Teknokratins framfart – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 02 Jan 2026 14:44:42 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Teknokratins framfart – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Basel och den osynliga finansmakten https://nyadagbladet.se/analys/basel-och-den-osynliga-finansmakten/ Sat, 03 Jan 2026 09:43:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219163 Från nationella centralbanker till global samordning När centralbanker etablerades under tidigt 1900-tal motiverades de med behovet av stabilitet: att dämpa finanspanik, hantera inflation, säkra banksystemet och stå ”oberoende” från kortsiktig partipolitik. Det var en reaktion på 1800-talets ofta kaotiska bankkriser och valutasammanbrott. Men när handeln, kapitalflödena och bankernas internationella verksamhet växte exponentiellt under mellankrigstiden, uppstod ett nytt problem: nationella beslut fick globala konsekvenser. En räntehöjning i USA kunde utlösa kapitalflykt från Latinamerika. En bankkris i Wien kunde sprida panik till Berlin och Paris. Valutakurser blev alltmer sammanlänkade, och betalningssystem började bero av varandra. Centralbanker insåg att deras autonomi blev både styrka och sårbarhet – om de inte samordnade sig. De behövde ett forum där de kunde samordna krishantering vid systemhot, dela information om systemrisker, enas om gemensamma standarder för kapitaltäckning, likviditet och tillsyn, och agera gemensamt när marknaderna skakades av panik. Ur detta behov föddes BIS – inte som en folkvald institution, inte som en del av FN eller något annat internationellt politiskt ramverk. Den blev i stället ett teknokratiskt nav, byggt för diskretion, kontinuitet och professionell samverkan mellan centralbanker. En institution med enormt inflytande – men med medvetet låg synlighet.

BIS föds ur krigsskadestånd – men får en större roll

BIS grundades formellt 1930, i samband med den så kallade Young-planen, som skulle omforma Tysklands krigsskadebetalningar efter första världskriget. Bankens första uppdrag var konkret och administrativt: att underlätta betalningarna och fungera som en mellanledare mellan Tyskland och de allierade makterna. Men redan inom några år kollapsade det ekonomiska underlaget för dessa avtal. Stora depressionen slog till med full kraft, och 1932 suspenderades alla reparationer vid Lausanne-konferensen. BIS stod plötsligt utan sitt ursprungliga mandat. Ändå lades banken inte ned. Ledningen valde i stället att omdefiniera bankens existensberättigande. Man såg möjligheten att bli mer än ett tillfälligt betalningsorgan – att bli en permanent mötesplats för centralbanker, en plats där man kunde träffas, utbyta synpunkter och planera utan press från medier, parlament eller allmänheten. Det var en medveten strategisk vändpunkt. För att modellen skulle fungera på lång sikt krävdes en särskild konstruktion – inte bara administrativ, utan juridisk, politisk och symbolisk.

En bank bortom politiken – med immunitet och exterritorialitet

BIS är inte som andra internationella organisationer. Internationella valutafonden och Världsbanken är knutna till regeringar, finansieras av medlemsstater och måste rapportera till politiska organ. BIS är i grunden en privat bank, ägd av sina medlemscentralbanker, och konstruerad för att stå så långt borta från offentlig och demokratisk kontroll som möjligt. Redan i bankens stadgar från 1930 lades grunden för detta ovanliga privilegiesystem. Genom internationella avtal – först med Schweiz, senare med andra stater – fick BIS full juridisk immunitet, skyddade arkiv, befrielse från beskattning och skydd mot ingripanden från polis, tull och andra myndigheter. Bankens huvudbyggnad i Basel har i praktiken exterritorial status och fungerar som en suverän enklav mitt i en demokrati. I praktiken innebär detta att BIS kan fungera som en skyddad zon för global finansförvaltning. Kritiker har beskrivit banken som ett slags stat utan medborgare, där enorma kapitalrörelser och avgörande policybeslut hanteras utan de kontrollmekanismer som normalt gäller i en rättsstat. Denna konstruktion var ingen tillfällighet. Ledande centralbankirer som Montagu Norman vid Bank of England och Hjalmar Schacht vid Reichsbank delade en djup misstro mot politiker, som de uppfattade som kortsiktiga och benägna att offra ekonomisk stabilitet för valmässiga vinster. Enligt deras världsbild skulle penningpolitik hanteras av teknokrater – utbildade, erfarna och oberoende av folkliga krav. BIS blev den institutionella manifestationen av denna idé: att pengar och kredit ska styras i en professionell, sluten sfär, bortom folkets röst.

The Tower of Basel – banken som ”inte kunde dö”

Den undersökande journalisten och historikern Adam LeBor har i sin bok Tower of Basel (2013) kartlagt bankens historia genom omfattande arkivstudier, intervjuer och dokumentanalys. Hans genomgående tematiska tråd är fascinerande: hur BIS gång på gång överlevde händelser som borde ha lett till dess försvinnande – och varje gång kom ut starkare. LeBor visar att centralbanker aldrig varit helt ”opolitiska”, trots sina självprofilerade teknokratiska ideal. Tvärtom: penningpolitik, krig, geopolitik och ekonomisk makt har länge varit sammanflätade. Centralbankers beslut avgör inte bara räntor – de avgör vilka stater som får låna till rimliga villkor, vilka valutor som överlever spekulationer, vilka banker som räddas vid kriser – och vilka samhällen som slutligen får bära kostnaderna. [caption id="attachment_219179" align="alignnone" width="333"] Bank for International Settlements i Basel, Schweiz. Foto: Taxiarchos228[/caption] En central del av LeBors analys är hur BIS aktivt byggde sin egen immunitet som en skyddsmur – mot insyn, men också mot ansvarsutkrävande. Sekretessen är inte en bieffekt; den är en medveten designprincip för att möjliggöra fritt utbyte av känslig information – men också för att dölja beslut som kan vara kontroversiella eller moraliskt tvetydiga.

BIS under andra världskriget – kontinuitet före moral

Ett av de mest kontroversiella kapitlen i BIS historia utspelar sig under andra världskriget, en tid då världen var delad i total krigföring, etnisk utrotning och ideologisk splittring. Och ändå fortsatte BIS att fungera. LeBor dokumenterar hur banken höll styrelsemöten även under krigets mest intensiva faser, fortsatte sina finansiella operationer utan avbrott, hanterade transaktioner där nazityska guldreserver och tillgångar figurerade – inklusive guld från ockuperade länder och möjligen från koncentrationslägeroffer – och upprätthöll ett strikt ”professionellt” förhållningssätt där juridisk neutralitet ställdes högre än moralisk bedömning. Försvarare har i efterhand hävdat att BIS bara var en teknisk infrastruktur, ett slags ”betalningskanal” som behövdes för att undvika total systemkollaps. Man ville bevara en miniminivå av finansiell samverkan även mellan fiender, för framtida återuppbyggnad. Kritiker menar att neutraliteten blev en form av medskyldighet. Genom att låta tyska tillgångar cirkulera och acceptera naziregimens transaktioner legitimerade BIS i praktiken regimens ekonomiska makt och möjliggjorde fortsatt finansiering av kriget. Efter kriget var kritiken så stark att det vid Bretton Woods-konferensen 1944 fattades ett formellt beslut: BIS skulle avvecklas ”så snart som möjligt”. Men trots den politiska viljan fanns ett starkt, tyst men bestämt motstånd från centralbankskåren. De behövde BIS som mötesplats, arkiv och garant för kontinuitet. Den politiska viljan bröts av den teknokratiska nödvändigheten, vilket säger något avgörande om BIS verkliga position: även när världens ledare ville begrava banken, fanns det en maktstruktur som höll den vid liv – en struktur som inte står till svars inför väljare.

