<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Kulturrevolutionen i Väst &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/kulturrevolutionen-i-vast/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 27 Sep 2026 09:28:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Kulturrevolutionen i Väst &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sunt leverne signalerar &#8221;ekofascism&#8221; — Örebro universitet finansierar ny woke-studie</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sunt-leverne-signalerar-ekofascism/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2026 08:34:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[genus]]></category>
		<category><![CDATA[genusvetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Maria Darwish]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro universitet]]></category>
		<category><![CDATA[Woke]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241649</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Örebro universitet presenterar en genusvetenskaplig avhandling som ett sätt att förstå varför unga män lockas av forskarens egen definition av "högerextremism". Studien mäter inte det. Den tolkar bilder i utvalda kanaler, där vardagliga motiv som djur, familj och friluftsliv läses tillsammans med symboler som forskaren själv betecknar som fascistiska.</strong></p>
<p>Pressmeddelandet som universitetet <a href="https://www.oru.se/nyheter/ny-forskning-kan-oka-forstaelsen-for-varfor-unga-man-lockas-av-hogerextremism/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> den 21 september har en rubrik som lovar ökad förståelse för varför unga män lockas av "högerextremism". Bakom texten står Maria Darwish, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och knuten till Centrum för feministiska samhällsstudier. Enligt universitetet har hon gått igenom 11 107 bilder från 41 kanaler som hon beskriver som "ekofascistiska", insamlade 2020–2025.</p>
<p>"Ekofascism" är inget etablerat eller entydigt begrepp. Universitetet skriver självt att forskningen saknar en gemensam definition och att det i avhandlingen används som ett spektrum av idéer, inte som en tydlig ideologi. När pressmeddelandet ändå talar om att upptäcka "extremism" även när den inte syns som uttalat hat, är det Darwishs och universitetets språk, inte en fastslagen beskrivning av vanligt friluftsliv.</p>
<p>Universitetet citerar Darwish: "Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat". Om hatet inte syns blir frågan vad skolor och myndigheter då ska leta efter. En skogspromenad, en familj eller ett djur.</p>
<h3>Begreppen är hennes</h3>
<p>Avhandlingen heter <em>Gender, nature and positive affect</em> och består av tre bildstudier och en litteraturöversikt. Metoden är det hon kallar multimodal kritisk diskursanalys. Projektet <a href="https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p2527" target="_blank" rel="noopener nofollow">Positiv affekt</a> i ekofascistisk ideologi och propaganda pågår 2020–2026 vid Centrum för feministiska samhällsstudier. Där är feministisk och intersektionell teori utgångspunkten, och kön anges som det primära analytiska perspektivet.</p>
<p>Det är en typisk inramning i den här sortens genusforskning, ibland kallad woke: sunda och vardagliga motiv behandlas som politiska signaler. Darwish säger inte att en skogspromenad i sig är "extremism". Hon hävdar att samma motiv, när de publiceras i kanaler hon redan har valt ut, kan få vardagliga känslor att bära en ideologi. Skillnaden är avgörande, och den försvinner lätt i universitetets rubrik.</p>
<h3>Bilderna kommer från redan utvalda kanaler</h3>
<p>Urvalet redovisas på sidorna 103–105 i <a href="https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:2057993/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandlingen</a>. Kanalerna valdes bland sådana som enligt Darwish uttryckligen använder "ekofascism" eller symboler hon kopplar dit. Därefter breddades materialet med kanalernas egna vidarepubliceringar.</p>
<p>Vanliga naturbilder har alltså inte plockats ur det allmänna flödet och stämplats. De kommer från kanaler som redan valts för sin ideologi. Avhandlingen medger att bildernas betydelse beror på det sammanhanget, och att den offentliga kommunikationen kan vara tillrättalagd.</p>
<p>Siffran 11 107 är en summa, inte en närläsning av varje bild. Ur 41 kanaler tog hon fram 283 motiv som hon kallar representativa. Till dem kommer fem kompletta kanalarkiv med 10 824 bilder. En tidigare delstudie, som universitetet <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3878769/fridfulla-man-i-naturen-sa-ser-ekofascism-ut-pa-sociala-medier?publisherId=3236907&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> den 22 april 2025 tillsammans med Lucas Gottzén, byggde på omkring 300 bilder taggade med samma begrepp. Några bar odalruna. Där fanns alltså en uttalad politisk kontext, inte bara en människa i skogen.</p>
<h3>Rubriken lovar mer än studien visar</h3>
<p>Pressmeddelandet talar om varför unga män lockas. Avhandlingen innehåller ingen mätning av om unga män faktiskt påverkas av ett naturmotiv. Den tolkar bilder. Något test av rekrytering ingår inte.</p>
<p>Darwish har enligt universitetets <a href="https://www.oru.se/personal/maria_darwish" target="_blank" rel="noopener nofollow">personalsida</a> en master från Oslo om vad hon kallar högerextremism, miljörörelse och maskulinitet. Hon har tidigare skrivit om "gullighet" och "den kontemplativa mannen". Som finansiär listar projektsidan Örebro universitet självt. Någon summa redovisas inte.</p>
<p>Nya Dagbladet söker Maria Darwish för en kommentar. Frågorna gäller vilken budget projektet haft och hur mycket universitetet självt skjutit till, vem som fattade finansieringsbeslutet, hur de 41 kanalerna och de 283 motiven valdes, samt om forskarna har gett skolor eller myndigheter några konkreta råd om hur en vanlig skogspromenad ska skiljas från det de kallar en extremistisk signal. Svaren kommer att föras in i artikeln när de finns.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Den kritiska rasteorins destruktiva mål</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/den-kritiska-rasteorins-destruktiva-mal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/den-kritiska-rasteorins-destruktiva-mal/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Dan Ahlmark]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Aug 2026 12:11:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Dan Ahlmark]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kulturmarxism]]></category>
		<category><![CDATA[vänsterextremism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=111937</guid>

					<description><![CDATA[Så kallad "Kritisk Rasteori" (Critical Race Theory - CRT), som dominerar det högaktuella politiska området rasism, har många facetter:
(A) såsom ett akademiskt forskningsområde;
(B) som en huvudteori för att attackera länder i Väst, där USA naturligtvis är huvudmotståndaren; och
(C) som en politisk rörelse, vilken söker leda en av de största kulturmarxistiska identitetsgrupperna i västdemokratierna: invandrare från främst Afrika, Mellanöstern och västra Asien.

