Valet 2022 – Nya Dagbladet

Liberalerna kan uteslutas ur EU-grupp efter SD-samarbete

Redaktionen — Wed, 19 Oct 2022 11:02:29 +0000

Den vänsterliberala EU-gruppen Renew Europe tar inte lätt på att svenska Liberalerna har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Därför kan EU-parlamentarikern Karin Karlsbro nu komma att kastas ut ur gruppen. – Ett parti som är medlem i min grupp har skrivit på ett avtal som gör det möjligt för regeringen att regera med stöd från extremhögern, sa den franske politikern Stéphane Séjourné, som leder gruppen, under en pressträff på onsdagen. Séjourné företräder det franska vänsterliberala partiet En Marche! och var tidigare rådgivare till Frankrikes nuvarande president Emmanuel Macron när denna var finansminister. Han hävdar att han har viss ”förståelse” för att blockpolitiken i Sverige gjort regeringsbildningen ”speciell” – men att han ändå inte kan acceptera att L regerar med stöd av SD. – Jag erkänner att de svenska liberalerna blockerade extremhögern från att komma in i regeringen. Men jag beklagar avtalet och riktningen det tar. Det finns alltid andra alternativ: från en proeuropeisk regering till nyval. En regering med extremhögern kan inte ha vår välsignelse, deklarerar Séjourné. I praktiken innebär ett uteslutningsärende att Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro kastas ut från Renew Europe, och detta kräver att minst två tredjedelar av gruppens 103 medlemmar röstar för en uteslutning. Karlsbro hävdar själv i Svenska Dagbladet att hon ”har gruppens förtroende” – och detta eftersom hon varit mycket engagerad i frågor som rör hbtq, jämställdhet och rättsstaten. – Jag känner mig trygg i att Liberalerna står trygga i värderingar om rättstatens principer och mänskliga rättigheter och jag känner ett stort stöd i gruppen där många tycker att jag är en trovärdig liberal, säger Karin Karlsbro. Senare under dagen förväntas det bli klart om ett uteslutningsärende mot Karlsbro kommer att öppnas eller inte. Det kan också bli tal om andra "straff" - exempelvis att hon inte får delta på alla Renew Europes aktiviteter och möten.

Oro för nedläggning av myndigheter

Sofie — Tue, 18 Oct 2022 14:35:34 +0000

Den nya regeringen har tidigare uttryckt att vissa myndigheter bör läggas ner och trots att det ännu inte är klart vilka myndigheter som försvinner märks det redan nu en tydlig oro hos personalen. – Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Idag finns det 344 myndigheter under regeringen, en siffra som nästan halverats sedan millennieskiftet. Under valrörelsen har partierna som nu kommer att leda Sverige uttryckt att man vill stänga ner ytterligare myndigheter. Moderaterna har uttryckt att man vill ha en generell minskning av myndigheter och Liberalerna menar att "statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras". Kristdemokraterna vill se en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå samt även Arbetsförmedlingen. Sverigedemokraterna har i sin tur tryckt på för en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, men också Diskrimineringsombudsmannen och Statens medieråd, enligt en enkät som Altinget gjorde i augusti i år. Även Delegationen mot segregation (Delmos) har varit ett samtalsämne, men den myndigheten har redan varit under avveckling sedan 2021 och kommer att stängas ner nu i december. Nu vittnar medarbetare inom flera av de utpekade myndigheterna att det finns en stor oro för framtiden. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, menar att det finns en stor oro för vad som kommer hända med myndigheten, speciellt med tanke på dess historia. – Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten. Med tanke på vår historia så är det klart att det finns en oro för vad som ska hända med verksamheten, säger Ag till Bonniertidningen DN. Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner redan 2018, efter att en riksdagsmajoritet beslutat om det. Däremot räddades myndigheten strax därefter av Januariavtalet. I det så kallade Tidöavtalet, som den nya regeringen formade, står dock inte någonting om att myndigheter ska slopas, men i avtalet tog man däremot upp att man ska slopa enprocentsmål för internationella bistånd och istället ha en fast summa. I praktiken innebär det mindre pengar, vilket i sin tur också kan påverka anställda. – Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anonym anställd till tidningen. Utöver slopade myndigheter vill dock M, KD och SD införa en jaktmyndighet i syfte att avlasta polisen. Både KD och SD vill också införa en myndighet som ansvarar för alla välfärdsbetalningar, i syfte att motverka bidragsbrott. Inget av partierna har kommenterat DN:s artikel.