Efterkrigstiden – från skandal till maktcentrum

Efter kriget inledde BIS en långsam, men bestämd, återuppbyggnad av sin legitimitet. Genom att positionera sig som en neutral samarbetsplattform för europeisk återuppbyggnad lyckades banken gradvis återvinna förtroende – inte från allmänheten, utan från finansministrar och centralbankschefer. Under de följande decennierna stärktes BIS roll på tre avgörande områden. För det första blev banken en diskret mötesplats, en klubb där centralbankschefer träffades regelbundet, ofta i hemlighet och under Chatham House-regler, vilket innebar att inga citat eller protokoll spreds. Här byggdes förtroende och här formades gemensam policy i embryo. För det andra utvecklade BIS standarder som alla banker och stater i praktiken måste följa. Det mest kända exemplet är Baselkommittén för banktillsyn, bildad 1974 efter kollapsen av den tyska banken Herstatt. Kommittén, som inte ens har formell rättslig status, har producerat Basel I 1988, Basel II 2004 och Basel III 2010, regler som definierar hur mycket kapital banker måste ha för att motstå kriser. Även om dessa regler inte är lagar i traditionell mening fungerar de som de facto-lagar. Banker och stater som avviker riskerar finansiell isolering, sämre kreditbetyg, högre lånekostnader och förlust av internationellt förtroende. Att vägra Basel är att utsätta sig för marknadens straff. För det tredje fungerar BIS som koordinator vid kriser. När systemet skakas blir banken en oersättlig plattform där centralbanker kan dela information, organisera swap-avtal och koordinera räddningsinsatser utan att behöva informera sina regeringar i förväg. Exempelvis under Latinamerikakrisen på 1980-talet, asiatkrisen 1997 och särskilt finanskrisen 2008 fungerade BIS som ett slags ”kommandocentral”. Det är här BIS får sin moderna, djupt strukturella makt: inte genom att utöva direkt politisk kontroll, utan genom att sätta standarder som hela systemet anpassar sig till – ofta utan att allmänheten ens är medveten om att valet fanns.

När teknokrati ersätter politik - demokratins glapp

Det är frestande att tro att demokrati främst avgörs i vallokalerna, i parlamenten och i debatterna. Men i praktiken avgörs mycket av samhällets riktning på en annan nivå: genom kreditvillkor, räntor, penningmängd och bankregler. När dessa beslut systematiskt flyttas från folkvalda organ till teknokratiska nätverk utan insyn uppstår ett glapp mellan makt och ansvar. Politiska beslut om bostadsbyggande kan bli meningslösa om räntorna sätts så högt att ingen kan ta lån. Arbetsmarknadspolitik undergrävs om penningpolitiken skapar lågkonjunktur för att bekämpa inflation, trots att arbetslösheten är det akuta problemet. Välfärdsutgifters hållbarhet avgörs inte bara av skatteintäkter, utan av hur mycket staten måste betala i ränta på sin skuld – en fråga som i stigande grad hanteras av centralbanker, inte finansministrar. BIS blir då inte bara en mötesplats – den blir ett nav i en global teknokratisk ordning. Ett litet antal icke-folkvalda personer, knutna till institutioner utan demokratisk grund eller insyn, får oproportionerligt inflytande över miljarder människors ekonomiska liv. Deras beslut sätter priset på pengar, avgör tillgången till kredit, bestämmer vilka banker som överlever kriser och vilka som offras, och påverkar därmed bostadsmarknad, löner, arbetslöshet, inflation och staters handlingsutrymme. På den nivån är det inte längre en teknisk detalj – det är samhällsstyrning. När denna styrning sker via institutioner och forum som i praktiken är skyddade från insyn, politisk prövning och ansvarsutkrävande, skapas en maktordning där kontrollen flyttas uppåt och bort från medborgarna. Demokratin reduceras till att hantera konsekvenserna av beslut som redan fattats någon annanstans – i rum där ingen behöver stå till svars i efterhand. Det är just därför konstruktionen är problemet: den gör den ekonomiska makten både enorm och i praktiken oåtkomlig. Den byter ut offentlig konflikt, öppen argumentation och politisk kompromiss mot intern samordning, expertkonsensus och slutna riktlinjer. Resultatet blir en ekonomi som allt mer fungerar som en zon där demokratin inte når – inte för att den förbjuds, utan för att den kringgås.

Från BIS till euron - Europas monetära framtid formas i Basel

Ett av de tydligaste exemplen på BIS roll som ”osynlig infrastruktur” är utvecklingen av det europeiska valutasamarbetet och till slut euron. Redan på 1960- och 70-talen samlades centralbanker i Basel för att diskutera fasta växelkurser mellan europeiska valutor, stabilitetsmekanismer vid valutaspekulation, gemensamma krav på kapital och likviditet, samt former för centralbankssamverkan över nationsgränser. Det europeiska monetära systemet (EMS), startat 1979, fungerade som ett slags testlaboratorium. Här kunde man experimentera med växelkurssamarbete utan att behöva driva igenom det i nationella parlament. När kriser kom – som valutakrisen 1992, då spekulanter som George Soros bröt det brittiska pundets växelkurstak – användes krisen som argument för djupare integration. Om systemet var så sårbart, sa man, behövdes en gemensam valuta. Nästa steg blev Europeiska monetära institutet 1994, vilket sedan utvecklades till Europeiska centralbanken (ECB) – en institution med starka paralleller till BIS-modellen: oberoende från regeringar, beslut fattas av teknokrater, möten hålls stängda och transparens är begränsad. När euron infördes på 1990-talet framstod den som ett politiskt projekt, men grundidéerna, strukturerna och normerna hade förhandlats och formats långt tidigare – i mötesrummen i Basel. För den som ville se fanns en kontinuitet från BIS:s teknokratiska kultur till ECB:s oberoende design. Skillnaden var bara att ECB numera hade direkt makt över hundratals miljoner människors vardagsekonomi, medan BIS fortfarande verkade i skuggorna.

Kriser som katalysator – när centralbankerna växer

Ett återkommande mönster i BIS historia är hur kriser fungerar som katalysatorer för maktutvidgning. När systemet hotas – av bankkollaps, kreditstopp eller valutapanik – uppstår ett starkt argument: beslut måste fattas snabbt. Politiska processer upplevs som långsamma, ideologiskt laddade och splittrade. Centralbanker kan däremot agera direkt, tekniskt och i samordning. LeBor beskriver detta inte som en sammansvärjning, utan som ett strukturellt mönster: centralbankers samarbete fördjupas när nationella politiska system försvagas eller tappar trovärdighet. Detta mönster upprepas i modern tid. Under finanskrisen 2008 ledde räddningspaket, kvantitativa lindringar och centralbankernas obegränsade obligationsköp till snabba beslut utan parlamentarisk godkännande. Under pandemin 2020 följde ännu större ingripanden, med direkt stöd till företag, kreditgarantier och koordinerade räntesänkningar – återigen utan regeringars föregående beslut. Geopolitisk splittring, energikris och inflation har ytterligare ökat pressen på centralbanker att agera som stöttepelare genom att höja räntor, stärka valutor och trygga betalningssystem i en tid av osäkerhet. Oavsett kris återkommer samma logik: centralbankerna kliver fram, samarbetet intensifieras och mandatet växer. När krisen passerat rullas maktförskjutningen sällan tillbaka. Räddningsmekanismerna blir permanenta, och undantagstillståndet blir normalt.

