Kriget mot kontanterna – Nya Dagbladet

Nu blir det dyrt att ta ut dina egna pengar

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 16:10:50 +0000

Sedan den 29 maj kostar det 15–25 kronor att ta ut pengar i Kontantens 450 automater – samtidigt som Riksbanken uppmanar hushållen att ha kontanter hemma. För den som tar ut en hundralapp motsvarar avgiften 15 procent. Uppgifterna om avgifterna kommer från Dagens Nyheter. Förändringen innebär att mindre uttag blir särskilt dyra i förhållande till beloppet. Kontanten driver omkring 450 uttagsautomater i Sverige och beskriver sig som en aktör som ofta finns på platser där andra uttagsmöjligheter saknas. Bolaget motiverar avgifterna med att ekonomin kring kontantuttagen inte längre går ihop. – Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten, till DN.

Färre uttag och ökade kostnader

Enligt bolaget har ersättningen per uttag legat stilla under lång tid, samtidigt som kostnaderna har ökat och allt fler betalningar sker digitalt. Antalet uttag i Kontantens automater uppges ha minskat från omkring 15,5 miljoner 2017 till knappt sju miljoner i år. Avgiftsnivån beror på hur mycket kunden tar ut. Uttag på 100 till 200 kronor kostar 15 kronor, uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor. Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar enligt DN fortfarande inte ut någon avgift direkt av användarna.

Kontanter viktiga för beredskapen

Avgifterna införs i ett läge där kontanter fått en tydligare roll i den svenska beredskapsdebatten. Riksbanken rekommenderade i mars hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, som ett riktmärke för en veckas inköp av livsnödvändiga varor vid störningar i betalningssystemet. I maj beslutade riksdagen också om lagändringar som ska stärka möjligheten att använda kontanter. Från den 1 juli 2026 ska bland annat livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. – Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, till DN. Kontantupproret välkomnar den nya lagen, men menar att lagstiftningen riskerar att få begränsad effekt om tillgången till kontanter försämras. Organisationen anser även att kontantkravet borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning. Kontanten uppger att de fört samtal med bland andra Riksbanken, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och storbankerna om hur kostnaderna för infrastrukturen för kontanter ska fördelas.

Riksdagen vill utreda kontantkrav för offentliga tjänster

Emil Fjellstedt — Mon, 01 Jun 2026 12:07:40 +0000

Riksdagen vill att regeringen utreder om även offentliga tjänster ska omfattas av krav på att ta emot kontanter. Beskedet kommer samtidigt som en ny kontantlag för livsmedelsbutiker och apotek träder i kraft den 1 juli 2026. Den nya lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Riksdagen har nu även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att frågan ska utredas vidare. Utredningen ska gälla om vissa offentligrättsliga tjänster också kan omfattas av skyldigheten att ta emot kontanter. I riksdagens underlag nämns bland annat vårdavgifter, tandvård och andra avgifter inom offentlig verksamhet. I ett pressmeddelande lyfter Kontantupproret även patientavgifter, pass och bilbesiktning som exempel. Bakgrunden är regeringens proposition om åtgärder för att stärka kontanternas ställning. Riksdagen antog lagförslaget den 27 maj. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2026 och omfattar också krav på att banker i tillräcklig utsträckning ska tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter, samt tjänster för företags växelhantering och insättning av dagskassor.

Kontantupproret välkomnar beskedet

Organisationen Kontantupproret, som länge drivit frågan om kontanternas ställning, ser beslutet som en framgång. Ordföranden Björn Eriksson anser att staten inte kan tala om kontanternas betydelse men samtidigt själv avstå från att ta emot dem. — När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson i ett uttalande. Kontantupproret vill samtidigt gå längre än riksdagens tillkännagivande. Organisationen vill se en bredare kontantlag som även omfattar exempelvis kollektivtrafik, drivmedel och kläder. Organisationen efterlyser också tydligare tillsyn och sanktioner så att reglerna får praktisk verkan.

