2/3,8
- 2015: 9,4/5,9
- 2020: 10,4/6,7
- 2023: 10,1/6,2

Källa: Bostadsförmedlingen.

Bostadsbrist i Stockholm – och nästan hela landet

Bostadsbristen

publicerad 20 maj 2019
– av Isac Boman
Bostadsbrist
Bostadsbyggandet kan inte tillnärmelsevis mätta den skriande bostadsbristen i landet.

240 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. I Stockholms län råder det bostadsbrist i samtliga 26 kommuner.

I årets bostadsmarknadsenkät som släpptes tidigare i veckan framkommer det att 83 procent av de svenska kommunerna inte har tillräckligt med tillgängliga bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I storstadsregionerna och större högskolekommuner gäller det samtliga kommuner.

Det är bara fyra kommuner i landet som har angett att de har ett överskott på bostäder och de allra flesta kommuner uppger att de är i stort behov av nya hyresrätter, framför allt större sådana. 46 kommuner uppger att deras bostadssituation är i balans, skriver Boverket.

Ungdomar är fortsatt den grupp som har svårast att hitta ett boende och problemet kvarstår trots att bostadsbyggandet har ökat. 221 kommuner uppger också att de har svårt att hitta bostäder för alla nyanlända invandrare som kommer.

En tredjedel av kommunerna uppger att man inte kommer kunna ta fram tillräckligt många särskilda bostäder för äldre inom fem år.

Kritik riktas vidare mot att de bostäder som finns tillgängliga främst i storstäderna, har alldeles för höga prislappar och att det behövs billigare bostäder som människor har råd med.

– Bostadsbristen drabbar inte alla. För den med mycket pengar finns många bostäder att välja bland i alla Stockholmskommuner. De som drabbas är de som på en balanserad bostadsmarknad borde kunna lösa sin bostadssituation, säger Henrik Weston som är utvecklingsledare för bostadsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm till Mitt i Stockholm.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.