Förespråkarna av CRT utgör samtidigt en del av den totala kulturmarxistiska rörelsen, som framträtt såsom den nya socialismen med djupt inflytande över socialdemokratiska, kommunistiska och miljöpartier i Väst.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 november 2021.</em>

<hr />

Facetterna stöder varandra, eftersom exempelvis ”forskningen ” gällande ämnet sömlöst kan ingå och stötta de två andra områdena. CRT är egentligen tillämpad postmodernism - det vill säga kulturmarxism - och håller akademiskt på intet vis ordinär forskningsstandard.<sup>1</sup> Man godkänner inte konventionell västerländsk kunskapsteori med dess krav på objektivitet, logik och empiri samt tror överhuvudtaget inte på, att människan kan korrekt fastställa fakta om omvärlden. Slutsatser från forskning ses av ideologin inte som bättre än andra källor till ”kunskap”, eftersom slutsatser från forskning också betraktas som ett resultat av styrande gruppers maktutövning.<sup>2</sup> Kunskapen är lokal och allmängiltiga utsagor och principer avseende sanning är inte möjliga. Detta omöjliggör naturligtvis objektiv och korrekt forskning, och de så kallade forskningsresultaten gällande området kan vanligen bara ses som utveckling av politisk ideologi. Varför forskningen och aktuella forskare accepteras i den akademiska miljön är en konsekvens av universitetens politisering.

Den kritiska rasteorin omfattar starka anklagelser mot vita som individer och som grupp för förtryck och rader av rasistiska åtgärder mot icke-vita. Sådana falska och överdrivna tillvitelser mot medlemmar av en ras, enbart för att dessa är vita, är en form av rasism. Det innebär att definitionen av CRT som “<em>en rörelse för aktivister som använder rasism för att tillskansa sig makt</em>”<sup>3</sup> är träffande, eftersom den kulturmarxistiska så kallade ”anti-rasismen” genom sin argumentation och teoretiska grund egentligen är ren rasism gentemot vita.

Men om man ser till ideologins huvudsyfte kan definitionen istället sägas vara följande:

”Att genom sitt innehåll förmedlat genom ett lands opinionsarbetarindustrier (där delar av undervisningssektorn är en) politiskt förändra och omvandla västerländska länder till socialistiska sådana (där det geografiska huvudmålet självfallet är USA, men framgång i andra länder är en bonus).”

Det är alltså ytterligare en av de utopiska rörelser som under mera än ett sekel avsett att i grunden förstöra det västerländska samhället och ersätta det med ett nytt byggt utifrån riktlinjer som tidigare alltid lett till misär och diktatur.

<h3>Vilka är huvudmålen för CRT?</h3>

Den kritiska rasteorin är en av flera viktiga komponenter i den kulturmarxistiska ideologin och man kan inte alltid fastställa vilken del av denna som åstadkommer vilket politiskt resultat. CRT inverkar dock inte bara på invandrare och medlemmar av icke-vita raser utan även på vita genom att hos de senare väcka känslor av skuld över påstådda historiska brott och nuvarande så kallade ”orättvisor” och ojämlikhet mellan vita och andra. Man kan säga att CRT samverkar med andra kulturmarxistiska teorier för att nå följande huvudmål:

(a) att på det individuella planet minska eller eliminera svartas eller färgades möjligheter att nå framgång i västerländska samhällen bortsett från tjänster för rörelsens egna representanter;
(b) att förvandla färgade invandrare till mot landet djupt kritiska och helst hatiska människor villiga att arbeta för det kulturmarxistiska - det vill säga socialistiska samhället;
(c) att på samhällsplanet angripa och förändra de principer, som gör västerländska samhällen framgångsrika;
(d) att försvaga och helst eliminera de samhälleliga värderingar, som gör ett land enigt och starkt;
(e) att förvandla icke-vita och vita till anhängare av den egna ideologin, samt
(f) genom effekterna av (a)–(e) medverka till ett övertagande av makten i samhället och omvandling av detta till ett socialistiskt system.

Precis som <em>Black Lives Matter</em> försöker man bli ledande förespråkare för teman populära hos färgade eller allmänheten, medan man i grunden tyst arbetar för målet att omforma hela samhället.<sup>4</sup> Delmål på kortare sikt som att visa resultat av identitetspolitiska initiativ, att genomdriva kvoteringar på olika områden och dylikt kan tidvis motverka mål (a), medan de stödjer andra såsom (c) – (e). Det är policyavvägningar, som troligen kommer att göras utifrån varje särskilt fall. Beträffande (a) är typiska exempel motståndet i skolundervisningen mot att krav ställs på icke-vita elever gällande exempelvis: personligt ansvar, arbetsamhet, självdisciplin, rationellt tänkande och logik, problemlösning, krav på korrekt språk och matematiska färdigheter, kunskaper i Västerlandets filosofi, historia och konstarter och så vidare. Att väl behärska vissa av dessa beteenden och kunskaper är närmast förutsättningar för framgångsrika karriärer. En utbildningsteoretiker och framstående CRT-aktivist såsom B. Love är typiskt nog likgiltig för detta och motarbetar sådana krav.<sup>5</sup> Som andra aktivister främjar hon ett offertänkande och därmed låga ambitioner hos färgade, vilket naturligen leder till mål (a). Identitetspolitiken frodas på missnöjda eller bittra människor, som misslyckas i sitt nya land, vilket passar rörelsens politiska mål. Metoden får dock inte bli uppenbar för anhängarna.

<h3>Förakt för landet som politiskt verktyg</h3>

Genom förakt för landet och dess påstådda dåliga behandling av invandrade färgade kan man främja en alltmera kritisk syn hos de berörda. En huvudmetod att nå mål (b) är att hävda att varje brist på jämlikhet i ersättningar, ekonomisk standard och livssituation mellan invandrare och övriga invånare är orättvis och bevis på rasism och fundamentala fel i samhällets struktur. Att de flesta invandrare bara varit i landet en eller några decennier och saknar jämförbar kunskap, erfarenhet och intjäningsförmåga ignoreras. Och varje incident som kan tolkas på ett negativt sätt avseende villkoren för färgade kan användas för att hos dem långsamt bygga upp kritik, ovilja, och fientlighet till landets befolkning.

Den kulturmarxistiska ideologin är mycket kritiskt inriktad mot Västerlandets grundläggande politiska principer såsom individualism, vissa friheter inklusive yttrandefrihet, legal jämställdhet, privat äganderätt och marknadssystemet. Man motarbetar (mål c) många av de fundamentala reglerna som gjort länderna i Väst så framgångsrika i humanistiskt och ekonomiskt avseende. En del av dessa principer är samtidigt sådana, som utgör viktiga gemensamma värderingar, vilka håller ihop en nation. Några är: full yttrandefrihet, privat egendom och rätt till fritt företagande, rimlig beskattning och ingen favorisering av vissa medborgare (eller personer med permanent uppehållstillstånd) avseende behandling i samhället. Det är principer som socialister alltid på olika sätt försöker minska och urholka (mål d).

