Jan Sundstedt – Nya Dagbladet

Falska utvisningsbudskap på arabiska i årets valrörelse

Jan Sundstedt — Thu, 10 Sep 2026 13:22:38 +0000

Vänsterpartiets och Socialdemokraternas logotyper återanvänds av okända avsändare i arabiskspråkiga inlägg som varnar väljare för utvisning om fel sida vinner. Vänsterpartiet säger att man ingriper när det upptäcks. Samtidigt mobiliserar moskéer för att få fler att rösta. Privatpersoner sprider bilder med Vänsterpartiets logotyp och arabisk text i sociala medier med budskap som "Rösta på V eller åk till flygplatsen". Skattefinansierade Sveriges Radio har granskat spridningen och konstaterar att inläggen kommer från privatpersoner och inte partiernas officiella konton. Vem eller vilka som skapat materialet är oklart. Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson förnekar att partiet står bakom bilderna och säger att partiet ingriper när andra utnyttjar loggan. Mohamed Saad El Din, 27, såg materialet på Facebook och Instagram. Ryktet har fått stor spridning bland arabisktalande väljare, berättar han. 50-årige Amer har stött på samma bild på flera plattformar. – Jag ser den här bilden överallt, på TikTok, Messenger, Facebook. Jag fattar ingenting. – Vi är rädda att de ska slänga ut oss, vart ska vi ta vägen? säger han till P3 Nyheter. Ett annat inlägg uppmanar väljare att rösta på Socialdemokraterna för att slippa utvisning.

Moskéer mobiliserar

Statskanalen SVT beskriver hur moskéer i flera städer driver kampanjer för högre valdeltagande. Göteborgs moské har valambassadörer och egen valkompass. Uppsala moské håller valskola, Helsingborgs moské sprider klipp och Islamiska förbundet i Malmö knackar dörr i Rosengård. Imamen i Rosengårdsmoskén uppmanar i fredagspredikan församlingsborna att rösta. Valambassadörer utanför bönelokalen svarar på frågor på sju språk. Kampanjerna uppger sig vara partipolitiskt oberoende. Statsvetaren Magnus Hagevi bedömer ändå att de kan gynna vänsterpartier. Socialdemokraterna har 55–60 procents stöd bland svenska muslimer i Hagevis mätningar. Till skillnad från de falska inläggen med V:s och S:s namn har Miljöpartiet tagit fram en valbroschyr på arabiska som partiet står bakom. Broschyren sätter rasism, diskriminering, hudfärg och etnicitet i centrum. Partiet beskriver utrikes födda som utsatta för diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden. Miljöpartiet kräver hårdare sanktioner mot arbetsgivare och vill att människor med olika bakgrund ska bo tillsammans. Även skolbudskapet kretsar kring rasism och diskriminering. Partiet efterlyser en mer inkluderande skolmiljö.

SD: "felinformerade"

Muslimska opinionsbildare uppmanar väljare att undvika SD och Tidöpartierna, och forskare beskriver stor oro bland muslimer. Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson svarar skriftligt att de oroliga är felinformerade om partiets åsikter. Väljare som anpassar sig, arbetar, bidrar och håller religionen privat är välkomna att stanna, skriver han. Forskaren Zeth Isaksson kallar retoriken fruktansvärt hård och varnar för polarisering, men ser inte språkvalet i sig som problemet. Riksdagsledamoten Alexander Christiansson (SD) säger i en intervju med Samnytt att parallella valkampanjer är ett tecken på segregation och vill genomlysa alla partiers finansiering. På söndag röstar Sverige. Hur många väljare de falska utvisningsbudskapen nått är hårt när omöjligt att säga.

