Kriget mot livsmedelsförsörjningen – Nya Dagbladet

Så bedövas nästan alla svenska grisar med koldioxid

Markus Andersson — Mon, 29 Jun 2026 07:34:42 +0000

Sverige framhålls ofta som ett land med starkt djurskydd. Samtidigt bedövas nästan varje gris som slaktas i landet med koldioxid – en metod som forskare beskriver kan orsaka smärta, rädsla och andnöd innan djuren förlorar medvetandet. För många konsumenter är slakten fortfarande en osynlig del av livsmedelskedjan. Grisköttet ligger förpackat i butik, ofta märkt med svensk flagga och ord som trygghet, omsorg och kvalitet. Det som mer sällan syns är själva bedövningsmomentet: flera grisar förs tillsammans in i en metallbur, sänks ned i en gaskammare och utsätts för mycket höga halter koldioxid. Bedövningen ska göra grisen medvetslös före avblodningen. Det är minuterna och sekunderna innan medvetslösheten som är omstridda. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beskriver hur koldioxid sticker och svider i halsen, samtidigt som grisarna kippar efter luft och bedövningen inte sker omedelbart. Fram till dess att djuren förlorar medvetandet kan de därför uppleva både smärta och stress. Jordbruksverkets officiella statistik visar att 2 579 100 grisar slaktades i Sverige under 2024. En granskning från AB pekar på att koldioxidgas användes vid nästan samtliga slakter. Metoden är därmed inget undantag, utan standard i svensk grisproduktion.

Så går det till

Koldioxidbedövning används framför allt eftersom den passar den industriella hanteringen. Till skillnad från bultpistol eller elektrisk bedövning behöver grisarna inte separeras en och en på samma sätt. De kan hanteras i grupp, vilket SLU beskriver som en tydlig fördel fram till själva bedövningsmomentet. I praktiken drivs flera grisar in i en gondol eller metallbur. Buren sänks sedan ned i en gaskammare med hög koldioxidhalt, ofta omkring 80 till 90 procent. När djuren andas in gasen påverkas andning och blodkemi tills de förlorar medvetandet. Först därefter sker avblodningen, som leder till döden. Den avgörande frågan är vad grisarna hinner uppleva innan de blir medvetslösa. Enligt studier som SLU hänvisar till kan det ta mellan 30 och 60 sekunder innan bedövningen ger full effekt, beroende på bland annat gaskoncentration, sänkningshastighet, ljud, ljus och temperatur. Professor Bo Algers, som ledde den då aktuella SLU-forskningen, beskrev i SVT metoden som ett ”oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på”. — Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft, sade han.

Forskare: Smärta, rädsla och andnöd

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterade i en vetenskaplig genomgång 2020 att högkoncentrerad koldioxid är starkt obehaglig för grisar och orsakar smärta, rädsla och andnöd. EFSA rekommenderade att exponering för högkoncentrerad koldioxid ersätts med andra gasblandningar. En forskningsöversikt i Frontiers in Veterinary Science beskriver samma problem: koldioxid leder till att grisarna kippar efter luft, skriker och försöker fly innan medvetslösheten inträder. Forskarna pekar ut argon och andra ädelgaser som möjliga alternativ, men betonar samtidigt att även dessa lösningar har praktiska och ekonomiska brister. Den brittiska regeringens Animal Welfare Committee gick längre i sitt utlåtande 2025. Kommittén slog fast att högkoncentrerad koldioxid orsakar undvikbar smärta, andningsnöd och rädsla hos medvetna grisar. Den rekommenderade att metoden förbjuds och att en övergång till andra metoder sker inom högst fem år. [caption id="attachment_234076" align="alignnone" width="640"] Foto: Katarina Hörlin/Tidningen Djurskyddet[/caption]

Varför används den ändå?

Orsaken är konflikten mellan djurskydd och produktionstakt. Bultpistol och elbedövning kan ge omedelbar medvetslöshet om allt fungerar korrekt, men kräver att djuren hanteras mer individuellt och att utrustningen placeras exakt. Koldioxidens stora fördel för branschen är därför inte att själva inandningen är skonsam, utan att systemet är effektivt, gruppbaserat och anpassat till stora flöden. SLU skriver också att när bedövningen väl inträtt är den ofta långvarig, vilket minskar risken att grisen vaknar före avblodning. Kritikerna menar att detta visar problemets kärna: en plågsam övergång accepteras därför att metoden passar slakteriernas logistiska system. Eurogroup for Animals har tidigare hänvisat till veterinären Lina Gustafssons skildring av arbete på ett svenskt slakteri där flera tusen grisar bedövades med koldioxid varje dag.

