Valet 2026 – Nya Dagbladet

Vänsterpartiets egen gruppledare påstod sig inte veta vem somaliern var – polisen hade honom i spaningsmaterialet

Jan Sundstedt — Tue, 22 Sep 2026 06:16:00 +0000

Riksenheten mot korruption återupptog under måndagen en tidigare nedlagd förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. I samma stad petade den politiskt okände somaliern Mohamed Abdukardir Ali, svensk medborgare sedan februari 2026, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Kajsa Fredholm ur riksdagen med 648 personkryss. Ali förekommer i polisens spaningsmaterial, men är inte delgiven misstanke. När samtliga valdistrikt i Dalarnas län var räknade efter valet den 13 september stod det klart att Ali, 30, från Borlänge, tagit länets enda vänsterpartistiska riksdagsmandat. Han stod på nionde plats på listan men fick 648 personröster, drygt trehundra fler än Kajsa Fredholm, som toppade listan, är partiets klimatpolitiska talesperson och har suttit i riksdagen sedan 2022. Kryssen motsvarade enligt Bulletin 6 procent av partiets röster i länet och passerade därmed femprocentsspärren. Platsen gick till Ali. Ali har gått med i Vänsterpartiet för drygt ett år sedan och har aldrig haft något politiskt uppdrag. Partiets gruppledare i Borlänge, Matts Hammarqvist, sade först till Bonniertidningen Expressen att han inte hade några kontaktuppgifter till den nyvalde ledamoten: "Jag har faktiskt inte riktigt koll på vem det är." Dagen efter backade han inför Schibsted-kanalen TV4, enligt Kvartal, och sade att han visst vet vem det är, men att det inte är någon han känner personligen eller haft med att göra.

Anmälan: förkryssade V-sedlar och skjutsade väljare

Den 1 september kom en anonym anmälan in om misstänkt valfusk i Borlänge. Brottsrubriceringen är "otillbörligt verkande vid röstning genom att dela ut förkryssade valsedlar för att påverka valet". I anmälan uppges att personer "tilldelats valsedlar för Vänsterpartiet med förkryssade politiker". Enligt anmälan ska väljare också ha transporterats mellan olika områden i Borlänge och lokalen för förtidsröstning i köpcentret Kupolen. Majoriteten av dem som uppges ha skjutsats ska ha haft somalisk bakgrund. Dagens industri, som var först med uppgifterna, skriver enligt SVT att människor enligt anmälan bland annat erbjudits pengar för att rösta på riksdagskandidaten. Polisen spanade under förtidsröstningen i två dagar mot en bil och flera personer. Expressen uppger att Ali förekommer i spaningsmaterialet, liksom ytterligare en lokal vänsterpartistisk politiker från Dalarna. Polisen ville genomföra husrannsakan i bilen för att söka efter förkryssade valsedlar, men fick enligt uppgifterna inte tillstånd av förundersökningsledaren. Därefter lades förundersökningen ned med hänvisning till bevisproblem. Till utredningsmaterialet hör enligt uppgifter till Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet fotografier som uppges visa hur en person överlämnar både kontanter och valsedlar till väljare. Samma person ska vid flera tillfällen ha fotograferats i anslutning till en bankomat. Aftonbladet skriver vidare att minst en person varit misstänkt för att ha gått runt med valsedlar där Alis namn redan var ikryssat och för att ha försökt förmå andra att använda dem.

Åklagaren vill inte säga varför utredningen lever igen

Kammaråklagare Oskar Edvardsson vid Riksenheten mot korruption bekräftar att ärendet är aktivt på nytt. — Förundersökningen har varit nedlagd men är numera återupptagen och pågående, säger han till Expressen. Till Aftonbladet och till skattefinansierade statskanalen SVT säger Edvardsson att beslutet beror på att nya uppgifter kommit in, men han vill inte säga vilka. Inför Expressen vägrar han uppge om uppgifterna kommer från polisen eller från allmänheten. Vad utredningen i praktiken handlar om vill åklagaren inte precisera, men han ger SVT en tolkning: "Valfusk är väl den enklaste översättningen." På frågan om det gäller förkryssade valsedlar svarar han Expressen att det beskrivna agerandet "skulle kunna utgöra otillbörligt verkande". Ingen är delgiven misstanke och ingen är frihetsberövad.