Kritik mot att lagen är för svag

Frågan har även kopplats till beredskap och digitalt utanförskap. Riksdagen konstaterar att kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt och att regeringen ser en risk för att kontanter förlorar sin betydelse som betalningsmedel. Enligt regeringen kan utvecklingen bidra till utanförskap samt försämrad säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden. Riksbanken har i sin betalningsrapport för 2026 pekat på fortsatta utmaningar för kontanter, bland annat sårbarheter i kontantkedjan och brister i tillgången till kontanttjänster. Under 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen, enligt Riksbanken. Kritiker har också invänt att den nya lagen saknar tillräckligt skarpa verktyg. I en debattartikel i Altinget hävdade Björn Eriksson tidigare i år att förslaget riskerar att bli en pappersprodukt om det inte kombineras med tydlig tillsyn och verkliga sanktioner.

Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU

Redaktionen — Thu, 06 Nov 2025 09:39:21 +0000

Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter. Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige. Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen. — Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR. Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.

Forskare: Gamla, fattiga och sjuka drabbas hårdast av det kontantlösa samhället

Markus Andersson — Sat, 05 Jul 2025 06:25:40 +0000

Fysiska pengar riskerar att bli ett minne blott när Sverige nu är på god väg att bli det första helt kontantlösa landet i världen. Utvecklingen är negativ för många, men allra hårdast drabbas de redan mest utsatta – nämligen gamla, sjuka och fattiga. Sedan 2007 har mängden kontanter i Sverige halverats och idag använder över 80 procent av befolkningen digitala betaltjänster som Swish – ofta dagligen. Forskare vid Lunds universitet noterar att många platser i Sverige redan nu är helt kontantlösa och att detta innebär att den som av olika skäl inte kan använda de digitala lösningarna i praktiken stängs ute från samhället. En intervjustudie som genomförts av professor Lena Halldenius och docent Moa Petersén vid Lunds universitet, visar att de med allra lägst inkomster också är de som klarar av den påtvingade övergången till det kontantlösa kontrollsamhället sämst.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 december 2024.

"Det kan handla om äldre, hemlösa eller psykiskt sjuka som ofta inte ens har något bankkonto och heller inte har råd att investera i digital teknik". "En del av dem vi intervjuade är hemlösa eller har psykiska problem. Andra lever på en mycket låg inkomst. De hinder de möter är både praktiska och kulturella. De känner sig som brottslingar, undervärderade och utestängda från att delta i mycket av det dagliga livet", skriver forskarna i den internationella nyhetsplattformen i The Conversation.

"Kände mig som en tjuv"

Dessa personer kan inte längre handla i många butiker, betala räkningar eller på andra sätt delta i samhället på samma sätt som tidigare, och tvingas istället begränsa sig till ”kontantbubblor” där det fortfarande fungerar att betala med fysiska pengar. ”Kontanter fungerar som en lokal valuta, isolerad från resten av ekonomin. I kontantbubblan kan du köpa nödvändigheter och gå på enkla kaféer, men du kan inte betala för parkering och du kan inte betala räkningar utan hjälp. Volontärer vid lokala samhällsgrupper berättade för oss att de tillbringar större delen av sin tid med att göra människors bankärenden åt dem”, skriver man vidare. Ett konkret exempel rör en äldre kvinna som sparat ihop pengar för att kunna köpa en present till sitt barnbarn – men nekas att göra detta i kassan med barnbarnet i handen – detta eftersom butiken inte längre tar emot kontanter. – Jag kände mig som en tjuv, förklarar kvinnan.

"Dyrt att vara digitalt fattig"

Hemlösa som sover i bilar kan inte längre använda parkeringsautomaterna – eftersom dessa inte tar emot kontanter. Istället har det uppstått en illegal marknad där människor med smartphones och bankkonton betalar för sin parkering till en betydande extra kostnad. ”Det är dyrt att vara digitalt fattig”, konstateras det. Att inte kunna handla i butiker, betala räkningar och avgifter eller vara en del av det svenska samhället leder till att många känner såväl skam som ilska och uppgivenhet – samtidigt som den som använder kontanter blir allt mer misstänkliggjord och stigmatiserad.