Sverige, EU och andra länder

Sveriges metodval är inte unikt. Koldioxidbedövning är mycket vanlig vid storskalig grisslakt i Europa. The Brussels Times har rapporterat att högkoncentrerad koldioxid fortfarande är den dominerande metoden i EU och uppskattas användas för omkring två tredjedelar av alla grisar som slaktas i unionen. I England och Wales används metoden enligt Frontiers-översikten för 88 procent av grisarna, medan elektrisk bedövning står för det mesta av resten. I andra delar av Europa används elbedövning fortfarande i större utsträckning, särskilt i mindre anläggningar. EU-kommissionen har samtidigt inte velat införa ett generellt förbud. Enligt The Brussels Times har EU:s djurskyddskommissionär Olivér Várhelyi meddelat att kommissionen inte planerar att förbjuda eller fasa ut högkoncentrerad koldioxidbedövning av grisar. Djurskyddsorganisationer invänder att frivillighet knappast räcker när koldioxidmetoden fortsätter att vara billig, etablerad och tekniskt integrerad i de stora slakterierna.

Från gårdsslakt till industriellt flöde

Historiskt har grisslakt i högre grad skett i mindre skala, lokalt eller på gård, med mekaniska metoder och lägre tempo. När slakten koncentrerats till färre och större anläggningar har tekniken behövt passa flöden där stora mängder djur hanteras varje dag. Det är inom den industriella produktionen som koldioxidmetoden har blivit central. Den löser ett produktionsproblem: hur många flockdjur kan föras genom samma system snabbt, relativt tyst och med låg risk för att vakna före avblodning. Men lösningen skapar samtidigt ett djurskyddsproblem just i den stund då djuren fortfarande är medvetna. Den svenska debatten handlar därför inte bara om en teknisk slaktmetod, utan också om hur mycket lidande som accepteras när livsmedelsproduktion organiseras i industriell skala.

Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin

Emil Fjellstedt — Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000

Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.

Bönder i uppror mot Mercosur-avtalet utanför EU-parlamentet

Redaktionen — Tue, 20 Jan 2026 13:34:40 +0000

Jordbrukare från hela unionen samlas vid Europaparlamentet i Strasbourg för att försöka stoppa frihandelsavtalet som de menar hotar det europeiska jordbruket. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen undertecknade avtalet i helgen. Efter 25 års förhandlingar står Mercosur-avtalet mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay – snart även Bolivia – nära att bli verklighet. Om det träder i kraft skapas världens största frihandelsområde med över 700 miljoner invånare. Tullar ska fasas ut för 91 procent av de handlade varorna. — Avtalet gör det möjligt för EU att öka exporten av exempelvis lyxprodukter, sade ekonomen Anne-Sophie Alsif till statliga Radio France. Hon ger som exempel att kunder i Mercosurländerna slipper 35 procent i tullar på EU-tillverkade bilar.

Ockupation av ministerium

Motståndet har tagit sig konkreta uttryck. Omkring 150 franska bönder genomförde i veckan en blixtaktion och ockuperade ett annex till det franska jordbruksministeriet. — Nu har vårt kavalleri lyckats ta sig över stängslet, utbrast bonden Jonathan Bouton, medlem i bondeförbundet La Confédération Paysanne. Bouton, vars gård ligger nära champagnestaden Reims, uttrycker oro för att avtalet kan leda till geopolitiska konflikter och livsmedelsbrist. — Kanske kan mat då komma att användas som ett argument för utpressning i förhandlingar gällande krig och fred, menar han.