Nekades medborgarskap 2024 – riksdagsarvode 2026

Två år före valsegern fick Ali avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap. Migrationsverket och migrationsdomstolen, som fastställde avslaget i augusti 2024, pekade på skulder om 163 045 kronor hos Kronofogden i form av obetalda skatter, studielån och privatlån, och på att han inte uppfyllde kravet på hederligt levnadssätt. Karenstiden angavs till minst två år. I februari 2026 gjordes en ny bedömning och medborgarskapet beviljades. Ali beskriver sig som arbetslös. Hans taxerade inkomst var 15 800 kronor 2023, 32 500 kronor 2024 och 162 700 kronor 2025. Skuldsaneringen löper från september 2022 till juni 2027, utan betalningsplan eftersom han enligt Kronofogden lever på existensminimum. Riksdagsarvodet på 81 400 kronor i månaden kan leda till att saneringen omprövas.

"Det är helt, helt, fel"

Ali avvisar bestämt att han skulle ha något med misstankarna att göra. — Det är helt, helt, fel. Jag har inte gjort det. Jag vet lagen, säger han till SVT och tillägger att han inte har talat med polisen och att han fick veta om utredningen genom ett sms från en journalist. Till Expressen har han skrivit att han själv är överraskad över stödet eftersom han inte haft någon egen kampanj eller något valmaterial. Tidningen har samtidigt hittat inlägg i sociala medier där han tillsammans med vänner kampanjar för Vänsterpartiet i Dalarna, och en affärskompanjon beskriver hans nätverk inom den somaliska gruppen i Borlänge som stort. Länsstyrelsen Dalarnas valansvariga Helle Bryn-Jenssen bekräftar för SVT att det finns en rapporterad incident från Borlänge som handlar om att någon försökt påverka väljare vid röstningen, och att händelsen är polisanmäld. Valmyndighetens pressekreterare Jany Plevnik hänvisar till polisen. Myndigheten fick omkring 1 200 incidentrapporter under förtidsröstningen och vill nu, som Nya Dagbladet rapporterat, skrota partiernas egna valsedlar. Hur länge Borlängefallet förblir en hemlighet vill åklagaren inte lova något om. Om någon eller ett par veckor kan det finnas möjlighet att lämna mer information i ärendet, säger Edvardsson till Aftonbladet. Ali fotograferades när han kom till Stockholm under måndagen.

Elsa Widding avgår vid stämman – vill att partiet går upp i AFS

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 05:51:00 +0000

En vecka efter valet meddelar riksdagsledamoten Elsa Widding, partiledare för Ambition Sverige, att hon avgår vid partiets årsstämma och att hennes enda rekommendation till stämman är att partiet arbetar för ett samgående med Alternativ för Sverige. Samma kväll svarar partiledaren Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige, att hans partistyrelse ser positivt på saken, men att AFS behåller namn, organisation och politisk linje. Tillsammans fick partierna 34 408 röster. Beskedet kom måndagen den 21 september i en text hon publicerade på sin webbplats, och den inleds med att det nu är en vecka sedan valdagen och att det är dags att samla tankarna. Formuleringen är otvetydig. "Jag kommer att avgå som partiledare vid partiets årsstämma", skriver Widding. Hennes "absoluta rekommendation till stämman", som hon också kallar den enda realistiska vägen framåt, är att stämman ger styrelsen i uppdrag att jobba för ett samgående med Alternativ för Sverige och att tillsammans med dem utarbeta en gemensam valplattform. Något beslut är alltså inte fattat: avgången sker vid stämman, och samgåendet är hittills ett förslag.

Utmaningar för Ambition Sverige
Såhär en vecka efter valet är det dags att samla tankarna och fylla de luckor av information som jag tror saknas för många anhängare till Ambition Sverige. — Elsa Widding (@ElsaWidding) 21 september 2026

Motivet hon själv anger är dels politiskt, dels personligt. AFS har "på alla punkter gått emot globalismen" och partierna ligger mycket nära varandra i sakfrågorna, skriver hon. Olikheterna finns, men är enligt henne "helt överkomliga". I en sådan konstellation skulle hon kanske kunna fortsätta arbeta med energi, klimat, geopolitik och internationella samarbeten i en sidoroll, på ett sätt som hälsan tillåter. Bakgrunden, som hon redovisar i samma text, är en lång och misslyckad jakt på en efterträdare. I oktober 2025 informerade hon styrelse och ledning om ett akut hälsoläge och att det i princip var omöjligt att fortsätta som partiledare om inte fler klev fram. I december 2025 inledde hon en process för att hitta en ny partiledare inför stämman i mars 2026. Ingen kandidat höll måttet, enligt styrelsen. I maj 2026 skrev hon till styrelsen att hon ville lämna partiledarrollen; styrelsen bad henne stanna. Katja Nyberg lämnade partiet under sommaren 2026, skriver Widding. Under valrörelsen ställde hon in torgkampanjen men lånade ut sitt namn.