"Digitaliseringen har gjort människor ensamma"

Sverige har idag blivit ett land ”där digitala pengar är bra och kontanter förknippas med kriminalitet och smuts” varnar forskarna. ”I Sverige, liksom i många andra länder, känns en helt kontantlös ekonomi oundviklig under de kommande åren. Men vi har sett att människor som är beroende av kontanter på grund av fattigdom inte har möjlighet att klara sig på egen hand eller ens att betala sina räkningar”. – Det är inte bara kontantlösheten. Jag känner att människan har försvunnit. Vi lever som robotar; klicka här, klicka där. Digitaliseringen har gjort människor ensamma, förklarar ett av intervjuobjekten uppgivet.

Spanjorer måste meddela staten inför större kontantuttag

Redaktionen — Fri, 02 May 2025 13:18:33 +0000

Spanjorer som känner för att ta ut 3 000 euro (32 000 kronor) eller mer i kontanter kan numera bara göra detta om de först meddelar landets skattemyndighet om sina planer. I vanlig ordning motiveras de nya restriktionerna med att den organiserade brottsligheten, skattefuskandet och penningtvätten måste bekämpas till varje pris, och den som vill göra större kontantuttag behöver anmäla detta på myndighetens webbplats, tillsammans med någon variant av elektronisk ID eller digitalt certifikat. Kan något kvitto från skattemyndigheten inte visas upp så har bankerna också rätt att stoppa medborgarna från att ta ut pengar. Bankerna är dessutom skyldiga att rapportera ”misstänkta transaktioner” till skattemyndigheten – vilket även inkluderar upprepade uttag under gränsvärdet. För de allra flesta räcker det att ansöka om att få ta ut kontanter minst 24 timmar i förväg – men den som vill ta ut 100 000 euro eller mer måste be om skattemyndighetens godkännande åtminstone tre dygn innan uttaget ska genomföras. Den som struntar i, eller glömmer att berätta för myndigheterna att de planerar att använda sig av kontanter, kommer att bötfällas på upp till 10 procent av beloppet – eller minst 600 euro.

Samma trend i hela Västvärlden

Det kan noteras att Spanien är långt ifrån ensamt om att skärpa kontrollen av kontanter – en liknande trend syns i hela Västvärlden. Sverige brukar utmålas som ett internationellt skräckexempel där fysiska pengar i praktiken inte längre går att använda i många butiker eller för att betala räkningar – och där personer som gör återkommande kontantuttag riskerar att få sina konton nedstängda. Den som vill undvika spanska myndigheters vrede måste framöver vara mycket noggrann – och inte bara redovisa exakt hur mycket man tänker ta ut och vem man är – man måste också redogöra i detalj för vad man ska använda pengarna till. Att istället ta ut mindre summor pengar, men vid skilda tillfällen är också mycket riskabelt - även återkommande uttag på några hundra euro riskerar att leda till liknande repressalier och straffavgifter. Även om det råder en enighet om att den organiserade brottsligheten bör bekämpas, varnar kritiker för att den spanska lagstiftningen kommer att drabba vanliga medborgare – och underminera medborgarnas personliga ekonomiska integritet, där de i praktiken måste be om lov för att få använda sina egna pengar.

Riksbankens uppmaning till svenskarna: Betala med kontanter

Redaktionen — Mon, 10 Mar 2025 16:11:18 +0000

Sverige spås bli världens allra första helt kontantlösa land. Redan idag är det i många sammanhang omöjligt att betala med kontanter. Riksbanken ser stora risker med utvecklingen och uppmanar alla svenskar att ha kontanter hemma och använda dem så att butiker och banker tydligt ser att det fortsatt finns en stor efterfrågan. Flera bedömare har konstaterat att det i Sverige och hela Västvärlden pågår ett ”krig mot kontanterna” där syftet är att digitalisera ekonomin fullständigt och helt ta bort möjligheterna att betala med sedlar och mynt. De aktörer som omöjliggör för sina kunder att betala med kontanter brukar motivera detta med ökad rånrisk, risk för penningtvätt eller att kunderna helt enkelt inte längre vill betala med fysiska pengar. Många mindre näringsidkare brukar också peka på att kontanthanteringen medför extra kostnader i form av avgifter av olika slag, och att man därför slutar ta emot kontanter. Kritiker har dock pekat på att den primära orsaken till fientligheten mot kontanter är att detta är en relativt anonym och integritetsvänlig betalningsmetod och att det blir svårt för banker, myndigheter och andra aktörer att i detalj kartlägga och övervaka hur svenskarna använder sina pengar.