Uppgifter: Benjamin Netanyahu förvarnades om 7 oktober-attacken

Jan Sundstedt — Thu, 10 Sep 2026 09:04:24 +0000

Den israeliska tidningen Haaretz rapporterar att Förenade Arabemiratens president Mohammed bin Zayed al-Nahyan varnade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för ett stort Hamas-anfall. Varningen kom enligt tidningen tio dagar före den 7 oktober 2023. Haaretz hävdar i sin rapportering att president bin Zayed ringde Netanyahu under ett 45 minuter långt samtal angående Hamas angreppsplaner. Hamas ledare i Gaza, Yahya Sinwar, förberedde enligt varningen en större operation som kunde orsaka blodsutgjutelse och destabilisera regionen. Benjamin Netanyahus kansli avfärdar uppgifterna som en "absolut lögn" och uppger att premiärministern inte talade med Emiratens president under perioden. Netanyahu reagerade enligt tidningen relativt lugnt och försäkrade att Israel var förberett på alla scenarier. Enligt Haaretz informerade Netanyahu aldrig sina säkerhetschefer om varningen. Uppgifterna bygger på en granskning av journalisterna Shlomi Eldar och Ruti Yuval inför en bok om den 7 oktober. Haaretz pekar ut en rådgivare till Emiratens president som central källa. Sinwar ska via en palestinsk mellanhand ha talat om en "jordbävning". Shlomi Eldar står fast vid uppgifterna och säger till CNN att han har dokument och uppteckningar efter ett och ett halvt års arbete. Förenade Arabemiratens utrikesministerium understryker i ett uttalande från den 8 september att regeringen inte kommenterar spekulationer om samtal mellan regeringsledare. Ministeriet uppger samtidigt att myndigheterna har utbytt all relevant underrättelseinformation vid behov. Någon dementi av samtalet lämnar ministeriet däremot inte.

Ansvarsfrågan blir valfråga

Israel går till val i oktober, och oppositionen driver ansvaret för den 7 oktober som kampanjens kärnfråga. Naftali Bennett, Gadi Eisenkot, Avigdor Lieberman och Yair Golan kräver i ett gemensamt uttalande en omedelbar och grundlig utredning och betonar att allmänheten har rätt att veta vad Netanyahu visste, varför han inte informerade säkerhetscheferna och varför han inte skyddade civila. Gadi Eisenkot, premiärministerns främste utmanare i opinionsmätningarna, upprepar dessutom sitt löfte om en statlig undersökningskommission. Benjamin Netanyahu har i snart tre år stått emot kraven på en oberoende granskning från överlevande och efterlevande. I stället klandrar han de närmaste säkerhetscheferna för att inte ha väckt honom natten före attacken. Nästan hela den israeliska säkerhetsledningen har i kölvattnet av 7 oktober tvingats bort från sina poster. Benjamin Netanyahu sitter dock alltjämt kvar som Israels premiärminister.

Självmorden minskar – men inte bland unga

Jan Sundstedt — Thu, 10 Sep 2026 05:03:51 +0000

Färre människor tog sitt liv i Sverige förra året än året innan. Bland unga syns ingen sådan nedgång, och där är självmord fortfarande den vanligaste dödsorsaken, enligt organisationen Suicide Zero. Idag, den 10 september, är det den internationella suicidpreventiva dagen, och runtom i landet arrangeras ljuständningar för de liv som gått förlorade. Under 2025 dog 1 385 personer i självmord, 68 färre än året innan. Det är andra året i rad som antalet sjunker något, enligt Suicide Zeros redovisning av Socialstyrelsens dödsorsaksregister. — Att självmorden minskat jämfört med 2024 är glädjande, men det är riskfyllt att fästa för mycket vikt vid enskilda år, säger Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet. Statistiken gäller säkra och osäkra självmord, alltså även dödsfall där det är oklart om personen avsiktligt tog sitt liv. — Självmord har haft en undanskymd roll i valrörelsen, trots att det är ett samhällsproblem som berör väldigt många. Efter valet behöver partierna kavla upp ärmarna och prioritera konkreta insatser för att rädda liv. Stort fokus behöver läggas på unga, där självmordstalen inte minskar, säger Line Sardh.

Reinfeldt kallade 15-årig ungdom ”högerextrem” – ifrågasatte barbariuttalandet

Jan Sundstedt — Wed, 09 Sep 2026 14:00:30 +0000

Fredrik Reinfeldt (M), statsminister 2006–2014, konfronterades vid en av Moderaternas valstugor av en ung frågeställare om det omdiskuterade uttalandet "Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån." Först svarade Reinfeldt med en hänvisning till Tegnér och till utländska influensers betydelse för Sverige. Under den fortsatta ordväxlingen beskrev han i stället frågeställaren som en av de "högerextrema killar" som enligt honom utnyttjar skolvalet – och avslutade samtalet när frågorna gick över i migrationspolitiken. Frågeställaren heter Vilhelm och uppger själv att han är 15 år. Själva samtalet dokumenteras i en film som han publicerade på Youtube den 8 september. På en skylt i bild syns texten Moderaterna Sundbyberg. Reinfeldts första svar var inte något avfärdande. Han uppgav att formuleringen härstammar från Tegnér och beskrev den som en påminnelse om att mycket av det som byggt Sverige kommit hit i form av influenser eller människor från andra länder – i en tid då nationstillhörighet, som han uttryckte det, inte hade samma innebörd. Tonläget skiftade när Vilhelm ställde följdfrågan om också Mellanösterns kultur var barbarisk från början. Reinfeldt frågade då om samtalet spelades in och invände mot inspelningen. Han anklagade sedan frågeställaren för att förvanska honom och för att försöka förflytta honom till att ha sagt något annat än vad han faktiskt sagt.