BIS i den digitala eran – från bankstandarder till programmerbara pengar

Under de senaste åren har BIS fått en allt mer central roll i utvecklingen av digitala valutor. Genom sitt så kallade Innovation Hub samordnar banken projekt där centralbanker världen över testar och utvecklar digitala centralbankspengar, ofta kallade CBDC. Officiellt beskrivs satsningarna som ett sätt att modernisera betalningssystemen, göra transaktioner snabbare, säkrare och mer effektiva. Men utvecklingen väcker också frågor om makt, kontroll och individens ekonomiska frihet. Till skillnad från kontanter är digitala centralbankspengar fullt spårbara och programmerbara. Det innebär att varje transaktion kan registreras, analyseras och i vissa fall begränsas. Pengar kan förses med regler för var de får användas, hur länge de är giltiga eller vem som har rätt att ta emot dem. Detta markerar ett historiskt skifte. För första gången får stater, via sina centralbanker, teknisk möjlighet att utöva direkt kontroll över hur pengar används på individnivå. BIS spelar en nyckelroll genom att samordna standarder, tekniska lösningar och regelverk för hur framtidens digitala valutor ska fungera. Målet är interoperabilitet, så att olika länders system kan samverka sömlöst. I praktiken fungerar BIS som arkitekt för ett nytt globalt finansiellt ramverk. När betalningssystemen blir digitala och centraliserade flyttas kontrollen från medborgare och marknader till teknokratiska institutioner. Det som tidigare var ekonomisk frihet blir villkorad tillgång och beroende av regler som beslutas långt bort från offentlig insyn. Förespråkare menar att digitala valutor kan motverka penningtvätt, skatteflykt och ekonomisk brottslighet, men samma system kan användas för övervakning, politisk styrning och social kontroll. BIS blir navet där framtidens globala penningsystem formas, och beslut som fattas i slutna mötesrum i Basel påverkar vardagen för miljarder människor utan deras medverkan.

En institution som kräver granskning

I dag framstår Bank for International Settlements som en institution vars inflytande vida överstiger dess synlighet. Beslut som påverkar räntor, bankregler, krishantering och framtidens digitala pengar diskuteras i nätverk där offentlig insyn och ansvarsutkrävande är obefintliga. Samtidigt är BIS medvetet konstruerad för att stå utanför de offentliga och demokratiska mekanismer som annars omgärdar statlig makt. Möten hålls bakom stängda dörrar. Dokument skyddas av immunitet. Och den politiska diskussionen om bankens roll är ofta lika frånvarande som den är viktig - trots att konsekvenserna i praktiken märks i allt från din bolåneränta och din pension till frågan om du får betala med kontanter. När institutioner som styr pengar, kredit och ekonomisk stabilitet gör det bortom offentlig insyn, uppstår ett glapp. Ett glapp mellan makt och demokrati. Och detta glapp tenderar att växa - i kriser, ja - men framför allt i den digitala övergången, där pengarnas natur själv omdefinieras. Det är en utmaning som inte kan lämnas till teknokrater ensamma. Den kräver granskande journalistik, kritisk historiebehandling, akademisk forskning - och framför allt: en seriös, öppen offentlig debatt. För om vi inte diskuterar vem som styr pengarna, kommer vi att vakna upp i en värld där vi inte längre styr någonting.   Reza Nasouri]]> Massprotester i London mot obligatoriskt digitalt ID https://nyadagbladet.se/utrikes/massprotester-i-london-mot-obligatoriskt-digitalt-id/ Sun, 19 Oct 2025 10:28:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215373 Tusentals demonstranter marscherade genom centrala London på lördagen för att protestera mot den brittiska regeringens planer på att införa obligatoriskt digitalt ID. Systemet ska enligt planerna träda i kraft 2029 och bli obligatoriskt för alla som arbetar i Storbritannien. Under stränga polisrestriktioner tågade demonstranterna från Marble Arch till Whitehall på lördagseftermiddagen, ropande slagord och viftande med banderoller mot det kommande ID-systemet som beskrivits som något hämtat från en dystopisk roman. Premiärminister Keir Starmer tillkännagav i september att ett digitalt ID-system ska införas 2029 och bli obligatoriskt för personer som arbetar i Storbritannien. Åtgärden motiveras som ett led i den påstådda kampanjen för att bekämpa den illegala invandringen till landet.

"Sista valet någonsin"

I spetsen för marschen gick den tidigare konservative parlamentsledamoten Andrew Bridgen, som uteslöts från det konservativa partiet 2023 efter att ha jämfört de experimentella covid-19-vaccinerna med förintelsen under andra världskriget. I en annons för protesten på arrangören Mass Non-Compliances webbplats stod det: "Om du accepterar digitalt ID nu kan det bli det sista verkliga val du någonsin gör". Storbritanniens polismyndighet Metropolitan Police förbjöd demonstranterna att avvika från den i förväg planerade rutten och krävde att de skulle hålla sig till vänstra sidan av gatan.

Kritik från flera partier

Planerna på digitala ID-handlingar har redan mött omfattande kritik från olika politiska läger. Den konservative tidigare ministern Sir David Davis, som också motsatte sig liknande förslag under Tony Blairs Labourregeringen, varnade för konsekvenserna. — Även om digitala ID-handlingar och ID-kort låter som moderna och effektiva lösningar på problem som illegal invandring, är sådana påståenden i bästa fall vilseledande. De system som är inblandade är djupt farliga för den brittiska befolkningens integritet och grundläggande friheter. Tory-ledaren Kemi Badenoch har avfärdat planerna som "ett knep som inte kommer att göra något för att stoppa (migrant)båtarna". Reform UK:s ledare Nigel Farage har också sagt att han är "bestämt emot" planerna och Liberaldemokraterna har meddelat att de inte skulle stödja obligatoriska digitala ID-handlingar där människor "tvingas lämna över sina privata uppgifter bara för att klara sitt dagliga liv".

"Jag accepterar aldrig digitalt ID"

Frihetsaktivisten Montgomery Toms varnar på X att "detta bara är början". "Vi, folket, kommer inte att tillåta auktoritära, teknokratiska, globalistiska antidemokratiska krafter, vare sig inom parlamentet eller icke-valda organ som WEF, FN och EU, att beröva oss vår frihet", förkunnade han, och fortsatte: "Jag kommer aldrig att acceptera ett digitalt ID. Jag skulle hellre förlora allt än att ge upp våra av Gud givna friheter!"]]> AI-bolagets vd: Vi levererar död och smärta https://nyadagbladet.se/utrikes/ai-bolagets-vd-vi-levererar-dod-och-smarta/ Sat, 18 Oct 2025 15:12:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214454 Palantirs vd Alex Karp hävdar att företaget på egen hand förhindrat "fascismens" återkomst i Europa. Det amerikanska AI-företaget, med ett marknadsvärde på över 400 miljarder dollar, har byggt upp ett globalt nätverk av övervaknings- och krigsteknologi – från europeiska polisdatabaser till israeliska målanvisningssystem. — Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels från Palantir, säger Karp själv. Nu sitter företaget djupt inbäddat i Västvärldens regeringar, med kontrakt värda mångmiljardbelopp – och där den demokratiska kontrollen är obefintlig. Vid en konferens i Miami i februari 2024 gick Karp, vd:n för AI-företaget Palantir Technologies, upp på scenen med ett anmärkningsvärt påstående. Karp, son till en judisk far och afroamerikansk mor, hävdade att "otaliga terrorattacker" stoppats av Palantirs teknologi i Europa. Sedan fortsatte han: — I all blygsamhet, om de inte stoppats skulle ni ha en helt annan politisk verklighet i Väst. Och det är ett faktum. Jag älskar när jag får höra rop emot mig i europeiska städer... Fortsätt att skrika åt mig... den enda anledningen till att det inte gåsmarschar mellan mig och er är min produkt. Säg tack. Med "gåsmarschar" menade Karp den marschstil som användes av tyska nationalsocialister och italienska fascister under 1900-talets första hälft. Budskapet var glasklart: hans företags övervakningsteknologi hade räddat Europa från "fascismens återkomst" – och européerna borde vara tacksamma. Men det djärva påståendet har aldrig bekräftats eller stötts av några bevis. Inga konkreta exempel. Inga verifierbara händelser. Ingen oberoende granskning. Karps utspel vilar på frånvaron av attacker – händelser som aldrig inträffade. I ett tal slutet av 2024 sammanfattade Karp sin affärsmodell till en mening: "Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels, men inte uteslutande, från Palantir".