"Använd kontanterna"

Även om storbankerna ogillar kontanter är riksbankschefen, Erik Thedéen, och vice riksbankschefen, Aino Bunge, av en annan uppfattning. I en debattartikel menar de att svenskarna måste använda betydligt mer kontanter än idag – och inte bara ha dem liggande hemma utan också använda dem för att göra inköp i vardagen. Man konstaterar att det i oroliga tider som dessa är av yttersta vikt att säkerställa att det finns ett robust betalningssystem som inte kan störas ut eller saboteras – och att möjligheten att betala med kontanter är en viktig del i detta. ”Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Använd kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem”, skriver man.

Vill införa "kontantplikt"

Riksbankscheferna vill också att svenska politiker inför en ”kontantplikt” vid försäljning av viktiga basvaror och att dessa lagstiftar om åtgärder för att skydda rätten att betala med kontanter. ”Riksbanken anser också att det måste gå att betala kontant för livsnödvändiga varor, såsom mat, drivmedel och mediciner, även i framtiden”, slår man fast och menar att storbankerna måste ta ett större ansvar för att erbjuda insättningar av kontanter och växelkassetjänster till näringsidkare. Man noterar också att det idag bara är en enda aktör – Loomis, som erbjuder kontanttransporter till och från handeln, och att även detta är någonting som bör förändras. [caption id="attachment_170019" align="alignnone" width="640"] Kontanter beskrivs som en nödvändig del av den svenska krisberedskapen. Foto: iStock/Connel_Design[/caption]

Fler måste få bankkonton

I ett pressmeddelande konstaterar man att ”kontanter fortsatt är ett viktigt betalningsalternativ, inte bara av beredskapsskäl – utan även för personer som av olika skäl inte kan eller vill ta del av digitala tjänster”. Man betonar även att det är upp till medborgarna att anstränga sig för att ”stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga” och att använda sig av dessa. Vidare uppmanar man svenskarna att ha kort från minst två olika kortutgivare och vill att fler medborgare än idag ska få tillgång till betalkonton. – Utan ett betalkonto kan du inte delta i samhället på samma villkor. En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan leva upp till lagkraven vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är allvarliga samhällsproblem som givetvis ska motverkas. Samtidigt bedömer vi att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner, säger Erik Thedéen.

Sverige har lägst kontantanvändning i världen

Sofie — Sat, 12 Oct 2024 08:42:59 +0000

Knappt hälften av svenska handlare tar emot kontanter, siffror som beskrivs som unikt låga vid internationell jämförelse. Samtidigt minskar svenskarnas tro på det kontantlösa samhället, visar en rapport från Nets gjord på uppdrag från Sifo/Kantar. En av tio svenskar använder kontanter minst en gång i veckan. Samtidigt använder fyra av tio svenskar aldrig kontanter som betalmedel, något som dock är en minskning jämfört med förra året då motsvarande siffra låg på 46 procent. Jämfört med de nordiska länderna ligger Norge på ungefär samma nivå, samtidigt som omkring 11 procent aldrig använder kontanter i Danmark och Finland. – Sverige är bland de länder som har lägst kontantanvändning i världen, vilket har både för- och nackdelar, menar Louise Richardson, Sverigechef på Nets i ett pressmeddelande, och pekar mot att det innebär att fler handlare väljer bort kontanter och att även fler bankomater försvinner. Av svenskar som använder kontanter uppger nästan hälften att de anser att det är viktigt att kontanter finns kvar i samhället. Svenskarnas generella tro på ett kontantlöst samhälle har också minskat de senaste åren. – Frågan om kontanter ska finnas kvar eller inte är fortsatt komplex, trots att en stor del av den svenska befolkningen sällan använder dem, säger Richardson. En undersökning från Norstat visar också att endast 48 procent av försäljningsställen tar emot kontanter i Sverige. Mer specifikt tar 29 procent av tjänsteställen emot kontanter och 43 procent av restauranger och caféer. Cirka 80 procent av livsmedelsbutiker tar emot kontanter. Tre av tio handlare uppger att man kommer att sluta ta emot kontanter, främst med hänvisning till säkerhetsskäl. – När det gäller att acceptera kontanter är svenska handlare de som gör detta minst i Norden, och sannolikt i världen, säger Richardson.