I am here with the French farmers on the way to protest at the @Europarl_EN against the Mercosur deal - not as many as we had in Athlone yet but i’m sure that will change before the day is out #NOtoMercosur pic.twitter.com/7D9YWtOqMa
— Ciaran Mullooly MEP (@ciaranmullooly) January 20, 2026

Oro för livsmedelskvalitet

Bouton varnar också för kvaliteten på importerade livsmedel. — Går avtalet igenom, kommer EU:s konsumenter att få i sig en massa hormoner, antibiotika och bekämpningsmedel i den sydamerikanska maten trots att de är strängt förbjudna hos oss, påpekar han. Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. Uppåt 140 EU-parlamentariker kräver nu att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket kan försena processen i upp till två år. Nötdjursuppfödaren Sebastien, som inte vill uppge sitt efternamn, är på väg till Strasbourg för att delta i protesterna. — Då Mercosurs, liksom Ukrainas producenter, har lägre produktionskostnader kommer vi att tvingas till en ännu hårdare priskonkurrens än den vi har i dag. Kanske kommer bönder i EU att utrotas på sikt, sade han.

Solidaritet med bönderna

Flera franska kommuner har tagit ner EU-flaggan i solidaritet med demonstranterna efter att en polis riktat en pistol mot en bonde under en protest. Journalisten Nicolas Vidal menar att Europaparlamentet ännu inte sagt sitt, även om han tror att ledamöterna kommer att rösta ja till avtalet.

Första gången för svenska bönder i Brysselprotest – ”Vi måste säga ifrån”

Redaktionen — Fri, 19 Dec 2025 09:17:28 +0000

Under torsdagen samlades nära 10 000 lantbrukare med sina traktorer i Bryssel för att protestera mot EU:s jordbrukspolitik. Svenska LRF deltog också i de fredliga protesterna – som fick ett dramatiskt uppsving med tårgas och vattenkanoner från polis. Protesten, som organiserades av Copa-Cogeca, riktade sig bland annat mot EU-Mercosur-avtalet – som EU-ledare samlades för att diskutera i Bryssel under torsdagen. Avtalet skulle öppna för ökad import av jordbruksprodukter från Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Vidare protesterade även bönderna mot föreslagna nedskärningar i budgeten i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). CAP ger ekonomiskt stöd till lantbrukare och finansierar cirka 70 procent av EU:s budget för jordbruk. Bönderna menar att minskad finansiering, hårdare miljökrav och ökad import från länder utanför EU gör det allt svårare att överleva. Totalt åkte cirka 10 000 traktorer mot Bryssel från ett flertal EU-länder och blockerade vägar. Bland annat deltog bönder från Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Nederländerna och Tyskland, samt även Sverige.

10 000 farmers from all around Europe came to Brussels today to protest.
This was a massive protest.pic.twitter.com/YnLVw6bGRj — PeterSweden (@PeterSweden7) December 18, 2025

LRF deltar för första gången

Det har tidigare hållits en hel del så kallade traktordemonstrationer inom EU mot byråkraternas försämring av jordbrukspolitiken. Även om svenska bönder tidigare deltagit har Lantbrukarnas Riksförbund varit mer försiktigt med deltagandet. Men i måndags påbörjade bland annat bonden Henrik Larsson från Brook lantbruk i Östergötland sin traktorresa mot Bryssel. — Vi behöver få uppmärksamhet och förklara vad nedskärningar i CAP betyder, inte bara för oss bönder utan även för samhället. Vi måste säga ifrån mot den ökade regelbördan och de handelsavtal som riskerar att försvåra för oss, säger Larsson, som är engagerad i LRF Ungdomen, till Land Lantbruk. Även representanter från LRF Gävleborg valde att resa mot Bryssel. Totalt ska 50–60 svenska lantbrukare från LRF ha varit på plats under gårdagen.

Traktordäck i brand

Några lantbruksorganisationer valde att protestera på egen hand utan anslutning till Copa-Cogeca, och därför var arrangörerna också tvungna att byta rutt och plats. Bland annat skulle man ha samlats på Place du Luxembourg, men där hade andra organisationer redan tagit plats.

Chaos in the heart of the EU, Brussels as farmers hit the area against the EU deal with South American bloc Mercosur, which is the final nail in the coffin of the already struggling industry.
No farmers, no food! We stand with the farmers. Fk the EU pic.twitter.com/nzWFgdAZlh — Tommy Robinson 🇬🇧 (@TRobinsonNewEra) December 18, 2025

Polis var på plats med vattenkanoner och tårgas, rapporterar Jordbruksaktuellt. Det kastades mindre smällare mot polisen, fönster krossades och träd fälldes. Mitt på torget vid Place du Luxembourg stod en hög med traktordäck i brand. Vidare placerade man ut högar med potatis runt om i Bryssel, där syftet ska ha varit att kunna kasta på poliser.