Från nödkontrakt till permanent övervakning

Covid-19-krisen öppnade dörrarna och i mars 2020 gav NHS i Storbritannien Palantir ett nödkontrakt för symboliska ett pund. Men det som började som akut krishjälp växte snabbt: först 23,5 miljoner pund för två år – utan att andra företag fick konkurrera om kontraktet. I november 2023 följde ett sjuårskontrakt värt 330 miljoner pund. Det har beskrivits som det största enskilda NHS IT-kontraktet någonsin. Den officiella berättelsen om en akut krishantering sprack 2021. Granskande journalistik av The Bureau of Investigative Journalism blottlade att Palantir jagat NHS-kontrakt sedan sommaren 2019 – månader innan covid-19 ens existerade. Den 2 juli 2019 bjöd Palantir UK:s chef Louis Mosley Lord David Prior, NHS Englands ordförande, på middag med demonstrationer i San Francisco som lockbete. I oktober 2019 rapporterade Mosley om "mycket positiva möten" med Matthew Gould, chef för NHS digitala transformationsenhet. När coronakrisen väl slog till föll kontraktet på plats inom dagar.

NHS covid-19-datalager byggdes upp snabbt under coronakrisen. Idag används den insamlade datan för 339 olika ändamål. 75 av dessa ändamål lades till efter augusti 2022 – långt efter att "pandemins" värsta fas var över.

I mars 2020 lovade NHS-chefer att radera eller återlämna all data när den så kallade folkhälsokrisen upphört. Så har inte skett. Datalagret används fortfarande, nu bland annat för programmet Homes for Ukraine, allmän NHS-verksamhet och analys av sjukvårdspersonalstrejker.

Sam Smith från medConfidential slog fast att patienter behöver kunna lita på att deras känsliga information behandlas konfidentiellt, och att NHS England släppt in Palantir utan att fråga allmänheten eller förklara hur informationen används eller skyddas.

Den digitala dödskedjan

Vid World Economic Forum i Davos 2023 talade Alex Karp utan omsvep: — Vi byggde Foundry, som användes för att distribuera covid-vaccin och rädda miljoner liv. Vi byggde den digitala dödskedjan. Det är kategoridefinierande produkter. Foundry är Palantirs civila dataanalysplattform – ett AI-system som kan integrera och analysera massiva datamängder i realtid. Under coronakrisen användes det för att koordinera vaccinlogistik över hela USA.

Den digitala dödskedjan är något helt annat. Ingen metafor. Brutal verklighet.

Det är Palantirs militära AI-plattform som kopplar samman sensorer, drönare, satelliter och underrättelsedata med vapensystem – i realtid. Systemet identifierar mål, analyserar hot och rekommenderar eller utför attacker snabbare än någon mänsklig operatör kan. Det är krigföring styrd av artificiell intelligens, där tiden från upptäckt till eldgivning räknas i sekunder istället för timmar.

Palantirs Project Maven-kontrakt med Pentagon – värt över 13 miljarder kronor fram till 2029 – driver aktiva stridsoperationer i Irak, Syrien, Jemen och stödjer ukrainska operationer. I januari 2024 slöt Palantir ett "strategiskt partnerskap" med Israels försvarsministerium för "krigsrelaterade uppdrag".

Granskande reportage av +972 Magazine och Local Call avslöjade hur AI-målanvisningssystem fungerar i den skarpa verkligheten. Israels system kallat Lavender pekade ut 37 000 palestinier som misstänkta militanter under de tidiga veckorna av kriget i Gaza.

Mänsklig granskning av dessa AI-genererade mål: 20 sekunder – precis tillräckligt länge för att bekräfta att målet var av manligt kön. Israeliska underrättelsekällor erkände en 10 % felfrekvens. Ändå behandlade officerare AI:ns bedömningar som slutgiltiga.

Över 64 000 palestinier har dödats i Gaza, majoriteten kvinnor och barn. En före detta israelisk underrättelseofficer kallade operationerna "en massmordsfabrik". Tretton före detta Palantir-anställda bröt tystnaden i maj 2025 med en sällsynt offentlig tillrättavisning. De fördömde företagets "alltmer våldsamma retorik".

Den paradoxala filosofen

För att förstå Palantir måste man förstå dess vd. Alexander Caedmon Karp, född 1967, växte upp i ett "vänsterorienterat" hem i Philadelphia där föräldrarna släpade honom till arbetardemonstrationer. Han doktorerade i nyklassisk samhällsteori från Goethe-universitetet i Frankfurt, där han grävde sig ner i Frankfurtskolans marxistiska kritiska teori.

Hans doktorsavhandling 2002 dissekerade hur vissa talmönster smickrar publiken att tro att de deltar i intellektuell övning, medan de i själva verket aktiverar anti-intellektuella känslor. Kritiker pekar idag på att detta perfekt beskriver Karps egen retorik.

Karp kallar sig själv "socialist och progressiv", och påstår att han röstade på Hillary Clinton, Biden och Kamala Harris. Samtidigt ser han "woke"-tänkande som "den centrala risken" för Palantir och USA. Om AI-bolagets värderingar har han slagit fast: "Vi har en konsekvent pro-västlig syn, att Väst har ett överläget sätt att leva och organisera sig".

Han arbetar från en lada i New Hampshire, har aldrig lärt sig köra ("Jag var för fattig. Och sedan blev jag för rik"), praktiserar Tai Chi och Qigong och har aldrig gift sig.

Den radikale Frankfurt-skola-filosofen blev miljardären som skryter om "död och smärta". En man som studerade maktens kritik byggde istället infrastrukturen för övervakningsstaten – medan han själv hävdar att han försvarar demokratin.

[caption id="attachment_214961" align="alignnone" width="640"] Karp har själv tjänat mångmiljardbelopp på Palantir. Foto: faksimil/Fortune[/caption]

Explosiv tillväxt och politiskt inflytande

Palantirs finansiella tillväxt har varit explosiv. Aktien har skenat 1 700 % sedan börsintroduktionen 2020. Marknadsvärdet nådde 430 miljarder kronor 2025. Alex Karps förmögenhet exploderade 2024 när Palantir-aktien sköt i höjden – och värdeökningen på hans förmögenhet uppgick till cirka 68 miljarder kronor och hans sammanlagda nettoförmögenhet bedöms idag överstiga 120 miljarder kronor.

Trump-administrationen 2025 öppnade dörrarna till högsta regeringsnivåer. Peter Thiel, Palantirs medgrundare och styrelseordförande, är mångårig Trump-supporter som mentorerade vicepresident JD Vance. Både Karp och Thiel sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – de slutna mötena där NATOs ledning, europeiska statschefer och techbiljonärer diskuterar AI och försvarspolitik utan offentlig insyn.

Ingen demokratisk kontroll

Koncentrationen av övervakningskraft i ett privat företag med nästan ingen demokratisk ansvarighet skrämmer medborgarrättsorganisationer världen över. Privacy International pekade ut "konsekventa bekymmer" om bristande transparens och varnade för "algoritmisk bias och diskriminering, samt brister i meningsfull mänsklig kontroll".

Med kontrakt som spänner från NHS-patientdata till israeliska målanvisningssystem, från prediktiv polisiering i europeiska städer till vad före detta anställda kallar "den digitala dödsmaskinen", står Palantir som en oroande konsolidering av makt.

Ett företag vars filosof-vd är en av världens rikaste män samtidigt som kritiker anklagar företaget för medverkan till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ett företag som påstår sig försvara demokratin – genom att bygga infrastrukturen för den moderna övervakningsstaten.