Ulf Kristersson: ”Sverige ska bli ett starkt Nato-land”

Redaktionen — Tue, 18 Oct 2022 11:00:51 +0000

I sin regeringsförklaring lovar Sveriges blivande statsminister Ulf Kristersson (M) att den nya regeringen ska ”leda Sverige in i Nato” och ”systematiskt integreras i Natos olika strukturer”. Han lovar också att Sverige ska skicka "kvalificerade vapensystem" till Ukraina. Under statsminister Magdalena Andersson (S) tog Sverige steget och ansökte om medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. I sin regeringsförklaring deklarerar Ulf Kristersson att han tänker fullfölja agendan att gå med i den hårt kritiserade organisationen. –[Regeringen ska] leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget, konstaterar han. Kristersson menar vidare att kriget i Ukraina ”lett till att EU och Nato under besvärliga omständigheter uppvisat enighet, solidaritet och beslutsamhet” och att detta är ”ett styrkebesked från de västliga demokratierna”. – Utrikes- och säkerhetspolitiken måste i denna farligare tid omorienteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Rysslands anfallskrig, försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de närmaste årens mest definierande utrikespolitiska uppgifter, hävdar Sveriges blivande statsminister. Enligt Kristersson är det under mandatperioden av yttersta vikt att anslutningsprocessen till Nato fullföljs, att försvaret stärks och att Sverige ”lever upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss in i Natos olika strukturer”. – Detta paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik kommer att vägleda regeringens arbete. – Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet. Vi har unika förmågor att bidra med, på marken såväl som på och under vattnet och i luften, fortsätter han och menar att ”den breda enigheten i Nato-frågan är en styrka för Sverige”. Vidare menar M-ledaren att ”det regelbaserade internationella systemet, respekten för FN-stadgan och skydd för mänskliga rättigheter är grundläggande för utrikespolitiken” och att Sverige aldrig kommer att ”acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande”. Han lovar också att Sverige kommer att fortsätta ”ge mesta möjliga stöd” till Ukraina – såväl politiskt som ekonomiskt och säkerhetsmässigt. – Ett långsiktigt och sammanhållet program för såväl civil återuppbyggnad som militärt stöd utformas. Detta inkluderar överföring av mer kvalificerade vapensystem. Kristersson deklarerar också bland annat att deltagande i terroristklassade organisationer ska förbjudas och garanterar att Sverige ska förbli ”en aktiv, engagerad, och pådrivande medlem i EU”.

Ulf Kristerssons regering har utsetts

Redaktionen — Tue, 18 Oct 2022 09:41:59 +0000

Ulf Kristersson har presenterat sina ministrar i den kommande regeringen. Som väntat lägger Moderaterna beslag på de riktigt tunga ministerposterna medan Kristdemokraterna och Liberalerna får nöja sig med mindre prestigefyllda poster. Att statsministerposten går till Ulf Kristersson blev klart igår och var någonting som de flesta räknade med på förhand. Även finansministerposten (Elisabeth Svantesson), justitieministerposten (Gunnar Strömmer), utrikesministerposten (Tobias Billström) och försvarsministerposten (Pål Jonson) går till Moderaterna. Moderaterna får totalt 13 ministerposter – att jämföra med sex för Kristdemokraterna och fem för Liberalerna. Noterbart är bland annat att KD-ledaren Ebba Busch blir energi- och näringsminister samt vice statsminister och att Liberalernas partiledare Johan Persson blir arbetsmarknads- och integrationsminister. Här är den fullständiga listan över Kristersson-regeringens ministrar: Moderaterna Statsminister: Ulf Kristersson (M) EU-minister: Jessika Roswall (M) Justitieminister: Gunnar Strömmer (M) Migrationsminister: Maria Malmer Stenergard (M) Utrikesminister: Tobias Billström (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister: Johan Forssell (M) Försvarsminister: Pål Jonson (M) Minister för civilt försvar: Carl-Oskar Bohlin (M) Socialtjänstminister: Camilla Waltersson Grönvall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister: Anna Tenje (M) Finansminister: Elisabeth Svantesson (M) Finansmarknadsminister: Niklas Wykman (M) Kulturminister: Parisa Liljestrand (M) Kristdemokraterna Socialminister: Jakob Forssmed (KD) Sjukvårdsminister: Acko Ankarberg Johansson (KD) Civilminister: Erik Slottner (KD) Energi- och näringsminister samt vice statsminister: Ebba Busch (KD) Landsbygdsminister: Peter Kullgren (KD) Infrastruktur- och bostadsminister: Andreas Carlson (KD) Liberalerna Utbildningsminister: Mats Persson (L) Skolminister: Lotta Edholm (L) Klimat- och miljöminister: Romina Pourmokhtari (L) Arbetsmarknads- och integrationsminister: Johan Pehrson (L) Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister: Paulina Brandberg (L)

