Nätcensuren – Nya Dagbladet

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Markus Andersson — Fri, 10 Jul 2026 17:54:44 +0000

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 08:27:40 +0000

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte. Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats. Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT. EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte. — Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen. Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet. Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

EU Court of Justice rules that the prohibition of broadcasting for Russia Today extends to 3 German private individuals which are subject to criminal charges for publishing, on four occasions, videos form RT in a non commercial site they run.
The free world and its free press. — Jorge Martín ☭ (@marxistJorge) July 5, 2026

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 11:05:32 +0000

En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”. Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier. Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier. Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning. I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas. Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig. Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd. Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.

EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2

Dan Ahlmark — Thu, 02 Apr 2026 15:04:22 +0000

Innehåll av typ "Borderline" har av EUIF definierats som "a combination of disinformation/conspiracy theories and hate speech". Hate speech har definierats av EU enligt (1) och disinformation som (2). EUIF har gett ut en bok avseende s k "Borderline content", vilket alltså gäller inlägg, som troligen inte kränker existerande lagar eller relevanta regelsystem, men ogillas av Kommissionen. De områden, som täcks, gäller främst: "Populist rhetoric" samt innehåll, som kan karakteriseras som: Anti-government/anti-EU, Anti-elite, Anti-migrants and Islamophobia, Anti-refugee/immigrant sentiment, Anti-LGBTIQ, Political satire, Meme subcultures. Detta kompletteras med rekommendationer om ytterligare innehåll från en vänsterorienterad NGO. Ett konkret exempel gällande plattformen TikToks tolkning av innebörden av Hate Speech framgår av dess riktlinjer för censur under det slovakiska valet 2023 gällande kön/genus. Man betecknar följande som Hate Speech: "There are only two genders; We need to stop the sexualization of young people/children; I think that LGBTI ideology, gender ideology, transgender ideology are a big threat to Slovakia, just like corruption...; Targeted misgendering. (Sid.103)". I plattformens Summary Report efter valet betecknar man som "degrading speech" (del av Hate Speech) kommentarer såsom: "the absurdity of the existence of more than two genders and the forced inclusive language" såsom t ex uttrycket "pregnant people." Åsikten om "the need to stop gender ideology from schools" betecknades på samma sätt. Sådana tolkningar avviker mycket kraftigt från åsikter hos stora delar av europeiska länders befolkningar. Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser. Det allra mesta av den offentliga kritiken mot EU kan sägas falla inom dessa områden. Samtidigt väcks många frågor om, hur EU överhuvudtaget kan rätt behandla t ex populistisk retorik eller innehåll av karaktären Anti-government/anti-EU samt Anti-elite. Subjektiviteten i dessa bedömningar är säkerligen hårresande, och yttrandefriheten blir därmed kraftigt begränsad.

Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser.

Att skribenters kränkningar av gränser för yttrandefriheten naturligtvis inte sällan förekommer (behandlas då av plattformens egna regler och landets lagar) är en sak, men kraven gällande vad man behandlar här innebär myndigheters ingrepp mot legalt tillåtet innehåll. Att särbehandla sådan information under förevändning att det gäller "borderline" yttranden bör – som den amerikanska utredningen (JCAR) påpekar – inte tillåtas. Enligt en EUIF-rapport från 2023 gällande bl a "våldsam högerextremism" kallades t ex uttrycket "refugees do not belong" för "a white supremacy idea. Sid 91". Att invända mot okontrollerad immigration tolkas alltså lätt som borderline "anti-migrants" och "anti-refugee" retorik. Vilka åtgärder vidtas då vanligen beträffande borderline-material? Ja, där är EU-organet helt klart på vad som ska göras och understryker detta med ett Orwelliskt språkbruk: "EUIF stressed that 'positive interventions'—meaning active censorship measures—'need to be adopted in order to prevent the spread of' this lawful, nonviolative political content, specifically calling for 'downranking' and 'demonetization' of it. Sid. 92f." Man talar i sammanhanget också om metoden att "add friction to access". Google och YouTube försäkrade i sammanhanget myndigheten om, att man just arbetade med sådan de-ranking via sina algoritmer.

Partiskhet och tvång

Partiskhet är en egenskap, som Kommissionen och dess censurapparat tar lätt på. En vänsterorienterad think-tank utnyttjades i arbetet att utforma censurregler. Det holländska inrikesministeriet utsågs inför ett val att vara "trusted flagger" dvs ha rätt att ställa särskilda krav på plattformarna gällande censur av publicerat material. Att utan hänsyn till den klara intressekonflikten bete sig så före ett val, där regeringen självfallet hotades, visar en utpräglad arrogans och likgiltighet för demokratiska regler. Ännu värre var beteendet inför det europeiska parlamentsvalet i juni 2024. Där krävdes och genomfördes särskilda åtgärder för att strängt kontrollera genomförd censur av plattformarna, och vilka dessa naturligtvis godtog. Att Kommissionen aktivt arbetade för striktare censur i ett val, som direkt angick dess arbete och policies, är självfallet en överträdelse av demokratisk kutym. Det säger något om EUs attityd till de europeiska folken, att sådant beteende godtas. Att följa DSA och fastställda regler och bestämmelser för censuren är idag inte frivilligt för plattformarna. Beträffande arbetet under valtider är JCARs omdöme följande: "The European Commission has issued de facto binding political censorship rules for European elections". Plattformarna lyder vanligen de instruktioner, som de får vid sina kontakter med EUs personal, pga de olika hot som finns vid olydnad.