"Terrorfasoner"

De våldsamma protesterna var dock inte Copa-Cogecas verk, utan utomstående organisationer som valde att protestera på egen hand. Trots detta mötte LRF:s deltagande kritik från EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L), som kallade det för "terrorfasoner". — Jag undrar vad i hela friden de gör där? Genom att vara där på plats så legitimerar man en del av den här rörelsen, säger Karlsbro till TV4 Nyheterna. LRF menar dock att man inte "legitimerar" våldsamheterna och har samarbetat med polisen inför protesten. — De sänker förtroendet för det vi har gjort i Bryssel. Det är något som vi absolut inte önskar och det blir problematiskt för oss att andra grupper passar på med att ställa till problem, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Danska lantbrukare protesterar mot klimatskatter och bovaer

Redaktionen — Tue, 14 Jan 2025 15:28:29 +0000

Under måndagen protesterade danska lantbrukare mot nya klimatskatter och regler som de menar försvårar och försämrar jordbruket i landet. Bland annat riktades protesterna mot den kritiserade fodertillsatsen bovaer, som lantbrukare nu tvingas använda för att minska metanutsläpp. Förra året enades den danska regeringen om ett nytt klimatavtal med målet att göra Danmark "grönt". Ett av målen är att minska kväveutsläppen från lantbruket med 13 780 ton per år, vilket ska uppnås genom en koldioxidskatt för bönderna. Demonstrationen No FFF, som står för "No Food, No Farmers, No Future", anordnades i flera danska städer under måndagen. Lantbrukare körde sina traktorer till bland annat Aalborg, Kolding, Holstebro och Århus. Lantbrukarna kräver att alla skatter och regler som försvårar jordbruk och djuruppfödning i Danmark tas bort. De vill även att bil- och registreringsavgifter avskaffas, att det gröna trepartsavtalet stoppas och att inga fler solcellsparker byggs på jordbruksmark.

Krav på metanreducerande tillskott

En betydande del av protesterna riktas mot den hårt kritiserade fodertillsatsen bovaer. Sedan den 1 januari måste alla mjölkgårdar i Danmark med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. – Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen till danska statskanalen DR. Arla har nyligen mött stark kritik efter att ha stoltserat med att de ger brittiska mjölkkor fodertillskottet bovaer. Många britter har krävt en bojkott av företagets produkter och öppet deklarerat att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de anser är experimentella och onaturliga tillskott. Även i Sverige har kritiken varit märkbar, och initiativ som Mejerikollen har lanserats för att hjälpa konsumenter att undvika mjölkprodukter med bovaer.

Vill inte begränsa trafiken

I flera europeiska länder har demonstrationer mot skatter och regler för jordbruket ägt rum under parollen No Farmers, No Food. Den danska demonstrationen stöds dock inte av de stora officiella jordbruksorganisationerna. – Vi vill inte vara en del av att ta vanliga danskar som gisslan i den här frågan. Det finns vissa saker som vi inte är nöjda med, men vi är inte för att begränsa trafiken av det skälet, säger Torben Farum, vice ordförande för jordbruksorganisationen Agilix på norra Jylland.

Klimatråd vill införa köttskatt i Danmark

Sofie — Mon, 26 Feb 2024 07:52:53 +0000

Danmarks klimatråd föreslår en koldioxidskatt på köttvaror för konsumenter, men idén avvisas av en expertkommitté som ifrågasätter att det skulle ha någon effekt på utsläppen i Danmark. Expertkommittén menar istället att man bör beskatta jordbrukarna. Regeringens klimatrådgivare menar att politikerna i landet bör införa en konsumtionsskatt på kött i mataffärerna så att konsumenterna måste betala mer för nötkött och andra produkter som släpper ut koldioxid. – Det finns goda skäl att ta ut en skatt på det som finns i kylskåpet och särskilt på de stora klimatbovarna i kylskåpet - till exempel rött kött, säger Peter Møllgaard, ordförande för det danska klimatrådet, till danska statskanalen DR. Skatten skulle läggas på allt nötkött, oavsett vilket land det kommer ifrån. Under onsdagen presenterade en expertkommitté, ledd av Michael Svarer professor i ekonomi vid Aarhus universitet, sina egna förslag gällande hur man kan uppnå klimatmålen i Danmark. Där skrotade man förslaget om konsumtionsskatt och pekade mot att det inte skulle vara "särskilt samhällsekonomiskt ändamålsenligt" att införa en CO2-skatt på produkterna i kylskåpet. – Den är svår att genomföra eftersom det är svårt att veta exakt vilken klimatpåverkan en Dr Oetker-pizza från Bayern har, säger han.