Uttalandet från Ronna 2006

Själva formuleringen fälldes hösten 2006, kort efter valsegern, i samband med ett besök i det invandrartäta Ronna i Södertälje. Bonnierägda DN inledde sin artikel om besöket med just den meningen och kallade den statsministerns lakoniska slutsats. Enligt en insändare i VLT återgavs uttalandet av TT den 15 november samma år. Kritiken lät inte vänta på sig. VLT-skribenten Hans Thunström från Västerås beskrev orden som mycket inställsamma i Ronna, men som en förolämpning mot Sverige. Han frågade om inte han och hans förfäder bidragit till landets utveckling, och krävde att debatten om det mångkulturella samhället skulle legitimeras även i Sverige. Det är också den tråden Vilhelm tar upp nästan tjugo år senare. Hans poäng, som han redovisar i anslutning till samtalet, är att fråga hur bra integrationsmetod det egentligen är att kalla den kultur som invandrare ska integreras i för barbariet. Frågan om Mellanöstern var enligt honom ett sätt att pröva om Reinfeldt ansett att beskrivningen gällde enbart Sverige och den svenska kulturen. [caption id="attachment_239832" align="alignnone" width="640"] Reinfeldt hänvisar inledningsvis till Tegnér och Sveriges influenser från andra länder. Skärmdump: @TVilhelmN/X.[/caption]

"Inte här för att svara på den här typen av frågor"

Något svar på den frågan gavs aldrig. Reinfeldt invände att frågorna varken hade med skolvalet eller med Moderaternas politik att göra, och undrade om Vilhelm ville ställa frågor om politik eller bara driva en tes. Frågeställaren påpekade att Reinfeldt är en tidigare makthavare och därför rimligen kan tillfrågas om vad han sagt som statsminister. Längre fram i samtalet kom beskedet: "Jag är inte här för att svara på den här typen av frågor." Vilhelm försökte därefter byta spår till migrationspolitiken under Reinfeldts åtta år vid makten. Svaret blev detsamma, följt av "Så nu lägger vi ner det här." Enligt Vilhelm ombads han därefter att lämna valstugan.

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Jan Sundstedt — Wed, 09 Sep 2026 07:22:41 +0000

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000. Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar. Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun. — De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet. Han fortsätter: — Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans. Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse. Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten. — De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet. Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 13:07:48 +0000

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara. Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE. Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart. Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar. Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person. Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser. Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro. Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs. Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti. Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan. Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september. Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer. Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter. För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Novus: Liberalerna över spärren

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 10:47:02 +0000

Liberalerna når 4,3 procent i en färsk mätning från Novus. Ökningen är statistiskt säkerställd, men partiet står ännu inte säkert över riksdagsspärren. I sin senaste väljarbarometer från den 7 september redovisar Novus en uppgång för L på 1,0 procentenhet sedan mätningen den 2 september. Enligt Novus kommer ökningen främst med hjälp av stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna. Novus uppger därmed en uppåtgående trend för partiet, med över fyra procent för första gången sedan valet 2022. Siffran innebär dock inte att Liberalerna med självklarhet kommer klara fyraprocentsspärren till riksdagen. Marginalen är fortfarande liten. Trots Liberalernas uppgång ligger Tidöpartierna fortfarande 2,4 procentenheter efter oppositionen i mätningen, med 47,9 mot 50,3 procent. Skillnaden mellan blocken ligger inom felmarginalen. Novus genomförde undersökningen den 1–5 september bland 2 888 röstberättigade svenskar.

