<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Välfärdskollapsen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/valfardskollapsen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 01 Sep 2026 07:41:38 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Välfärdskollapsen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/180-misstankta-stolder-inga-anmalningar-till-ivo/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 08:42:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[IVO]]></category>
		<category><![CDATA[Lex Sarah]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[stöld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239068</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren.</strong>

Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt <a href="https://www.senioren.se/nyheter/malmo-morkar-stolder-inom-aldreomsorgen/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Senioren</a> rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts.

Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.
<h3>Återkommande anställningar</h3>
Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken.

Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats.

Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen.

— <em>Det ser vi mycket allvarligt på</em>, skriver hon.

Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>IVO: Äldre utsätts för våld och sexuella övergrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ivo-aldre-utsatts-vald-sexuella-overgrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jul 2026 10:33:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[hemtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[IVO]]></category>
		<category><![CDATA[Lex Sarah]]></category>
		<category><![CDATA[övergrepp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235547</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre lämnas utan hjälp med mat, hygien, toalettbesök och läkemedel – och utsätts i vissa fall för våld och sexuella övergrepp av personal. En rapport från Inspektionen för vård och omsorg visar omfattande missförhållanden i den svenska äldreomsorgen.</strong>

IVO har analyserat samtliga 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. De vanligaste bristerna gäller beviljad hjälp som antingen inte har utförts alls eller har utförts på fel sätt.

Totalt handlar 468 anmälningar om uteblivna insatser och 443 om felaktigt utförda insatser. I flera fall har äldre blivit liggande utan hjälp trots att de larmat efter personal, framgår av den <a href="https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/aldre-utsatts-for-allvarliga-missforhallanden-inom-aldreomsorgen/" target="_blank" rel="noopener nofollow">officiella rapportredovisningen</a>.
<h3>Våld och sexuella övergrepp</h3>
Av anmälningarna gäller 150 fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp som har begåtts av personal. IVO beskriver sexuellt våld, olämplig beröring, hårdhänt hantering, knuffar, slag, fasthållning och annan kränkande fysisk behandling.

Ytterligare 170 anmälningar gäller bristande bemötande, psykiska övergrepp eller andra kränkningar. Ett mindre antal rör ekonomiska övergrepp, våld mellan boende, insatser mot den äldres vilja, rättssäkerhetsbrister eller brister i den fysiska miljön.

– <em>Det är särskilt oroande att det förekommer våld och övergrepp mot de äldre då många av dem har begränsade möjligheter att skydda sig och är beroende av personal för sin dagliga trygghet och omsorg</em>, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO.
<h3>Utredningarna ofta otillräckliga</h3>
Flest anmälningar kommer från särskilda boenden, följt av hemtjänsten. Kommunalt drivna verksamheter står för den största andelen. IVO understryker samtidigt att antalet anmälningar inte ensamt kan användas som mått på kvalitet, eftersom skillnader bland annat kan bero på verksamheternas storlek, uppdrag och benägenhet att rapportera.

Myndigheten riktar även kritik mot hur händelserna utreds. I ungefär hälften av anmälningarna har kommuner och andra verksamhetsutövare behövt lämna kompletteringar. Huvudmännen har ofta stannat vid den enskilda händelsen utan att analysera de bakomliggande orsakerna, som främst handlar om brister i processer, rutiner och riktlinjer.

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i januari 2027. Regeringen har dessutom <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/regeringen-starker-tryggheten-och-sakerheten-for-aldre/" target="_blank" rel="noopener nofollow">tillsatt en särskild utredning</a> som bland annat ska föreslå hur övergrepp kan förebyggas och hur äldre ska kunna välja kön på omsorgspersonalen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu är måttet rågat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/nu-ar-mattet-ragat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 17:59:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Posten]]></category>
		<category><![CDATA[Postnord]]></category>
		<category><![CDATA[Skatteverket]]></category>
		<category><![CDATA[Tege Tornvall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234577</guid>

					<description><![CDATA[Glad i hågen kliver jag in på posten för att posta ett brev till Skatteverket. Bakom disken står en ung dam. Jag räcker fram brevet och säger:

– Kan jag få ett frimärke till detta?