"Styra konsumenternas efterfrågan"

– Om man inte vet det måste man använda genomsnittliga siffror, och då har producenten inget incitament att ändra sitt beteende eftersom de ändå måste betala den genomsnittliga skattesatsen. Då uppnår man inte den beteendeeffekt som man vill ha för skatten. Det är därför vi har valt att undvika en konsumtionsskatt, fortsätter Svarer. Istället föreslår man att en koldioxidskatt skulle kunna införas för jordbruket. Skatten skulle göra det dyrare för bönderna att producera till exempel mjölk och kött, vilket även innebär att det skulle göra produkterna dyrare för kunden. Dock skulle en sådan skatt, enligt beräkningar, exempelvis göra 500 gram nötkött i genomsnitt 4,5 danska kronor dyrare. Det anser däremot klimatrådet är för lite. – Tanken är att det ska bli dyrare om man efterfrågar varor som har en hög klimatpåverkan. Tanken är att vi måste styra konsumenternas efterfrågan bort från sådant som orsakar mycket föroreningar, säger Møllgaard.

Tjeckiska lantbrukare ansluter sig till protester

Sofie — Tue, 20 Feb 2024 07:54:51 +0000

Under måndagen rullade hundratals traktorer in i Prag där lantbrukare protesterade mot EU:s "gröna" politik och den komplicerade och tidsödande byråkratin kring jordbruket. Lantbrukare i ett flertal EU-länder har protesterat mot bland annat slopade skattelättnader på diesel, ökade bränslekostnader och EU:s generella miljölagstiftning genom att med traktorer blockera större vägar i exempelvis Tyskland, Frankrike och Slovakien. Även danska lantbrukare har planer på att ansluta sig till protesterna. Hundratals traktorer körde under måndagen in i Tjeckiens huvudstad, där man blockerade en huvudväg i staden. Traktorerna blockerade inte vägen helt, utan trafik kunde fortfarande köra förbi. Sedan samlades flera hundra människor utanför jordbruksdepartementet och skrek bland annat "Skäms" och "Avgå" till de som arbetar där. – Vi kom hit idag främst på grund av byråkratin kring jordbruket, pappersarbetet är på gränsen till vad som är uthärdligt, säger jordbrukaren Lukas Melichovsky till Reuters.

"Hopplös situation"

Däremot tar större jordbruksorganisationer i landet avstånd från måndagens protester eftersom en del av deltagarna tidigare även deltagit i pro-ryska demonstrationer. Under torsdagen planerar dock bland andra organisationen The Agrarian Chamber (AK) att protestera mot EU:s miljöpolitik. – Jordbrukarna är desperata i denna hopplösa situation och vet inte vad de kan förvänta sig inom den närmaste framtiden, för att inte tala om den mer avlägsna, sade AK:s ordförande Jan Dolezal förra veckan. På torsdag kommer även lantbrukare från Slovakien, Polen, Ungern, Litauen, Lettland, Rumänien, Bulgarien, Slovenien och Kroatien att protestera.

Slovakiska lantbrukare ansluter sig till EU-protester

Sofie — Mon, 05 Feb 2024 10:19:39 +0000

Slovakiska lantbrukare kommer att ansluta sig till de protester som anordnas i flera europeiska länder de senaste veckorna, meddelar den slovakiska jordbruks- och livsmedelskammaren (SPPK). De anser att protesterna är en konsekvens av EU:s "gröna fanatism" som vållar stor skada för europeiskt lantbruk. De senaste veckorna har det skett åtskilliga protester från europeiska lantbrukare på grund av bland annat slopade skattelättnader på diesel, ökade bränslekostnader och EU:s generella miljölagstiftning. Traktorer har blockerat större vägar i Tyskland, Frankrike och Belgien. Nu ansluter sig även slovakiska lantbrukare till EU-protesterna, rapporterar Euractiv. SPPK menar att Bryssel tillsammans med sin gröna politik är roten till protesterna, men också att det inkluderar problem som beror på dålig förvaltning av den slovakiska förvaltningen av jordbruksutbetalningar (APA) och den nationella strategiska planen för jordbrukspolitiken. Bland annat pekar man på att man för första gången under det 19 år långa EU-medlemskapet misslyckades med att leverera det ekonomiska stöd som lovats till lantbrukare. EU-kommissionen gav under förra veckan med sig på några av kraven för lantbrukarna, men SPPK menar att det inte är tillräckligt och kallar det för "pseudotillmötesgående". – Jordbrukare som protesterar, bränner däck, häller gödsel på administrativa centra i hälften av EU-länderna - det är bara en konsekvens av vad som ofta orsakas av grön fanatism i EU, säger SPPK:s ordförande Emil Macho.

