Ökade otryggheten – Nya Dagbladet

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Emil Fjellstedt — Thu, 24 Sep 2026 11:29:18 +0000

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen. Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen. I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har. Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden. Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution. Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år. Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden. — Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT. Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004. — Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras. Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Jan Sundstedt — Thu, 24 Sep 2026 07:48:57 +0000

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp. Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid. Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT. — Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73. Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor. Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i. — Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig. Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar. Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen. Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal. Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

UNFASSBAR TEILEN! 😡 Empörung in Schweden, nachdem die Behörden beschlossen haben, einen 24-jährigen Migranten nicht wegen des Anzündens der Haare des 72-jährigen Egon Malmberg anzuklagen.
Der ältere schwedische Mann war mit dem Bus auf dem Weg zur Geburstagsfeier eines… — Anti-Grüne (@anti_grune) September 22, 2026

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket. Nackapolisen lade därefter ned bussärendet. — Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari. Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då. I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom. Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj. — Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet. Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten. Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt. — Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i. Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj. Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Vansinnesfärd på E20 mot Partille – två döda efter frontalkrock

Jan Sundstedt — Sun, 20 Sep 2026 08:19:57 +0000

En vansinnesfärd mot trafiken på E20 på väg mot Partille slutade med två döda vid Allum under lördagskvällen. Polisen uppger att en person dog i varje bil. Polisen i Göteborg fick larm klockan 21.14 om en bil i fel färdriktning. Samtalen om vansinnesfärden inkom redan vid Falutorget och Gullbergsvass. Bilarna krockade några minuter senare på E20 mellan Partillemotet och Skulltorpsmotet vid Allum. Föraren i den skenande bilen hade då kört omkring sex till sju kilometer mot mötande trafik. Adam Samara, presstalesman vid Polisen Väst, säger att en person satt i varje bil. Inga fler ska ha varit med i krocken. — En av de inblandade bilarna har genomfört vad man måste kalla en vansinnesfärd, säger Samara. Polisen stängde E20 mot Göteborg i samband med räddningsarbetet och inledde redan vid midnatt förundersökning om bland annat grov vårdslöshet i trafik.

Vansinnestrafik inte ovanligt

Vansinnestrafik på landets vägar, inklusive stadstrafik, är inte så ovanligt som man kanske tror. Ett tragiskt exempel inträffade den 12 september i år, då en 20-årig syrier med svenskt medborgarskap efter en vansinnesfärd på Östermalm i Stockholm körde in i en parkerad bil, vilket slutade med att en 57-årig svensk kvinna hemmahörande på Lidingö i Stockholm dog. Den 20-årige syriern har häktats på sannolika skäl misstänkt för bland annat vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik, grovt vållande till kroppsskada och smitning från trafikolycka. Han misstänks ha varit rattfull och det finns även misstankar om narkotikabruk. Lördagskvällens vansinnesfärd i Partille slutade med två döda. Ingen av de omkomna är hemmahörande i Sverige och polisen söker anhöriga utomlands.

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 11:42:21 +0000

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden. I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning. Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025. Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse. — Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning. Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen. — Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun. Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 07:55:01 +0000

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser. Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995. Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar. — Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå. Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse. Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket. Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan. Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år. Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Emil Fjellstedt — Mon, 07 Sep 2026 12:22:55 +0000

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt. Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026. 30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem. I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem. Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt. – Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv. Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Dottern efter dödsmisshandeln av Mattias utanför Burger King: Pappa försvarade mig

Jan Sundstedt — Thu, 03 Sep 2026 11:08:36 +0000

Mattias, 48, misshandlades så svårt utanför Burger King i centrala Karlstad att hans liv inte gick att rädda. Hans 18-åriga dotter berättar att pappan tog henne i försvar efter att en av de två misstänkta männen gjort ovälkomna närmanden mot henne. Polisen fick larm klockan 01.25 natten till söndagen den 30 augusti. Ett bråk hade brutit ut utanför en restaurang på Östra Torggatan i centrala Karlstad. På platsen fann patrullen en svårt skadad man i 50-årsåldern och grep två män i 20-årsåldern, enligt polisen. Ambulansen förde Mattias till Universitetssjukhuset i Örebro. Läkarna försökte rädda hans liv, men skadorna var för svåra. Familjen fick dödsbeskedet några timmar senare. Värmlands tingsrätt häktade på onsdagen en 19-årig och en 20-årig man på sannolika skäl misstänkta för dråp. Båda kommer från Trollhättan och nekar till brott. Männen kände varandra sedan tidigare, men utredningen har inte visat någon tidigare koppling mellan dem och Mattias.