AFS sätter villkoren

Svaret från Alternativ för Sverige dröjde till klockan 20:47 samma kväll. Partistyrelsen hade då hunnit diskutera saken kortfattat och ser positivt på att "Elsa tar med sig partiet till oss", skriver Kasselstrand. Men villkoren staplas i samma andetag: AFS är det "klart större och mer erfarna partiet", med en mer välutvecklad organisation, och fortsätter med samma partinamn och samma politiska profil. "Vi breddar och fördjupar gärna vår politik, men vi kommer inte att ändra inriktning eller tona ned några frågor som vi nu driver", skriver han, och tillägger att han inte heller tror att Widding förväntar sig något annat. Medlemmarna och väljarna välkomnas, kompetensen vill han dra nytta av, och som partiledare säger han sig prioritera att övergången går smidigt, om stämman beslutar att gå över.

Elsa Widding meddelar att hon kommer att avgå som partiledare för Ambition Sverige, och föreslår nu att partiet går ihop med Alternativ för Sverige. Vi har kortfattat diskuterat saken i partistyrelsen ikväll och ser positivt på att Elsa tar med sig partiet till oss.
— Gustav Kasselstrand (@gustavkassel) 21 september 2026

Det är ingen fusion mellan jämbördiga. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT av Valmyndighetens slutliga siffror fick Alternativ för Sverige 0,39 procent och 26 729 röster i riksdagsvalet den 13 september, medan Ambition Sverige stannade på 0,11 procent och 7 679 röster. Tillsammans blir det 34 408 röster, omkring en halv procent av de räknade rösterna, långt under fyraprocentsspärren. Storleksförhållandet syns även på personvalet. Kasselstrand fick själv 12 535 personröster, vilket är fler än hela Ambition Sveriges röstetal och nästan hälften av AFS egna röster. Personrösterna är en delmängd av partiets röster, inte ett tillägg.

Två beskrivningar av samma votering

Den fråga som slitit hårdast i Widdings parti under året är medborgarskapsvoteringen i riksdagen, och här går beskrivningarna isär. Widding skriver att den blev "den utlösande faktorn" och avvisar bilden av hur hon röstade: "I den frågan har det påståtts att jag röstade emot skärpta krav. Det stämmer inte." Hon uppger att hon röstade för sju av åtta beslutspunkter och står bakom skärpta krav för svenskt medborgarskap. Avvikelsen gällde enligt henne övergångsregler för personer som redan hade ansökt enligt tidigare regelverk, där kravet varit fem års hemvist i Sverige i stället för åtta. Beslutet togs, skriver hon, av henne som ledamot och inte som partiledare. En helt annan bild ger Jeff Ahl, som själv skriver att han har lämnat AFS. Sent på måndagskvällen beskriver han samgåendet som ett faktum och hävdar att Ambition Sverige "ville ge 100.000 utlänningar gräddfil till svenskt medborgarskap". Siffran återfinns varken i Widdings text eller i Valmyndighetens material, och till skillnad från både Widding och Kasselstrand skriver Ahl som om beslutet redan vore fattat.

AFS slår sig samman med Widdings parti Ambition Sverige. Ni kom kanske ihåg medborgarskapsomröstningen? Ambition Sverige ville ge 100.000 utlänningar gräddfil till svenskt medborgarskap. Vissa dagar är jag gladare än andra att jag lämnade AFS. Det här är en av dem.
— Jeff Ahl (@Jeff_Ahl) 21 september 2026

Från Sverige Först till ett förslag om uppgående

Widding valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna 2022, lämnade partiet den 1 maj 2023 och har sedan dess suttit som politisk vilde för valkretsen Stockholms kommun. Riksdagen listar henne som tjänstgörande ledamot till och med den 28 september 2026. Det egna partiet lanserades i juni 2025 under namnet Sverige Först och tvingades efter en namnkonflikt byta till Ambition Sverige i september samma år, en start som Widding själv beskriver som turbulent redan från början, eftersom partiet inte kunde hålla fast vid sitt namn. Hennes beskrivning av valrörelsen är lika kärv: partiet tystades av medierna redan vid lanseringen, finansiering var i princip omöjlig, och efter kampanjen mot henne i medborgarskapsfrågan blev överenskommelsen att hon inte skulle stå på torg alls, utan enbart låna ut sitt namn. För AFS är siffrorna knappast nya. Partiet redovisade själv 16 646 röster i riksdagsvalet 2022 och 0,41 procent och 17 049 röster i EU-valet 2024, med hänvisning till Valmyndighetens räkning. Uppgången till 26 729 röster 2026 skedde i ett val där Sverigedemokraterna enligt Valmyndighetens slutliga resultat tappade 3,05 procentenheter till 17,48 procent och 62 mandat, i ett valdeltagande på 84,89 procent. Nästa steg ligger nu hos Ambition Sveriges årsstämma, som ska ta ställning både till en ny partiledare och till rekommendationen om att gå upp i ett annat parti. Båda partiledarna är överens om att inget händer dessförinnan. Och den som säger ja säger samtidigt ja till Kasselstrands villkor: samma namn, samma organisation, samma linje.