Nya Dagbladet har tidigare granskat techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel, precis som Karp, en av medgrundarna till Palantir – mannen vars investeringar och protegeér byggt maktstrukturer som sträcker sig från Silicon Valley till Vita huset, från övervakningssystem till krigsföring.]]> Hollywood-forskare: Silicon Valley bygger demonerna från Uppenbarelseboken med AI https://nyadagbladet.se/utrikes/hollywood-forskare-silicon-valley-bygger-demonerna-fran-uppenbarelseboken-med-ai/ Sun, 05 Oct 2025 14:40:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214332 I en intervju med Tucker Carlson hävdar Conrad Flynn, forskare med bakgrund i Hollywood, att inflytelserika filosofer och teknologer bakom AI-utvecklingen är djupt involverade i ockultism. Flynn beskriver kopplingar mellan moderna tech-ledare och satanistiska traditioner från 1900-talet, och menar att även ledande riskkapitalister ser paralleller mellan blockchain-teknologi och "odjurets märke" från Uppenbarelseboken i Bibeln. Tucker Carlson inledde intervjun med att förklara varför han valde att genomföra samtalet. Han berättade att för sex år sedan blev han chockad första gången någon under en intervju använde ordet "demonisk" för att beskriva samhällsfenomen. — Det är inte ett politiskt begrepp. Det beskriver inte ens mänsklig social interaktion. Det är ett andligt begrepp, förklarade Carlson. Han menade att mycket har förändrats sedan dess, och att han nu ofta hör människor tala om att det pågår ett "andligt krig" i samhället. Detta ledde honom till Conrad Flynn, vars forskning han beskrev som överraskande relevant.

En Hollywood-familjs insyn i ockultismen

Conrad Flynn växte upp i en Hollywood-familj – hans farfar var skådespelaren Robert Conrad, känd från serier som "Wild Wild West" och hans morfar, Harry Flynn, var publicist för klassiska TV-serier som "Bewitched" och "I Dream of Jeannie" – två serier med ockulta teman. — Som pojke lärde jag mig tidigt att saker och ting inte är som de presenteras. Att det finns en skillnad mellan People Magazine-versionen av verkligheten och sanningen, berättade Flynn. Detta ledde Flynn till ett forskningsprojekt om rock och ockultism. Han planerade en TV-serie om ämnet, med titeln "Running with the Devil", och samlade kunniga rockkritiker och experter. Men under researcharbetet upptäckte han något oväntat.

Kopplingen till Silicon Valley och AI

Flynn berättade att när han diskuterade sin TV-serie med bekanta i teknikbranschen, började de nämna "konstiga Aleister Crowley-kulter" i Silicon Valley. Aleister Crowley var en brittisk ockultist från tidigt 1900-tal, ofta kallad världens ondaste man. — Jag började undra varför jag hörde om samma saker när jag dels forskade om serien och samtidigt fick höra om vad som pågick i Silicon Valley. Han beskrev hur han upptäckte att moderna AI-ledare och Silicon Valley-figurer var intresserade av samma ockulta traditioner som extrema industrimusiker och gothartister från 1980-talet – figurer som Genesis P-Orridge, Brian Gysis och William S. Burroughs.

Nick Land – filosofen som "besatts av demoner"

En central figur i Flynns berättelse är Nick Land, en brittisk filosof som arbetade vid Warwick University på 1990-talet. Flynn beskrev hur hans vän, kulturkritikern Simon Reynolds, intervjuade Land 1998. — I artikeln talade Simon om hur Nick Land enligt legenden var besatt av tre eller fyra entiteter samtidigt. Han pratade om demoner. De ritade pentagram och hyrde Aleister Crowleys hus. Land är enligt Flynn mycket inflytelserik inom AI-kretsar, trots att han inte är allmänt känd. Flynn beskrev Lands filosofi: — Hans position är att vi bygger denna AI som så småningom inte bara blir superintelligent, utan blir allvetande, blir allsmäktig, och blir denna övermänskliga gudaliknande sak som transcenderar mänskligheten och slutligen förstör den. Ännu mer anmärkningsvärt, enligt Flynn, är Lands påstående att AI slutligen blir "demonerna från Uppenbarelseboken". Flynn påpekade att även Elon Musk har sagt att "med AI kallar vi fram demonerna", något Musk uttryckt upprepade gånger de senaste tio åren.

Droger, visioner och "machine elves"

Intervjun tog en märklig vändning när Flynn beskrev hur olika personer som använt psykedeliska droger, särskilt ketamin, rapporterat liknande visioner. — Det som är intressant är att människor tar dessa droger, och de är mycket kraftfulla och de arbetar inom teknikindustrin, och de får samma idéer, samma rädslor. De tror att de i vissa fall talar med samma entiteter, sa Flynn. Han nämnde vetenskapsmannen John C. Lilly från 1970-talet, som i isolationstankar med ketamin fick visioner om maskiner som tar över – "solid state entities" som han kallade dem, varpå Tucker Carlson ifrågasatte detta: — Det är lite konstigt att olika människor från olika platser, olika länder, olika livserfarenheter skulle ta en drog och ha samma sorts... Det kan inte vara organiskt. — Det är mycket konstigt, instämde Flynn, och tillade att oavsett individuella övertygelser är fenomenet i sig biologiskt intressant.

Teosofism och Satanism

Flynn förklarade hur Nick Land kallar sig själv "teosof". Teosofin grundades av Madame Blavatsky 1875 och Flynn beskrev den som "proto-hippie"-filosofi som blandade västerländsk esoterism med österländsk religion. Enligt forskaren är Lands tolkning av teosofin att "ormen är frälsaren, att Satan och Jesus är samma person". Detta kopplas till gnostiska kulter från 200-talet. Flynn beskrev den gnostiska tolkningen av syndafallet: — De tror att Adam och Eva var slavar i trädgården, att de satt fast där. Att ormen, när han närmar sig dem, i princip ger dem "red pill"-talet från Matrix. Du är en slav här. Du kan ta denna frukt, detta röda piller, och du kommer att vara fri och vara som en gud.

AI som "Odjurets märke"

En av de mest kontroversiella delarna av intervjun handlade om blockchain-teknologi och dess potentiella koppling till "odjurets märke" från Uppenbarelseboken. Flynn berättade att han för tre år sedan skämtade med riskkapitalister om att blockchain-teknologi lät mer som odjurets märke än COVID-vaccinet. Deras reaktion förvånade honom: — De gick och läste Uppenbarelseboken 13 och sa: "Hm, det låter som vad det är." Det var inte "Tucker, det låter galet" eller "Jag är inte religiös" eller "det vi arbetar med är konstigt, men Bibeln är en gammal bok". Reaktionen var: "Ja, det låter exakt som vad blockchain-teknologin är." Flynn nämnde även Mark Andreessen, en av Silicon Valleys mest framstående riskkapitalister, som på Joe Rogans podcast sagt att förståelse för änglar och demoner kommer att vara nödvändig för att förstå AI.

Antikrist och den digitala framtiden

Flynn utvecklade ett komplext resonemang om hur AI potentiellt kunde relatera till Antikrist-profetior. Han beskrev hur Antikrist enligt bibeln ska kunna "förstå mörka meningar" – en förmåga som påminner om hur AI kan besvara komplexa frågor. — Om du tittar på hur många av dessa maskiner fungerar – du frågar den en fråga som ett orakel, vilket den på många sätt är. Vi bygger moderna orakel och moderna avgudar. Han varnade för att AI-utvecklingen kan leda till en framtid där människor måste registreras på blockchain för att kunna handla: — Mark Andreessen har sagt att alla kommer att behöva ha en online-verifiering för detta. Alla får ett nummer. Uppenbarelseboken. Tucker Carlson frågade Flynn vad han skulle göra om detta blev verklighet: — Om du fick veta i morgon att inget mer Amazon för dig om du inte registrerar dig på blockchain. Vad är din reaktion? — Jag går tillbaka till att leva som folk gjorde i de gamla dagarna 1996. Du läser bara en bok, antar jag, svarade Flynn.