Genom att framställa sig som de främsta representanterna för den färgade befolkningens intressen och utnyttja sin favoriserade ställning i media och andra opinionsarbetarindustrier (såsom delar av utbildningssektorn) har man goda förutsättningar att göra framsteg gällande mål (e). Vad detta betyder för (f) kan idag inte bedömas med någon säkerhet.

<p>&#160;</p><p><em>Dan Ahlmark</em></p>

<hr />

<em>Källor och referenser:</em>

<em>(1) Postmodernismens grundläggande principer har sedan något decennium genomgått reifikation dvs utan stöd i empirisk forskning betraktar anhängarna vissa fundamentala grundsatser i filosofin såsom i realiteten sanna. Då CRT bygger på dessa hypoteser, anses de stärka även denna ideologi.</em>

<em>(2) <a href="https://nyadagbladet.se/kronikor/ar-postmodernismens-samhallsteori-trovardig/" target="_blank" rel="noopener">Nya Dagbladet -  Är postmodernismens samhällsteori trovärdig?</a></em>

<em>(3) <a href="https://www.americanthinker.com/articles/2021/07/leftists_are_attacking_american_education_but_they_are_vulnerable.html" target="_blank" rel="noopener">American Thinker - Leftists Are Attacking American Education But They Are Vulnerable</a></em>

<em>(4) <a href="https://newsvoice.se/2020/10/black-lives-matter-kulturmarxistisk-rorelse/" target="_blank" rel="noopener">Newsvoice - Black Lives Matter – en kulturmarxistisk rörelse</a></em>

<em>(5) </em><a href="https://www.americanthinker.com/articles/2021/10/the_spiritmurdering_crt_agenda.html" target="_blank" rel="noopener"><em>American Thinker - The ‘Spirit-Murdering’ CRT Agenda</em></a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/den-kritiska-rasteorins-destruktiva-mal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikaner omvärderar synsätt på sex, spel och familjevärderingar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/gallup-amerikaner-moralfragor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2026 14:11:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gallup]]></category>
		<category><![CDATA[moralfrågor]]></category>
		<category><![CDATA[opinionsmätningar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233067</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Amerikanernas syn på flera moral- och livsstilsfrågor har blivit mindre tillåtande det senaste året, enligt en ny mätning från Gallup.</strong></p>

<p><a href="https://news.gallup.com/poll/710981/moral-acceptability-falls-several-behaviors.aspx" target="_blank" rel="noopener nofollow">Gallups årliga undersökning</a> visar att stödet har minskat tydligt i fem av de 20 frågor som mätinstitutet följer. Störst är nedgången när det gäller acceptansen för preventivmedel, utomäktenskapliga barn, hasardspel, sex mellan tonåringar och kloning av djur.</p>

<p>Enligt Gallup anser 83 procent av amerikanerna att preventivmedel är moraliskt acceptabla. Det är fortfarande den fråga som har högst stöd i mätningen, men nivån är den lägsta sedan Gallup började ställa frågan 2012.</p>

<p>Andelen som anser att det är moraliskt acceptabelt att få barn utan att vara gift har sjunkit till 58 procent, medan 57 procent säger samma sak om hasardspel. För sex mellan tonåringar ligger siffran på 35 procent och för kloning av djur på 27 procent.
<h3>Långvarig trend kan vara bruten</h3>
Gallup konstaterar att amerikanerna i dag fortfarande har en mer liberal syn i många frågor än de hade för två decennier sedan. Samtidigt pekar årets mätning på att den långvariga trenden mot mer tillåtande attityder har mattats av – och i vissa fall vänt.</p>

<p>Flera frågor ligger nu på rekordlåga nivåer i Gallups mätningar. Det gäller bland annat synen på preventivmedel, hasardspel, dödsstraff, djurförsök, könsbyten och kloning av djur.</p>

<p>Undersökningen visar också att amerikanerna är splittrade i flera värderingsfrågor. När det gäller abort anser 49 procent att det är moraliskt acceptabelt, medan 41 procent menar att det är moraliskt fel.</p>

<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-dnt="true"><p lang="en" dir="ltr">Six behaviors have reached record lows in moral acceptability among Americans: birth control (83%), gambling (57%), the death penalty (52%), medical testing on animals (45%), changing one&#39;s gender (38%) and cloning animals (27%).<br><br>Birth control remains the most accepted behavior… <a href="https://t.co/BsYJefz4QU">pic.twitter.com/BsYJefz4QU</a></p>&#8212; Gallup (@Gallup) <a href="https://x.com/Gallup/status/2064796201447223457?ref_src=twsrc%5Etfw">June 10, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<!-- /wp:html -->

<h3>Djup partipolitisk splittring</h3>
De partipolitiska skillnaderna är samtidigt stora. Demokrater är betydligt mer benägna än republikaner att acceptera abort, könsbyten och samkönade relationer. Republikaner är däremot mer positiva till dödsstraff, pälsbärande och djurförsök.

<p>Gallups mätning genomfördes mellan den 1 och 17 maj bland 1 001 vuxna amerikaner.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Det nya matriarkatet: En kartläggning av feminiseringen inom staten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/det-nya-matriarkatet-feminiseringen-inom-staten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jun 2026 11:30:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Boktips]]></category>
		<category><![CDATA[feminism]]></category>
		<category><![CDATA[jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[Jämställdhetsmyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[myndigheter]]></category>
		<category><![CDATA[staten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232528</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Är jämställdhetspolitiken blind för kvinnlig makt? I boken riktar författarna blicken mot staten själv – och hävdar att departement och myndigheter i dag präglas av en omfattande kvinnlig dominans.</strong></p>

<p>I <a href="https://karnevalforlag.se/bocker/det-nya-matriarkatet/">Det nya matriarkatet</a> fortsätter Catharina Grönqvist Olsson och Erik J. Olsson den kartläggning av det offentliga Sverige som de inledde med <em>Den mjuka staten</em> 2024. Den här gången ligger fokus ännu tydligare på staten: departementen, myndigheterna och de institutioner som formar samhällskultur, politik och offentlig förvaltning.</p>

<p>Bokens kärna är enkel men kontroversiell. Om Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina egna liv, hur ser det då ut i statens egna verksamheter? Författarnas svar är att makten inte längre kan beskrivas med den invanda bilden av en mansdominerad stat. Tvärtom menar de att stora delar av staten i dag har blivit kvinnodominerade.</p>