MP-topp klär sig i svart för att sörja SD-framgångar

Redaktionen — Mon, 17 Oct 2022 11:59:10 +0000

Miljöpartiets gruppledare och riksdagsledamot Annika Hirvonen låter meddela att hon imorgon kommer att klä sig helt i svart – detta eftersom hon anser att Ulf Kristersson tidigare lovat att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna och att han nu har brutit det löftet. ”Nu när klubban fallit har Ulf Kristerssons löftesbrott till förintelseöverlevaren Hédi Fried om att aldrig ha samröre med SD slutligt förseglats. Imorgon kommer jag klä mig i svart”.

Nu när klubban fallit har Ulf Kristerssons löftesbrott till förintelseöverlevaren Hédi Fried om att aldrig ha samröre med SD slutligt förseglats. Imorgon kommer jag klä mig i svart.
— Annika Hirvonen (@AnnikaHirvonen) October 17, 2022

Svart ses av många som den traditionella sorgfärgen och vid svenska begravningar är det fortfarande vanligt att besökarna klär sig helt eller delvis i svart för att visa att de sörjer den avlidne. Hirvonen menar att Ulf Kristersson under ett tidigare möte med förintelseöverlevaren och den antinationalistiska aktivisten Hédi Fried lovat henne att han aldrig skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. Ulf Kristersson menar dock själv att han aldrig lovat att inte samtala med SD utan att hans besked var att de fyra borgerliga regeringarna ”sökte gemensamt regeringsansvar utan samarbete med Sverigedemokraterna”. Att SD får inflytande över den nya regeringen är dock uppenbart och Annika Hirvonen är inte den enda som rasar mot Kristersson – mitt under pågående statsministeromröstning började nämligen en man att gapa och skrika på åhörarläktaren.

"Ulf Kristersson, du lovade en förintelseöverlevare...". Han blev utkastad. pic.twitter.com/IBzcnXgqHN
— Axel Hyttnäs Telin (@ahyttnas) October 17, 2022

– Ulf Kristersson du lovade en förintelseöverlevare att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. Du tog henne i hand. Du tog henne i hand, skrek mannen, innan han greps av skyddsvakt. – Det är en person som stört där inne i samband med omröstningen och då har skyddsvakten gripit honom. Sedan har vi övertagit gripandet och hållit förhör med honom, säger polisens presstalesman Per Fahlström, till Aftonbladet. Trots att det bara gått någon timme sedan statsministeromröstningen avgjorts har hashtaggen #Inteminstatsminister också redan börjat gå varm på Twitter, där politiska motståndare som av olika skäl ogillar Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna deklarerar att de förkastar valet av statsminister.

Känns tråkigt att få en statsminister som jag inte ens kan respektera. Det har aldrig hänt förut. Att ta stöd av SD är ett svek som jag aldrig kan förlåta.Detta kommer att hamna i historieböckerna framöver. Tänk att bli gratulerad av Putin. Vilken skam.#inteminstatsminister
— Anette Nilsson (@AnetteSjobe) September 16, 2022

Rödgrön ilska över valet av Kristersson

Redaktionen — Mon, 17 Oct 2022 11:04:32 +0000

Med 176 röster mot 173 valde riksdagen idag Ulf Kristersson (M) till ny statsminister. Bland oppositionen var det dock inga glada miner och förlorarpartiernas ledare menar att Kristerssons regering nu för Sverige ”tillbaka till 30-talet”, går ”i samma riktning som Bolsonaro och Trump”, ökar klyftorna, och ”ger ett främlingsfientligt parti nycklarna till regeringskansliet”. Miljöpartiets Per Bolund menar att den nya regeringen är konservativ, nationalistisk och auktoritär och vill driva en ”omvänd Robin Hood-politik” där de mest utsatta grupperna som kommer att drabbas när Kristerssons regering vill skapa misstro och öka klyftorna. – Det är en politik som vill skapa otrygghet. Det finns ett parti som firar i dag, det vi har framför oss är en svag regering som sitter i knät på SD. – Sverige nu går i samma riktning som Bolsonaro och Trump, säger han vidare. Han får dock svar på tal av KD:s riksdagsledamot Magnus Jacobsson som pekar på att Miljöpartiet själva i högsta grad har bidragit till dagens otrygghet och utanförskap.