M-topparna: ”Butikerna måste sluta ta emot kontanter”

Isac Boman — Fri, 23 Aug 2024 11:03:04 +0000

Moderaternas riksdagsledamot Fredrik Kärrholm, och Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholm, kräver att fler näringsidkare måste sluta ta emot kontanter. Om inte butikerna självmant väljer att lyda ”behöver regeringen överväga att lagstifta om begränsningar av kontanthantering”, betonas det. I en debattartikel i skvallertidningen Aftonbladet motiveras det totalitära förslaget med att den organiserade brottsligheten måste bekämpas med ”full kraft”, samt det faktum att varuhuset NK nyligen slutade ta emot kontanter efter rapporter om att kriminella gängmedlemmar handlade lyxvaror där. Istället för riktade insatser just mot den organiserade brottsligheten och de som begår brott, anser de moderata företrädarna att det är rimligt att straffa och misstänkliggöra alla medborgare som föredrar att använda kontanter när de gör sina inköp. ”Den enskilt viktigaste drivkraften för de kriminella är pengar. Men om pengarna inte kan användas blir brottsligheten meningslös. Fler näringsidkare måste därför göra som varuhuset NK, och sluta ta emot kontanter”, skriver man, och menar att butikerna måste ta sitt ”samhällsansvar” – annars kan tvingande lagstiftning istället vara att vänta.

Gräns på 4000

Man pekar på att Moderaterna redan 2014 ville begränsa användandet av kontanter och bedyrar att ”detta skulle göra skillnad” – samtidigt hävdar man att det fortsatt bör vara möjligt att betala med fysiska pengar i mataffärer – men bara upp till en viss på förhand bestämd summa. ”Det är viktigt att säkerställa att kontanter kan användas i andra sammanhang, dels i dagligvaruhandeln vid händelse av kris, dels för äldre som fortfarande använder kontanter i sin vardag. Krävs lagstiftning bör därför ett förbud för kontantköp enbart gälla belopp över en viss gräns, till exempel 4 000 kronor”. ”Lagstiftningen bör också utformas så att den snabbt kan anpassas för att säkerställa att betalningar alltid kan genomföras i kris och krig. En sådan lagstiftning och gräns skulle fortsatt ge den 90-årige damen möjlighet att betala sin fika med kontanter, och hennes barnbarnsbarn möjlighet att köpa lördagsgodis med veckopengen – men Guccikepsar kan inte längre köpas med blodspengar”, fortsätter man.

Globalt extremfall

Moderaterna avslutar med att varna butiksinnehavarna ännu en gång – antingen slutar de ta emot kontanter – eller så kommer Moderaterna att verka för en lagstiftning där kontanthanteringen begränsas. Det kan noteras att Sverige är ett globalt extremfall när det kommer till kontantlösa betalningar och har länge spåtts bli det första landet i världen där det inte längre kommer att vara möjligt att genomföra köp med fysiska pengar – något som redan idag är verklighet i många butiker. I andra länder, som Danmark och Norge har man istället valt motsatt väg, och lagstiftat om att butikerna ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Riksbanken: Behövs åtgärder för att bevara kontanterna