Valgranskning: Så blev Sverigedemokraterna en del av systemet

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 10:10:54 +0000

På drygt ett decennium har Sverigedemokraterna lämnat flera av de principer som byggde partiets ursprungliga systemkritiska profil. Kravet på svenskt EU-utträde är borta. Den militära alliansfriheten har ersatts av Nato-medlemskap, DCA-avtal och amerikansk militär närvaro. Samtidigt har partiet gått från utfryst opposition till organiserat regeringsunderlag – och kräver nu en stor del av ministerposterna efter valet. Förflyttningen handlar inte om en enstaka kompromiss utan löper genom partiets nuvarande syn på exempelvis EU, säkerhetspolitik, övervakning och inte minst relationen till regeringsmakten. Frågan är därför inte längre om Sverigedemokraterna har förändrats, utan vilka gamla principer som fortfarande gäller när vägen till makten kräver något annat. Nya Dagbladet har gått tillbaka till partiets valmanifest från 2010, 2014 och 2018 och jämfört dem med riksdagsbeslut, aktuella partipositioner och 2026 års politiska uppgörelser. Mönstret är tydligt: flera linjer som en gång presenterades som avgörande har blivit förhandlingsbara. [caption id="attachment_49133" align="alignnone" width="1170"] Foto: News Øresund/Johan Wessman[/caption]

Swexit försvann

Motståndet mot EU var länge något av en paradgren för SD. I 2010 års valmanifest krävde man en omförhandling av medlemskapet och fortsatt nej till EMU. Inför valet 2018 gick partiet längre: medlemskapet skulle nu inte enbart omförhandlas utan även underställas en folkomröstning där väljarna kunde välja att lämna unionen. Ett år senare, inför EU-valet 2019, släppte man oväntat utträdeskravet. Fem år senare var partiets reviderade syn på EU-medlemskapet än mer tydlig. I partiets EU-manifest 2024 låg tonvikten i stället på att bromsa överstatligheten och förändra unionen inifrån. Manifestet må fortfarande ha inslag av EU-kritisk politik, men den avgörande gränsen har flyttats: Sverige ska inte längre förberedas för att lämna EU. För 2026 beräknade riksdagen den svenska EU-avgiften till drygt 54 miljarder kronor. SD kräver fortfarande en lägre avgift och motsätter sig nya EU-skatter, men när utträdeslinjen försvann accepterade partiet i praktiken att miljardbetalningarna fortsätter. Samma förskjutning syns i eurofrågan. SD säger fortfarande nej till valutan, men har tillsammans med Liberalerna öppnat för en ny folkomröstning senast 2030. Liberalernas Sverigelöfte visar hur en fråga som länge beskrevs som avgjord åter blivit en del av förhandlingen om regeringsmakten.

Från alliansfrihet till Nato och DCA-avtal

I 2018 års valmanifest beskrev Sverigedemokraterna Sverige som militärt alliansfritt. Partiet ville bygga ett försvarsförbund med Finland, respektera balansen mellan stormakterna och motsatte sig ett militariserat EU. Nato-samarbete accepterades, men medlemskap var inte partiets linje. Efter Rysslands intåg i Ukraina i februari 2022 bytte SD dock raskt fot. Partiet stödjer nu medlemskapet fullt ut och anser enligt sin aktuella Nato-linje att Sverige inte ska ha några egna restriktioner i samarbetet med alliansens medlemmar. En säkerhetspolitisk grundprincip som partiet försvarade i valrörelsen 2018 övergavs därmed inom samma mandatperiod. Omläggningen stannade inte vid Nato-medlemskapet. I juni 2024 röstade samtliga 63 närvarande SD-ledamöter i riksdagen ja till DCA-avtalet med USA – ett avtal som ger amerikanska styrkor tillgång till svenska anläggningar och områden. Avtalets bilaga räknar upp 17 svenska militära anläggningar och områden. Där kan amerikanska styrkor bland annat öva, inkvarteras, utplacera förband och förhandslagra materiel. Det offentliga avtalet visar hur långt steget är från 2018 års alliansfrihet till dagens praktiska militära integration. SD har samtidigt ställt sig bakom ett omfattande och långvarigt militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Partiets aktuella Ukrainalinje beskriver Rysslands agerande som ett hot mot europeisk säkerhet. Kontrasten mot 2018 är skarp: då betonade partiet fortfarande alliansfrihet, stormaktsbalans och att Sverige inte urskillningslöst skulle peka ut andra stater som fiender. [caption id="attachment_239113" align="alignnone" width="1170"] Sveriges Nato-inträde markerade ett brott med den militära alliansfrihet som SD fortfarande försvarade i valmanifestet 2018. Foto: Maj. Arturo Rodriguez/U.S. Army[/caption]