Per Bolund, MP som har bidragit till dagens otrygghet o utanförskap kritiserar just nu den inkommande regeringen för de brister som han själv har varit med o skapat.
— Magnus Jacobsson (@magnusjacobsson) October 17, 2022

Lena Hallengren (S) konstaterar att den M-ledda regeringen är ”en anmärkningsvärd konstruktion” – eftersom Sverigedemokraterna som är det största partiet i samarbetet, inte ingår i själva regeringen. – De ska utgöra en regering medan de största partiet står vid sidan och dikterar beslut, säger hon och tillägger att S kommer att vara i ”stenhård opposition” mot den nya regeringen. C-ledaren Annie Lööf var också mycket kritisk och valde, precis som många gånger tidigare, att fokusera på sitt SD-motstånd och varna för att M vill ge SD ”nycklarna till regeringskansliet”. – Dagens statsministeromröstning innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Aldrig tidigare har ett främlingsfientligt, nationalistiskt parti getts nycklarna till regeringskansliet. Vi röstar i dag om Jimmie Åkessons regering och politik som Ulf Kristersson är satt att genomföra, varnar hon.

Nooshi Dadgostar: "Vi har historiskt lyft människor ur fattigdom, gett arbete, byggt trygghetssystem och en urstark välfärd. Nu ska vi tillbaka till 30-talet där samhällsproblem reduceras till individuella defekter eller egenskaper".
— Vänsterpartiet (@vansterpartiet) October 17, 2022

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar går ännu längre och menar att den Kristersson-ledda regeringen kommer att föra Sverige ”tillbaka till 30-talet där samhällsproblem reduceras till individuella defekter eller egenskaper”. Hon menar också att den stora vinnaren är Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna som förväntas få igenom mycket av sin politik. – Åkesson måste ha krupit ner under ejderdunen på slottet efter att de förhandlat klart.

Klart: Ulf Kristersson blir Sveriges statsminister

Redaktionen — Mon, 17 Oct 2022 10:07:13 +0000

Förmiddagens omröstning i riksdagen bekräftade det som alla på förhand förväntade sig – Moderaternas partiledare Ulf Kristersson blir Sveriges 35:e statsminister. Under måndagsförmiddagen samlades riksdagsledamöterna i plenissalen för att rösta ja eller nej till Ulf Kristersson som ny statsminister. Eftersom de borgerliga partierna M, KD och L och stödpartiet SD har en en majoritet av riksdagens mandat (176) jämfört med 173 mandat för S, V, MP och C så tydde allting på förhand att Kristersson skulle väljas in. Så blev det också. Med 176 röster mot 173 valdes Kristersson till ny statsminister. På förhand spekulerades det i att två eller tre av Liberalernas mer kritiska ledamöter skulle gå emot partilinjen och rösta nej till M-ledaren för att protestera mot SD:s inflytande över den nya regeringen – men så blev det alltså inte. De nya ministrarna i den borgerliga regeringen förväntas presenteras imorgon – innan Kristersson officiellt presenteras som statsminister under ett särskilt regeringssammanträde på slottet, där kung Carl XVI Gustaf står som ordförande. Sedan tidigare står det klart att Sverigedemokraterna inte kommer att ingå i regeringen och således inte heller få några ministerposter. Däremot kommer regeringen att samarbeta tätt med SD och partiet får även ett eget samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet.

Och där har riksdagen, tack vare Sverigedemokraterna, röstat fram Ulf Kristersson som statsminister!
— Tobias Andersson (@SDTobbe) October 17, 2022

Tobias Andersson, nationell talesman för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna, konstaterar på Twitter att det var just Sverigedemokraterna som möjliggjorde den nya regeringen.