Sofie — Mon, 22 Apr 2024 14:13:49 +0000

Digitala betalningssätt kan utgöra ett hot mot kontanterna, menar Riksbanken. Om regeringen inte genomför tillräckliga åtgärder kan detta innebära att kontanter blir oanvändbara i framtiden, något man anser kan bli mycket problematiskt vid exempelvis krissituationer. Sverige har länge gått mot ett helt kontantlöst samhälle, något man exempelvis kan se i Riksbankens senaste betalningsrapport från mars i år, där endast en av tio svenskar betalade sitt senaste köp med kontanter. Detta att jämföra med 2010 då cirka fyra av tio av alla butiksköp gjordes med kontanter. Riksbanken varnar nu för att det finns påtagliga nackdelar med den ökade digitaliseringen, där man menar att utvecklingen istället behöver bromsas eftersom allt färre kan betala med kontanter idag. – Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige, och eftersom vi tycker att kontanter ska kunna fungera som alternativt betalningsmedel, till exempel vid en krissituation, så tycker vi att regeringen behöver fatta aktiva beslut nu för att bromsa en sådan utveckling, säger Elin Ritola, enhetschef på Riksbanken, till skattefinansierade SVT.

"Måste bromsa utvecklingen"

Vidare menar man att regeringen behöver utföra fler åtgärder för att se tillse att kontanter kan användas samhället. I början av året påbörjade man dock en utredning för att se över kontanters ställning i samhället, där man bland annat ska göra en översyn över möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor som exempelvis läkemedel, livsmedel och drivmedel. – Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor, inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt. Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman i januari. Riksbanken, som stödjer utredningen, menar dock att det krävs ytterligare åtgärder för att ha kvar kontanter i samhället där man bland annat skulle behöva lagstifta att större handlare ska kunna ta emot kontanter, banker ska kunna ta emot insättning av sedlar och mynt, samt att alla butiker och kaféer ska kunna sätta in sina dagskassor hos banken utan beloppsgränser. – Vi behöver bromsa en utveckling där vi är på väg mot att allt färre kan betala med kontanter, säger Ritola.

Riksbankschef vill se lag som skyddar kontanterna

Jan Sundstedt — Thu, 21 Mar 2024 12:05:10 +0000

I tider av skenande digitalisering av betalsystemen i Sverige betonar ledningen för Riksbanken nu den avgörande roll kontanter spelar i samhället och menar att kontanterna måste kunna användas som betalmedel även framöver. I ett uttalade i samband med ett seminarium i riksdagen poängterade Riksbankens talesman tillika vice riksbankschef, Aino Bunge, vikten av lagstiftning för att säkerställa den fortsatta tillgängligheten av kontanttransaktioner i landet. – Lagstiftning behövs nu för att säkerställa att det fortsatt ska vara möjligt att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att säkerställa att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga - och att alla delar i kontantkedjan fungerar - både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap, betonade Aino Bunge. Även om digitaliseringen i vissa sammanhang medfört innovativa och bekväma betallösningar har den även skapat problem, särskilt när det gäller finansiellt och digitalt utanförskap. Något som Vänsterpartiets före detta partiledare kommenterat.

Seminarium i riksdagen om vikten av att kontanter kan användas. För människor i @verdandisveriges verksamheter är det livsviktigt eftersom de ofta förvägras bankkonto och bank-ID. pic.twitter.com/hvyv9W7kDy
— Lars Ohly (@OhlyLars) March 20, 2024

Riksbanken välkomnar utredning

Kontanter kan bidra till bättre motståndskraft i betalningssystemet. Men en undersökning från Riksbanken visar att endast en av tio använde kontanter vid sitt senaste köp i butik. Samtidigt som allt fler företag helt enkelt slutar acceptera kontanter. – Denna utveckling kan leda till att ännu fler avstår från att acceptera kontanter, vilket gör det svårt att skaffa och göra sig av med dem. Därför välkomnar vi regeringens tillsättande av en utredning för att undersöka möjligheten att använda kontanter för vissa samhällsviktiga varor, fortsatte Bunge. – Men vi behöver ta hänsyn till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra kontanttransporter till och från företag, samt möjligheten att sätta in dagkassor. Bunge underströk också att digitala system måste vara motståndskraftiga för att säkerställa betalningsmöjligheter även i kriser eller vid förhöjd beredskap. Exempelvis när el och datakommunikation är störda eller helt utslagna.