USA:s krig i Mellanöstern – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 03 Sep 2026 17:01:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg USA:s krig i Mellanöstern – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop https://nyadagbladet.se/utrikes/kvinnor-barn-dodade-amerikansk-robotattack-iranskt-brollop/ Thu, 03 Sep 2026 14:45:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239276 En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades. Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster. Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna. — Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television. Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem. — USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC. President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran. Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar. Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade. Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.]]> USA attackerar återigen Iran – Teheran svarar mot amerikanska baser https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-aterupptog-attackerna-iran-larak/ Mon, 31 Aug 2026 11:39:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238995 Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien. En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet. Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna. Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades. Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen". Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom. Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador. Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten. Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet. Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran. Brentoljan steg omkring två procent till närmare 90 dollar per fat under måndagsmorgonen. Fartygsspårningsdata visade samtidigt att endast omkring fem handelsfartyg om dagen passerade sundet under helgen. Genom Hormuzsundet gick före kriget omkring en femtedel av världens oljetransporter. Varje nytt anfall eller minhot påverkar därför rederier, försäkringsbolag och energimarknader långt utanför regionen.]]> Irananknutna hackare stängde brittiskt kraftverk i fyra dagar https://nyadagbladet.se/utrikes/irananknutna-hackare-stangde-brittiskt-kraftverk-fyra-dagar/ Tue, 25 Aug 2026 17:13:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238282 Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång. Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC rapporterar att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran. Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.

Den drabbade anläggningen hålls hemlig

Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång. Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.

Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad

Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli varnade CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer. Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch rapporterar att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran. Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.

AI sänker tröskeln för angrepp

Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar. Storbritanniens NCSC bedömde i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.]]> Donald Trump utlyser ”ekonomisk D-dag” mot Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-ekonomisk-d-dag-iran/ Thu, 20 Aug 2026 12:20:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238075 USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln. Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen. Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse. Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag. Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.

Hotar iranska handelspartner

Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran. Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka. Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran. [caption id="attachment_224866" align="alignnone" width="640"]Hormuzsundet Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.[/caption] Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader. Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet. USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer. Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.]]> CNN: USA:s högste general söker väg ut ur Iran-kriget https://nyadagbladet.se/utrikes/cnn-usa-general-soker-vag-ut-iran-kriget/ Sun, 09 Aug 2026 12:25:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236779 WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran. Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn. Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna. CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd". Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran. Motståndet bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar. En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen. Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.]]> Uppgifter: USA:s markbaserade långdistansrobotar nära uttömda https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-usa-langdistansrobotar-uttomda/ Wed, 05 Aug 2026 08:24:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236531 USA:s armé uppges ha förbrukat merparten av sina ATACMS- och PrSM-robotar under kriget mot Iran. Uppgifter från personer med insyn i lagerdata pekar mot hårt pressade lager och begränsad militär handlingsfrihet vid nya kriser. USA:s armé har enligt Reuters gjort av med merparten av sitt globala lager av markbaserade precisionsrobotar av typerna ATACMS och PrSM. Två personer med insyn i lageruppgifterna säger till nyhetsbyrån att i stort sett samtliga robotar av typerna har förbrukats under krigets fem månader. ATACMS är en armérobot med lång räckvidd som avfyras från bland annat HIMARS-system. PrSM är efterföljaren med längre räckvidd. Vapnen möjliggör angrepp på avstånd och minskar behovet av att sända bemannade stridsflygplan mot luftförsvarade mål. Några siffror på återstående robotar har inte offentliggjorts, men Reuters beskriver samtidigt hur USA:s centralkommando CENTCOM har fyllt på med robotar från andra amerikanska lager runt om i världen. Påfyllningen visar att uppgifterna inte omfattar hela USA:s arsenal av långräckviddiga vapen, men att arméns ATACMS- och PrSM-lager har pressats hårt. [caption id="attachment_142860" align="alignnone" width="640"] Arméroboten ATACMS kan avfyras från bland annat HIMARS-systemet. Foto: US Army[/caption]