<h3>Myndigheterna som prövosten</h3>

<p>Enligt Karnevals presentation av boken hävdar författarna att kvinnor är i majoritet bland de anställda på nästan 80 procent av myndigheterna. De pekar också ut Jämställdhetsmyndigheten som en av de mest ojämställda myndigheterna, räknat efter könsfördelning. Därmed vänder boken på ett välbekant perspektiv: jämställdhetsproblemet lokaliseras inte främst till kvarvarande mansdominans, utan till att statliga verksamheter med stark kvinnlig övervikt sällan behandlas som ett problem.</p>

<p>Denna asymmetri gör boken till ett särskilt intressant bidrag i samhällsdebatten. Författarna menar att jämställdhetsintegrering fortfarande ofta riktas mot mansdominerade miljöer, med krav på större kvinnlig representation, medan motsvarande krav på kvinnodominerade myndigheter att rekrytera fler män inte ställs på samma sätt. Resultatet blir, enligt deras analys, att den kvinnliga dominansen inom staten snarare förstärks än balanseras.</p>

<h3>Från departement till totalförsvar</h3>

<p><em>Det nya matriarkatet</em> nöjer sig inte med att redovisa könsfördelning i myndigheter. Boken tar också upp vilka följder författarna menar att utvecklingen får för samhällskultur och politik i stort. Särskilt behandlas områden som totalförsvar, polis och rättsväsende – sektorer där staten inte bara administrerar utan också upprätthåller ordning, säkerhet och rättsliga principer.</p>

<p>Boken är därmed aktuell i en tid då frågor om försvarsförmåga, brottsbekämpning, myndighetsstyrning och offentlig sektors effektivitet står högt på dagordningen. Författarnas tes är inte bara att könsfördelningen har förändrats, utan att förändringen också påverkar hur staten tänker, prioriterar och agerar. Läsaren behöver inte dela varje slutsats för att se varför frågan har sprängkraft.</p>

<p>Föregångaren <em>Den mjuka staten</em> väckte uppmärksamhet i svensk offentlighet. Enligt förlagets återgivning skrev Erik Jersenius i Dagens Nyheter att bokens hypotes öppnade för ett fält som diskuteras för lite och för onyanserat. Svenska Dagbladets Lena Andersson beskrev den som välargumenterad och väl underbyggd av vetenskap och logik.</p>

<p>Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och har i sin senare forskning bland annat intresserat sig för jämställdhet, offentlig styrning och akademisk frihet. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering samt arkiv- och informationshantering. Tillsammans skriver de från en position där statistik, förvaltningskunskap och idédebatt möts.</p>

<p><em>Det nya matriarkatet</em> är därför särskilt relevant för läsare som vill följa den svenska jämställdhetsdebattens mindre bekväma sidor. Boken ställer en fråga som ofta hamnar i skymundan: om jämställdhet mäts som balans mellan könen, varför uppmärksammas då obalans åt ena hållet mer än obalans åt det andra?</p>

<p>Karneval beskriver boken som en kartläggning av feminiseringen inom staten. Det är en laddad formulering, men också en tydlig inbjudan till diskussion om makt, representation och statens egen självförståelse. Därmed är boken intressant för den som vill förstå en växande konfliktlinje i svensk samhällsdebatt.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Reklamkampanj för jeans väcker ramaskri i woke-kretsar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklamkampanj-for-jeans-anklagas-for-rasism/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Aug 2025 07:15:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[American Eagle]]></category>
		<category><![CDATA[rasism]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[Sydney Sweeney]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210464</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En reklamkampanj för jeans har väckt stark kritik för sina formuleringar i vänsterliberala kretsar i USA. Kritiker menar att kampanjen spelar på "rasistiska undertoner". Företaget bakom, American Eagle, slår tillbaka och aktien har stigit i veckan.</strong>

Jeansföretaget <a href="https://www.ae.com/intl/en" target="_blank" rel="nofollow noopener">American Eagle</a> släppte under veckan en ny reklamkampanj där skådespelerskan Sydney Sweeney medverkar som frontfigur.

Skådespelerskan har även varit med och designat en jeansmodell som kallas "Sydney Jean", där en del av intäkterna från dessa jeans, enligt tillverkaren, går till organisationen Crisis Text Line - en ideell organisation som erbjuder kostnadsfritt mentalt hälsostöd dygnet runt för frågor som rör våld i hemmet.

<em>– Gener förs vidare från föräldrar till avkomma, är ofta avgörande för hårfärg, personlighet och till och med ögonfärg. Mina jeans är blå</em>, ska Sweeney ha sagt i en nu borttagen reklamfilm.

Slogan för kampanjen lyder: "Sydney Sweeney has great jeans" (Sydney Sweeney har bra jeans). Woke-aktivister menar att ordleken har "rasistiska undertoner" eftersom 'jeans' på engelska låter som 'genes' (gener), vilket gör att budskapet kan uppfattas som "Sydney Sweeney har bra gener".
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">From NY POST:
“The ad features Sweeney, 27, clad in a pair of the brand’s jeans and a denim jacket, talking about her jeans/genes.
“Genes are passed down from parents to offspring, often determining traits like hair color, personality, and even eye color,” she intones in a spot.” <a href="https://t.co/1b16nCe5bL">pic.twitter.com/1b16nCe5bL</a></p>
— Michael Andrew (@Disciple4Lif) <a href="https://twitter.com/Disciple4Lif/status/1949928648988893573?ref_src=twsrc%5Etfw">July 28, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>American Eagle slår tillbaka</h3>
Efter flera dagars tystnad svarade American Eagle på kritiken via Instagram i fredags. I ett uttalande betonade företaget att kampanjen alltid handlat om kläder:

"'Sydney Sweeney Has Great Jeans' är och alltid var om jeansen. Hennes jeans. Hennes historia. Vi kommer fortsätta att fira hur alla bär sina AE-jeans med självförtroende, på sitt sätt. Fantastiska jeans ser bra ut på alla."

Trots – eller kanske tack vare – kontroversen har kampanjen varit en ekonomisk framgång. American Eagles aktie steg med över 10 procent omedelbart efter lanseringen den 23 juli, vilket motsvarar en värdeökning på cirka 200 miljoner dollar.