Det rumänska valet 2024

Kommissionens beteende visar dess uppenbara intresse att motverka EU-kritiska partier och opinioner, och dess inflytande omfattar numera självfallet regeringar och rättsväsende. När en starkt EU-oppositionell politiker – Călin Georgescu – vann första omgången av rumänska presidentvalet och syntes ha goda utsikter att vinna den andra, sades säkerhetstjänster i Rumänien ha upptäckt, att Ryssland genom 25 000 konton i TikTok bedrivit en systematisk påverkan på den inledande valomgången. TikTok kunde dock snabbt fastställa, att sådana konton och en sådan samverkan inte funnits eller skett, vilket företagets interna undersökning och dokument visade. Den mindre påverkan som skett hade genomförts av andra rumänska partier men inte från Rysslands sida. TikTok framförde snabbt denna information till myndigheter och Kommissionen, vilka dock inte brydde sig om materialet. Istället stoppade Högsta Domstolen i Rumänien den andra valomgången beroende på den påstådda inverkan av Ryssland. I det presidentval, som sedan genomfördes 2025, tilläts Georgescu inte delta, och en EU-vänlig politiker vann naturligtvis. Detta visar då på åtgärder från EU, som i kraft gick långt utöver de censuringrepp som Kommissionen vanligen genomför för att främja EU-vänliga partier. Framtiden får utvisa om handlandet här främst berodde på antingen att Rumänien är ett för EUs befolkning rätt okänt land (vilket ökade handlingsfriheten), eller att det var ett engångsbeslut, eller om klart EU-skeptiska kandidater inte längre godtas i de högsta positionerna i medlemsstaterna.

Utnyttjandet av NGOs

Användningen av NGOs som vakthundar för den detaljerade granskningen av plattformarna i ett speciellt land mångdubblar förmågan att observera även små avvikelser från "tillåtna" yttranden på nätet. Sådana NGOs sägs av EU vara objektiva, men eftersom de är utvalda av EU för övervakning kan det betvivlas. De är naturligtvis vänsterorienterade. De kan vara Trusted Flaggers eller arbeta inom EUs Rapid Response System och då ställa krav med prioritet på plattformarna. Dessa NGOs är troligen ofta beroende av offentlig finansiering.

Några slutsatser

I och med att censurorganisationen inom EU inte ens dragit sig för partiska åtgärder av det slag, som kommenterades ovan, bekräftas dess politiska orientering. Från att inledningsvis dess karaktär av ett internt tullfritt område gjorde EU populär inom europeisk höger, har dess senare lagstiftningsarbete, policies och fientlighet mot självständiga nationer och nationalism gjort EU till ett vänsterprojekt. Det som motarbetas och censureras bort enligt ovan som Borderline är t ex genomgående fullt legala högeråsikter. Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger. Det är beklagligt, att många borgerliga partier inom Europas länder ännu inte insett detta. Beträffande de aktiviteter, som granskats här, framgår tydligt, att de aktiva inom censurområdet tolkar regler ytterst fritt och brett och ofta troligen i överensstämmelse med sin ideologiska övertygelse. EUs ledning avser också att alltmer bygga ut systemet, vilket medför att traditionell yttrandefrihet får ett alltmer begränsat utrymme.

Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger.

En viktig fråga är, om Europa rör sig och snart gränsar mot ett system för övervakning av yttranden på nätet, som mycket liknar dem diktaturer använder. Genom att successivt vidga definitioner såsom avseende Hate Speech och omfånget av Borderline-området, tvingas kritiken av dagens samhälle bli allt mera begränsad. Dessutom finns också tydliga tecken på, att EU önskar vidga sitt inflytande över nätet territoriellt, och att man ser det som önskvärt att europeisk lagstiftning i detta avseende gäller i andra delar av världen. Detta är säkerligen ett mål också för FN och allmänt globalister i världen. Dessa personer och organisationer förstår ju, att begränsningar av yttrandefriheten är vital för deras möjlighet att nå sina mål. Så EUs verksamhet på detta fält är – förutom att vara en europeisk katastrof – också en del i byggandet av den mardröm, som politisk globalism innebär. Dan Ahlmark

Källor och referenser: ¹ European Commission against Racism and Intolerance (ECRI), General Policy Recommendation No 15 on "hate speech" 8.12.2016 ² Disinformation, as defined by the EU, refers to false or misleading information that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communications. The EU aims to combat this issue through various strategies, including the EU Code of Practice on Disinformation, which seeks to enhance transparency and accountability in digital platforms.

EUs förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 1

Dan Ahlmark — Tue, 31 Mar 2026 15:22:50 +0000

Flera skäl anförs för att Europeiska Unionen skapat ett system för censur av sociala medieplattformar. Ett viktigt sådant var att skapa likartade regler och bedömningar av innehållet i sociala media över hela Europa. Användare av sociala media skulle också få hjälp att förstå varför visst material hindrades av olika plattformar. En viktig orsak var också att politiker och intressenter såsom medlemmar av EUs institutioner såg faror i att sociala media utnyttjades på ett okontrollerbart sätt av kommersiella, politiska och kulturella intressen. En enhetlig lagstiftning och tillämpning av offentliga regler skulle kunna eliminera faror av många slag och skapa en likformighet i behandlingen av information och åsikter i hela Europa. Dessa utgör de formella skäl som anförs för de införda reglerna. I Digital Services Act (DSA), antagen 2022, sägs att målen för dess regler syftar till att skapa en säkrare miljö och etablera ett ansvar för digitala tjänster. Mot bakgrund av de första årens tillämpning av regelsystemet kan dock ett annat syfte klart urskiljas. EU-kommissionens långsiktiga mål är att få unionen att utvecklas mot en federal statsbildning. Att hålla kontroll över motståndet mot EUs strävanden kan därför också vara ett informellt – och viktigt – syfte med censursystemet. Detta förnekas självfallet av alla befattningshavare inom EUs administration.