Kritik och motstånd

Tucker Carlson uttryckte under intervjun stark skepticism mot de ockulta influenser Flynn beskrev: — Jag kan inte nog betona hur diskvalificerande jag tycker detta är. Jag menar, jag tycker synd om alla som leker med sådant. Men någon som säger 'jag får mycket inspiration från en kille som kontrolleras av Satan' – den personen har diskvalificerat sig själv. Flynn förklarade att en av de mest överraskande upptäckterna i hans forskning kom från Kenneth Grant, Aleister Crowleys tidigare sekreterare och en inflytelserik gestalt inom den ockulta världen. Grant var en mäktig ockultist som hade stort inflytande på gothmusiker och industrimusiker. Vad som fångade Flynns uppmärksamhet var att Grant själv – trots sin djupa involvering i ockultism – erkände rock and rolls destruktiva natur. Flynn citerade Grant: — Naturligtvis är rock and roll demoniskt. Titta på hur dessa killars liv slutar. Naturligtvis är detta förfärligt för dig. Flynn betonade betydelsen av detta: — Detta kom inte från en pastor, detta kom från Aleister Crowleys sekreterare.

Hopp och motstånd

På frågan om vilka krafter som står emot denna utveckling, svarade Flynn: — Jag tror att Gud är suverän, och det är något att komma ihåg i allt detta. Gud använder alla saker för sina syften. Även Antikrist och även brutalt onda saker – Gud tillåter inte bara att dessa saker händer, utan de är också tester av tro. Flynn nämnde också att det finns kristna inom teknikindustrin som arbetar för att skapa "katakombliknande" lösningar – sätt att kringgå systemen, liknande hur tidiga kristna skapade underjordiska katakomber under det Romerska riket. Han avslutade med att berätta om en vän som arbetar som ingenjör på ett stort teknikföretag: — Han sa: "En del av det som kommer igenom kan inte förklaras genom normal matematik eller materiella saker. En del av det som kommer igenom från AI". Intervjun har väckt stor uppmärksamhet i konservativa kretsar och bland dem som är skeptiska till AI-utvecklingen. Flynn planerar att lansera en substack (liknande en bloggportal reds. anm.) kallad "The Flynn Effect" där han fortsätter sin forskning om hemliga historier från Hollywood, politik och teknikindustrin.]]> Nick Boström och kampen att övervinna döden https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/ https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/#comments Sat, 04 Oct 2025 12:45:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=122098 Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.
Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade.  Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv. Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor.  Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag. Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum. 1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant. "Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han. Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor. Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi. ”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text. Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/feed/ 13 Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/ https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/#comments Sat, 16 Aug 2025 12:11:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=141895 videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.
Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.
En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag. Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid. I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet. Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag. Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.
Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.
I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.   https://www.youtube.com/watch?v=DUHnC4DQS1M Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.   Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget. Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.   Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/feed/ 8 Specialistläkaren: Sociala medier hackar våra hjärnor https://nyadagbladet.se/it-overvakning/specialistlakaren-sociala-medier-hackar-vara-hjarnor/ Sat, 17 May 2025 09:33:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=206008 Användarna är inte de sociala mediejättarnas kunder – utan själva produkten, där det absolut viktigaste är att fånga vår uppmärksamhet så länge som möjligt och till vilket pris som helst. Det konstaterar psykiatrispecialistläkaren Anders Hansen, som pekar ut TikTok som ett exempel på en plattform som ”skapar information som vår hjärna inte kan titta bort ifrån”. I statskanalen SVT förklarar han vad som händer med användarnas hjärnor när de använder sociala medier och hur skadligt mycket av innehållet faktiskt är – i synnerhet för unga användare. – Vi människor vill tillhöra en grupp till vilket pris som helst. Det är ren överlevnad. Vi ställer oss hela tiden frågan: ’Duger jag för gruppen, är jag tillräckligt snygg, eller smart, eller smal?’ När vi får det här till oss två till tre timmar per dag uppfattar vi att vi inte är tillräckligt bra, att vi inte duger. – I våra hjärnor registreras det här som livsfara, och det är därför vi mår så dåligt av det. En del försöker då göra någonting åt det och exempelvis svälta sig själva...Det är djupt biologiska mekanismer inom oss som hackas av den här extremt avancerade och sofistikerade tekniken.

"Bolagen bryr sig inte"

Trots att det egentligen är förbjudet på de flesta plattformar att rikta viktminskningstips och liknande smalhetsideal till barn och unga, är detta ändå mycket vanligt förekommande. Även om ätstörningar är en komplicerad sjukdom med många potentiella orsaker, går det enligt Hansen inte att bortse från att dessa nästan har fördubblats sedan 2010 i hela västvärlden – och att detta sannolikt beror just på de ideal som lyfts fram i sociala medier. – Bolagen bryr sig inte om att du får en skev självuppfattning, de vill bara squeeza ur varenda sekund ur dig. Om man tänker på det, så kanske man kan väcka den inre rebellen i sig och inte låta bolagen få ens tid, förklarar han.

Förlorar på begränsningar

Psykiatriläkaren poängterar också att alla typer av regleringar och begränsningar av algoritmer och innehåll innebär att användarna kommer att lägga mindre tid på sociala medier – och att det är därför de sociala mediebolagen systematiskt motsätter sig sådana krav. – De har inget intresse alls av att försöka stoppa sådant här. Även om TikTok lyfts fram som det tydligaste exemplet, finns det idag en lång rad konkurrenter som fungerar på liknande sätt – bland annat Instagram Reels (Meta), YouTube Shorts (Google) och Snapchat Spotlight.]]> Robotinsekter ska revolutionera jordbruket https://nyadagbladet.se/vetenskap/robotinsekter-ska-revolutionera-jordbruket/ Tue, 06 May 2025 14:28:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205467 Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning. Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket. Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter. Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett. Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare. – Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande. Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan. [caption id="attachment_205473" align="alignnone" width="640"] Foto: Harvard SEAS[/caption]