Enligt företagets marknadschef, Craig Brommers, är samarbetet med Sweeney det största i varumärkets historia.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>James Bond blir ultraglobalist</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/james-bond-blir-ultraglobalist/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 May 2025 05:02:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Amazon]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[globalism]]></category>
		<category><![CDATA[James Bond]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200907</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bondproducenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli, ägare och förvaltare av produktionsbolaget EoN productions, gick i förra veckan ut med nyheten att man släpper den kreativa kontrollen av James Bond-filmerna till globalisten Jeff Bezos företagsjätte Amazon.</strong>

<strong>Oro uttrycks från filmentusiaster över att agent 007 nu sannolikt blir än mer "politiskt korrekt".</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 februari 2025.</em>

<hr />

Efter decennier av 25 mer eller mindre ikoniska (officiella) filmer under Eon Productions, Michael G. Wilsons och Barbara Broccolis ledning, tog sagan om James Bond i förra veckan en för många fans högst oväntad vändning när globalistföretaget Amazon, som redan 2022 förvärvade MGM (Bond-distributören) för 8,45 miljarder dollar, nu formellt också har erhållit kreativ kontroll över agent 007-franchisen.

Amazon köpte MGM främst för att stärka sin streamingtjänst Prime Video, men enligt de senaste uppgifterna innefattar avtalet även direkt inflytande över Bond-universumets kreativa riktning. Nyheten, som även bekräftas av Eon Productions, har nästintill orsakat chockvågor bland hängivna fans.

Inom Bond-gemenskapen uttrycks bland annat <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/avvecklar-bond-serien-sig-sjalv/" target="_blank" rel="noopener">oro</a> över är att franchisen, utöver nya filmer, kan komma att expandera med TV-spinoffs om olika sidokaraktärer, digitalt innehåll och inslag präglade av vänsterradikala kulturpolitiska <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/james-bond-filmer-stamplas-med-varningstext/" target="_blank" rel="noopener">strömningar</a> – känt under beteckningar som woke, DEI och tredjevågsfeminism.

[caption id="attachment_182648" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/No-Time-To-Die-James-Bond-007.jpg"><img class="wp-image-182648 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/No-Time-To-Die-James-Bond-007-640x365.jpg" alt="No Time To Die James Bond" width="640" height="365" /></a> James Bond (Daniel Craig) har till dags dato besegrat många storskurkar, men tycks nu ha mött sin överman i globalistföretaget Amazon. Foto från filmen "No Time To Die".[/caption]

Eon Productions, som kontrollerat Bond-produktionerna sedan 1962, ska enligt rapporter fortsätta att ha en central roll i filmproduktionerna. Något som kritiker dock tvivlar på, då en av producenterna, Michael G. Wilson, 83, nu formellt deklarerat att han dragit sig tillbaka.

– <em>Med min 007-karriär som sträcker sig över nästan 60 otroliga år, tar jag ett steg tillbaka från att producera James Bond-filmerna för att fokusera på konst och välgörenhetsprojekt. Därför är Barbara och jag överens om att det är dags för vår betrodda partner, Amazon MGM Studios, att leda James Bond in i framtiden</em>, kommenterar Wilson.

Oro uttrycks vidare för att Amazon kan urvattna konceptet genom att planera fler serier och spinoffs på Prime Video, något som tidigare diskuterats till exempel i form av en serie om CIA-agenten Felix Leiter. Man förebådar även att Bond-filmerna kan släppas direkt på Prime, trots att Eon styvnackat krävt att huvudfilmerna premierar på biografer.
<h3>“Bond är död”</h3>
På sociala medier har reaktionerna över det, för de allra flesta supportrarna chockartade beslutet, varit passionerade. "Amazon kommer att förstöra allt som gör Bond unik – han blir en algoritmisk actionhjälte", skriver ett fan på X. Vissa är dock mer hoppfulla. "Fler berättelser i Bond-världen kan funka, om de respekterar kärnan", kommenterar en annan användare.

I Reddit-trådar spekuleras det i att Bond nu med stor sannolikhet kan bli än mer "woke", och/eller följer liknande trender som Marvels utökade universum.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="fr">RIP James Bond <a href="https://t.co/ja1R1uMH9F">pic.twitter.com/ja1R1uMH9F</a></p>
— Nerdrotic (@Nerdrotics) <a href="https://twitter.com/Nerdrotics/status/1892590993607672293?ref_src=twsrc%5Etfw">February 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Trying to remain optimistic but it’s hard not to picture a room full of 20-something TV execs spitballing ideas for a flood of new James Bond Universe content. <a href="https://t.co/4U4XJj3Ied">pic.twitter.com/4U4XJj3Ied</a></p>
— Trevor Baxendale (@trevorbaxendale) <a href="https://twitter.com/trevorbaxendale/status/1893942677067964689?ref_src=twsrc%5Etfw">February 24, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Bond in i streaming-eran</h3>
Mike Hopkins, chef för Prime Video och Amazon MGM Studios, är dock, föga förvånande, optimistisk.

–<em> Sedan hans debut på bio för över 60 år sedan har James Bond varit en av de mest ikoniska karaktärerna inom filmnöje. Vi är tacksamma mot framlidne Albert R. Broccoli och Harry Saltzman för att de tog James Bond till biografer världen över</em>.

Enligt rapporter från branschkällor betalade teknikjätten en hisnande summa på ytterligare 1 miljard dollar till Eon Productions för att förvärva de exklusiva rättigheterna. MGM-köpet inkluderade förvisso distributionsrätten av James Bond-filmerna, men den nya överenskommelsen ger Amazon tydligare mandat att utveckla innehåll utanför filmerna.

Bedömare menar att Amazons agerande speglar en trend där streamingföretag köper ikoniska franchise för att locka prenumeranter. Riskerna är dock stora – Bond är en kulturinstitution med krävande fans. Medan Amazon ser möjligheter i att expandera Bond-universumet, kvarstår frågor om hur agent 007:s själva essens kommer att tillåtas bevaras - inklusive en smula politisk inkorrekthet?

Frågan som nu ekar genom filmvärlden är: Hur kommer Bezos globalistimperium att forma framtiden för världens mest kände hemlige agent? Kommer 007:s martini fortfarande vara skakad, inte rörd, i Amazons händer?]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mansrörelsen som vill leva utan kvinnor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/mansrorelsen-som-vill-leva-utan-kvinnor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 10 May 2025 11:31:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[feminism]]></category>
		<category><![CDATA[kulturmarxism]]></category>
		<category><![CDATA[MGTOW]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200706</guid>

					<description><![CDATA[Vi lever i en tid präglad av vad som närmast kan beskrivas som ett könskrig som brutit ut ur den marxistiska kulturkampen och postmodernistiska förvirringen kring könsroller. Rörelsen MGTOW (Men Going Their Own Way) är starkt kopplad till denna samhällsutveckling och har under de senaste decennierna vuxit fram som sorts reaktionär motpol till den feministiska rörelsen.