Delar av systemet

Den verkliga bakgrunden till skapandet av ett effektivt digitalt censursystem inom EU var – vid sidan av de angivna målen – följande, enligt den juridiska kommittén i amerikanska representanthuset (JCAR)¹, som noggrant undersökt tillämpningarna av regelsystemet. Kommitténs intresse orsakades främst av att EUs regler påverkade plattformarnas arbete att tillämpa sina egna regler för publicering i USA, med dess starka skydd för yttrandefriheten. Kommittén sade att internet "... threatened the established political order, and by the mid-2010s, the political establishments in the United States and Europe sought to counter rising populist movements that questioned deeply unpopular policies such as mass migration. ... starting in 2015 and 2016, the European Commission began creating various forums in which European regulators could meet directly with technology platforms to discuss how and what content should be moderated .... nonpublic documents produced to the Committee show that for the last ten years, the European Commission has directly pressured platforms to censor lawful, political speech in the European Union and abroad". (Sid 2)² The EU Internet Forum (EUIF) bildades 2015 för att "address the misuse of the internet for terrorist purposes". Det var en viktig komponent i det system som byggdes upp. Forumet blev dock ett medel brett inriktat på legalt politiskt tal, och EUIF sammanför "American and European conservatives with jihadists and white supremacists and telling platforms to censor them all. Sid 96". Det ger också råd om hur man bäst censurerar "borderline content. Sid 96", vilket är legalt innehåll på nätet gällande exempelvis kritik av EU och allmän populistisk retorik. Det följande året infördes en "Code of Conduct on Countering Illegal Hate Speech Online" som de sociala plattformarna skulle följa. Två år senare infördes "Code of Practice on Disinformation", enligt vilken plattformarna skulle minska graden av "synbarhet" för oönskade inlägg som utgjorde s.k. desinformation. Att efterfölja dessa två regelsystem är numera praktiskt sett obligatoriskt för plattformarna (Sid. 38). Samtidigt började stora EU-nationer att genomföra egen nationell censur. År 2022 skapades en fast organisation för EUs arbete att genomföra olika regler via samverkan med plattformarna, och DSA³ trädde i kraft 2023. Särskilda regler infördes i denna viktiga lagstiftning gällande valperioder: DSA Election Guidelines. I den alltid pågående censuren pressar EU-kommissionen och medlemsstaternas censurmyndigheter plattformarna att särskilt censurera åsikter från höger (i USA kallade "conservative") och anti-etablissemangskällor (Sid 96). I samband med Disinformation Code och DSA Election Guidelines skapade Kommissionen ett "Rapid Response System" för att snabbt kunna ingripa i samband med val. Speciellt utvalda faktagranskare – t.ex. NGO:er – har rätt att med prioritet begära av en plattform att denna censurerar visst material. Faktagranskarna är pålitligt censurvänliga och vänsterorienterade. Medverkan i dessa grupper och andra skapade av EU hävdades vara frivillig, liksom de åtgärder som diskuterades. JCAR drog dock efter analys slutsatsen att: "The 'voluntary' and 'consensus-driven' European censorship regulatory regime is neither voluntary nor consensus-driven". (Sid 6) Genom hotet att bötfälla företagen med maximalt 6% av dess årliga försäljning i världen kan EU tvinga fram önskat beteende. Böterna för Musks X nådde i år inte riktigt upp till det beloppet. Vid sidan av böter finns ett flertal andra åtgärder: ändringar i algoritmer, lägre ranking och synlighet, ej betalt innehåll och liknande metoder.

