Valet i Tyskland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 06 Sep 2026 18:02:16 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Valet i Tyskland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 AfD i Sachsen-Anhalt: mer än dubbelt så stort som CDU i första prognoserna https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-sachsen-anhalt-dubbelt-cdu-prognos/ Sun, 06 Sep 2026 18:02:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239470 AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.

När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.

Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.

Ombytta roller sedan valet 2021

I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.

Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.

AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:

– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.

Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.

Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten

Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.

BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.

CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.

AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.

Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.

På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.

]]> Över 1 000 tyska jurister kräver AfD-förbud https://nyadagbladet.se/utrikes/over-1000-tyska-jurister-kraver-afd-forbud/ Thu, 06 Aug 2026 08:22:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236612 Över 1 000 tyska jurister har anslutit sig till ett upprop för att inleda ett förbudsförfarande mot Alternativ för Tyskland (AfD). Det är Författningsdomstolen i Tyskland – inte regeringen eller parlamentet – som i slutänden avgör om ett parti kan förbjudas. Det öppna brevet har organiserats av Republikanischer Anwältinnen- und Anwälteverein, RAV. Den 3 augusti uppgav organisationen att 1 051 personer hade undertecknat uppropet, däribland advokater, domare, åklagare och andra juridiskt verksamma. Uppropet riktas till den federala regeringen och Bundestag. Undertecknarna vill att ett AfD-förbud ska prövas av Tysklands Författningsdomstol och hänvisar till ett rättsvetenskapligt utlåtande från organisationen Gesellschaft für Freiheitsrechte, GFF. Utlåtandet bedömer att ett förbudsförfarande sannolikt skulle kunna vinna framgång. [caption id="attachment_157069" align="alignnone" width="640"] Alternativ för Tyskland växer i flertalet tyska opinionsmätningar (arkivbild). Montage. Foto: Tino Chrupalla/Facebook.[/caption]

Höga trösklar för partiförbud

Bedömningen är dock inte ett domstolsavgörande. RAV kan inte självt ansöka om ett förbud. Enligt Författningsdomstolens regler kan endast Bundestag, Bundesrat eller den federala regeringen ansöka om förbud mot ett rikstäckande parti. Domstolen ställer höga krav för ett partiförbud. Antikonstitutionella idéer räcker inte i sig; partiet måste bland annat aktivt och aggressivt verka för att undanröja den fria demokratiska grundordningen. Det måste också finnas konkreta tecken på att partiet kan nå sådana mål. Något formellt förbudsförfarande mot AfD har ännu inte inletts. Uppropet innebär därför i nuläget en uppmaning till de institutioner som har rätt att ansöka om en rättslig prövning.]]> AfD vinner rättslig strid mot underrättelsetjänsten – nu siktar partiet på delstatsval https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-vinner-rattslig-strid-mot-underrattelsetjansten/ Mon, 02 Mar 2026 18:41:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223031 En förvaltningsdomstol i Köln har beslutat att den tyska inrikesunderrättelsetjänsten Verfassungsschutz tillsvidare inte får klassificera AfD som "konstaterat högerextremistisk". Domen är ett interimistiskt beslut och gäller till dess att huvudförhandlingarna är avslutade. Partiet ser nu en politisk möjlighet – och planerar att utnyttja domstolssegern som en språngbräda inför kommande delstatsval. Den 26 februari 2026 meddelade Verwaltungsgericht Köln sitt beslut: Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) har inte tillräcklig grund för att utpeka AfD som "gesichert rechtsextrem" – det vill säga ett parti med konstaterade författningsfientliga strävanden. Domstolen erkände att det finns belägg för enskilda antikonstitutionella uttalanden, framför allt av "muslimfientlig karaktär", men ansåg att det underlag som Verfassungsschutz presenterat – ett 1 100 sidor långt utlåtande – inte räcker för att fastslå att partiet som helhet hyser sådana strävanden. AfD förblir dock ett så kallat "Verdachtsfall", ett misstankefall under aktiv bevakning. Klassificeringen motsvarar internt en "gul varningsnivå" – stämplat, men inte dömt.

Partiledarna jublar

Reaktionen från AfD:s ledning lät inte vänta på sig. Partiledaren Alice Weidel uppgav att domstolens beslut indirekt har satt stopp för dem hon kallar "förbudsfanatiker" – de politiska krafter som verkat för ett förbud av partiet. — Köln-domstolens beslut har även indirekt stoppat förbudsfanatikerna, sade Weidel. Medpartiledaren Tino Chrupalla var än mer rättfram i sin tolkning av domen: — En mycket bra dag för vår demokrati. Det visar tydligt att man inte kan eliminera en opposition på detta sätt, sade Chrupalla.