Flera robotlager har pressats

Även andra robotlager uppges ha minskat. Reuters rapporterar en förbrukning av något mindre än hälften av USA:s Tomahawkrobotar sedan krigsutbrottet, men skriver att siffran saknar oberoende verifiering. Tankesmedjan CSIS bedömer dock att USA fortfarande har robotar nog att fortsätta striderna i Mellanöstern. Minskade lager kan ändå begränsa USA:s handlingsutrymme vid en större konflikt, som till exempel i Stilla havsregionen. Pentagon avvisar emellertid bilden av en uttömd arsenal, och försvarshögkvarterets talesman Sean Parnell säger att USA har förmågor för presidentens operationer och ett djupt lager som ska skydda landets intressen.]]> Greene: ”Trump har förrått oss alla” https://nyadagbladet.se/utrikes/greene-trump-har-forratt-oss-alla-ny-rorelse/ Sun, 02 Aug 2026 07:46:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236239 Marjorie Taylor Greene har samlat flera tidigare Trumpallierade och förklarar att en ny America First-rörelse har börjat. I gruppen finns bland andra Tucker Carlson, Thomas Massie och Joe Kent, som samtliga har vänt sig mot president Donald Trump med anledning av kriget mot Iran. Den tidigare kongressledamoten från Georgia publicerade på lördagen en bild från sammankomsten. Runt bordet sitter, utöver Greene, medieprofilen Tucker Carlson, kongressledamoten Thomas Massie och Joe Kent, som i mars avgick som chef för USA:s nationella antiterrorcentrum. Även Greenes make Brian Glenn samt Carolyn Massie och Heather Kent syns på bilden. ”Vi sade inga fler utländska krig och vi menade det”, skriver Greene. Hon anklagar Trump för att ha förrått sina tidigare anhängare och säger att rörelsen ska vara till för amerikaner ”till höger, vänster och i mitten”.

Har öppnat för ett tredje parti

Sammankomsten kommer efter att både Greene och Carlson offentligt har talat om att utmana USA:s två etablerade partier. I en intervju med Piers Morgan den 30 juni sade Greene att en grupp profiler från både höger och vänster skulle kunna bilda ett parti med amerikanska intressen i centrum. Carlson gick längre i en intervju med Columbia Journalism Review i juli. ”Det kommer att bli ett tredje parti, och jag ska göra allt jag kan för att få det till stånd”, sade han. Något partinamn, program eller någon formell organisation har dock ännu inte presenterats. Greenes besked gäller än så länge en ”rörelse”, inte ett registrerat parti.