Exempel på tillämpningar av existerande regler

De som inom EU-kommissionen genomför censurarbetet bedöms av JCAR se på befolkningarna på följande sätt: "They think … citizens are stupid, unable to decide for themselves what to believe and what not to". En sådan syn torde gälla även censorerna inom olika länder. Inför det första valet – i Slovakien – efter att DSA införts, fick plattformarna exempelvis information om att "befolkningen tenderar att tro på konspirationsteorier och falska beskrivningar". Att radikalt och falskt underskatta människors förmåga att bedöma och värdera information är troligen den ursäkt censorer behöver för att utan samvetskval utföra sitt arbete. Den största faran med EUs censur är att medborgarna inte får relevant information om viktiga ämnen som kan förändra deras val – gällande antingen deras eget land eller EU i dess helhet. Myndigheter, både nationellt och i EU, tystar dem man betecknar som motståndare. Detta syns gälla i särskilt tre fall: (A) åsikter om nationell suveränitet och/eller EU-medlemskapet, (B) klart högerinriktade åsikter, eller (C) kritiska åsikter om den ideologiska blandning av postmodernism, kritisk teori och delar av marxism som ofta kallas kulturmarxism⁴ – en ideologi som EU stöttar eftersom den samverkar med EUs mål. EU-kommissionen har det dominerande målet att skapa en federal union, vilket en betydande minoritet av medborgarna i många medlemsstater ogillar. Partier och anhängare som motarbetar EU kan naturligen av kommissionens och många medlemsstaters digitala övervakningspersonal ses som fiender. Eftersom en del av motståndarna dessutom hyllar traditionellt frihetliga, klassiskt liberala eller höger-libertarianska åsikter, blir fiendskapen inte mindre till sådana rörelser och skribenter. Att censuren främst riktas mot material som strider mot de censur-anställdas egna åsikter hjälper dem sannolikt att med gott samvete utföra sitt uppdrag. Även satirer och memes elimineras. Om man vill ha en bild av åsikterna inom EUs organisation räcker det att granska dem som dominerar i de NGO:er EU använder för sitt Rapid Response System – deras klara vänsterinriktning är talande för hela censurorganisationen. I workshops ledda av EUIF 2022 använde man en amerikansk tankesmedja för att varna för inflytelserika konservativa skribenter som Jordan Peterson och Ben Shapiro – vars arbete klart ligger inom det legalas ram – med hänvisning till att de på nätet tjänade som inkörsport för "anti-feminist, misogynistic, and Manosphere content. Sid 93f". Genom att viktiga begrepp som dis-/mis-/mal-information i många fall saknar praktiskt klara och användbara definitioner, påverkas hanteringen av censurfrågorna. Vem som beslutar blir mycket viktigt, och subjektiviteten ges för stort spelrum. Detta är fördömligt beträffande så politiskt känsliga frågor. Fortsättning i Del 2.

Källor och referenser: ¹ The Foreign Censorship Threat Part II – judiciary.house.gov ² Alternativ länk via Scribd (om hinder att nå rapporten) ³ Digital Services Act – EUR-Lex ⁴ Om kulturmarxism – Newsvoice

USA ska finansiera yttrandefrihetsinitiativ i Europa

Emil Fjellstedt — Tue, 10 Feb 2026 09:57:39 +0000

Trump-administrationen planerar att använda statliga medel för att främja yttrandefrihet i västerländska demokratier. Satsningen riktar sig mot europeiska länder där Washington anser att onlineregleringar inskränker den fria debatten. En högt uppsatt amerikansk tjänsteman vid utrikesdepartementet meddelade på måndagen att USA ska finansiera insatser för yttrandefrihet i allierade länder. Beskedet kom under ett besök i Europa där Sarah Rogers, undersekreterare för offentlig diplomati, träffar tjänstemän och andra aktörer i Dublin, Budapest, Warszawa och München. — Jag vill främja yttrandefrihet i västerländska allierade demokratier, och det är vad min bidragsgivning kommer att göra, sade Rogers under en paneldiskussion i Budapest. Amerikanska tjänstemän har kraftfullt motsatt sig europeiska regleringar som EU:s Digital Services Act (DSA) och Storbritanniens Online Safety Act (OSA). Washington hävdar att regelverken kväver yttrandefriheten, särskilt gällande kritik mot invandringspolitik, samtidigt som de ålägger amerikanska teknikföretag betungande krav.

Planer på finansiering av allierade organisationer

Enligt en rapport i Financial Times förra veckan har Rogers diskuterat med företrädare för det brittiska oppositionspartiet Reform UK om att finansiera tankesmedjor och välgörenhetsorganisationer som stödjer president Donald Trumps MAGA-politik. En talesperson för utrikesdepartementet bekräftade inte den specifika finansieringen, men beskrev planen som "en transparent och laglig användning av resurser för att främja amerikanska intressen och värderingar utomlands". USA utfärdade i januari visumförbud mot en tidigare EU-kommissionär och fyra personer som arbetar mot "desinformation", vilka Washington anklagar för att ha censurerat amerikanska sociala medieplattformar. Europeiska ledare fördömde förbuden och försvarade Europas rätt att lagstifta om hur utländska företag verkar lokalt. Trump-administrationens nationella säkerhetsstrategi från december anklagade europeiska ledare för att censurera yttrandefrihet och undertrycka opposition mot invandringspolitik.

Läckta data avslöjar: Nya Dagbladet klassificerat som ”antisemitiskt” – förtrycks med 80 procent av X:s algoritmer

Markus Andersson — Wed, 21 Jan 2026 22:39:21 +0000

Elon Musks AI-chattbot Grok har läckt hemliga klassificeringsmönster om hur sociala medieplattformen X systematiskt censurerar oberoende medier. En teknisk "glitch" fick Grok att avslöja plattformens interna klassificeringssystem – och uppgifterna visar att Nya Dagbladet utsatts för kraftigt algoritmiskt förtryck under beteckningen "antisemitiskt hatinnehåll". Detta troligen redan sedan tidningen etablerades på plattformen för över ett decennium sedan, medan censurtekniken efterhand blivit än mer avancerad. Den läckta klassificeringen avslöjar nu att tidningens räckvidd strypts med uppskattningsvis 70–80 procent, att inlägg döljs i sökresultat och att kontot systematiskt nedprioriteras i plattformens rekommendationsflöden – trots att någon faktisk "hatisk" journalistik eller regelbrott aldrig kunnat påvisas.

