“Afrikas gröna revolution gav hunger”

AGRA, som grundades 2006, skulle vid år 2020 ha hjälpt 30 miljoner fattiga bönder i Afrika att fördubbla sina skördar och därmed utrota hunger i 13 länder. Istället har hungern ökat med 30 procent i de här länderna. Det skriver Hans Sternlycke.

publicerad 1 oktober 2020
Bonde med sin familj i Malawi.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Skattefria stiftelser är ett sätt för giriga kapitalister att tvätta sitt anseende och framstå som idealistiska, när dessa i verkligheten används som ett sätt att styra utvecklingen för att kunna tjäna ännu mer. Rockefeller Foundation har genom sina bidrag till universiteten och forskningsfusk format skolmedicinen till att enbart bli en kanal för läkemedelsindustrins kemiska preparat och förkastande av alternativ vård.

Bill Gates utnyttjar på samma sätt sin stiftelse Bill & Melinda Gates Foundation för att öka sin förmögenhet i sina företag. Vacciner är ett område. Ett annat är jordbrukskemikalier och fröer. Hans stiftelse och Rockefeller Foundation grundade 2006 tillsammans AGRA, Alliance for Green Revolution in Africa.
Den gröna revolutionen med konstgödsel, växtgifter, kommersiella fröer och marknadsanpassning skulle till 2020 dubbla 30 miljoner fattiga bönders skördar och inkomster och utrota hungern i 13 länder. Man fick stort stöd från brittiska biståndsmyndigheter. (Även SIDA. Jag protesterade i dess tidning, Omvärlden, mot att man inte stödde ekologiskt jordbruk i stället.)

AGRA har samlat in en miljard dollar i donationer och gett ut 524 miljoner. Afrikanska regeringar har bidragit med en miljard dollar om året till projektet. AGRA har inte gjort någon seriös redovisning om utfallet.

En undersökning, lett av Timothy West, av hur det gick, har gjorts av Tufts Univesity Global Development an Environment Institute. AGRA har inte lämnat ut några siffror, utan han har fått gå på andra källor. En rapport om forskningen, False Promises, har publicerats av tio afrikanska och tyska ideella organisationer.

Andelen hungriga har ökat 30 procent i länderna. Inhemska klimattåliga växter har ersatts, majsskördarna har ökat, men det har inte gynnat småskaligt jordbrukare utan de medelstora med tillgång till marknaden. Kvinnor har missgynnats. I Rwanda där man lyckats bäst har undernäringen ökat 13 procent. Den tidigare jordbruksministern där leder nu AGRA och har blivit utsedd till att leda World Food Summit 2021.

Jan Urhahn, jordbruksexpert i Rosa Luxemburg Stiftung, som finansierade undersökningen, säger att resultatet är förödande. Deltagarna från Tyskland och Afrika vädjade till projektländernas regeringar att upphöra med ytterligare stöd till AGRA utan att i stället hjälpa småskaliga jordbrukare, och i synnerhet kvinnor, och att utveckla ett klimatmotståndskraftigt och ekologiskt uthålligt jordbruk, som exempelvis agroekologi.

Misslyckandet är inte förvånande med tanke på AGRA:s neokoloniala logik. Jordarna har försämrats, biologisk mångfald har minskat och gett förlust av suveränitet för jordbrukarna med ett system som inte är gjort för dem utan för att öka profiten för multinationella företag, påtalar Mariam Mayer, VD för African Centre for Biodiversity. Afrika behöver inte oansvariga amerikanska och europeiska agrokemi- och utsädesföretag.

Million Belay, som leder Alliance for Food Sovereignty in Africa, AFSA, kallar den marknadsdrivna jordbruksutvecklingen för ett knä på Afrikas nacke. Man har sagt oss att våra fröer är gamla, att vår kunskap är föråldrad, att vi behöver mer kalorier och att fokusera på några få grödor, att vi inte har förmåga att använda hybridiserade och genmodifierade utsäden, att vi inte använder vår mark rationellt utan borde överlämna den till de som kan göra ett bättre jobb.

För att kunna andas måste vi lyfta bort detta koloniala knä, säger han. Agroekologi kan ge näring, matsäkerhet, mångfald, anpassning till klimatet, minskning av fattigdomen och demokrati.

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (2012).

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!