Sverige får ny regering genom ”Tidöavtalet”

Jan Sundstedt — Fri, 14 Oct 2022 11:50:23 +0000

Efter 33 dagars förhandlingar, möten och mangel står det nu klart att Sverige nästa vecka får en ny regering. Strax efter klockan 10 idag presenterade SD, M, KD och L det som döpts till Tidöavtalet, uppkallat efter slottet där lejonparten av regeringsförhandlingarna ägt rum. – Vi har enats om en överenskommelse som vi tycker är bra för Sverige, uttryckte Ulf Kristersson (M) i samband med presskonferensen. Det som såg ut att kunna bli en långbänk i paritet med 2018 års val blev i förmiddags klart. Det "blågula" blocket bestående av M, KD och L bildar regeringsunderlag med stöd av SD. Företrädare för konstellationen höll strax före lunchtid dels en gemensam och dels individuella presskonferenser där avtalet i huvudsak presenterades. – Det kommer att bli en trepartiregering med Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna, kommenterade Moderaternas partiledare och statsministerkandidat Ulf Kristersson. Förhandlingarna har enligt moderatledaren fokuserat kring sju samarbetsprojekt. Resultatet av förhandlingarna har fått epitetet "Tidöavtalet". – Vi har enats om en överenskommelse som vi tycker är bra för Sverige. Sverige har allvarliga problem. Vi har kriminaliteten, invandringen, energipolitiken, vårdköerna, oordningen i skolan och oro för landets ekonomi, säger Ulf Kristersson.

Samarbetsprojekt

Avtalet är på omkring 55 sidor där partierna har enats om sju stora "samarbetsprojekt". Dessa är i korthet: - Tillväxt och hushållsekonomi - Kriminalitet - Migration och integration - Klimat och energi - Skola - Hälso- och sjukvård - Demokrati och kultur

SD vinnare

Regeringen kommer att samarbeta med SD, som dessutom får ett eget samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet. – Vi hade gärna sett en majoritetsregering där vi ingått. Nu när vi inte ingår är det oerhört viktigt för oss att vi får en sakpolitisk överenskommelse, säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson under presskonferensen. Sverigedemokraterna kan i ett initialt skede ses som avtalets stora vinnare. Partiet får ett enormt stort inflytande på den kommande regeringen under Ulf Kristersson. Sverigedemokraterna har fått igenom en rad skärpningar på företrädesvis migrationsområdet. Begränsade rättigheter i asylprocessen, tillfälliga uppehållstillstånd som standard och kraftigt skärpta krav på medborgarskap var några av skärpningarna som presenterades. SD har även fått igenom sitt krav på en reviderad tandvårdsreform: "En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå ska de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort". Utöver detta har partiet redan erhållit andre vice talmansposten samt att Björn Söder utsetts till ordförande för den svenska delegationen av OSSE.

Busch markerar mot MP

– Vindkraften kommer vara en viktig del av energimixen men det kommer inte att vara basen, yttrade kristdemokraternas partiledare tydligt. En kommentar som kan ses som en kraftig markering gentemot Miljöpartiet. Under valrörelsen syntes Ebba Busch ofta i klinch med MP, som KD-ledaren anklagade för att ha "raserat Sveriges möjlighet till trygg energiförsörjning". Enligt Ebba Busch Thor avser den kommande regeringen att lägga fokus på utbyggnad av kärnkraften.

Johan Pehrson möjlig skolminister

En annan vinnare kan på sätt och vis anses vara Liberalerna med partiledare Johan Pehrson i spetsen. Han såg först till att hålla partiet kvar i Riksdagen och nu har man efter hårda förhandlingar fått igenom en plats i kommande regering. Johan Pehrson lovade under presskonferensen bland annat en ny friskolelag som ska förbjuda vinstuttag för alla friskolor som inte presenterar starka resultat. Många ser liberalernas partiledare som ny skolminister men om detta var Johan Pehrson idag förtegen.

A-kassan

På ekonomiområdet ska det tidigare utlovade bidragstaket införas. A-kassan kommer däremot att behållas på dagens nivå. Det sistnämnda är något som Ulf Kristersson anser vara en "entydig och djup förlust för Moderaterna". Att a-kassan tillsvidare enligt avtalet blir kvar på dagens nivåer är ännu en framgång för SD, som kraftfullt hållit fast vid detta under förhandlingarna. Klockan 11 på måndag väntas en statsministeromröstning ske i riksdagen. Innan dess ska förslaget bordläggas två gånger. Om Kristersson röstas igenom i riksdagen ska han avge sin regeringsförklaring vid klockan 9.30 dagen efter. Samma dag klockan 13 sker ett regeringsskifte i Stockholms slott. - I så fall har Sveriges 53:e regering tillträtt, säger talman Andreas Norlén.