Dottern: "Han var min hjälte"

Flera familjemedlemmar befann sig i Karlstad under lördagskvällen. Mattias dotter hade besökt konserten "Tribute to rock" och gick senare genom centrum tillsammans med sin mamma, mormor och pappa. En av de båda männen gjorde ovälkomna närmanden mot dottern tidigare under kvällen, uppger hon för Aftonbladet. Mattias tog henne då i försvar. Efter artikelns publicering uppgav åklagare Cecilia Aronsson att det för närvarande inte finns någon misstanke om sexuella ofredanden i samband med händelsen. Dottern har beskrivit det inträffade som ”ovälkomna närmanden”, medan polis och åklagare ännu inte har offentliggjort vad som utlöste bråket. Dottern såg därefter hur de nu häktade männen angrep pappan med sparkar och slag och hur Mattias till slut föll till marken. — Jag ser min pappa falla ner till backen och då står jag och skriker "nej jag vill inte förlora pappa". Ingen av de människor som bevittnade bråket vågade enligt dottern ingripa. Hon följde sedan ambulansen till Örebro tillsammans med flera anhöriga. Vänner, anhöriga och andra Karlstadsbor har efter dödsmisshandeln i Karlstad lagt blommor, tänt ljus och skrivit hälsningar vid platsen. Dottern beskriver sin pappa som en man som älskade att fiska och som alltid fick henne att skratta.

Vila i frid Mattias 💔🕊️ Vilket samhälle har vi fått när en pappa som står upp för sin dotter till slut får betala med sitt eget liv? Var är mänskligheten, var är kärleken?
48-årige Mattias ville försvara sin dotter efter att hon utsatts för ovälkomna närmanden från en av två… pic.twitter.com/iN7oQJktdC — Aday Bethkinne (@AdayBethkinne) September 2, 2026

Tidigare dömd för misshandel

Den häktade 20-åringen dömdes i fjol för misshandel efter ett våldsdåd i Trollhättan. Han och två andra unga män slog och sparkade en man som låg på marken. Domstolen dömde den nu häktade 20-åringen till enbart villkorlig dom och samhällstjänst, medan de två andra männen dömdes till fängelse för grov misshandel. Den 19-årige mannen har tidigare dömts för olovlig körning. Båda misstänkta omfattas nu av restriktioner i häktet och får bland annat inte ta emot besök, kommunicera elektroniskt eller ta emot försändelser. Flera personer befann sig på Östra Torggatan när bråket bröt ut. Åklagare Cecilia Aronsson vill därför komma i kontakt med människor som såg eller hörde något. Utredarna undersöker också om övervakningskameror eller privatpersoner fångade händelsen på film. Aronsson har inte velat kommentera vad som utlöste bråket eller hur misshandeln gick till. Åklagaren måste väcka åtal senast den 30 september klockan 11. Fram till dess fortsätter polisen att samla in vittnesuppgifter, filmer och annan bevisning.

Här skjuts knivbeväpnade kvinnan till döds av polis på Times Square

Redaktionen — Wed, 02 Sep 2026 06:34:43 +0000

Med två köksknivar i händerna kretsar Pamela Cisneros runt poliserna mitt bland Times Squares reklamskyltar, taxibilar och förbipasserande. Ögonblick senare skjuter två poliser ned henne. Kort dessförinnan hade Cisneros knivhuggit två främlingar. Den 68-årige mannen överlevde, medan 32-åriga Erin Piacenti, chef vid Bank of America, avled av sina skador.

Dramatiska bilder från centrala New York visar den 49-åriga kvinnan med en kniv i vardera handen. Poliser håller avstånd medan hon rör sig i en vid cirkel och fortsätter framåt.

När Cisneros går mot poliserna avlossar två av dem sina tjänstevapen. Hon faller till marken och förs senare till Bellevue Hospital, där hon dödförklaras.

Filmen visar inte de två knivattacker som föregick konfrontationen.

Polisen uppger att våldet började omkring klockan 16.26 på måndagen nära korsningen mellan West 41st Street och Seventh Avenue. Cisneros tog fram två knivar ur en shoppingpåse och högg först en 68-årig man som just hade kommit upp ur tunnelbanan och väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru.

BREAKING: Woman who stabbed two people, killing one, then attempted to stab police officers was shot and killed by police. https://t.co/BGjISewGLC
— Daily Loud (@DailyLoud) September 1, 2026

Två attacker inom 20 sekunder

Det första offret var den 68-årige mannen. Cisneros högg honom i magen när han väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru. Han skadades allvarligt men kunde lämna Bellevue Hospital under tisdagen, rapporterar ABC7 New York.

Omkring 20 sekunder senare fortsatte Cisneros ett kvarter norrut. Där knivhögg hon Erin Piacenti i magen.

Piacenti var 32 år, chef vid Bank of America och bosatt i Chester i delstaten New Jersey. Hon avled senare på sjukhuset.

New Yorks polischef Jessica Tisch beskriver båda angreppen som slumpmässiga och oprovocerade.

Bank of America uppger att företaget är chockat och djupt bedrövat över förlusten av en uppskattad kollega.

Elchockvapen stoppade henne inte

Vittnen kallade på poliser vid NYPD:s närbelägna station. Poliserna försökte under omkring fyra minuter förmå Cisneros att lägga ifrån sig knivarna.