Iran-kriget förenar gruppen

Den gemensamma nämnaren är motståndet mot USA:s krig med Iran. Greene har under en längre tid anklagat Trump för att överge löftet om att avsluta amerikansk inblandning i utländska krig. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur hon beskrev presidentens linje som ett svek mot MAGA-rörelsens ideal. Kent lämnade Trumpadministrationen den 17 mars. I sitt avskedsbrev skrev han att han inte med gott samvete kunde stödja kriget. Han hävdade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot mot USA och uppmanade presidenten att ändra kurs. Massie förlorade i maj Republikanernas primärval i Kentucky mot den Trump-stödde Ed Gallrein. Han sitter dock kvar i representanthuset mandatperioden ut. Valförlusten följde efter hans kritik mot kriget och hans krav på att Epstein-dokumenten skulle offentliggöras. Carlson beskrev då resultatet som ett tecken på att MAGA-koalitionen höll på att splittras. Trump har i sin tur försvarat kriget med att det är nödvändigt för att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Han har också gått till hårda personangrepp mot flera av de tidigare allierade som kritiserat honom. Den nya samlingen visar att missnöjet nu har fått en mer organiserad offentlig form. Det återstår däremot att se om gruppen försöker bygga ett parti inför mellanårsvalet eller fortsätter som en lös politisk rörelse utanför Republikanerna.]]> Pentagons uppgifter: Över 200 amerikanska soldater skadade i nya strider med Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanska-soldater-skadade-iran-strider/ Mon, 27 Jul 2026 11:27:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235923 WASHINGTON (Xinhua) -- Fyra amerikanska militärer har dödats och ytterligare 207 skadats sedan USA:s militär återupptog striderna mot Iran i juli, enligt förluststatistik som USA:s försvarsdepartement uppdaterade på söndagen. Enligt Pentagons databas Defense Casualty Analysis System har den amerikanska militäroperationen "Epic Fury" mot Iran hittills lett till att 14 amerikanska militärpersoner dödats och 417 skadats. Databasen har nyligen fått en ny uppföljningskategori kallad "Overseas Operations", som separat sammanställer amerikanska militära förluster sedan den 7 juli. Där anges fyra döda och 207 skadade. Den nya kategorin redovisar dock endast namnen på de döda och ger inga närmare uppgifter om när, var eller hur förlusterna uppkom. Samtliga fyra dödsfall har bekräftats höra till den nya konfliktomgången mellan USA och Iran, men försvarsdepartementet har ännu inte bekräftat att alla skadade har samband med konflikten. Enligt amerikansk lag får presidenten i regel inte sätta in amerikanska styrkor i strid i mer än 60 dagar utan kongressens godkännande. Trumpadministrationen skrev den 10 juli till kongressen att Irans attack mot tre handelsfartyg i Hormuzsundet den 7 juli bröt mot en tidigare vapenvileuppgörelse. Vita huset utgick därför från den 7 juli som startdatum för en ny konfliktomgång.]]> Uppgifter: Iranavtal omfattar investeringsfond på 300 miljarder dollar https://nyadagbladet.se/utrikes/iranavtal-fond-300-miljarder-dollar/ Thu, 18 Jun 2026 11:57:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233563 Det framväxande avtalet mellan USA och Iran uppges innehålla en privat investeringsfond på 300 miljarder dollar. Upplägget beskrivs som ett sätt att locka Iran till en slutlig uppgörelse – men utan att USA betalar skadestånd för krigets förstörelse. Mer än hälften av fondens planerade kapital är redan utlovat, uppger en källa med direkt insyn i förhandlingarna för Reuters. Uppgiften återges även av The Business Standard. Fonden ska enligt uppgifterna inte bestå av amerikanska offentliga pengar, bidrag eller formella skadestånd, utan av privat kapital. Uppgifterna kommer efter att Washington och Teheran sagt sig ha enats om ett ramverk för att få slut på kriget, häva den amerikanska blockaden av Iran och åter öppna Hormuzsundet. Ett samförståndsavtal väntas ge parterna 60 dagar för fortsatta förhandlingar om kärnprogrammet, sanktionerna, regional säkerhet och de ekonomiska delarna av uppgörelsen. Fonden, som uppges kunna få namnet Reconstruction and Development Fund, blir enligt Reuters först aktuell om ett slutligt avtal skrivs under. Under de kommande 60 dagarna ska fondadministratörer, iranska företrädare och investerare i så fall kartlägga projekt och sektorer.

Privat kapital i stället för skadestånd

Teheran ska enligt en iransk källa först ha krävt 400 miljarder dollar i ersättning från USA för krigsskador. Ett krav som Washington enligt uppgifter avvisade. Den nya fondmodellen framstår därmed som ett politiskt mellanting: Iran erbjuds tillgång till mycket stora investeringar, samtidigt som Trumpadministrationen kan säga att amerikanska skattebetalare inte finansierar återuppbyggnaden. President Donald Trump betonade vid G7-mötet i Frankrike att USA inte skjuter till pengar: — Vi investerar inte, vi bidrar inte med så mycket som tio cent. Investeringarna uppges omfatta energi, logistik, tillverkning och transport. Bolag från bland annat USA, Gulfstaterna, Sydkorea, Japan, Singapore och Malaysia har nämnts som möjliga deltagare, men någon fullständig lista över investerare har inte offentliggjorts.