Region Stockholm inskränkte anställdas yttrandefrihet under valrörelsen

Sofie — Thu, 29 Sep 2022 12:22:15 +0000

Inför valet tog region Stockholm fram instruktioner för hur medarbetare fick tala om partipolitik. I dessa hävdades bland annat att personal enbart får uttrycka sina politiska åsikter i egenskap av privatpersoner, inte som anställda, och att detta tydligt måste framgå. Instruktionerna till dessa riktlinjer är dock olagliga och det är inte tillåtet att begränsa en anställds yttrandefrihet på det viset. – Alla åtgärder som begränsar en enskild medarbetares yttrandefrihet är olagliga, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Region Stockholm tog fram riktlinjer för hur de anställda fick tala partipolitiskt inför valrörelsen under november 2021. Riktlinjerna beslutades i regionstyrelsens arbets- och personalutskott och undertecknades både av finansregionrådet Iréne Svenonius (M) och oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S). I ”instruktion för partipolitisk kommunikation inför valet 2022” står bland annat att läsa att alla medarbetare har en grundlagsskyddad frihet att uttrycka sina åsikter, om man gör det som privatperson. ”Om medarbetare medverkar i debatter och publicering som privatpersoner ska detta tydligt framgå, så att förväxling undviks med rollen som företrädare för regionen". Med partipolitisk kommunikation menas, enligt instruktionen, avseende ”sådan kommunikation som syftar till att påverka medborgarna att i det allmänna valet 2022 lägga sin röst på ett parti”. Dessa riktlinjer blir även extra tydliga när de sätts i bruk under en intervju SVT Stockholm hade med barnmorskan Maria Nordén Norman, som också är fackligt förtroendevald på Svenska barnmorskeförbundet. Intervjun skedde i samband med ett reportage angående missförhållandena i vården samt om huruvida vårdanställdas vittnesmål om personalbrist kan ha påverkat röstandet i regionvalet. Vid intervjun var kommunikationschefen Malin Pettersson från Södertälje sjukhus på plats och korrigerade barnmorskans svar angående en fråga om hur Nordén Norman tänkte inför röstningen. – Man får prata i egenskap av egen, men man får inte prata i egenskap av medarbetare, i politiken, påpekade Pettersson för barnmorskan, vars uppmaning fångades på film. Senare kontaktade även Petterson SVT för att be dem helt ta bort denna fråga från intervjun. – Frågan, ”hur tänkte du när du röstade”, vore bra för Maria om den inte kom med, säger Petterson och förklarar att man inom regionen tagit fram dessa riktlinjer. Hon (Maria Nordén Norman) representerar både sjukhuset och Barnmorskeförbundet. Vår inriktning är att vi ska vara helt partipolitik neutrala. Nordén Norman anser själv att det blir ”svårt att prata” om arbetsförhållanden när man måste anpassa sig till olika regler. – Om vi alltid ska riskera att kliva över olika regler när vi försöker förmedla problem vi upplever i våra arbetsförhållanden, då blir det svårt att prata. Det är att binda ris åt egen rygg för regionen, säger hon. [caption id="attachment_133263" align="alignnone" width="640"] Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk mot Region Stockholm. Foto: faksimil/Youtube[/caption] Däremot inskränker dessa riktlinjer de anställdas yttrandefrihet. Anställda har rätt att uttala sina åsikter kring både politik och arbetsförhållanden. Det är rent av olagligt att ta fram sådana riktlinjer, fastställer yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. – Man får helt enkelt inte skriva så. Alla åtgärder som begränsar en enskild medarbetares yttrandefrihet är olagliga, menar Funcke. Trots att det tydligt står i riktlinjerna menar ändå Sussanne Lundberg, förbundsjurist på fackliga LO-TCO Rättssskydd, att medarbetare inte behöver klargöra när man uttalar sig som privatperson. – Det behöver man inte göra. Du behöver inte alls tala om att du uttalar dig som privatperson, utan du har all rätt att uttala dig som anställd, säger Lundberg. Varken utskottets ordförande, finansregionråd Irene Svenonius (M) eller Aida Hadzialic (S) vill ställa upp på intervju om kritiken. Däremot skickar Svenonius pressekreterare ett sms till statskanalen där man menar att kritiken är en ”extremt allvarlig anklagelse”. ”Det är inte upp till dig eller mig att säga vad som är ett brott mot grundlagen utan ett fall för jurister. Allas grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet understryks i riktlinjerna som syftar till att skilja mellan vården och politiska partiers valkampanj”, skriver man.