Utan att rodna eller skämmas svarar den unga damen:

– Vi säljer inte frimärken.

Golvet rämnar. Taket rasar. Jag hugger tag i disken för att inte dras med. Att man inte kan köpa biljett på tåget visste jag redan. Men detta!

Utanför står två gula brevlådor – tydligen för ofrankerade försändelser.

”Posten” är numera dansk-svenska Postnord, som kämpar för sin överlevnad i konkurrens med e-post, sms och andra digitala medier.

Postverket var en gång, liksom Televerket, en statlig myndighet man kunde lita på. Men inte längre.

Ändå tycks ingen bry sig. Svenskar är märkligt fogliga. Men för mig är måttet rågat!]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sprakproblem-aldreomsorgen-tre-av-fyra-kommuner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 05 Jun 2026 09:36:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreboende]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[hemtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[svenska språket]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Kommuner och Regioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232496</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.</strong>

<a href="https://arbetet.se/2026/06/02/sprakproblem-i-aldreomsorgen-i-tre-av-fyra-kommuner/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Kommunalarbetarens granskning</a>, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

— <em>Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger</em>, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.
<h3>Språktester ökar snabbt</h3>
Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.
<h3>Ny lag från 1 juli</h3>
Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt <a href="https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2026-04/SFS2026-342.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">lagändringen</a> ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt <a href="https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/storokningavutrikesfoddasomjobbarivalfarden.9640.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Kommuner och Regioner</a> var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Wallenberg: Svenskarna måste arbeta hårdare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wallenberg-svenskarna-maste-kampa-mer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 16:23:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Jacob Wallenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Lindholm]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[LO]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231473</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jacob Wallenberg vill att svenskarna ska arbeta hårdare när USA och Kina skärper konkurrensen mot Europa. LO-basen Johan Lindholm slår tillbaka och anklagar näringslivstopparna för att ha tappat kontakten med vanligt folk.</strong>

Uttalandet kom i samband med ett seminarium i Stockholm som Svenskt Näringsliv arrangerade. Wallenberg, som är ordförande för organisationen, varnade för att Sverige och Europa riskerar att bli omsprungna om företag, politiker och anställda inte höjer tempot.

I en intervju med <a href="https://www.tv4.se/artikel/4gZiGnV1XKECGrD0NpYCtJ/miljardaeren-laexar-upp-svenska-folket-har-det-foer-bra" target="_blank" rel="noopener nofollow">Schibsted-kanalen TV4</a> säger han att välståndet har gjort många mindre hungriga.

– <em>Vi som befolkning har ju det ganska bra</em>, säger Wallenberg till kanalen.

Han kopplar utspelet till den hårdare konkurrensen från USA och Kina. På frågan om vilka som borde kämpa mer svarar finansmannen kort: ”alla”.

– <em>Då måste alla ställa upp på det</em>, säger han.

Wallenberg framhåller att utmaningen gäller hela Europa, som enligt honom behöver bättre villkor för företagande och fler investerare beredda att satsa på unga tillväxtbolag. Annars riskerar högteknologiska bolag att flytta till USA.
<h3>LO-basen: ”De har ätit sig proppmätta”</h3>
LO:s ordförande Johan Lindholm avfärdar Wallenbergs problembeskrivning. Han menar att många löntagare redan pressas av höga priser, räntor och arbetslöshet, samt av oro för att förlora jobbet.

– <em>Jacob Wallenberg och hans kompisar har ätit sig proppmätta på oxfilé och snittar</em>, säger Lindholm till TV4.

Lindholm menar också att politiken har gynnat de rikaste, samtidigt som arbetare drabbats av inflation, höga räntor och stigande priser på bränsle och mat.