Besvikna väljaren efter SD-raset: ”Politik är en förtroendebransch”

Jan Sundstedt — Sun, 20 Sep 2026 10:24:07 +0000

Sverigedemokraterna backade med drygt tre procentenheter i riksdagsvalet. Socialkonservativa debattören Emelie Ekstedt bryter fyra års tystnad med beskedet att partiet fumlade bort mandatet. Valmyndigheten redovisar 17,48 procent för Sverigedemokraterna efter valet den 13 september, en minskning med 3,05 procentenheter när samtliga distrikt är räknade. Socialdemokraterna får 28,02 procent, medan Moderaterna landar på 19,85. Skattefinansierade statskanalen SVT visar att SD backar i 285 av 290 kommuner, och statsvetaren Andreas Johansson Heinö kallar fallet "en överraskande stor tillbakagång". Samhällsdebattören Emelie Ekstedt publicerade den 14 september sitt första inlägg på X på fyra år, som besviken socialkonservativ väljare. Dagen efter valdagen formulerade hon valanalysen:

Det här är min första tweet på 4 år. Jag tappade den politiska viljan och engagemanget helt enkelt p.g.a. att det drog åt fel håll för länge. Men nu efter valresultatet känner jag att det är dags att säga ett par ord. Så en liten valanalys. Varför backar SD för första gången?
— Emelie Ekstedt (@EmelieEkstedt) 14 september 2026

"Väljarstöd sker inte villkorslöst"

Viljan och engagemanget försvann när kursen drog åt fel håll för länge. Väljarstödet sker inte villkorslöst, är hennes påminnelse efter valet. Nato-svängen och avsaknaden av stopp för nya medborgarskap, "inte ens tillfälligt", står först på listan. Invandringen nämndes knappt i valrörelsen, skriver hon, och låsningen hamnade vid bränslepriset vid pumpen. Äkta socialkonservatism byttes mot en mer moderat, lätthöger linje, menar hon, med större hänsyn till Moderaterna än till de egna väljarna. Tyngsta stöten gäller medborgarskapen. Över 200 000 nya medborgarskap ger därmed fler röster till de rödgröna, betonar hon. Makten att ställa krav som aldrig förr fanns där, betonar hon, men chansen att stänga dörren fumlades bort. Nya medborgare blev med största sannolikhet stödröster till vänsterblocket, enligt Ekstedt. Siffran 200 000 är hennes egen sammanräkning. Svenskt medborgarskap kräver i regel flera års hemvist.

"Politik är en förtroendebransch"

Tonläget retar Ekstedt lika mycket som sakpolitiken. Väljare som sneglar på småpartier ska ha kallats "efterblivna" av ledningen. Sådana väljare utmålas till och med som allierade med AFA, skriver hon. "Politik är en förtroendebransch. Det är inte så här man vinner tillbaka röster". Väljarna har ingen skyldighet att vara lojala oavsett vad partiet gör, menar hon. Förtroendet måste förtjänas. Självrannsakan krävs, inte häxjakt på dissidenter och väljare som tappat förtroendet. Högerblockets näst största parti ställer ändå inga grundkrav på regeringen, menar hon. Stopp för nya medborgarskap, indragna medborgarskap och återvandring ska till innan en enda paragraf släpps i riksdagen, är ett par av Ekstedts krav. Ledningen bör sluta omge sig med ja-sägare som bara har karriären för ögonen. För sent kan det redan vara, varnar Emelie Ekstedt, om andra länders medborgare hinner underminera den politiska majoriteten i Sverige.

Valet avgjort mot Tidöregeringen – Kristersson begär sitt entledigande

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 13:51:14 +0000

Statsminister Ulf Kristersson (M) begärde under torsdagen att bli entledigad hos talmannen. Beskedet kom sedan de sista rösterna i riksdagsvalet räknats: enligt det preliminära resultatet vann den rödgröna oppositionen med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173 – en marginal på 50 359 röster. "Nu är det talmannen som ska leda de kommande stegen på väg mot en ny regeringsbildning", skriver Kristersson i ett uttalande, enligt skattefinansierade statskanalen SVT som skriver om avgången. Kort därefter lämnade han sin begäran till talmannen. I brevet varnar den avgående statsministern samtidigt för att utgången kan låsa hela processen. "Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner", skriver han. Det som krävs, enligt Kristersson, är en konstruktiv öppenhet från riksdagens partier. "För att det arbetet ska kunna inledas omedelbart begär jag härmed att bli entledigad som statsminister".