– Jag tänker inte släppa någonting. Jag dödar hellre er båda, sade hon enligt Tisch.

Polisen använde elchockvapen två gånger utan att stoppa henne. När Cisneros fortsatte mot poliserna med knivarna sköt två av dem med sina tjänstevapen.

NYPD har publicerat en bild av de två knivar som återfanns på platsen. Myndigheten ska genomföra en intern granskning av dödsskjutningen och har meddelat att polisernas kroppskamerabilder ska offentliggöras.

Cisneros hade enligt polisen dokumenterade psykiska problem och två tidigare kontakter med NYPD, men inga tidigare gripanden. Polisen har inte funnit något som tyder på ett terrordåd.

Äldre bestals – Malmö anmälde inte ett enda fall till IVO

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 08:42:21 +0000

Malmö stad registrerade 180 avvikelser om misstänkta stölder inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. Inte ett enda av fallen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt en granskning av Senioren. Uppgifterna omfattar både vård- och omsorgsboenden och personer med hemtjänst. Enligt Senioren rör det sig även om grova misstänkta tillgrepp där stora belopp har försvunnit och polisutredningar har genomförts. Enligt IVO ska en verksamhet inom socialtjänsten utreda rapporterade missförhållanden. Om ett missförhållande bedöms som allvarligt, eller risken för det som påtaglig, ska huvudmannen anmäla det enligt lex Sarah till myndigheten.

Återkommande anställningar

Senioren uppger att en undersköterska som förekommit i flera polisutredningar har haft återkommande anställningar i Malmö stad sedan 2014. Tidningen har tagit del av åtta anställningskontrakt. Vid den senaste rekryteringen, 2024, uppges referenserna ha gett klartecken. Först efter att Sydsvenskan under sommaren uppmärksammat att undersköterskan fortfarande var anställd stängdes personen av, enligt Senioren. Anställningen har därefter avslutats. Helen Martinsson, med övergripande ansvar för stadens vård- och omsorgsboenden, skriver till Senioren att staden har konstaterat brister i hanteringen, bland annat i referenstagningen. — Det ser vi mycket allvarligt på, skriver hon. Malmö stad meddelade i mars i år att en annan misstänkt allvarlig händelse inom hemtjänsten hade polisanmälts och skulle anmälas till IVO enligt lex Sarah.

Florida: 163 saknade barn återfunna i omfattande insats

Jan Sundstedt — Mon, 31 Aug 2026 08:20:41 +0000

Under en fem dagar lång myndighetsinsats i Florida hittade polisen och andra myndigheter 163 saknade barn i åldrarna två månader till 17 år. Flera av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård, utnyttjande eller människohandel. Floridas justitieminister James Uthmeier och delstatens kriminalpolis FDLE presenterade resultatet av Operation Statewide Shield den 25 augusti. Myndigheterna beskriver insatsen som Floridas första delstatsomfattande arbete för att hitta saknade barn och den största satsningen av sitt slag i delstatens historia. 46 saknade barn återfanns i Tampa Bay-området, 41 i Miami, 32 i Jacksonville, 21 i Orlando, 12 i Fort Myers, åtta i Pensacola och tre i Tallahassee. Arbetet ledde dessutom till att myndigheter lokaliserade barn i ytterligare sex amerikanska delstater, Puerto Rico och tolv andra länder. Delstatliga, lokala och federala myndigheter delade underrättelser och genomförde gemensamma fältinsatser. Barnen har enligt uppgifterna nu fått bland annat sjukvård och brottsofferstöd på särskilda mottagningsplatser. Efter insatsen tog Floridas barn- och familjemyndighet och ungdomsvårdande instanser hand om barnens fortsatta placering och omvårdnad.

AG James Uthmeier joins FDLE Commissioner Glass in Tampa to Announce the Rescue and Recovery of 163 Missing Children https://t.co/f2oVE2cLhc
— Attorney General James Uthmeier (@AGJamesUthmeier) August 25, 2026

Övergrepp och människohandel

Floridas justitieministers kansli uppger att många av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård och utnyttjande eller annan brottslighet. Bland fallen fanns även misstänkt människohandel. Polisen grep flera misstänkta under insatsen. Misstankarna gäller sexuella handlingar mot minderåriga, sexuellt övergrepp mot ett barn mellan 12 och 16 år, brott mot ett vårdnadsbeslut samt motstånd mot polis utan våld. Myndigheterna väntar sig fler gripanden medan flera utredningar fortsätter. FDLE ledde arbetet tillsammans med Floridas delstatsövergripande åklagarkontor och andra delstatliga organ. Tretton sheriffkontor, flera kommunala poliskårer, federala myndigheter, vårdgivare och ideella organisationer deltog också. James Uthmeier har uppgett att barnen är i säkerhet och får den vård de behöver. FDLE-chefen Mark Glass sade att samarbetet gjorde det möjligt för myndigheterna att föra samtliga 163 barn i säkerhet och avsluta deras anmälningar i registret över saknade och utsatta personer.