Demokratins fel att S förlorade valet

Isac Boman — Mon, 26 Sep 2022 16:01:49 +0000

Hur kunde Socialdemokraterna med Magdalena Andersson i spetsen förlora valet och hur var det möjligt att Sverigedemokraterna blev näst största parti i riksdagen? Den frågan har många S-anknutna tyckare ställt sig efter valet. En populär förklaringsmodell i dessa kretsar verkar vara att ett ”hatets retorik” präglat valrörelsen och att det fokuserats alldeles för mycket på "manliga" hjärtefrågor – medan de "kvinnliga" ignorerats och kommit i skymundan - vilket i sin tur varit negativt för partiledare som Andersson, Lööf, Stenevi och Dadgostar. ”Experter” som TT har pratat med kallar rentav valet 2022 för en ”kamp om den manliga högerväljaren”. – Om man ska hårddra det lite grann så kan man säga att det har varit en manlig valrörelse, säger Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Kollegan Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet är inne på samma spår. – De traditionellt kvinnliga frågorna har inte fått samma genomslag. Det har varit väldigt lite debatt om jämställdhetsfrågor till exempel, säger hon. Statsvetaren Elin Wihlborg hävdar att Sverigedemokraternas hjärtefrågor som integration och brott och straff ”har dominerat valrörelsen” och att frågor om vård, skola, och omsorg ”inte har fått plats på den politiska agendan”. Även Daniel Poohl, vd för vänsterextrema Expo, stämmer in i narrativet och påstår krasst att ”valrörelsen handlat om frågor där SD profilerat sig” och Dagens Nyheters Amat Levin menar att såväl klimatkrisen som vården och bostadssituationen fått göra avkall under årets valrörelse - till förmån för SD:s hjärtefrågor. Detta efterhandskonstruerade narrativ är verkligen en sanning med modifikation. Om man konkret tittar på vilka frågor som svenska folket värderat högst inför valet blir det tydligt att de frågor som fått störst fokus inför valet också är de frågor som svenskarna i stort tycker är viktigast. Marco Nilsson, docent i statsvetenskap, konstaterade inför valet att lag och ordning är väljarnas viktigaste fråga inför valet – en fråga där SD också profilerat sig allra tydligast. En undersökning från SOM-institutet gav samma bild där det konstaterades att brottslighet är den viktigaste frågan för svenska folket, följt av sjukvården och invandring och integration. Även andra undersökningar har visat att lag och ordning varit en av de absolut viktigaste frågorna för Sveriges väljare, tillsammans med skolan, sjukvården och invandringen. I TV4:s slutdebatt diskuterades ämnena ekonomi, vinster i välfärden, miljön och gängbrottslighet. Skolan, klimatet, hushållsekonomi, vårdköer, välfärd, invandring, förbud mot vinstuttag och mäns våld mot kvinnor var de ämnen som diskuterades i Aftonbladets partiledardebatt den 17 augusti. Ekots stora debatt handlade om brottslighet, migration, klimatet, skolan, vården och lågkonjunkturen. SVT hade sex ämnen på agendan i sin slutdebatt; elpriser, klimatet, vården, skolan, segregationen och kriminaliteten. Den uppmärksamme läsaren kan notera att klimat och/eller miljö diskuterades i alla fyra partiledardebatter. Migration och brottslighet fick också stort utrymme, liksom klassiska välfärdsfrågor. Påståendet att ”mjuka frågor” ignorerats under valet är uppenbarligen forcerat. Mycket kan sägas om det demokratiska underskottet i Sverige, som exempelvis att techjättarna tillåts utöva omfattande valpåverkan. Hur man än vänder och vrider på saken är det dock svårt att komma till någon annan slutsats än att valdebatterna präglats av de frågor som svenskarna enligt undersökningar uppfattar som allra viktigast. Det faktum att SD profilerat sig med den tydligaste positionen i dessa frågor kan knappast någon annan än de förlorande partierna själva bära skulden för. Isac Boman