Tre mandat skiljer blocken

Rösträkningen är klar i samtliga 6 626 valdistrikt, alltså 100 procent räknat, enligt de preliminära siffror som SVT redovisar med Valmyndigheten som datakälla och med uppdatering klockan 13.13 på torsdagen. Oppositionen utgörs av V, S, MP och C, Tidöpartierna av M, SD, KD och L. Någon ny statsminister är inte utsedd. Kristersson och övriga statsråd entledigas från sina tjänster men behåller sina befattningar till dess att en ny regering har tillträtt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skriver på sina sociala medier att det nu blir upp till talmannen att påbörja sonderingen kring ny regeringsbildare. "Jag vill tacka Ulf Kristersson för sitt ledarskap som statsminister som tillsammans med oss och resten av det blågula laget gett Sverige en ny riktning", skriver hon. Därmed inleds sonderingen i en riksdag där skillnaden mellan blocken är tre mandat. Vilka partier som är beredda att frångå sina egna besked från valrörelsen är ännu obesvarat – och det är just den frågan Kristersson själv pekar ut som hindret.

Valmyndigheten vill skrota partivalsedlarna

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 13:35:57 +0000

Omkring 1 200 incidentrapporter kom in under förtidsröstningen före valet den 13 september. Ungefär hälften rörde valsedlar: partiers sedlar saknades eller hade plockats bort. Valmyndigheten vill ersätta partiernas egna valsedlar med en gemensam sedel per val, men det är politikerna som avgör. Fram till den 2 september hade omkring 1 200 incidentrapporter kommit in till Valmyndigheten, enligt tidningen Publikt. Hälften rörde händelser kopplade till valsedlar. Rapporteringen är numera lagstyrd; tidigare var den frivillig. Kanslichefen Anna Nyqvist kopplade ökningen till den nya skyldigheten, inte till att mer skulle hända. — Det har varit en hel del strul, särskilt med valsedlar. Men det var väntat, så har det sett ut tidigare också, säger Nyqvist. Tre dagar före valdagen sade hon till Sveriges Radio P4 Skaraborg att det finns för många sedlar, vilket kan göra det rörigt för väljarna, men att det är upp till politikerna att avgöra valsedelns öde.

Gemensam valsedel ger mer lika villkor

Valmyndigheten har sedan 2010 krävt en översyn och presenterade 2023 ett förslag om enhetsvalsedlar – en gemensam valsedel för alla partier, där väljaren kryssar parti. Myndigheten har sagt att dagens mängd sedlar är svår att överblicka och ger risker för logistik, säkerhet och tillgänglighet. En gemensam sedel skulle enligt Valmyndigheten också ge mer lika förutsättningar för partierna, som i nuvarande system är beroende av att just deras valsedlar ligger framme. Inför 2022 trycktes 710 miljoner valsedlar, enligt Sveriges Radio Ekot. Ingen gemensam valsedel hanns med till valet 2026. Valsedelskommitténs slutbetänkande ska lämnas senast den 13 augusti 2027.

Kasselstrand: Skolorna fuskar bort AFS-rösterna

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 10:31:58 +0000

Alternativ för Sverige blev större än Liberalerna i det preliminära skolvalsresultatet. Partiledaren Gustav Kasselstrand vägrar ändå kalla siffran en framgång. Enligt honom nekas partiet att lämna in sina valsedlar på de flesta skolor, och på många skolor räknas även röster på AFS som ogiltiga.

I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors preliminära riksdagsskolval landar Alternativ för Sverige på 1,18 procent mot Liberalernas 1,17 procent. Bakom siffrorna ligger 413 433 röstande elever på 1 461 skolor och ett valdeltagande på 81,9 procent. Samtidigt redovisas 28 937 ogiltiga och blanka röster, 7,00 procent av det totala antalet.

Kasselstrand riktar in sig på de AFS-röster som han uppger underkänns på många skolor. Under onsdagen beskrev han i flera inlägg på X hur skolvalet enligt honom systematiskt trycker ner partiets verkliga stöd bland eleverna.

"Det är visserligen glädjande. Men, det är viktigt att förstå att vårt verkliga stöd i skolvalet är mycket högre – det sker nämligen ett utbrett valfusk på olika sätt", skriver han i huvudinlägget.

Många uppmärksammar nu att Alternativ för Sverige blev större än Liberalerna i skolvalet.
— Gustav Kasselstrand (AFS) (@gustavkassel) September 16, 2026

Beslagtagna valsedlar och ogiltiga röster

Kasselstrand pekar på två hinder. Dels förbjuds partiet att lämna in sina valsedlar på de allra flesta skolor, dels har elever som själva hämtat AFS-sedlar på partiets torgmöten fått dem beslagtagna när de kommit till skolröstningen. I de allmänna valen kan ett parti alltid lämna in valsedlar, konstaterar han.