MGTOW, som förespråkar att män ska "gå sina egna vägar" – bort från romantiska förbindelser och samhällets förväntningar – är i många avseenden en komplex spegelbild av feminismen och en form av proteströrelse mot ett samhälle där allt fler män känner sig marginaliserade, diskriminerade och direkt oönskade.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 februari 2025.</em>

<hr />

<strong>MGTOW har rötter</strong> i så kallade mansrättsgrupper och antifeministiska forum från tidigt 2000-tal, där kritik växte fram mot familjerättssystem, MeToo-rörelsen och vad man generellt betecknar som "toxisk feminism". Centralt är en uppfattning att samhället i allt högre grad demoniserar män och manlighet i stort, något som kopplas till den feministiska analysen av "patriarkatet" som en huvudorsak till strukturellt förtryck.

Rörelsens anhängare pekar på att män idag straffas för historiska och kollektiva synder, och att detta skapat en kultur där mäns röster och behov trivialiseras. Som svar förespråkar man att "opt outa" – att leva i frivilligt celibat, undvika äktenskap och ibland till och med undvika sociala relationer med kvinnor helt och hållet.

Rörelsens idéer har sedan spridits från internetforum in i populärkulturen via YouTube-kanaler och sociala medier. Centrala "förgrundsgestalter" kända med namn som Barbarossaa, Sandman och Turd Flinging Monkey har populariserat MGTOW:s budskap genom att blanda humor, provokation och analyser av samhällsfrågor. Retoriken överlappar till delar med andra samhällskritiska rörelser exempelvis med metaforer som "det röda pillret" – en referens till filmen <em>The Matrix</em> som symboliserar uppvaknandet till vad som uppges vara en hård sanning om ett sjukt samhälle, i MGTOW:s fall med särskild åsyftan till påverkan av feminismens och kvinnors roll i det moderna samhället.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Definition of MGTOW <a href="https://t.co/wBMgFEHxHw">pic.twitter.com/wBMgFEHxHw</a></p>
— CONCERNED MGTOW (@ConcernedMGTOW) <a href="https://twitter.com/ConcernedMGTOW/status/1891174250280546479?ref_src=twsrc%5Etfw">February 16, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>De fyra stadierna: En väg mot total avskildhet</h3>
MGTOW beskriver ofta sin filosofi som en progression genom fyra stadier, där varje steg innebär en allt djupare separation från samhället och från kvinnor:

<strong>1. Situationsmedvetenhet</strong>

Detta inledande skede beskriver man som att män börjar ifrågasätta sina relationer till kvinnor och även till samhället i stort. Detta beskrivs som förknippat med att man upplever att man utnyttjas, ofta med hänvisning till äktenskap och rättssystem som man anser vara ojämställda. Män i detta skede tror fortfarande på äktenskapets värde men har samtidigt börjat "inse" att de manipuleras av kvinnor.

<strong>2. Förkastandet av långsiktiga relationer</strong>

I det andra steget avvisar män långsiktiga förbindelser, samliv och äktenskap. De ser dessa institutioner som fällor som begränsar deras frihet och utsätter dem för stora ekonomiska och emotionella risker. Kortvariga förhållanden och sexuella möten accepteras dock fortfarande, eftersom de inte innebär samma grad av förpliktelser.

<strong>3. Förkastandet av kortvariga relationer</strong>

I det tredje steget, som MGTOW-anhängare ofta ser det, minskar män sina interaktioner med kvinnor till ett minimum. De undviker inte bara romantiska förbindelser utan också vänskapliga eller till och med professionella relationer med kvinnor. Detta skede präglas av en stark misstänksamhet och en övertygelse om att kvinnor, oavsett kontext, utgör ett hot mot deras frihet och välbefinnande.

<strong>4. "Going Ghost"</strong>

Det sista steget, kallat "going ghost", innebär en fullständig separation från det moderna samhället. Män i detta skede försöker minimera sin medverkan i "vardagssamhället" och säger ofta upp sig från sina arbetsplatser. De strävar efter att leva så individuellt som möjligt, ofta genom att flytta till avlägsna platser eller leva så anonymt de kan.
<h3>Äktenskapet blir ett "juridiskt hot"</h3>
MGTOW framhålls ofta av sina medlemmar som en motvikt till vad de ser som en ensidig feministisk berättelse i den allmänna samhällsdebatten. I feministisk teori lyfts ofta "patriarkatet" som en systemisk orsak till alla tänkbara orättvisor - från könsbaserat våld till lönegap och maktobalanser – en analys som MGTOW-anhängare avfärdar som felaktig och mansfientlig.

"<em>Feminismen har gått från att kämpa för jämställdhet till att göra män till syndabockar för alla samhällsproblem</em>", skriver en anonym MGTOW-medlem i ett forum. Andra anhängare menar att rörelsen erbjuder ”brödraskap” och manlig ”solidaritet” – något som i det moderna samhället upplevs vara en bristvara.

”<em>En av de främsta anledningarna till att MGTOW är bra för män är att det ger dem ett sätt att behålla sitt oberoende och sin frihet. I dagens samhälle förväntas män ofta försörja sina partners, både ekonomiskt och känslomässigt. Detta kan vara en betydande källa till stress och ångest för många män, vilket leder till känslor av förbittring och frustration. Genom att välja att gå sin egen väg kan män fokusera på sina egna behov och önskningar, snarare än att försöka uppfylla andras förväntningar</em>”, <a href="https://ridehamilton.medium.com/the-benefits-of-the-mgtow-movement-why-it-keeps-men-safe-5b5da37a7669" target="_blank" rel="nofollow noopener">argumenterar</a> en anhängare.

Kritiker av rörelsen, som den kanadensiske psykologen Jordan Peterson, menar bland annat att den trots att den pekar på verkliga problem, som mäns ensamhet eller orättvisa vårdnadstvister, misslyckas med att erbjuda konstruktiva lösningar. Istället för att adressera frågor som behöver lösas eller främja förståelse och samarbete mellan könen romantiserar rörelsen en tillvaro präglad av misstänksamhet, isolering och könsbaserad segregation.