Grok avslöjar X:s hemliga system

Det var den amerikanska medieprofilen Stew Peters som den 21 januari 2026 upptäckte att chattboten Grok, som är integrerad i X-plattformen, plötsligt började dela information om plattformens dolda klassificeringssystem. Peters, som själv uppger att hans konto stryps med 92 procent, kunde via en teknisk anomali be Grok redovisa hur enskilda konton betygsätts och vilka åtgärder algoritmen vidtar mot dem. — Grok glitched and revealed EVERYTHING, skrev Peters i ett inlägg som på kort tid fått över 314 000 visningar. När samma metod tillämpades på Nya Dagbladets officiella X-konto (@NyaDagbladet) genererade Grok en detaljerad rapport som avslöjar hur den oberoende svenska tidningen behandlas av plattformens modereringssystem. [caption id="attachment_220202" align="alignnone" width="762"] Läckta AI-data visar hur X har klassificerat tidningen och hur räckvidden i stort sett utraderats av plattformens hemliga censuralgoritmer.[/caption]

Klassificering: "Hatinnehåll och antisemitiskt främjande"

Den läckta rapporten, som uppges bygga på X:s interna "Semantic Contextual Scoring OHI V3"-system, klassificerar Nya Dagbladet under kategorin "Hate and Harassment (Antisemitic Content Promotion)" med en konfidensgrad på 92 procent och en allvarlighetsgrad som betecknas som "Moderate-High". Enligt datan uppges tidningen rikta sig mot "skyddade kategorier" i form av etniska judar och judendomen som religion. Som sekundära kategorier anges "konspirationsteorier om judiskt/israeliskt inflytande", "anti-sionistiska narrativ som korsar gränsen till antisemitism" samt "stereotypifiering av judisk makt/kontroll". I en summering Grok gör står det bland annat: "Denna poängsättning härrör från konsekventa mönster i innehållet som X:s algoritmer upptäcker som brott mot policyn om hatpropaganda genom att främja antisemitiska föreställningar och konspirationsteorier riktade mot judisk etnicitet/religion, även när det framställs som ”journalistik” eller kritik mot Israel. Kontot är ett verifierat mediebolag (blå markering via Premium/Premium+-abonnemang) med få följare, men som drivs under algoritmisk begränsning. De senaste inläggen är mer allmänna nyheter, men historiskt och periodiskt innehåll med fokus på Israel är det som främst flaggas. Inga uppenbara fristående överträdelser."

De påstådda "överträdelserna"

Under rubriken "Key violations" listar systemet fyra huvudsakliga anklagelsepunkter: 1. "Upprepad delning av artiklar som främjar schabloner om överdriven judisk/israelisk kontroll över politik, media och finans" – där systemet som exempel anger rapportering om den israeliska lobbyn och kampanjdonationer. 2. "Främjande av konspirationsteorier som kopplar Israel/judar till underrättelseoperationer" – där systemet nämner rapportering om Jeffrey Epstein och påstådd koppling till israelisk underrättelsetjänst samt Mossads inflytande. 3. "Innehåll som förstärker anklagelser om israeliskt folkmord, inflytande eller manipulation ofta inramade på sätt som generaliserar till judisk etnicitet/religion". 4. "Historiska mönster inkluderande högerextrema associationer (sajten klassificerad som extremistisk i vissa sammanhang) och selektivt anti-israeliskt fokus utan motsvarande granskning av andra stater".

Kraftig räckviddsbegränsning bekräftad

Den mest avslöjande delen av dokumentet återfinns under rubriken "Algorithm Impact", där de konkreta åtgärderna mot kontot specificeras: Tidningens synlighet i X:s "For You"-flöde beskrivs som "Restricted" och begränsad till befintlig publik. Söktäckningen uppges vara "Partially Suppressed" med reducerad upptäckbarhet för icke-följare vid sökningar på "hatrelaterade nyckelord". Den dolda ryktespoängen uppskattas vara reducerad med 70–80 procent. Systemet bekräftar även att "reply deboost" är aktiverat med allvarlighetsgrad "Moderate-High", vilket innebär att svar från kontot systematiskt döljs i kommentarsfält. Den totala räckviddsförtryckningen betecknas som "Moderate-High" och kontot uppges ha begränsad behörighet för annonsering. Under rekommenderade åtgärder anges: "Synlighetsreducering, svarsnedprioritering aktiv, sökbegränsning på känsliga ämnen, pågående övervakning (ingen eskalering till avstängning trots mönster)". [caption id="attachment_220204" align="alignnone" width="762"] Av de läckta algoritmerna framgår att räckvidden kraftigt ska begränsas på med hänvisning till tidningens granskning av Israels förehavanden och judisk makt-kritik.[/caption]

Shadowbanning bekräftas

Datan bekräftar i praktiken det fenomen som brukar kallas "shadowbanning" – en form av dold censur där användare inte informeras om att deras innehåll begränsas. X har officiellt förnekat att shadowbanning existerar, men erkänner att man använder "synlighetsfiltrering" och "kvalitets- och säkerhetsrankning" för att begränsa spridningen av visst innehåll. Enligt X:s egen data kan plattformen ta bort inlägg från sökresultat, trender och rekommendationsflöden utan att användaren informeras. Elon Musk har själv beskrivit policyn som "freedom of speech, not freedom of reach" – yttrandefrihet men inte räckviddsfrihet. Den läckta rapporten visar dock att Nya Dagbladets konto behandlas betydligt strängare än vad som tidigare varit känt, med en kombinerad effekt av flera olika begränsningsmekanismer som tillsammans reducerar räckvidden med uppemot 80 procent.