Tyngre väger enligt honom det som händer med rösterna som trots allt läggs. "Än värre är dock att många skolor inte godkänner att man röstar på Alternativ för Sverige eller andra partier utanför riksdagen, ens med en handskriven valsedel", skriver han. Sådana röster hamnar i den ogiltiga högen.

Som exempel lyfter han Timrå gymnasium, med över 300 röstande, noll procent för övriga partier och 16 procent ogiltiga röster. I myndighetens preliminära resultatfil redovisas skolan med 312 röstande, 263 giltiga röster, 49 ogiltiga motsvarande 15,7 procent och noll röster på Alternativ för Sverige.

Mönstret är enligt Kasselstrand bredare än en enskild skola. En del skolor redovisar noll procent på övriga partier, andra klumpar ihop hela kategorin utan att ange vad Alternativ för Sverige fick. Troligen har även de skolorna rapporterat in noll för partiet, skriver han i ett uppföljande inlägg.

Själv säger han sig mäta stödet på annat sätt, i elevskarorna på partiets torgmöten i stad efter stad. Slutsatsen blir att den officiella siffran inte ska firas.

"Men jag tänker inte kommunicera det officiella skolvalsresultatet som en framgång, eftersom det skulle legitimera det valfusk som sker från skolorna och dessutom förminska det stöd som vi faktiskt har", skriver Kasselstrand.

Det preliminära resultatet ska fastställas av myndigheten.

SD vill ta makten i Region Örebro län – med Allard

Jan Sundstedt — Wed, 16 Sep 2026 10:55:00 +0000

Sverigedemokraterna vill bryta det socialdemokratiska styret i Region Örebro län – och bjuder in Markus Allards Örebropartiet till förhandlingsbordet. Fem partier skulle preliminärt samla 37 av 71 mandat, men KD måste lämna S-samarbetet och både M och KD tvekar redan.

Örebropartiet gick i måndagens regionval från tre till elva mandat enligt det preliminära resultatet och blir därmed regionens tredje största parti. Under tisdagen gick Sverigedemokraternas inbjudan ut till Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna – och till valvinnaren själv. Tillsammans skulle de fem partierna ha 37 av regionfullmäktiges 71 mandat, alltså en majoritet med ett mandats marginal.

SD:s oppositionsråd Patrik Nyström pekar på att partierna redan röstat lika i flera av de stora frågor där oppositionen stått mot styret. Båda vill återinföra akutkirurgin i Lindesberg och öppna förlossningen i Karlskoga igen. SD vill dessutom flytta pengar från administration till vård och återställa kollektivtrafiken på landsbygden.

— Örebropartiet har fått elva mandat av väljarna, och det ska respekteras. De är sitt eget parti med sin egen politik, och vi tycker inte lika om allt, säger Nyström i ett pressmeddelande.

Att SD nu vill leda ett maktskifte är desto mer anmärkningsvärt efter partiets eget valbakslag. Sex mandat återstår efter ett preliminärt tapp på fem, rapporterar Fria Tider. Det är Örebropartiets uppgång, inte SD:s egen, som gör den nya matematiken möjlig.

— Vi gjorde inget bra val och tappade fem mandat. Det ska vi inte hymla med. Men våra sex mandat ska användas till det vi lovat väljarna, säger oppositionsrådet Elin Jensen (SD).

KD sitter kvar hos S – och Cehlin (M) är "rejält skeptisk"

Hela planen vilar på att Kristdemokraterna lämnar det styre med Socialdemokraterna och Centerpartiet som partiet suttit i sedan valet 2018. Just där tar det stopp. KD:s regionråd Behcet Barsom säger till P4 Örebro att ett samarbete med Örebropartiet är främmande för honom.

Moderaternas oppositionsråd Sebastian Cehlin är inne på samma linje. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT, som citerar Nerikes Allehanda, är han "rejält skeptisk" till ett samarbete med Örebropartiet. Två av de fyra inbjudna partierna har alltså markerat avstånd innan några förhandlingar ens inletts.

Samtidigt är det gamla underlaget inte längre tillräckligt. S, C och KD har preliminärt 29 mandat, och med samarbetspartiet Vänsterpartiet 35 – ett mandat från majoritet, enligt SD:s egen genomgång av resultatet.

Uppsamlingsdistrikten räknas först under onsdagen, och siffrorna kan justeras. Men oavsett de sista rösterna ställs KD inför frågan om partiet ska fortsätta i det S-ledda styret, som saknar egen majoritet, eller sätta sig ned med det parti som väljarna nyss gav elva mandat.