– <em>Man har inte alls hängt med. Politiken har gödslat de rikaste med mer pengar samtidigt som Sveriges arbetare gått på hörntänderna</em>, säger han.

Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Investor, ett av Sveriges största investmentbolag, och sitter även i styrelserna för bland annat ABB och Ericsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Sverige söker trygghet genom att saka välfärden för våldssvar&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/sverige-soker-trygghet-med-att-saka-valfarden-for-valdssvar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 May 2026 17:13:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[försvaret]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[militär]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[välfärden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230419</guid>

					<description><![CDATA[Sverige har inte fler brott än övriga Europa och hade förr samma nivå på antalet fångar per 100 000 invånare, 60-80, men kommer snart ikapp världstoppen med 200 mot 500, 400 respektive 300 i USA, Ryssland och Turkiet, enligt GP 11.5. Då blir notan: 70 miljarder kronor per år för 34 000 platser på anstalter och häkten enligt Kriminalvården. I år är kostnaden 24,2 miljarder kronor mot 14,6 2023 och fångarna har ökat till 9 000 från 5 000. Det tar 1,6 procent av statsbudgeten på 1 502 miljarder kronor och fyra promille av BNP, som uppskattas till 6 437 miljarder kronor. Ändå finns det ingen forskning som visar att mer straff skulle minska kriminaliteten. Som jämförelse investerar Sverige lägst i Europa i järnvägsutbyggnad, sju promille av statsbudgeten och 11 miljarder kronor.

På samma sätt tror vi att militära våldssvar ger oss fred. Efter Rysslands anfall 2022 övergav vi en mer än tvåhundraårig neutralitet, som gjort oss till förhandlingspartners för världsfred, och upplät 17 baser till USA, som gör oss till ett bombmål, och lierar oss med dem, som sedan andra världskriget startat många krig och deltagit i 150 statskupper, bland dem i Ukraina 2014 med Maidan-revolten, där högernationalister fick hjälp att störta en alltför ryssvänlig nyvald president. Victoria Nuland dikterade posterna i nya regeringen. Fredsöverenskommelser 2014 och 2022 blockerades av Väst. Förr tog försvaret 1,1 procent av vår BNP. Nu lägger vi 2,8 procent, som skall bli 3,5 2030 och nå 5 procent senare. Det är 75 miljarder kronor, fem procent av dagens statsbudget.

<strong>Alla partier är för upprustningarna</strong>. Så också Miljöpartiet, som har fredsrörelsen som en av rötterna. Med skrämselpropaganda om Ryssland har man fått acceptans, men Europa har dubbla krigsmakten mot Ryssland och med amerikanska baser i Europa det tredubbla. Ryssland är en militär dvärg, men man har kärnvapen. Enligt SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) lade europeiska NATO-medlemmar förra året ned 5 561 miljarder kronor på försvar och Ryssland 1 764 miljarder kronor, bara tredjedelen.

Handel med Ryssland har blockerats och information därifrån censurerats. Utan billig rysk olja har Europa drabbats av depression och arbetslöshet. Nu vill de europeiska ledarna driva Ukraina-kriget på egen bekostnad istället för att förhandla, när Trump inte vill betala, och fortsätta med död och korruption i Ukraina.

20 000 fångar för 70 miljarder kronor och fem procent till försvaret (320 miljarder, om det varit dag) gör oss inte tryggare. Pengarna behövs bättre för energi- och klimatomställning. Vi kan inte offra välfärden för att svara med våld och få mer våld.