Att betrakta kvinnor som en kollektiv fiende eller ett "juridiskt hot" (en vanlig MGTOW-term för äktenskap) riskerar naturligtvis att förstärka polarisering snarare än att läka den. Andra konstaterar att det är en handling av maktlöshet snarare än egenmakt och självbestämmande att retirera från samhället och att många av medlemmarna mest tycks vara förbittrade och har svårt att bearbeta oförrätter de varit med om i tidigare relationer.
<h3>Vem tjänar på splittringen?</h3>
Jordan Peterson har uppmärksammat MGTOW-rörelsen vid flera tillfällen och kommenterat den med att han förstår vissa faktorer bakom dess upphov men att han samtidigt noterat den destruktiva inverkan den har, särskilt på yngre män.

https://www.youtube.com/watch?v=GLbjmIajj9g

En central fråga vad gäller kritiken mot MGTOW är också vem eller vilka som egentligen gynnas av denna splittring, eftersom varken män eller kvinnor de facto tjänar på att se varandra som fiender eller konkurrenter. Genom att skapa en "vi mot dem"-mentalitet undermineras förutsättningar till sunda relationer och samarbeten medan de som istället vill splittra folket gynnas – oavsett om det handlar om oligarker och politiskt drivna aktörer eller algoritmdrivna sociala medier som drar nytta av konflikten.

Det finns en förståelig föreställning om att det aldrig tidigare varit lika svårt att skapa bestående relationer och familjer som idag, inte bara eftersom samhället bygger på att båda parter helst gör någon form av karriär, vilket i praktiken förstås försvårar familjebildande – utan också för att synen på vad en relation faktiskt innebär har förändrats radikalt. Den liberala synen på relationer har i den offentliga debatten lyfts fram som något som kan främja ”frihet”, individualism och självförverkligande – men på samhällsnivå är den av allt att döma också en starkt bidragande orsak till att hälften av alla äktenskap idag slutar i skilsmässa, att svenskarna är <a href="https://www.di.se/nyheter/svenskar-bor-ensamma/" target="_blank" rel="nofollow noopener">ensammast</a> i världen – och till en alarmerande låg nativitet. Vem vågar längre bilda familj med någon om både män och kvinnor känner att man när som helst kan bli utbytt eller utnyttjad av nästan vilket skäl som helst? Vem vågar egentligen satsa när allt känns så osäkert?

Att bryta upp en relation så snart någon form av missnöje eller konflikt uppstår ses ofta som en lika rimlig lösning som att slänga en produkt som krånglar. Vad är egentligen poängen med att försöka reparera något när man bara kan skaffa nytt?

Även denna ultraindividualistiska verklighet är något som ofta tas upp i MGTOW-kretsar, i både positiva och negativa ordalag. Samtidigt som många medlemmar känner sig rädda, svikna och bedragna av kvinnor som valt bort dem framhäver de själva ofta vikten av att vara ”fria” och ”oberoende” och fokusera på sig själva snarare än på någon annan.

Som även Peterson pekar på är MGTOW på många sätt ett olyckligt symptom på en tid av stort, och till delar legitimt, missnöje eller rädsla hos många män – i många fall direkt förtvivlan. Rörelsens svar – att kollektivt förkasta kvinnor och vända samhället ryggen – är dock att kasta ut barnet med badvattnet och förpassar istället oundvikligen män till en skadlig tillvaro av isolering och växande bitterhet.

Kritiker, av såväl extrema misogyna mansrörelser som mansfientliga feministideologier, konstaterar att lösningen inte är att fly från varandra eller att leva i olika nyanser av destruktivt fiendeskap. Lösningen är att både män och kvinnor tar ansvar för att söka en bättre förståelse för våra naturliga olikheter och på detta sätt kan respektera och bejaka dem, fokusera på att bygga sunda relationer och komplettera varandra i smått och i stort.

Social ingenjörskonst inklusive destruktiv ideologi kan störa det naturliga normaltillstånd som både individen och samhället mår och utvecklas bäst av. Historiska fynd pekar på att tvåsamhet har varit den etablerade <a href="https://www.techtimes.com/articles/294328/20230727/european-neolithics-dna-confirms-monogamous-relationships-7-000-years-ago.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">normen</a> hos folken i Europa sedan förhistorisk tid, och att den i sig själv också utgör grunden för Västerlandets civilisation som vi känner den.

Kanske kan vi helt enkelt bara tillåta oss att förmoda att naturen och försynen har skapat oss i två kön på goda grunder.

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bisarra barnserien beskrivs som &#8221;digital drog&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/bisarra-barnserien-beskrivs-som-digital-drog/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 May 2025 13:09:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205618</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barnserien <em>Cocomelon</em> lockar små barn världen över med sina färgglada animationer och trallvänliga sånger. Trots den enorma populariteten växer kritiken mot serien, där vissa varningar hörs om att dess extrema klippning kan påverka barns hjärnor mycket negativt.</strong>

Allt fler föräldrar och experter ifrågasätter det extremt snabba tempot i <em>Cocomelon </em>och om den massproducerade stilen verkligen är bra för unga hjärnor, eller om den snarare riskerar att göra barn överstimulerade och rastlösa.

En av de stora invändningarna mot <a href="https://www.youtube.com/channel/UCbCmjCuTUZos6Inko4u57UQ" target="_blank" rel="nofollow noopener"><em>Cocomelon</em></a> är den snabba klipptekniken, där kameravinklar byts ut varannan till var tredje sekund. Ett hektiskt och överdrivet tempo som dessvärre är alltför vanligt i modern barnunderhållning, men som här tas till en ny nivå.

Enligt en <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9923845/" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> från PubMed Central (PMC) riskerar 4-åringars exekutiva funktioner, som självkontroll och arbetsminne, att kraftigt försämras efter att ha exponerats alltför länge av snabba klipp.

Många föräldrar rapporterar också att deras barn blir uppjagade efter att ha tittat på barnserier som Cocomelon, och på sociala medieplattformar som X det finns rikligt med kritik.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">This Deserves Attention ⚠️</p>
Cocomelon is designed to put babies in a trance-like state… Did you know?
<a href="https://t.co/q5TMZtNsFB">pic.twitter.com/q5TMZtNsFB</a>

— Interesting STEM (@InterestingSTEM) <a href="https://twitter.com/InterestingSTEM/status/1916881962653946324?ref_src=twsrc%5Etfw">April 28, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Massproducerad estetik</h3>
Även annan forskning indikerar att snabba kamera- och klippväxlingar kan påverka små barns koncentration negativt. Det snabba tempot är heller ingen slump. <em>Cocomelon</em> är designat för att fånga barns uppmärksamhet, men vissa menar att det nu går för långt.