"Europa kan föda sig själva"

Vidare pekar Macho på de många jordbrukare som inte längre arbetar på ute utan tvingas sitta på kontoret för att försöka "fylla i EU:s ofta meningslösa administrativa formulär". – Dessutom skeppas tusentals ton grödor, kött och fjäderfä genom hamnar och importeras till Europa från andra sidan jordklotet. Det är därför EU:s jordbrukare blockerar hamnarna: de vill visa att Europa kan föda sig själva och ändå exportera, säger han. Macho säger att slovakiska bönder därmed är redo att protestera och kommer att göra det i samordning med bönder från sina grannländer. Han varnar också för att de kommer att sätta in "hundratals traktorer" på gatorna, likvärt till de andra protesterna.

Bönder i Sverige – Förenen Eder!

Jan Sundstedt — Fri, 02 Feb 2024 11:58:51 +0000

Vi har sett bilderna och filmerna från Europa (förstås inte via MSM och B-media, som i sedvanlig ordning låtsas som om det regnar), om jordbrukare och bönder som nu fått nog och reser sig. Fått nog har de av bland annat höjda skatter, skyhöga bränslepriser, galopperande levnadskostnader samt destruktiv nationell och EU-ledd jordbrukspolitik. Scenerna från kontinenten visar med önskvärd tydlighet att det verkligen är en fråga om uppror och inte någon lam protestlista på Facebook det handlar om. Franska jordbrukare hotar med att lamslå Paris med hjälp av gödsel och de över 55 000 bönderna som deltog och deltar i de franska protesterna satte halmbalar i brand i centrala Bordeaux. Dess tyska bundsförvanter blockerar allehanda vägar inklusive på- och avfartsleder samt belägrar utvalda tyska städer och orter med sina Pz.Kpfw-liknande kolonner av traktorer. I detta nu utspelas sköna "vi-har-fått-nog"-bataljer på Bryssels gator. Hemvist för globalistmaffian EU och dess icke folkvalda ledargarnityr. Fullt förståeligt. Res dig, människa, sluta lyd under samhällsfientliga politruker och kuckelmakare som vill dig illa. Visa lite stake.

Good morning, Brussels! This is going to be an interesting day...#FarmersProtest #Farmerprotest #Farmers #Bruxelles #FarmersProtest2024 pic.twitter.com/JYqOpibZmi
— Frédéric Leroy (@fleroy1974) February 1, 2024

Res er, svenska bönder!

När jag betraktar inlägg som delas på allsköns "sociala" medier kan jag inte annat än känna beundran för den handlingskraft som nu ger eko i Europa och som förhoppningsvis ger x antal politiker stora darren. Jag hoppas innerligt och utifrån djupet av mitt hjärtas sympati för den lilla människan, att upproret sprider sig till Sverige. En sak som slår mig är låtskrivaren, sångaren och gitarristen Joe Strummer, och hur han kände när han skrev texten till 1977 års The Clash och klasskamp-upprop "White Riot". En talande komposition som har sin bakgrund i att Strummer, likt dåtidens svarta ungdomar i London, uppmanade till den vita arbetarklassens folkliga resning i protest mot fattigdom och misär i 1970-talets nedgångna England. Så ska ni göra - ärade svenska bönder och jordbrukare - agera! Det kan tyckas en smula naivt, men likt Martin Luther King har även jag en dröm. En dröm om att se till exempel ordföranden för Lantbrukarnas riksförbund, Palle Borgström, i sällskap med ursinniga lanbrukare, uppradade utanför regeringskansliet. Beväpnade till tänderna med bland annat Marshallstackar och högtalare. Ur dessa dånar inte minst Eddie Meduzas ljuvliga alster "Bonnatwist" på högsta volym. Take this, makthavare och klimatsekterister. Den lilla människan slår - likt Rymdimperiet - tillbaka!