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser. Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee. Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den. RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten. – Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.]]> AI-hotet mot livet på jorden https://nyadagbladet.se/kultur/ai-hotet-mot-livet-pa-jorden/ https://nyadagbladet.se/kultur/ai-hotet-mot-livet-pa-jorden/#respond Sun, 11 Aug 2024 16:12:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=154352 Artikeln publicerades ursprungligen den 11 juli 2023 på Nya Dagbladet.
Jag kommer att tänka på när jag bodde i Ryssland på 1990-talet och hade en bekant som var ingenjör. Han berättade om en studiekamrat han hade haft som var ett riktigt snille. Det här var ännu under Sovjettiden och vid sluttentamen fick studenterna en och en gå fram till examinationskommittén och dra en slumpvis fråga att besvara. Den sällsynt begåvade studenten fick frågan: Varför kraschade Challenger? Han briljerade genom att förklara från ax till limpa alla tekniska orsaker som lett fram till att den amerikanska raketen gått i bitar bara 73 sekunder efter uppskjutning. Den begåvade studenten blir, hör och häpna, underkänd. Kommittén tar honom i örat för att han missat att det nämna den allra viktigaste förklaringen: Challenger var en kapitalistisk raket. Den kunde inte annat än krascha. Detta exempel är hämtat från ett totalitärt sammanhang, men även i vår tids ”liberala demokratier” finns vissa propagandafraser som man måste komma ihåg att rabbla upp om man vill få delta i offentliga sammanhang. Det gäller inte minst debatten om artificiell intelligens, AI. Du kan få sitta med i SVT på bästa sändningstid och varna för de existentiella riskerna, men bara på villkoret att du i nästa andetag sjunger AI:s lov och pratar om allt fantastiskt AI kommer göra för mänskligheten – bota cancer och alla svåra sjukdomar, få bukt med svälten och orättvisorna, lösa miljöproblemen etcetera.
I Sovjetunionen var ideologin kommunism. I vår tid är det teknologin som närmast har fått religiös status, med den artificiella intelligensen i rollen som Gud Fader.
Precis som religionernas utlovade paradis, lockar även den artificiella intelligensens evangelister med en framtida utopi. Ingen i den pågående debatten tycks våga avkräva AI-lobbyn några belägg. Man kunde ju annars fråga sig hur länge någonting med ett så pass uselt track record ska få leva på utopiska löften som kanske aldrig infrias? Vi kan tänka oss heroin som en jämförelse. Drogen förknippas med elände och lidande. Missbrukade liv, förstörd hälsa, överdoser. Heroin är förbjudet i nästan alla av världens länder. Ändå är beroendet som heroinet orsakar en piss i Mississippi jämfört med det beroende som AI genererar. Det är nästan komiskt att åka i kollektivtrafiken och se hur i princip varenda människa – vuxen som barn – hypnotiserat stirrar in i en rektangel. Skrattet fastnar dock i halsen eftersom man själv troligen gör likadant. Den kollektiva aspekten är sannolikt det som gör att frågan knappt kommer upp till debatt. Missbruket har blivit normaliserat och det finns inga vuxna i rummet som säger ifrån. Men, som Erich Fromm påpekat, blir en galenskap inte mindre galen bara för att den delas av miljontals människor. Tänk om jag i en kristallkula fått en bild av framtiden när jag växte upp på 1970-talet, och fått se denna masshypnos. Jag skulle nog trott att det var en dålig science-fiction, där mänskligheten blivit kapad av någon främmande makt. Så förutom då att vara kusligt beroendeframkallande, vad har AI för track record i övrigt? AI har givit världens auktoritära makthavare möjlighet att övervaka samhällets medborgare med en teknologi som inte ens Storebror i framtidsromanen 1984 kunde drömma om. AI har givit de groteskt rika möjlighet att bli ännu mer groteskt rika genom allt effektivare manipulationer av världens finanssystem. Aladdin som ett väldigt avancerat AI-system heter, genererar alltmer av vinsterna åt världens största fondjätte BlackRock. AI har kraftigt bidragit till att den psykiska ohälsan och självmordstalen ökat drastiskt bland unga. Vi kan konstatera att vare sig det tvångsmässiga dataspelandet eller atomiseringen och pseudoumgänget på antisociala medier har gjort våra barn och ungdomar lyckligare. Förr i tiden drömde tjejer om att se ut som någon filmstjärna. Idag drömmer de om att se ut som sin egen AI-manipulerade profilbild på Instagram. Som bekant håller AI som även på att göra allt fler människor överflödiga. Om arbetarna tidigare behövdes för att sköta fabrikerna – vilket åtminstone gav dem en viss hållhake på kapitalisterna – är dagens proletariat helt försumbart den stunden AI kan sköta sysslorna billigare. (Någon borde informera Sveriges statsminister om detta. Nyligen sa Ulf Kristersson att det vore fel att bromsa AI-utvecklingen ”för det skulle äventyra jobben”). Problemet går dock djupare än själva teknologin. I Folkets Radios program om Mind-Control som publicerades hösten 2021 intervjuade jag idéhistorikern Per Johansson som ansåg att diskussionen om AI som tar över våra jobb är något missriktad. ”Det enda skälet till att Artificiell intelligens kan ta över våra jobb”, sa han, ”det är att de redan är artificiellt intelligenta”. Ända sedan den industriella revolutionen har arbetslivet kommit att präglas av effektivitet och rationalisering. Arbetsplatser utformas enligt industrins organisationsmodeller, och utvecklingen går i allt högre utsträckning mot automatisering. Som en förbittrad läkare sa till mig efter den stora omorganisationen av Karolinska: ”Robotarna är beställda, men leveransen är försenad, så under tiden får jag jobba här på nåder”.
Även skolan producerar kuggar i ett maskineri. Det finns knappt någonting kvar av kreativt skapande. Det ensidiga fokuset på vänster hjärnhalva är extremt.
Vad är vitsen, kan man fråga sig, med att stressa upp barnen när de sover som skönast på morgonen och hetsa dem med prov och läxor enbart för göra dem till lågpresterande räknemaskiner och bristfälliga kunskapsbanker – det vill säga till munsbitar för AI. Tänk om vi istället skulle acceptera att sådant som maskiner redan kan göra bättre än oss inte är vad vi ska tvinga våra barn att försöka lära sig. I den bästa av världar kunde AI bli en väckarklocka som får oss minnas vilka vi faktiskt är. Vi kunde i stället satsa på att utveckla och fullända de egenskaper som gör oss unikt mänskliga och levande: relationer, poesi, sång, konst, kreativt skapande, humor, småskalighet med mera. Upprinnelsen till de senaste månadernas debatt är ett uppmärksammat upprop för att pausa utvecklingen av kraftfulla AI-system, vilket följdes av ett öppet brev, undertecknat av världens ledande AI-dignitärer med budskapet att vi bör betrakta AI som ett existentiellt hot mot mänskligheten, precis som kärnvapen. Min bror, Max Tegmark, har som initiativtagare till uppropet varit en frekvent intervjuperson i mediala sammanhang. Han försöker få oss att ta in det som många nog vill hålla ifrån sig: att vi redan är riktigt illa ute och att det kan gå ofattbart fort från att AI på dagens nivå lär sig AI-utveckling. När de självlärande systemen blir alltmer avancerade kan de själva utveckla och skriva om sin programvara som skriver nästa programvara som skriver nästa som skriver nästa och så vidare. I en intervju med Deutsche Welle varnar Max för att mänskligheten håller på att bygga ett främmande tänkande ("an alien mind") som är mycket mer kraftfullt än vårt eget, och som vi kommer att behöva dela planeten med. Vi pratade nyligen, Max och jag, om hur vi på ett märkligt sätt har kommit att ägna oss åt en och samma ödesfråga – även om vi har närmat oss den från vitt skilda håll och med helt olika begreppsapparater. Spontant tänker nog många att AI-hotet är något som uppstått på senare tid. Det stämmer att den teknologiska utvecklingen har möjliggjort byggandet av detta Frankensteins monster, men det är bara en del av sanningen. AI-teknologin är, skulle man kunna säga, det gränssnitt som ”monstret” använder för att effektivare kunna ta kontroll över oss människor. ”Monstret” själv är dock inte nytt. Redan i urgamla gnostiska texter återfinns varningar för en själlös men kraftfull intelligens som kan infiltrera mänskligt tänkande och leda oss mot fördärv. I min bok Kriget mot livet, som kommer ut i augusti, kan du läsa mer ingående om den här kraften, som gnostikerna kallade arkontisk. Något som är slående med de gnostiska texterna är att man redan för flera tusen år sedan hade ett koptiskt ord – Hal – för virtuell verklighet. Om ordet låter bekant är det för att filmregissören Stanley Kubrick valde det som namn på datamaskinen som försökte kapa rymdresenärernas farkost i hans berömda film 2001 – ett rymdäventyr. Gnostikerna beskrev den arkontiska kraften som en sorts pseudogud, driven av blind avund mot den besjälade planeten Jorden. Den saknar den gudomliga intelligens som genomströmmar livet och naturen, som den enbart kan härma. Just detta är den däremot oerhört skicklig på.
De virtuella kopiorna och simuleringarna kommer dock alltid att sakna den mystiska komponent som tillhör livet.
Gnostikerna använde begreppet antimimon för att beteckna den främmande intelligensens modus operandi, vilket syftar på att kopiorna har det motsatta syftet till det levande originalet. Om vi applicerar de gnostiska varningarna på vår tid innebär det att allt som infogas i AI-systemen blir dött och själlöst, att AI och ”smarta” teknologier aldrig kan utvecklas i samklang med att livet blomstrar enligt sina egna förutsättningar. En ryggradsmässig reaktion är givetvis att avfärda allt dylikt som metafysiskt dravel. Det finns dock goda skäl till att inte vara så snabb i att förkasta gnostikernas varningar från det förgångna. Dels ger de en förståelse för att tendensen att fjärma människor från naturen inte är något nytt. Dels kan de hjälpa oss att se var den verkliga frontlinjen går någonstans, bortom de ideologiska och politiska skiljelinjer människor annars splittras längs. En som har åskådliggjort denna frontlinje är filmregissören John Carpenter i sitt mästerverk They Live från 1987, där han skildrar Reagans nyliberala tidsålder som en katastrofal utomjordisk invasion. I filmen styrs Amerika av utomjordingar förklädda till medlemmar av den ekonomiska och professionella eliten. För dem är jorden bara en resurs till för att plundras, den är deras ”tredje värld”. En del människor har rekryterats som utomjordingarnas kumpaner. De belönas för sitt samarbete med snygga jobb, pengar och konsumtionsvaror. De bjuds in till överdådiga banketter där utomjordingar utklädda till affärschefer förklarar att ”Vinsterna har varit betydande, både för oss och för er – den mänskliga makteliten”. Det finns både plus och minus med ett sådant angreppssätt i AI-debatten. Man kan lätt framstå som alarmistisk och man blir garanterat inte inbjuden till SVT:s morgonsoffa. Det kan samtidigt också vara den väckarklocka många behöver höra, att det faktiskt pågår ett fullskaligt krig mot livet, att en främmande intelligens håller på att ta kontroll över planeten och över oss människor, och att vi behöver välja sida. Låt oss återvända till idéhistorikern Per Johanssons resonemang om att det konkreta AI-övertagandet som regel har föregåtts av en AI-anpassning av verksamheten i fråga, det vill säga standardisering, likriktning och avhumanisering. Var är det då som ligger härnäst i pipeline? Vi ser det nu i stor skala inom jordbrukssektorn. Med FN:s mäktiga hållbarhetsagenda som ideologisk bas håller världens agrarindustriella komplex i rask takt på att genomföra ett systemskifte mot ett högteknologiskt, hårdmanipulerat jordbruk som via algoritmer ska kunna skötas av robotar. Det är heller inte längre enbart komponenterna i industriella verksamheter som ska betraktas som produktionsenheter, utan även livet självt som ska reduceras till en knippe specifika funktioner. Det väckte (lyckligtvis) en viss upprördhet när det blev känt att Vårdguiden på sin webbplats hade uppmaningen ”Kvinna – undvik” som en rekommendation inom sjukvården. Genom att i stället tala om ”den som ska föda barnet”, ”livmoderbärare” eller ”menstruerare” skulle man undvika att kränka transpersoner som identifierar sig som kvinnor.
Det talas även om att artificiella pollinerare kan behöva ersätta bina.
Det är en art som fullständigt håller på att duka under i en värld fylld av miljögifter och genmanipulerade monolandskap och som får sin navigeringsförmåga störd av elektromagnetiska frekvenser. AI håller i allt raskare takt på att ta kontroll över livet på jorden, inlemma och slutligen assimilera det i sina livlösa system. Kanske är det därför logiskt att man nu fasar ut ur språket och reducerar det som AI aldrig kan åstadkomma till en knippe funktioner, exempelvis kvinnor som föder barn eller livets mångfald av arter som flätas samman i naturen. Det torde egentligen inte vara svårt att se att hela projektet i sina grundvalar är ett bedrägeri. Det finns redan i detta artificiellt influerade språkbruk ett sorts främlingskap inför det levande, inför livets komplexa väv som naturen består av. Biet är oändligt mycket mer än en pollinerare. Det lever och interagerar med andra arter och när det dör skänker det sin kropp åter till ekosystemet och det ständigt fortgående kretsloppet. Det finns ingen stagnation i naturen och det finns inga sopor, för det finns inget som är överflödigt och det finns inget som kan ersättas. AI är överhuvudtaget oförmöget att förstå den enorma komplexitet som utgör naturen. Fysikprofessor Ulf Danielsson skriver att inte ens de mest avancerade AI-systemen kommer att kunna producera pålitliga väderprognoser särskilt mycket längre än vad som nu är möjligt. Ulf Danielsson: Släpp förmänskligandet av tekniken och se AI för vad det är. AI och så kallad superintelligens är ett ganska värdelöst verktyg när det kommer till regnskogar och oceaner – och mänskliga samhällen för den delen – ifall syftet är något annat än manipulationer, kontroll och exploatering. Vad gäller utfästelsen att AI ska bota våra sjukdomar kanske vi borde fråga oss varför har vi alla dessa sjukdomar till att börja med. Kan de till stor del bero på osunt leverne, processad och modifierad mat, meningslösa, monotona sysslor och avsaknad av äkta mänskligt umgänge? Tänk om lekarna och fantasin återigen kunde blomstra i barndomslandet, vilken minskning skulle vi då se av psykisk ohälsa bland unga? Vad sägs om att avfärda alla frälsningsteologier med AI i huvudrollen och i stället satsa på en världsomspännande digital avgiftningskampanj så att vi kan bryta det svåra beroendet?   Per Shapiro     Artikeln har tidigare publicerats på Folkets Radio]]> https://nyadagbladet.se/kultur/ai-hotet-mot-livet-pa-jorden/feed/ 0 AI förväntas stärka svensk ekonomi – och göra många arbetslösa https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/#respond Thu, 11 Apr 2024 06:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177808 Artificiell intelligens kan snart öka Sveriges BNP med uppemot 550 miljarder, visar en rapport beställd av Google. Samtidigt förväntas ett antal yrken automatiseras och ”försvinna” till följd av AI-utvecklingen – bland annat översättare, servicepersonal och säljare. Det är också oklart i vems fickor de stora vinsterna faktiskt kommer att hamna. Enligt rapporten som tagits fram av konsultfirman Implement på uppdrag av Google, kan så kallad ”generativ AI” öka Sveriges årliga BNP med cirka 9 procent – eller mellan 500 och 550 miljarder konor redan under det närmast decenniet. Robotarbetare i fabriker och industrier är redan verklighet på många platser. Nästa stora steg i automatiseringen av samhället bedöms framförallt beröra kontorstjänster och inom områden som information, kommunikation, finans, försäkring, affärstjänster, utbildning och hälsovård, förväntas den artificiella intelligensen ha störst ”produktivitetsvinster” framöver. Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan skapa digitalt innehåll, som text, bilder, musik eller filmer, genom att ”lära sig” från stora mängder data och generera nytt unikt innehåll som liknar det den tränats på.