Israel först – Sverige på vänt

Sverigedemokraternas profil byggde under lång tid på att svenska intressen ska sättas främst. Samtidigt har partiet gjort stödet till Israel till en allt tydligare utrikespolitisk profilfråga. I dag vill SD att Sverige återkallar erkännandet av Palestina, flyttar ambassaden till Jerusalem och omprövar bistånd som kan gynna palestinska organisationer. Israelvänligheten är äldre än Tidösamarbetet – redan i valmanifestet 2018 ville partiet avveckla statligt stöd till den palestinska myndigheten. Den nuvarande partilinjen visar en påtaglig spänning mellan retoriken om nationellt självbestämmande och ett starkt engagemang för en annan stats territoriella och diplomatiska intressen. Sverigedemokraternas väg mot regeringsmakt har också inneburit stöd för en kraftig utbyggnad av statens övervaknings- och tvångsmedel. Under Tidöperioden har partiet stått bakom preventiva hemliga tvångsmedel, säkerhetszoner, utbyggd kamerabevakning och större möjligheter för polisen att använda ny teknik. Man har tillsammans med regeringen bland annat drivit igenom att polisen ska få använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid vid allvarlig brottslighet. I en riksdagsdebatt kring frågan beskrev SD:s Adam Marttinen reformen som ett resultat av partiets och regeringens arbete. Partiet motsätter sig dessutom ett generellt stopp för svenska myndigheters köp av system från det amerikanska dataanalysföretaget Palantir. SD säger sig ha förtroende för att användningen håller sig inom lag och säkerhetskrav, vilket Nya Dagbladet tidigare granskat. Resultatet är en maktpolitik där personlig integritet väger lättare än polisens och myndigheternas tillgång till nya kontrollverktyg. [caption id="attachment_239446" align="alignnone" width="1170"] Jimmie Åkesson i samband med en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september.[/caption]

Lönekravet som blev förhandlingsbart

Den 1 juni 2026 höjdes lönekravet för arbetstillstånd som huvudregel till 90 procent av medianlönen. Samtidigt undantogs 27 bristyrken, där gränsen sattes till 75 procent. Partiet hade tidigare krävt att arbetskraftsinvandrare skulle ha en lön motsvarande minst medianlönen. Genom uppgörelsen accepterade partiet alltså både yrkesundantag och lönenivåer under det egna kravet. Kompromissen följer samma mönster som i flera andra frågor: en tidigare kategorisk position blev förhandlingsbar när arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft och regeringssamarbetets krav vägdes in. Sverigedemokraterna byggde länge sin identitet på att stå utanför vad som tidigare beskrivits som "sjuklövern", angripa blockpolitiken och beskriva sig som det enda verkliga oppositionspartiet. Tidöavtalet gjorde i stället partiet till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. SD erhöll inga ministerposter efter valet 2022, men har ett samordningskansli i Regeringskansliet och förhandlar om frågor som rör exempelvis budget, lagstiftning och centrala utnämningar. I sin egen redovisning beskriver partiet avtalet som ett historiskt genombrott och räknar upp det politiska genomslag som följt, något som med goda grunder kan beskrivas som en institutionell förvandling. Partiet som gjorde utanförskapet till ett bevis på sin trovärdighet har blivit en del av den struktur som fördelar statens pengar, utformar lagarna och styr Regeringskansliets arbete. [caption id="attachment_239114" align="alignnone" width="1170"] Tidöavtalet 2022 gjorde SD till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. På bilden Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Johan Pehrson och Ebba Busch inför presentationen. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0[/caption]

Valet 2026: Ministerposter ett krav

Inför årets val nöjer sig Sverigedemokraterna inte längre med rollen som enbart stödparti. Jimmie Åkesson har krävt att partiet ska ingå i en ny regering och få inflytande i proportion till sin storlek. Med dagens opinionsläge innebär det nära hälften av ministerposterna. Åkesson har pekat ut tre av de fyra tyngsta posterna samt migrationsministerposten som ett rimligt anspråk om SD blir störst i regeringsunderlaget. Förvandlingen från utfryst oppositionsparti till aspirerande regeringsparti är därmed fullbordad. Partiet vill till synes inte längre enbart påverka makten utifrån. Målet tycks nu vara att bemanna departementen och kontrollera en stor del av regeringsarbetet. Sverigedemokraterna använder emellanåt fortfarande en hård retorik om EU, migration, eliter och nationell suveränitet. När regeringsduglighet och inflytande stått på spel har dock gamla skiljelinjer blivit möjliga att flytta. Swexit släpptes. Alliansfriheten övergavs. DCA accepterades. Eurofrågan öppnades på nytt. Undantag i arbetskraftsinvandringen förhandlades fram. Det finns därför goda grunder för att tala om mer än en traditionell partipolitisk utveckling. Det handlar om en återkommande rörelse från principiellt motstånd till praktiskt accepterande av samma institutioner och maktordningar som tidigare användes för att mobilisera väljarna. Inför valet 2026 är trovärdighetsfrågan konkret: vilka principer återstår när politiskt inflytande lockar? Vilka står näst på tur att överges när vägen till ministerposterna kräver det?