Politiska konsekvenser

Domen ger eko i det tyska politiska systemet. Inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) har begärt en ny granskning av Verfassungsschutz underlag, medan röster inom SPD och Die Linke i den offentliga debatten förespråkat att frågan om ett AfD-förbud ändå bör drivas vidare – via förbundsdagen och förbundsrådet till den federala författningsdomstolen. Situationen kompliceras av att fem delstatsförbund inom AfD – i Thüringen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Brandenburg och Niedersachsen – alltjämt klassificeras som "gesichert rechtsextrem" på delstatsnivå. Beslutet från Köln gäller enbart för den federala klassificeringen av partiet som helhet. För AfD är dock signalvärdet tydligt: partiet presenterar domen som ett bevis på politisk förföljelse snarare än rättslig prövning, och planerar att använda beslutet aktivt i sin kommunikation inför kommande delstatsval. Strategin är att vända ett defensivt juridiskt utfall till ett offensivt valbudskap – att etablissemanget försökte stoppa partiet med byråkratiska metoder och misslyckades. Huruvida det håller i huvudförhandlingen återstår att se. Tills dess fortsätter Verfassungsschutz sin bevakning – på gul varningsnivå.]]> BlackRock-toppens kristdemokrater valvinnare i Tyskland https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-toppens-kristdemokrater-valvinnare-i-tyskland/ Mon, 24 Feb 2025 09:56:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200866 I söndagens extraval till den Tyska förbundsdagen blev kristdemokratiska CDU/CSU största parti. Nationalkonservativa AfD kan glädjas åt sitt bästa val någonsin medan socialdemokratiska SPD däremot har att beklaga ett historiskt nederlag. Med preliminära 28.6 procent av rösterna blir CDU/CSU största parti i gårdagens extraval. Partiets ledare Friedrich Merz, som har en bakgrund på finansjätten BlackRock, utropade sig redan på valnatten till segrare och kan därmed av allt att döma bli Tysklands näste förbundskansler. – Ikväll ska vi fira och imorgon börjar vi jobba, sa Merz på valvakan i Berlin. Alternativ för Tyskland (AfD) blev samtidigt valets stora vinnare med 20,8 procent av rösterna, en ökning med över tio procentenheter sedan valet 2021 och partiets bästa resultat någonsin. Samtidigt gjorde Socialdemokraterna (SPD), under ledning av avgående förbundskansler Olaf Scholz, sitt sämsta val sedan 1880-talet med endast 16,4 procent av rösterna. Scholz erkände nederlaget och gratulerade Merz till segern.

Liberalerna utanför Förbundsdagen

Miljöpartiet De Gröna erhåller 11,6 procent av rösterna och vänsterpartiet Die Linke 8,8 procent. Liberala FDP hamnar under femprocentsspärren och kommer därmed inte att representeras i den Tyska förbundsdagen. Detsamma ser även ut att gälla för BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht), som trots medvind i många tidigare opinionsmätningar ser ut att hamna precis under femprocentsspärren. Enligt de senaste siffrorna får BSW mellan 4,7 och 4,9 procent av rösterna, vilket gör partiets inträde i parlamentet osäkert. En möjlig förklaring till deras tappade stöd är Die Linkes oväntat starka resultat på 8,5–8,8 procent, vilket gjorde dem till största parti i Berlin. Die Linke verkar ha lyckats mobilisera vänsterväljare i slutskedet, vilket kan ha skett på bekostnad av BSW. Dessutom kan det höga valdeltagandet ha påverkat nya partiers chanser att ta sig över spärren.

Framtida koalitionsförhandlingar

Med Tysklands nya politiska landskap i hamn väntar nu intensiva koalitionsförhandlingar. CDU/CSU förväntas leda processen, men frågan om ett eventuellt samarbete med AfD är fortsatt kontroversiell inom det politiska etablissemanget.

CDU:s valresultat var dock sämre än förväntat, vilket gör det svårare att samla en majoritet i förbundsdagen.

[caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"]Friedrich Merz CDU CDU:s partiledare, Friedrich Merz. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Merz föredrar en koalition med SPD, men detta skulle resultera i en regering med mycket liten marginal. Alternativet är en "Kenyakoalition" med SPD och De Gröna, men CDU:s systerparti CSU är starkt emot samarbete med De Gröna.