S och V tog hem 95,2 procent av rösterna i Rosengård centrum

Jan Sundstedt — Tue, 15 Sep 2026 17:56:53 +0000

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog nio av tio giltiga röster i fem invandrartäta valdistrikt. I Rosengård centrum gick 95,2 procent till de två partierna, enligt Valmyndighetens preliminära resultat. I riket stannade samma partier på 28,1 respektive 8,3 procent. Nya Dagbladet har gått igenom fem valdistrikt i Malmö, Örebro, Stockholm och Göteborg, i bostadsområden där kommunernas egen statistik visar att en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund. Det är stickprov, inte ett slumpmässigt urval av landet. Mönstret är likväl entydigt: i samtliga fem distrikt tog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans mellan 87 och 95 procent av de giltiga rösterna. Av 4 076 giltiga röster i de fem distrikten gick 3 699 till de två partierna, 90,8 procent. På riksnivå fick Socialdemokraterna 1 790 848 röster, 28,1 procent, och Vänsterpartiet 526 521 röster, 8,3 procent, enligt Valmyndighetens redovisning, där 6 312 av 6 626 distrikt var räknade. I stickproven motsvarar Vänsterpartiets 1 817 röster 44,6 procent, drygt fem gånger partiets riksandel. Socialdemokraternas 1 882 röster motsvarar 46,2 procent. I Rosengård centrum i Malmö registrerades 842 giltiga röster. Socialdemokraterna fick 455, 54,0 procent, och Vänsterpartiet 347, 41,2 procent. Tillsammans 802 röster, 95,2 procent. Valdeltagandet var 66,9 procent. I Örtagården östra i Malmö: 855 giltiga röster. S 447 (52,3 procent), V 347 (40,6 procent). Tillsammans 794 röster, 92,9 procent. Valdeltagande 73,5 procent. I Vivalla östra i Örebro: 929 giltiga röster. V 428 (46,1 procent), S 395 (42,5 procent). Tillsammans 823 röster, 88,6 procent. Valdeltagande 66,4 procent. I Rinkebysvängen norra i Stockholm: 714 giltiga röster. V 389 (54,5 procent), S 249 (34,9 procent). Tillsammans 638 röster, 89,4 procent. Valdeltagande 54,6 procent. I Hammarkullen C i nordöstra Göteborg: 736 giltiga röster. S 336 (45,7 procent), V 306 (41,6 procent). Tillsammans 642 röster, 87,3 procent. Valdeltagande 62,4 procent. Socialdemokraterna var störst i Rosengård centrum, Örtagården östra och Hammarkullen C. Vänsterpartiet var störst i Vivalla östra och Rinkebysvängen norra. Övriga partier nådde inte i närheten av tvåsiffriga tal: Miljöpartiet fick mellan 12 och 32 röster per distrikt och Centerpartiet mellan 2 och 13. Valdeltagandet varierade kraftigt. Högst var det i Örtagården östra med 73,5 procent, lägst i Rinkebysvängen norra med 54,6 procent. Riksdagsvalet omfattar bara svenska medborgare.

Förorter där nästan alla har utländsk bakgrund

Kommunernas egen statistik beskriver de berörda bostadsområdena i tydliga tal. Malmö stads områdesfakta för "Örtagården, Herrgården m fl" anger 63 procent utrikes födda och 26 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, sammanlagt 89 procent med utländsk bakgrund. Örebro kommun uppger i sin brottsförebyggande åtgärdsplan att 87,4 procent av invånarna i Vivalla hade utländsk bakgrund. Stockholms stads socioekonomiska faktablad redovisar 17 026 invånare i Rinkeby, varav 15 711 med utländsk bakgrund, 92,3 procent. Göteborgs stads statistikblad för Hammarkullen anger 8 491 invånare, 55,4 procent utrikes födda och 82,5 procent med utländsk bakgrund. Kommunerna definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Områdesindelningarna är större än de enskilda valdistrikten, och gränserna sammanfaller inte exakt. Demografiska andelar för ett bostadsområde kan därför inte läsas som en beskrivning av väljarna i just det valdistriktet. Statistik om personer med utländsk bakgrund visar inte hur enskilda personer har röstat. Det som redovisas är ett geografiskt mönster i röstsedlarna.