Enligt <a href="https://findmykids.org/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Findmykids.org</a> kan de konstanta intrycken trigga dopaminpåslag, vilket gör att barn söker samma snabba belöning även utanför skärmen – något som kan göra det svårare för dem att fokusera på lugnare aktiviteter som läsning eller lek.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">There is no silence. There is only Cocomelon <a href="https://t.co/hfLu16kpdO">pic.twitter.com/hfLu16kpdO</a></p>
— Dave Easton (@CoachEaston268) <a href="https://twitter.com/CoachEaston268/status/1919902860210225398?ref_src=twsrc%5Etfw">May 6, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Utöver tempot får även seriens estetik kritik. Seriens karaktärer har, likt en majoritet av animerade produktioner av idag, oproportionerligt stora huvuden och överdrivet glättiga uttryck, vilket vissa upplever som obehagligt.

För många föräldrar och tittare känns det som att serien är gjord på löpande band där kvantitet går före kvalitet, och resultatet blir en estetik som snarare skrämmer än charmar.
<h3>Åsikterna går isär</h3>
Till skillnad från traditionellt tecknade serier som <em>Scooby-Doo</em> är <em>Cocomelon</em> animerad på ett sätt som prioriterar kvantitet över kvalitet, vilket märks i de oproportionerliga karaktärerna och den löpande band-känslan.

Åsikterna om <em>Cocomelon</em> går isär. Vissa experter, som Rebecca Cowan vid Walden University, menar att det saknas tillräckliga bevis för att peka ut just <em>Cocomelon</em> som problemet – istället är det den totala skärmtiden som kan vara skadlig.

– <em>Utan empirisk forskning om programmet Cocomelon finns det inga data som kan underbygga påståenden om att programmet är överstimulerande på grund av tempot i scenerna,</em> menar hon.

Men andra varnar för att seriens tempo och överstimulerande element kan påverka barns utveckling mycket negativt, särskilt när det gäller koncentration och lugn.

<em>Cocomelon</em> kan verka som en enkel lösning för att underhålla små barn, men det är värt att fundera på vad det snabba tempot och den massproducerade stilen gör med unga tittare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Betongmardröm i Lund koras till Sveriges fulaste nybygge 2025</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/betongmardrom-i-lund-koras-till-sveriges-fulaste-nybygge-2025/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Apr 2025 14:25:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arkitektupproret]]></category>
		<category><![CDATA[arkitektur]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Byggnaden "Gråsuggan" i Lund kan nu tituleras 2024 års fulaste nybyggnation med Kasper Kalkon-priset, efter att Arkitekturupprorets årliga omröstning blivit klar.</strong>

Sveriges fulaste nybygge, och Kasper Kalkon-priset är ett antipris som i år genomfördes för tionde gången. Bakgrunden till antitävlingen är den starkt kritiserade arkitekturbranschens utveckling där många länge pekat på att alltför många av Sveriges arkitekter fortsätter att ”överglänsa varandra i fulhet”.

”Vinnaren” får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare "vinnare" av antipriset har bland andra <a href="https://www.arkitekturupproret.se/2019/03/18/kasper-kalkon-priset-ar-2019/" target="_blank" rel="noopener">varit</a> Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö, och senast <a href="https://www.arkitekturupproret.se/2023/03/13/se-sveriges-vackraste-och-fulaste-nyproduktion-2023/" target="_blank" rel="nofollow noopener">vann</a> byggnaden "Kvalmen" i Karlstad. Årets byggnader nominerades av 66 000 personer och byggnader sträcker sig genom stora delar av Sverige.

Slutligen blev det byggnaden Pärlan, även kallad "Gråsuggan", som tog hem <a href="https://www.arkitekturupproret.se/2025/04/03/se-sveriges-vackraste-och-fulaste-nyproduktion-2025/" target="_blank" rel="noopener">priset</a> med 3080 röster. Byggnaden har upprättats i Lunds nya stadsdel Brunnshög och är tänkt att bli stadsdelens mest centrala plats. Arkitektföretaget OBOS målade upp Pärlan som en "mångsidig" byggnad med "olika vyer med ett spel mellan betong, trä och varma kulörer". I verkligheten konstateras den dock vara en ensidig kulör av grå betong.
<h3>"Slår allt"</h3>
"<em>Gråa betongbyggnader har vi nu sett masskopieras så många gånger under de senaste 100 åren att byggnaden bör ses som en bakåtsträvande stilkopia</em>", <a href="https://www.arkitekturupproret.se/2025/04/03/se-sveriges-vackraste-och-fulaste-nyproduktion-2025/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> Arkitektupproret om Kasper Kalkon-vinnaren.

"<em>Under våra elva år med Arkitekturupproret har vi sett många opassande namn på diverse estetiskt bristfälliga nybyggen, men Pärlan slår allt</em>", tillägger man vidare i kommentaren om segraren.

På andra plats kom byggnaden Måsholmen, även kallad "Fängelseskrapan", som ligger i Skärholmen i Stockholm, följd av Nya Filmstaden Luxe i Uppsala som fått öknamnet "Fulstaden DeLuxe". Dessa fick 825 röster respektive 376.

Övriga topplaceringar inkluderar bland andra Hotell Aiden, "4 shades of poop", i Karlstad, Fabriken, även kallad Depressionsfabriken, vid Nacka Strand i Stockholm samt Smedjan 26 i Göteborg, som också fått öknamnet "Gravstenen".]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bakom transrörelsens progressiva fasad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/radioreportage/bakom-transrorelsens-progressiva-fasad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Mar 2025 10:32:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Radioreportage]]></category>
		<category><![CDATA[Folkets Radio]]></category>
		<category><![CDATA[Per Shapiro]]></category>
		<category><![CDATA[transaktivism]]></category>
		<category><![CDATA[transsexualitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203261</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En gränslös identitetspolitisk framtid där kön inte längre ska vara biologiskt. Folkets Radio har intervjuat Kristina Turner som studerat translobbyn – en rörelse som drivs på av mäktiga aktörer.</strong>

Transrörelsens linje tenderar mot att demontera människan till ett könlöst neutrum, där man likt en avatargubbe på nätet kan klippa och klistra med sina kroppsdelar utifrån hur man känner sig för stunden. Samtidigt ersätts främst kvinnan av könsneutralt språkbruk, något man bland annat kan se i regeringens uppdaterade abortlagstiftning, där man föreslår att ordet ”kvinna” ska ersättas med ”den som är gravid”.

https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&#38;v=Cteg8eLU53M&#38;embeds_referring_euri=https%3A%2F%2Ffolketsradio.se%2F&#38;source_ve_path=Mjg2NjY

Författarinnan Kristina Turner har borrat djupare genom den progressiva fasaden som transrörelsen projicerar utåt och menar att det i själva verket är en djupt cynisk strömning som bärs fram av inflytelserika krafter. Här mer i intervjun med <a href="https://folketsradio.se/transrorelsens-morka-sida/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Folkets Radio</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