Kristdemokraterna ledde senast regeringen under förbundskansler Angela Merkel, som avgick 2021. Valdeltagandet var, med 83,5 procent av de röstberättigade, det högsta sedan 1990.]]> Tyska AfD:s kanslerkandidat toppar färsk opinionsundersökning https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-afds-kanslerkandidat-toppar-farsk-opinionsundersokning/ https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-afds-kanslerkandidat-toppar-farsk-opinionsundersokning/#respond Mon, 23 Dec 2024 13:51:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196836 Alice Weidel, partiledare för Alternativ för Tyskland (AfD), toppar en ny opinionsundersökning inför det extraval som planeras till februari. Med ett stöd på 24 procent placerar sig Alice Weidel före både CDU:s Friedrich Merz och den sittande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar tyska tabloiden Bild, och hänvisar till en färsk opinionsundersökning. Enligt undersökningen, genomförd av opinionsinstitutet INSA på uppdrag av Bild, stöds Weidel av 24 procent av de tillfrågade. CDU:s Friedrich Merz samlar 20 procent, medan Olaf Scholz från SPD får stöd av 15 procent. Robert Habeck, ledare för de Gröna och Scholz koalitionspartner, landar på 14 procent. Alice Weidel, som i december utsågs till AfD:s första kandidat till posten som förbundskansler, kommer att bekräftas som partiets kandidat vid en konferens nästa månad. Partiet har sett en snabb tillväxt, med ett medlemskap som enligt uppgift har ökat med 50 procent till över 50 600 medlemmar det senaste året. I en intervju med Bloomberg kritiserade Weidel nyligen EU för att "undergräva Tysklands bilindustri", och föreslog att unionen borde omvandlas till en frihandelszon. AfD:s valmanifest innehåller numera krav på att Tyskland ska lämna både EU och euron, med hänvisning till Brexit som förebild. Partiet har även indikerat att man överväger att formellt kräva ett utträde ur den USA-styrda militäralliansen Nato. Med opinionssiffror som visar ett växande stöd, kan Alice Weidel och AfD komma att spela en nyckelroll i den tyska valrörelsen inför det kommande extravalet.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-afds-kanslerkandidat-toppar-farsk-opinionsundersokning/feed/ 0 Merkels CDU gör katastrofval – Socialdemokraterna blir största parti https://nyadagbladet.se/utrikes/merkels-cdu-gor-katastrofval-socialdemokraterna-blir-storsta-parti/ https://nyadagbladet.se/utrikes/merkels-cdu-gor-katastrofval-socialdemokraterna-blir-storsta-parti/#comments Mon, 27 Sep 2021 11:15:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=107932 Kristdemokratiska CDU/CSU med sin avgående förbundskansler Angela Merkel gör ett mycket dåligt val och är inte längre Tysklands största parti. Även Vänsterpartiet Die Linke gör ett katastrofval – samtidigt som socialdemokratiska SPD nu blir Tysklands största parti. Det står klart att socialdemokratiska SPD inte bara ökar från 20,5 till 25,7 procent – man går också om CDU och blir Tysklands största parti, även om det bara skiljer 1,6 procentenheter mellan partierna. CDU backar från 32,9 procent i förra valet till 24,1 procent, hela 8,8 procentenheter. Ännu sämre gick det för Vänsterpartiet Die Linke som nästan tappat hälften av sina väljare från valet 2017 och nu ser ut att landa på 4,9 procent – vilket i så fall innebär att de hamnar under spärren på fem procent och tappar 30 av 39 mandat. De fåtal platser till förbundsdagen som de behåller kommer via direktmandat. Även det nationalistiskt inriktade Alternativ för Tyskland (AfD) gör ett dåligt val och backar från 12,6 till 10,5 procent av rösterna. De gröna - Tysklands miljöpartistiska allians och det liberala partiet FDP går starkt framåt med 14,8 respektive 11,5 procent av rösterna. Hur den tyska regeringen kommer att se ut framöver är oklart då varken CDU eller SPD har någon egen majoritet utan måste förlita sig på att få med sig några av de andra partierna för att nå de nödvändiga 368 mandaten. Såväl SPD:s ledare Olaf Scholz som CDU:s dito Armin Laschet låter dock meddela att de vill försöka bilda regering. Tills koalitionsförhandlingarna är klara blir det dock den sittande förbundskanslern Angela Merkel som fortsätter att styra. Enligt Rutger Lindahl, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet föredrar De gröna en socialdemokratisk regering samtidigt som FDP helst vill se CDU fortsätta styra. – De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans, hävdar han. Bedömare varnar för att regeringsförhandlingarna nu kan komma att ta flera månader och att en ny regering är på plats först till jul. Även om AfD tappat stöd på förbundsnivå så har de vunnit mark i flera delstater – bland annat i Thüringen där de blir största partiet med 23,7 procent av rösterna. Noterbart är också att det lilla partiet SSW som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein tagit ett mandat för första gången sedan 1949. Vad gäller Tysklands extremt generösa migrationspolitik så förväntas denna fortsätta oavsett om CDU eller SPD styr landet, varför många konservativa och nationalister menar att det åtminstone ur det perspektivet inte spelar någon större roll vilket av de två partierna som har regeringsmakten.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/merkels-cdu-gor-katastrofval-socialdemokraterna-blir-storsta-parti/feed/ 2