Nånannanismen

Tyvärr tycks den chansen mikroskopisk, då Palle Borgström i samband med en intervju med skattefinansierade SVT häromdagen tydligt klargjorde (mot bakgrund av bondeupproret i Europa) - "Inga protester i Sverige". I Sverige delar bönderna det pressade läget vad gäller inte minst lönsamheten samt de politiska besluten och regelverken, uttryckte Palle Borgström. Men här finns ett annat utgångsläge och sätt att hantera problemen som han sammanfattar som att "Vi har en mycket mer konstruktiv diskussion och relation med regeringen. Wow... Kraftfullt så det förslår... Sveriges makthavare och beslutsfattare skakar i sina grundvalar. Ynkligt, fegt och blekt är ord som för mig dyker upp i hjärnbarken. Dock blir en inte förvånad. Inte det minsta. Ty i Sverige råder sedan länge två eskalerande folksjukdomar. Dessa är Nånannanismen samt Strutsokocker. Förstnämnda är inställningen att det allt som oftast är "någon annan" som ska göra det hårda jobbet och sistnämnda är att "stoppa huvudet i sanden" och hoppas att det dumma försvinner. Vad skall man säga? Företrädare för Sveriges bönder har alltså en "konstruktiv dialog" med regeringen, som främsta vapen. Tag betäckning, makthavare, ty nu laddar bönderna om...inte. Den svenska historien har historiskt haft sina bondeuppror såsom Dackefejden och Engelbrekts bondeuppror, så det borde ligga även i vårt kynne att de svenska bönderna kanske vaknar ur sin dvala och går full lie och högaffel. Jag uppmanar härmed Sveriges bönder att förena er med edra bröder och systrar i Europa. Kämpa för er överlevnad och se över strategin om en "God dialog med regeringen"... Ty dessa struntar, icke ens längre fullt så högaktningsfullt, i era umbäranden. Jan Sundstedt

Belgiska lantbrukare protesterar i Bryssel

Sofie — Wed, 31 Jan 2024 11:50:53 +0000

Bondeupproren fortsätter att sprida sig i Europa. Belgiska lantbrukare har nu initierat omfattande vägblockader som en del deras protest mot stigande driftkostnader, EU:s miljölagstiftning och planer på import av billigare livsmedel. Demonstrationerna inkluderar även en bemärkt närvaro av parkerade traktorer i närheten av EU-parlamentet i Bryssel. Under tisdagen blockerades fem vägar för lastbilar av lantbrukarna, där man tillät personbilar att köra förbi. Traktorer blockerade också North Sea port, vilket är landets näst största väg, något man menade skulle ske under minst 36 timmar. Även fackföreningen Algemeen Boerensyndicaat (ABS) har uppmanat sina medlemmar att ansluta sig till protesten. – Jordbrukarna är desperata, verkligen desperata. Vi har varnat regeringen i flera år för att detta skulle hända, säger Mark Wulfrancke, policyansvarig på ABS, till brittiska Reuters. Wulfrancke menar också att livsmedelspriserna måste återspegla de ökade kostnader som europeiska lantbrukare står inför för att uppfylla EU:s miljöstandarder. – Vi vill ha respekt från vår regering, den europeiska regeringen. Det enda sättet att visa den respekten är att skapa en politik som är jordbrukarvänlig, livsmedelsvänlig.

Parkerar vid EU-parlamentet

Även i huvudstaden Bryssel har lantbrukare valt att parkera sina traktorer i de centrala delarna av staden, bland annat i närheten av EU-parlamentet. Där planerar man att stå till torsdag då parlamentärerna gått med på ett möte tillsammans med lantbrukarnas fackförbund. Premiärminister Alexander De Croo har lovat att diskutera diverse lagar kring lantbruk med EU-kommissionen. – Vi ber dem att se över sina lagar, säger Nicolas Fryers, en lantbrukare som deltog i protesten. Protesten är en del av en växande rörelse som sker inom EU-länder där bland annat lantbrukare från Tyskland, Nederländerna och Frankrike blockerat vägar den senaste tiden. Även spanska lantbrukare har sagt att man planerar att protestera mot de strikta EU-regleringarna som finns inom lantbruket.