Siffrorna är fortfarande preliminära

Samtliga röstetal kommer från den preliminära räkningen, som Valmyndigheten själv beskriver som preliminär. 314 uppsamlingsdistrikt räknas den 16–17 september, och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen pågår. Andelar och absoluta tal kan därför ändras. De fem distrikten står inte ensamma. Enligt Omni, som refererar en kartanalys från Bonnierägda DN av 311 valdistrikt som överlappar polisens utsatta områden, hade Vänsterpartiet 28,3 procent och Socialdemokraterna 39,9 procent när 305 av distrikten var räknade. Vänsterpartiet hade där ökat med 14 procentenheter. Också den metoden bygger på geografisk överlappning, där valdistriktens gränser inte exakt följer områdesgränserna. Tills räkningen är fastställd är det de preliminära talen som gäller, och de visar att två partier som tillsammans fick drygt en tredjedel av rösterna i riket tog nästan allt i de fem distrikten.

Närmare 300 000 röster återstår – preliminärt riksdagsresultat på torsdag

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 10:07:19 +0000

Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 sent inkomna förtids- och utlandsröster återstår att räkna efter valdagen. Uppsamlingsräkningen väntas bli klar först under torsdagen – men resultatet som då presenteras är fortfarande preliminärt. Kommunernas valnämnder räknar under onsdagen de röster som inte hann fram till vallokalerna för att räknas under valkvällen. Det gäller förtidsröster som lämnades i den egna kommunen under valdagen, röster från andra kommuner som inte kom fram i tid samt sent inkomna utlandsröster. Enligt Valmyndigheten väntas antalet bli större än vid tidigare val. Myndigheten betonar samtidigt att närmare 300 000 är en uppskattning, inte ett på förhand känt antal. – Vi förväntar oss ett större antal röster i år än vid tidigare val. Vi kan inte veta antal i förväg, men uppskattar att det rör sig om närmare 300 000 röster i årets val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten. Rösterna räknas i 314 uppsamlingsdistrikt, vilka motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten uppger att indelningen ska skydda valhemligheten.

Slutresultatet dröjer

Den stora mängden röster innebär enligt myndighetens bedömning att många kommuner behöver längre tid. Ett uppdaterat preliminärt resultat för riksdagsvalet väntas därför först under torsdagen. Därefter lämnas rösterna till länsstyrelserna, där den slutliga rösträkningen pågår. Det slutliga riksdagsresultatet kan presenteras när samtliga länsstyrelser är klara och Valmyndigheten har fördelat mandaten, utsett ledamöter och ersättare samt fastställt resultatet. Det väntas ske cirka en vecka efter valdagen.

Örebropartiet rusar lokalt – Malmölistan tar plats i Malmö

Jan Sundstedt — Mon, 14 Sep 2026 14:00:38 +0000

Örebropartiet ser ut att missa riksdagen men blir preliminärt näst störst i Örebro kommun. Malmölistan tar samtidigt sina första mandat i Malmö kommunfullmäktige. Valmyndighetens siffror från valet är ännu preliminära. Två distrikt återstår att räkna i respektive kommun. Valmyndighetens preliminära resultat ger Örebropartiet 17,2 procent och 17 891 röster i Örebro kommun. Partiet ökar med 9,3 procentenheter. Resultatet ger preliminärt elva mandat, sex fler än tidigare. Bara Socialdemokraterna, med 30,4 procent, samlar fler röster i kommunen. Moderaterna får 14,8 procent. Örebropartiet går därmed om partiet med 2,4 procentenheter. Rösträknarna har hittills räknat 109 av 111 distrikt. Sett till mandatökningen och uppgången i procentenheter går Örebropartiet ännu starkare i regionvalet. Partiet får 15,5 procent och 30 318 röster i Region Örebro län. Stödet ökar med 11,1 procentenheter. Örebropartiet tar preliminärt elva av regionens 71 mandat. I regionen vinner Örebropartiet åtta nya mandat, jämfört med sex nya mandat i kommunen. Rösträknarna har hittills avslutat 204 av 217 distrikt i regionen. Återstående röster kan fortfarande påverka mandatfördelningen. Riksdagen förblir däremot utom räckhåll för Markus Allard och Örebropartiet. Samtliga 349 preliminära mandat går till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Partier under fyra procent i riket kan vinna fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en riksdagsvalkrets. I Örebro län samlar kategorin övriga partier tillsammans 5,1 procent. Örebropartiet får därför preliminärt inget av valkretsens tolv mandat. Malmölistan gör samtidigt sitt genombrott i Malmö. Valmyndigheten redovisar 3,9 procent och 8 375 röster, en ökning med 3,1 procentenheter. Resultatet ger preliminärt två av kommunfullmäktiges 61 mandat. Malmölistan tar därmed plats i fullmäktige för första gången. Valmyndigheten hade räknat 215 av Malmös 217 valdistrikt vid den senaste uppdateringen. Kommunerna räknar uppsamlingsdistrikten den 16–17 september. Länsstyrelsernas sluträkning avgör mandatfördelningen. Fram till dess kan siffrorna i både Malmö och Örebro förändras.