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Försäkringskassan: Korrupta läkare hjälper gängen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/gangkriminella-sjukpenning-forsakringskassan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 May 2026 08:46:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Försäkringskassan]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[kriminella nätverk]]></category>
		<category><![CDATA[läkare]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230400</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 11 000 personer kopplade till kriminella nätverk fick sjukpenning från Försäkringskassan under åren 2020–2023. Totalt betalades cirka 1,1 miljarder kronor ut, enligt uppgifter från Nationellt underrättelsecentrum som skattefinansierade kanalen SVT tagit del av.</strong>

Försäkringskassan uppger att myndigheten inte vet hur många av mottagarna som faktiskt hade rätt till ersättningen. Henrik Thapper, områdeschef på Försäkringskassan, säger att det rör sig om en mycket stor summa, men framhåller samtidigt att det utgör en mindre del av myndighetens totala utbetalningar.

Enligt Försäkringskassans <a href="https://www.forsakringskassan.se/download/18.6824ccfb19c0e5392cdea/1772457894135/bidragsbrott-sjukpenning-forsakringskassans-lagesrapport-2026-2.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">lägesrapport</a> om bidragsbrott använder kriminella nätverk i vissa fall falska identiteter och manipulerade medicinska underlag. Myndigheten pekar också på att korrupta läkare kan underlätta brottslighet genom att skriva falska intyg.

Enligt myndigheten kan nätverkskriminella använda sjukpenning både som legal inkomst och som en fasad för att dölja brottsvinster, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsakringskassan-korrupta-lakare-jobbar-for-gangen" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> SVT.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till SVT att regeringen arbetar med en utredning som ska föreslå åtgärder mot falska läkarintyg. Försäkringskassan kontrollerar misstänkta bidragsbrott och kan polisanmäla dessa. Grova bidragsbrott kan ge upp till sex års fängelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nästan hälften av invandrarelever under PISA:s basnivå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/elever-utlandsk-bakgrund-pisa-basniva-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö universitet]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<category><![CDATA[skolan]]></category>
		<category><![CDATA[Skolverket]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230057</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tidigare opublicerade siffror från Pisa 2022 visar att nästan varannan 15-årig elev med utländsk bakgrund inte nådde upp till basnivån i läsförståelse. Samma mönster syns i matematik och naturvetenskap.</strong>

Den internationella <a href="https://www.skolverket.se/sok-publikationer/publikationsserier/rapporter/2023/pisa-2022" target="_blank" rel="noopener nofollow">Pisa-undersökningen</a> mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt siffror som tidningen <a href="https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Vi Lärare tagit del av</a> når nästan varannan elev med utländsk bakgrund inte upp till nivå två, vilket anses vara gränsen för vad som krävs för fortsatt lärande.

Resultaten är likartade i de övriga ämnena: 46 procent i matematik respektive 45 procent i naturvetenskap. Gruppen omfattar både elever som själva är födda utomlands och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.
<h3>Ökade skillnader sedan 2015</h3>
Jämfört med Pisa 2015 har skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökat i samtliga tre ämnen. Skolverket har tidigare pekat på att vissa utlandsfödda elever har gått kort tid i svensk skola, men enligt genomgången kvarstår ett tydligt gap även när den gruppen räknas bort.

Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig och säger till Vi Lärare att den negativa trenden inte har brutits.

Språket lyfts fram som en central faktor. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, menar att elever med ett annat modersmål än svenska mer sällan möter språket i vardagen om de går i skolor där många talar samma modersmål. En svagare språkutveckling kan därmed påverka resultaten även i andra ämnen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här får fångar bättre mat än de äldre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fangarnas-mat-dyrare-an-de-aldres-i-umea/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 01 May 2026 13:03:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[fängelse]]></category>
		<category><![CDATA[kommuner]]></category>
		<category><![CDATA[Kriminalvården]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229117</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Livsmedelskostnaden för intagna på Kriminalvårdens anstalter i Umeå uppges vara högre än motsvarande kostnad för äldre i kommunens äldreomsorg. Uppgifterna har väckt kritik och beskrivs av en omvårdnadsprofessor som en fråga om ålderism.</strong>

Umeå kommun avsätter 79 kronor per dygn för livsmedel till äldre inom äldreomsorgen. På Kriminalvårdens anstalt i Umeå är motsvarande kostnad 87 kronor per dygn, medan anstalten i Sörbyn uppges ligga på 113 kronor per dygn, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/umea-kommuns-aldre-far-billigare-mat-an-kriminalvarden" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar Sveriges Radio</a>.