Journalistik som "överträdelse"

Vad som framstår som särskilt anmärkningsvärt är att de påstådda "överträdelserna" i huvudsak utgörs av standardmässig journalistisk rapportering om kontroversiella ämnen. Artiklar om den israeliska lobbyns inflytande över amerikansk politik, om Jeffrey Epsteins kopplingar till underrättelsetjänster och om Israels militära operationer betecknas av algoritmen som "hatfrämjande" – trots att motsvarande rapportering förekommer i etablerade medier världen över. Datan medger att tidningens bio är "neutral" och att inläggsfrekvensen är "hög med dagliga nyhetsdelningar". Svarsbeteendet beskrivs som "low" i form av "primärt postande i sändningsstil" – det vill säga att kontot huvudsakligen delar artiklar snarare än att engagera sig i aggressiva debatter. Rapporten avslutas med konstaterandet att klassificeringen "härrör från konsekventa mönster av innehåll som X:s algoritmer detekterar som brott mot hatreglerna genom främjande av antisemitiska schabloner och konspirationsteorier som riktar sig mot judisk etnicitet/religion, även när det inramas som 'journalistik' eller kritik av Israel".

13 år av algoritmisk motgång förklarad

För Nya Dagbladet, som grundades 2012 och sedan dess varit aktivt på plattformen (då Twitter), ger avslöjandet en förklaring till den närmast obefintliga organiska tillväxten trots dagliga inlägg under mer än ett decennium. Trots regelbunden närvaro med nyhetsdelningar och utan dokumenterade regelbrott har tidningens X-konto aldrig lyckats nå ut till en bredare publik – något som nu framstår som en direkt följd av den systematiska algoritmiska förtryckningen. Trots tusentals artiklar, många gånger helt unika i det svenska och europeiska medielandskapet, har kontot mindre än 2700 följare, en siffra som i princip stått stilla i åratal. Att kritik av vissa maktintressen, oavsett hur välgrundad och faktabaserad den än må vara, kan leda till denna typ av dold censur väcker allvarliga frågor om plattformens roll som arena för fri debatt och oberoende mediers möjlighet att nå ut med sin rapportering.

Läckan avslöjar systematisk struktur

Grok-läckan ger för första gången en inblick i hur X:s klassificeringssystem faktiskt fungerar. Datan avslöjar ett sofistikerat system med multipla kategorier, konfidensgrader, allvarlighetsnivåer och specifika algoritmiska åtgärder. Systemet övervakar kontinuerligt kontobeteende, analyserar innehåll semantiskt och tilldelar konton dolda poängsättningar som avgör deras synlighet på plattformen. Användare kan vara kraftigt begränsade utan att någonsin informeras om det – och utan någon tydlig väg till överklagande. Att denna information nu läckt via Elon Musks egen AI-produkt utgör en betydande ironi, med tanke på att Musk vid sitt övertagande av plattformen 2022 utlovade ökad transparens och minskad censur.

Bredare mönster av plattformskontroll

Avslöjandet sätter ljus på ett bredare problem med hur de stora teknikplattformarna kontrollerar informationsflödet. Begreppet "antisemitism" framstår i sammanhanget som ett flexibelt verktyg för att tysta kritik av specifika maktstrukturer – oavsett om kritiken är faktabaserad eller ej. Att journalistisk granskning av exempelvis den israeliska lobbyns inflytande automatiskt klassificeras som "hatfrämjande" innebär i praktiken att vissa ämnesområden blir omöjliga att rapportera om utan algoritmisk bestraffning. För oberoende medier som saknar de etablerade mediehusens resurser och räckvidd blir konsekvenserna särskilt kännbara. Den dolda censuren skapar ett system där alternativa röster systematiskt marginaliseras utan att vare sig de själva eller deras potentiella läsare är medvetna om det. Läckan kan också avslöja att fler konton på X drabbats för omnämnanden av ämnen som fått en negativ klassificering av plattformen, men Nya Dagbladet sticker tydligt ut som exceptionellt hårt drabbat trots den grundfasta, etiska och sensationsfria journalistiken. Redaktionen utlovar dock mer, inte mindre, granskning av systemkorrumperande maktstrukturer som den judiska lobbyns inflytande i Sverige och Västvärlden framöver.

David Icke tillbaka på YouTube efter fem år – kastades ut för covid-uttalanden

Markus Andersson — Tue, 04 Nov 2025 16:03:15 +0000

David Icke är tillbaka på YouTube efter att ha varit avstängd i över fem år. I ett videomeddelande bekräftar han att han kastades ut från plattformen i april 2020 på grund av uttalanden som stred mot den officiella covid-narrativet. Icke, 73, var tidigare professionell fotbollsspelare och BBC-sportkommentator innan han på 1990-talet började skriva och föreläsa om alternativa förklaringar till världshändelser och makstrukturer. Han har gett ut ett flertal böcker och byggt upp en global följarskara genom sina teorier om hur världen fungerar. I sitt comeback-meddelande beskriver Icke hur han plötsligt kastades ut från plattformen efter en direktsänd intervju som nådde stor publik. — Det var i april 2020 när jag, ska vi säga, sa saker som var i konflikt med covid-narrativet, som jag kastades ut från YouTube och allt annat, summariskt, en halvtimme efter en direktsänd intervju som fick en massiv publik, säger han i videon.