Åkesson gör ett ”fritt Iran” till regeringslöfte inför valet

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 18:10:19 +0000

Jimmie Åkesson lovar att en regering han företräder ska stå upp för ett "fritt Iran". Vid manifestationen i Humlegården en vecka före riksdagsvalet krävde SD-ledaren fortsatt press mot "regimens ombud" och åtgärder mot islamism i Sverige. Löftet kommer efter att Åkesson tidigare sagt sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall skulle få Irans styre på fall. Åkesson sade att han inte skulle hålla ett valtal när han talade vid den Iranstyrelsekritiska manifestationen den 5 september 2026. Men han påminde om att det var en vecka kvar till riksdagsvalet och gjorde regeringsfrågan till en del av sitt budskap till deltagarna. I talet, som Sverigedemokraterna publicerar i sin helhet, ställde han en regering som står upp för ett "fritt Iran" mot en som inte gör det. — Det betyder någonting om vi får en regering som står upp för ett fritt Iran eller om vi får en regering som inte gör det. Och jag vill lova att den regering som jag kommer att företräda står upp för ett fritt Iran, säger Jimmie Åkesson.

Från Irans styre till moskéer i Sverige

När det hördes publikrop om att stänga Irans ambassad hänvisade Åkesson till att SD och vissa samarbetspartier hade medverkat till sanktioner mot det iranska ledarskapet och personer som går dess ärenden. Han krävde att trycket mot dessa personer skulle fortsätta. — Alla som springer den regimens ärenden ska få den press på sig som de förtjänar, säger Jimmie Åkesson. SD-ledaren kopplade därefter stödet till de iranska styrelsekritikerna till kampen mot islamism på svensk mark. Han sade att islamism inte hör hemma i Sverige och ville stoppa statsbidrag till islamistiska organisationer, stänga deras moskéer och låta staten tvångsinlösa fastigheter för att hindra att nya islamistiska samlingslokaler öppnas. Efter manifestationen skrev Åkesson på X: "Vi står upp för ett fritt Iran!" Han jämförde också stödet till iranska oppositionella med stödet till Ukraina: "Precis som vi står vid Ukrainas sida i kriget mot Ryssland, så går vi sida vid sida med de iranska frihetskämparna i deras kamp mot islamisterna." Liknelsen placerar Iranfrågan i samma blockpolitiska ram som kriget i Ukraina, men Åkesson förklarade inte vilka svenska åtgärder formuleringen "går sida vid sida" ska innebära.

Tidigare välkomnat västliga anfall

I Humlegårdstalet preciserade Åkesson inte vad stödet från en framtida regering skulle innebära. Hans tidigare uttalanden visar däremot att han har knutit Irans politiska framtid till israeliska och amerikanska militära angrepp. Sveriges Radio rapporterade den 24 juni 2025 att Åkesson i P1 Morgon sade sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall mot Iran skulle leda till att landets styre föll. I riksdagen den 13 mars 2026 argumenterade SD-ledamoten Nima Gholam Ali Pour för att "det iranska folkets frihet" endast kan förverkligas genom ett maktskifte. Han beskrev USA:s och Israels militära anfallskrig som en "humanitär intervention".

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 10:01:43 +0000

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen. Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao. Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras. Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator. Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular. Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout. Voyte lets voters choose the questions… pic.twitter.com/jgNiLbk3Nn — Voyte (@voyteapp) September 5, 2026

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters. Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder. Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien. Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter. Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser. Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM. And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g — Filippo Maria O di B (@filippomaria60) September 3, 2026

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över. Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet. Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering. Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen. Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga. Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna. Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd. Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll. I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen. I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare. Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk. EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism. För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd. I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar. Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter. Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator. Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.