Kräver iranska eftergifter

USA:s vicepresident JD Vance har tidigare sagt att Iran skulle kunna få tillgång till en fond på 300 miljarder dollar om landet uppfyller sina åtaganden i ett fredsavtal. Han uppger för CBS att villkoren bland annat gäller att Iran ska avveckla sitt lager av anrikat material, tillåta regelbundna inspektioner och avstå från att utveckla kärnvapen. USA:s linje är därmed att fonden inte utgör en belöning, utan är ett villkorat ekonomiskt styrmedel. För Iran kan den samtidigt bli en väg till kapital och återuppbyggnad efter månader av krig, blockad och skador på infrastrukturen. Reuters uppger att fonden är fristående från förhandlingarna om sanktionslättnader och Irans frysta statliga tillgångar utomlands. Därmed kan uppgörelsen komma att bestå av flera parallella spår: ett säkerhetspolitiskt, ett kärntekniskt och ett ekonomiskt. Ännu återstår centrala detaljer. Det slutliga avtalet är inte undertecknat, och både amerikanska och iranska företrädare har redan beskrivit delar av ramverket på olika sätt. Särskilt tolkningen av läget i Hormuzsundet har pekats ut som en tvistefråga.]]> Republikansk vrede mot Trumps Iranavtal: ”Värsta misstaget på årtionden” https://nyadagbladet.se/utrikes/republikansk-vrede-mot-trumps-iranavtal/ Thu, 18 Jun 2026 08:53:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233608 Donald Trumps uppgörelse med Iran väcker stark oro i det egna partiet. Flera republikanska senatorer kräver att få se avtalstexten, medan senatorn Bill Cassidy beskriver uppgörelsen som "det värsta utrikespolitiska misstaget på årtionden". USA:s uppgörelse med Iran har på kort tid gått från diplomatiskt genombrott till inrikespolitisk stridsfråga i Washington. Ett flertal republikanska senatorer ovanligt skarp kritik mot Vita huset. Kritiken gäller både avtalets innehåll och att kongressen inte fått se hela texten. Avtalet ska enligt rapporteringen stoppa de militära striderna, öppna Hormuzsundet och skapa ett 60 dagar långt förhandlingsfönster för en bredare uppgörelse om Irans kärnenergiprogram och sanktioner. Vita huset har beskrivit uppgörelsen som ett stort framsteg, men flera republikaner varnar för att Iran kan ha pressat fram långtgående eftergifter. Senator Bill Cassidy från Louisiana går längst i sin kritik, då han beskriver avtalet som ett historiskt bakslag för USA. Han hävdar också att Iran nu får möjlighet att bygga ny infrastruktur samtidigt som sanktioner lättas och amerikanska liv gått förlorade under konflikten.

Kräver att få se texten

Även republikaner som inte vill avfärda uppgörelsen kräver nu svar från Vita huset. Reuters rapporterar att ledamöter från båda partierna säger sig ha hållits i mörker om avtalets exakta innehåll. Senatens republikanske ledare John Thune säger att partiet försöker få fram texten. Senator Thom Tillis ifrågasätter hur kongressen ska kunna bedöma ett avtal som inte lagts fram. Flera ledande republikaner vill också veta vilka eftergifter Iran får, hur avtalet ska kontrolleras och om Trumpadministrationen planerar att lätta på sanktioner innan kongressen fått säga sitt. Senator Lindsey Graham, en av de mest Iran-kritiska republikanerna, uttryckte först oro över att Washington och Teheran verkade beskriva avtalet på olika sätt. Efter samtal med Trumps sändebud Steve Witkoff mildrade Graham tonen, men han betonade fortfarande att ett slutligt avtal måste kunna kontrolleras.

Påminner om Obama-striden

Striden är känslig för Republikanerna. Partiet byggde under många år sin utrikespolitiska profil på hårt motstånd mot Barack Obamas kärnenergiavtal med Iran 2015. Nu försvarar Trump en egen uppgörelse med Teheran, samtidigt som kritiker i det egna partiet hävdar att den kan vara svagare än det avtal Republikanerna en gång fördömde. Senator Ted Cruz säger enligt The Guardian att de offentliga uppgifterna tyder på att presidenten får dåliga råd.
"Historien lär oss att det är en dålig idé att ge miljarder dollar till teokratiska galningar som vill mörda oss", säger Cruz.
Trump har samtidigt varnat Iran för att avtalet inte innebär någon fri lejd. Enligt CBS News har presidenten sagt att USA kan återgå till militära angrepp om Teheran inte följer uppgörelsen. Avtalet fungerar därmed inte bara som ett försök att stoppa ett krig i Mellanöstern. Uppgörelsen har också öppnat en ny konflikt i Washington: mellan Trumps vilja att framställa sig som fredsmäklare och den republikanska falang som ser varje eftergift till Iran som en kapitulation.]]>