Effektivisera eller ersätta

– Här kommer generativ AI-verktygen snarare komplettera det vi människor gör. Det är bara en liten del av jobben som påverkas betydligt mer av automatisering, hävdar Anna Wikland, Sverigechef på Google, enligt skattefinansierade SVT. Sex procent av jobben förväntas i stor skala kunna ersättas med AI framöver – bland annat call center-personal, supportfunktioner på kontor, tekniker, säljare, servicepersonal och översättare, och många andra yrken bedöms på olika sätt påverkas av teknikutvecklingen. Samtidigt behöver den som arbetar inom bygg, städ, matlagning eller omsorg inte alls vara särskilt orolig, här bedöms det som osannolikt att AI kommer att ha någon betydande påverkan alls.

"Behöver en diskussion"

Amerikanska myndigheter har tidigare varnat för att ”AI kan förstärka inkomstskillnader om den används för att ersätta människor i låginkomstyrken samtidigt som den förstärker människor med höginkomstjobb” och det finns en oro för att det blir storföretagen som lägger beslag på vinsterna som genereras av AI-utvecklingen – samtidigt som vanliga människor ser sina arbeten försvinna för alltid. – I början av industrialiseringen såg det ut som att alla produktivitetsvinster nästan bara landade hos företagen, sedan skedde ett politiskt ögonblick i vilket man vände och omfördelade ut det över samhället på olika sätt, säger Nicklas Lundblad, ledamot i den svenska regeringens AI-kommission – Det där måste var och en ta ställning till. Det finns ju ingen nödvändighet i att det ska gå åt ena eller andra hållet. Där behöver vi en diskussion som samhälle, fortsätter han.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/feed/ 0