Skillnaden innebär att livsmedelskostnaden på den dyrare anstalten ligger 34 kronor högre per person och dygn än inom äldreomsorgen i kommunen.

Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, riktar skarp kritik mot jämförelsen. Hon framhåller att undernäring bland äldre sedan länge är ett känt problem och menar att prioriteringen speglar en lägre värdering av äldre människors behov.

— <em>Det är en fråga om ålderism och diskriminering</em>, säger hon enligt artikeln.
<h3>Kommunen försvarar maten</h3>
Från Umeå kommuns sida avvisas bilden av att de äldre får undermålig mat. Maria Svensson, ansvarig för måltidsservice i kommunen, uppger att måltiderna är näringsriktiga och planerade utifrån de äldres behov.

Kriminalvården pekar samtidigt på att intagna kan ha ett högre energibehov. Conny Dahl vid myndigheten hänvisar enligt uppgifterna till att många intagna är yngre män, vilket kan påverka portionsstorlekar och energiinnehåll.

Frågan om kostnader inom Kriminalvården har även fått politisk aktualitet. Regeringen gav 2024 myndigheten i uppdrag att minska dygnskostnaderna, samtidigt som beläggningen i svenska anstalter är hög och behovet av nya platser ökar.

Jämförelser mellan matkostnader för fångar och andra offentligt finansierade måltider har återkommit under flera år. Aftonbladet <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRPWA1/birgits-lunch-kostar-mindre-an-fangarnas" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> redan 2011 om pensionärsmat som kostade mindre än fångmat, och TTELA har senare <a href="https://www.ttela.se/nyheter/vanersborg/lunchen-pa-fangelset-dubbelt-sa-dyr-som-skolmaten" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppmärksammat</a> att en lunch på fängelset i Vänersborg var betydligt dyrare än skolmat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige sänker BNP-prognosen för 2026</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-sanker-bnp-prognosen-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Mar 2026 18:34:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223992</guid>

					<description><![CDATA[<strong>STOCKHOLM (Xinhua) — Den svenska regeringen sänkte på onsdagen sin prognos för den ekonomiska tillväxten 2026 till 2,8 procent, ned från tidigare 3,0 procent.</strong>

Vid en presskonferens i Stockholm uppgav finansminister Elisabeth Svantesson att prognosen bygger på antagandet att konflikten i Mellanöstern blir kortvarig.

— <em>Om kriget fortsätter längre befinner vi oss i ett allvarligt läge</em>, sade hon.

Enligt uppdateringen beräknas ekonomin växa med 2,5 procent år 2027. Inflationen 2026 väntas uppgå till 1,2 procent – något högre än den tidigare uppskattningen på 1,1 procent. För 2027 spås inflationen landa på 1,6 procent, jämfört med tidigare prognos om 1,8 procent.
<h3>Hushållens ekonomi och tilläggsbudget</h3>
Vad gäller hushållens konsumtion uppgav Svantesson att regeringen förhandlar med samarbetspartiet Sverigedemokraterna om ytterligare åtgärder för att hjälpa hushållen att hantera höjda drivmedels- och elkostnader. Besked väntas i en tilläggsbudget i april.

Svantesson ville inte gå in på vilka belopp det rör sig om, men betonade att Sveriges offentliga finanser är "bland de starkaste i världen" och tillräckligt robusta för att hantera situationen.

Enligt tidigare beslut sänks momsen på livsmedel tillfälligt från 12 till 6 procent från april och fram till slutet av 2027. Sänkningen gäller enbart livsmedel i dagligvaruhandeln – inte restaurangmat.

Sveriges BNP växte med 1,5 procent under 2025, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