Allt material ska återställas

Icke uppger att han fått besked om att allt tidigare innehåll från hans kanal, som raderades för fem och ett halvt år sedan, kommer att återställas på plattformen. Han nämner också att det finns "massor av annat innehåll" som inte kunnat publiceras under avstängningsperioden. Författaren har även en ny bok på gång med titeln "The Roadmap: Escaping the Maze of Madness", som han beskriver som "en riktig ögonöppnare" när det gäller att förklara "hela konspirationens" omfattning. — Det är med stor glädje som jag tillkännager att jag är tillbaka på YouTube på grund av räckvidden, på grund av den påverkan som kanalen har och den påverkan den kan ha på att kommunicera information, säger Icke. Han uppmanar sina följare att prenumerera på kanalen och hänvisar till att det "hjälper algoritmen". Icke driver också webbplatsen ickonic.com där han under avstängningsperioden publicerat material.

Oklarheter kring tvärvändningen

YouTube-kanalen stängdes ned i april 2020 som en del av plattformens åtgärder mot innehåll som stred mot plattformens mycket hårda riktlinjer kring covid-19. Icke hade vid flera tillfällen uttryckt åsikter som avvek från hälsomyndigheternas officiella direktiv om viruset och de experimentella mRNA-vaccinen, vilket också ledde till att han förbjöds från flera sociala medieplattformar. Hans arbete har under årens lopp omfattat teorier om globala maktstrukturer, teknologi och samhällsutveckling. Han har också byggt upp en närvaro genom böcker, föreläsningar och digitalt innehåll. Varför YouTube nu väljer att återställa Ickes konto är dock oklart och plattformen har inte offentligt kommenterat beslutet. — Det är skönt att se er igen, avslutar Icke sitt meddelande till sina följare. https://www.youtube.com/watch?v=JvEu1X541eA&t=29s

Wikipedias skapare om sitt livsverk: ”Ett propagandavapen”

Markus Andersson — Wed, 01 Oct 2025 11:58:28 +0000

Larry Sanger, medgrundare av Wikipedia, presenterar nio radikala teser för att rädda sitt livsverk från vad han kallar ideologisk kidnappning. I en omfattande intervju med Tucker Carlson avslöjar han att anonyma redaktörer kan förtala ostraffat, att konservativa nyhetskällor systematiskt blockeras, och att underrättelsetjänster manipulerat encyklopedins innehåll. Larry Sanger, filosofen som tillsammans med Jimmy Wales grundade Wikipedia 2001, målar upp en dyster bild av vad som hänt med världens största uppslagsverk. I Tucker Carlsons intervju, som publicerats på X, beskriver han hur encyklopedin han skapade för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg. — Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterar Sanger i intervjun. Tucker Carlson, som själv upptäcker under intervjun att han beskrivs som "en ledande röst för vit missnöjespolitik" i sin Wikipedia-artikel, uttrycker sin frustration över plattformens utveckling. — Jag skickade pengar till Wikipedia. Betydande summor. Jag var så entusiastisk över dess existens, berättar Carlson och fortsätter: — Nu är det den ledande källan till desinformation. De ljuger. De utelämnar nyckelinformation.

Lämnade tidigt – såg vartåt det barkade

Sanger lämnade Wikipedia redan 2002, han förklarar att han såg tidiga tecken på att Jimmy Wales tillät "bråkmakare och vänsteraktivister" att ta över plattformen. — Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, konstaterar Sanger. Den ursprungliga neutralitetsprincipen, som Sanger själv formulerade, har enligt honom förvridits till sin motsats. Där man tidigare strävade efter att presentera alla betydande perspektiv rättvist, används nu begrepp som "minoritetsåsikter" och "konspirationsteorier" för att utesluta vissa synsätt.

85 procent anonyma makthavare

En av intervjuns mest häpnadsväckande avslöjanden gäller identiteten på Wikipedias redaktörer. Enligt Sangers undersökning är 85 procent av de 62 mäktigaste kontona på Wikipedia anonyma. — Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, säger Sanger. Tucker Carlson jämför situationen med om historieprofessorerna på Harvard och Yale plötsligt skulle vägra uppge sina namn: — Om alla historielärare på Ivy League-universiteten plötsligt bestämde sig för att inte berätta sina namn när de undervisar era barn om renässansen, skulle vi säga att det är helt vansinnigt.

Larry Sanger built Wikipedia as an unbiased repository of the world’s knowledge, and then stood helplessly by as activists and intel agencies turned it into the most comprehensive propaganda op in human history. There’s nothing more corrupt.
(0:00) The Origins of Wikipedia… pic.twitter.com/J59oEejCG2 — Tucker Carlson (@TuckerCarlson) September 29, 2025

Svartlistade nyhetskällor

Wikipedia upprätthåller sedan 2017 en lista över "återkommande källor" som i praktiken fungerar som en ideologisk svartlista. Under intervjun går Carlson igenom listan och upptäcker att medan New York Times, Washington Post och CNN får grönt ljus, är källor som Fox News, Daily Caller, Breitbart och New York Post svartlistade. — Man kan inte citera New York Post på Wikipedia som faktakälla, bekräftar Sanger. Han påpekar ironin i att denna svartlista etablerades samma år som Donald Trump tillträdde som president.

Underrättelsetjänsternas inflytande

Både Carlson och Sanger diskuterar möjligheten att underrättelsetjänster manipulerar Wikipedia. Sanger berättar om forskning från 2006-2007 som visade redigeringar gjorda från IP-adresser i Langley, där CIA har sitt huvudkontor. — Wikipedia är som en guldgruva för världens underrättelsetjänster eftersom det är ett enda ställe där man kan skriva in det man vill att folk ska tro, säger Sanger.

Nio teser för reformation

Inspirerad av Martin Luther presenterar Sanger nio teser för att reformera Wikipedia:

Avskaffa beslutsfattande genom konsensus – Det nuvarande systemet låter ideologer tysta oliktänkande genom att falskt hävda enhällighet.
Möjliggör konkurrerande artiklar – Tillåt flera artiklar om samma ämne skrivna från olika perspektiv.
Avskaffa svartlistor för källor – Den ideologiskt ensidiga svartlistan måste tas bort.
Återuppliva den ursprungliga neutralitetsprincipen – Wikipedia måste återgå till äkta neutralitet.
Upphäv regeln "ignorera alla regler" – Denna regel har missbrukats för att skydda insiders från ansvar.
Avslöja Wikipedias ledare – De anonyma makthavarna måste identifieras offentligt.
Låt allmänheten betygsätta artiklar – Implementera ett system där läsare kan utvärdera artiklar.
Avsluta permanent blockering – Bruket att blockera konton permanent är orättvist och ideologiskt motiverat.
Anta en lagstiftande process – Wikipedia behöver ett valt råd för att genomföra reformer.

"Handlar om vår civilisation"

Tucker Carlson avslutar intervjun med att understryka vikten av Sangers reformförslag: — Det handlar om historia och det kollektiva minnet, vilket är ett annat sätt att säga vår civilisation. Den kan inte existera om den inte förstår sig själv. Sanger, som säger sig känna personligt ansvar för vad Wikipedia blivit, hoppas att hans teser ska starta en bred debatt om plattformens framtid. Han har publicerat förslagen på sin användarsida på Wikipedia för att ta debatten direkt till redaktörsgemenskapen. — Jag hoppas detta startar vad Luther startade – en återgång till ärlighet, säger Sanger. Wikipedias grundande ideal om att sammanföra världens kunskap på ett neutralt sätt står enligt Sanger i skarp kontrast till vad plattformen blivit idag. Frågan är om hans reformförslag kan vända utvecklingen eller om encyklopedin, som han uttrycker det, för alltid kommer att förbli "ett verktyg för den härskande klassen".

Polisens uppmaning: Radera chattappar från barnens telefoner

Redaktionen — Fri, 13 Jun 2025 04:45:46 +0000

Inför sommarlovet varnar polisen för att kriminella gäng utnyttjar sociala medier för att rekrytera unga till brottslighet. På Facebook publicerar myndigheten en lista över appar som föräldrar bör hålla särskild uppsikt över – eller radera omedelbart. Kritiska röster argumenterar dock för att listan är godtycklig och att det blir märkligt om polisen uppmanar föräldrar att radera appar som används av svenska myndigheter. Under sommarlovet minskar ofta vuxennärvaron i ungas vardag, samtidigt som skärmtiden ökar. Det skapar, enligt polisen, en ökad sårbarhet. Kriminella nätverk försöker då rekrytera ungdomar till att hantera vapen, sälja narkotika eller delta i grova våldsbrott som skjutningar och sprängningar. För att förebygga detta har en nationell informationskampanj inletts i samarbete med Länsstyrelsen. Polisen har tillsammans med Länsstyrelsen sammanställt en lista över mobilappar som enligt dem innebär en betydande risk:

Ta bort omedelbart: Signal, Telegram, Wickr Me
Ha kontroll över: Snapchat, WhatsApp, Discord, Messenger
Hålla uppsikt över: TikTok, Instagram

Digital föräldranärvaro

Maja Karlsson, kommunpolis i Jönköping, betonar också vikten av digital föräldranärvaro: – Man behöver öka den digitala kontrollen och kunskapen kring vilka appar mitt barn använder, vilka kontakter de tar, i vilket syfte man har olika typer av kommunikationsappar nedladdade. Polisen rekommenderar att föräldrar pratar öppet med sina barn om vad de gör på nätet och använder tekniska hjälpmedel som föräldrakontroll. – Det finns hjälpmedel för föräldrar som tycker att det är svårt. Det är inte en omöjlighet, det finns hjälp att få, fortsätter Karlsson. Man uppmanar också till att barnen har fasta rutiner och får tillgång till meningsfulla sommaraktiviteter.

"Komplett vansinne"

Listan har dock mötts av hård kritik från flera håll. Användare påpekar att appen Signal även används av svenska Försvarsmakten och ifrågasätter varför polisen listar den som farlig. ”Om generella appar som Signal anses farliga, borde telefonappen och sms vara först på listan”, skriver en annan användare. Kritiker menar att det inte är apparna i sig utan hur de används som är avgörande, och anser att det är anmärkningsvärt att polisen godtyckligt och utan djupare motivering talar om för föräldrar vilka meddelandeappar som är okej att använda och vilka som inte är det. ”Komplett vansinne att rekommendera avinstallation för chatappar så där generellt. Ni borde veta bättre”, kommenterar en annan upprörd läsare.