Kriget i Afghanistan – Nya Dagbladet

Australisk krigshjälte anhållen för krigsbrott i Afghanistan

Redaktionen — Tue, 07 Apr 2026 20:01:29 +0000

CANBERRA (Xinhua) — En av Australiens mest dekorerade soldater har anhållits misstänkt för krigsbrott begångna i Afghanistan, meddelade federala polisen på tisdagen. Australian Federal Police (AFP) uppger i ett uttalande att den 47-årige före detta medlemmen av Australiens försvarsmakt anhölls vid Sydney Airport och förväntas åtalas för fem fall av krigsbrottet mord. Lokala medier har identifierat den anhållne mannen som Ben Roberts-Smith, en före detta specialförbandssoldat som 2011 tilldelades Victoria Cross for Australia – den högsta utmärkelsen i det australiska hederssystemet – för gärningar av mod i Afghanistan. AFP uppger att de fem påstådda morden ägde rum i Afghanistan mellan 2009 och 2012. Om han fälls riskerar Ben Roberts-Smith maxstraffet livstids fängelse.

USA-ambassadören: ”Sverige ville marknadsföra Jas Gripen i Afghanistan-kriget”

Isac Boman — Tue, 08 Feb 2022 10:56:33 +0000

I ett hemligstämplat dokument från 2008 framgår att man från USA:s sida föreslagit att försöka övertala Sverige till en utökad militär insats i Afghanistan-kriget. USA:s ambassadör skriver att man inom den svenska militären ställde sig positiv till detta - för att få stridserfarenhet men också för att marknadsföra Jas Gripen. I dokumentet som avslöjats av Wikileaks, framgår att USA:s chargé d’affaires Robert Silverman vid ambassaden i Sverige i ett memorandum föreslår att Sverige med påtryckning skulle kunna bidra med flera trupper, material och i förlängningen även helikoptrar och Jas Gripen-flygplan till kriget i Afghanistan. Vid tidpunkten deltog Sverige redan i den så kallade Isaf-operationen i Afghanistan med 365 soldater. USA-ambassadören kallar Sverige för en ”ledande Nato-samarbetspartner” och skriver i sitt memorandum att tiden är mogen att försöka övertala Sveriges regering att utöka sin militära insats i Afghanistan. Detta eftersom Sverige dels indikerat en vilja att utöka sina internationella styrkor, dels på grund av att somliga av Natos allierade kommit till korta. "Inom den svenska militären har lobbats för att utplacera (Jas Gripen-flygplan i Afghanistan). Detta för att få stridserfarenhet och även för att marknadsföra Jas Gripen." Som bakgrund till förslaget framför Silverman att Sverige nyligen tagit tillbaka ett erbjudande om att sända trupper till Darfur i Sudan. Därtill kommer enligt ambassadören 2300 svenska soldater att frigöras från den Nordiska samarbetsstridsstyrkan Nordic Battle Group sommaren 2008. Vidare anför Silverman att Sverige potentiellt även skulle kunna bidra till de Nato-ledda styrkorna med nya helikoptrar och Jas Gripen-stridsflygplan med hänvisning till att Försvarsmakten tidigare gått ut i offentligheten med att Jas Gripen skulle kunna skickas till kriget i Afghanistan. Enligt Silverman skulle den svenska militären ha understött detta förslag eftersom möjlig stridserfarenhet skulle göra gott för Flygvapnet – och även vara en god plattform för marknadsföring av Jas Gripen.

Afghanska barn offer för drönarattacker – USA medger förödande bombningar

Sofie — Tue, 21 Sep 2021 10:41:32 +0000

USA erkänner nu att man gjort ett förödande misstag och råkat döda tio civila, varav sju var barn. Attacken skedde mot en personbil man trodde innehöll sprängmedel som IS skulle använda sig av. Den 29 augusti attackerade USA en vit Toyota Corolla i Kabul, Afghanistan. Anledningen var att man trodde att bilen hade kopplingar till IS och utgjorde ett hot. Drönarattacken dödade tio civila varav sju var barn, ingen i bilen hade några kopplingar till IS, skriver AP News. – Attacken var ett tragiskt misstag, säger general Frank McKenzie. Enligt uppgift hade den amerikanska armén fått information som pekade mot att en vit Toyota Corolla skulle användas i en attack av IS vid flygplatsen i Kabul, man beslöt därför att bevaka bilen i ungefär åtta timmar i tron att den innehöll sprängmedel. Med den informationen beslutade man sedan att gå till attack mot bilen. – Jag är nu övertygad om att så många som tio civila, inklusive upp till sju barn, dödades tragiskt i den attacken, säger McKenzie. Mannen som körde den vita Toyotan var 37-årige Zemerai Ahmadi som strax innan attacken stannade till utanför sitt hus och tutade, hans 11-årige son sprang då ut och hoppade in i bilen varefter Ahmadi körde in på parkeringen vid huset. Flera barn kom ut ur huset och strax därpå kom drönarattacken. Familjen uppger att sju barn dödades förutom Ahmadi, samt en vuxen son och en vuxen brorson till honom. USA:s försvarsminister Lloyd Austin ber om ursäkt för attacken i ett skriftligt uttalande och säger att USA nu överväger att ge anhöriga ekonomiska bidrag för att kunna reparera skadorna som attacken bidrog till. ”Vi vet nu att det inte fanns något samband mellan Mr. Ahmadi och IS, att hans verksamhet den dagen var helt ofarlig och inte alls relaterade till det överhängande hot vi trodde vi stod inför, och att Mr. Ahmadi var ett lika oskyldigt offer som de andra som dödades tragiskt”, skriver han. I ett tal förra månaden hyllade USA:s president Joe Biden attacken och menade att den var ett bra exempel på USA:s förmåga att ta sig an IS, skriver CNN. Vita huset har i nuläget inte kommenterat de nya uppgifterna.

Vittnen till BBC: Överlevande sköts ihjäl av amerikanska soldater

Markus Andersson — Sat, 28 Aug 2021 13:39:35 +0000

Graverande uppgifter har framkommit efter terrordådet vid Kabuls flygplats i torsdags. Amerikansk militär skall ha avlossat skott mot överlevande efter explosionen och dödat flera. Detta enligt vittnesuppgifter till BBC. Explosionen vid Kabuls flygplats har krävt över 170 människors liv och skadat ett stort antal. USA har utpekat IS som ansvariga för attacken. Enligt CBS News är en majoritet av offren afghaner. 13 amerikanska soldater har bekräftats döda samtidigt som antalet dödade talibaner uppgår till 28. Nu har dock nya vittnesuppgifter framkommit som gör gällande att flera offer vid terrordådet sköts ihjäl av skott från utländska soldater efter explosionen. – Jag såg amerikansk militär och bredvid dem, turkisk militär. Skotten kom från vakttornen, säger ett vittne till tv-kanalen. Mohammed, en taxichaufför från London hade rest till Kabul för att hjälpa sin familj att ta sig ifrån landets huvudstad. Han och hans fru dödades i explosionen medan två av deras barn fortfarande saknas.

Our report from last night on the awful ISIS attack outside Kabul airport as families still search Kabul's morgues for their loved ones..
Many we spoke to, including eyewitnesses, said significant numbers of those killed were shot dead by US forces in the panic after the blast pic.twitter.com/ac5nUVeJ4x — Secunder Kermani (@SecKermani) August 28, 2021

Hans bror och flera andra vittnen säger till BBC:s korrespondent i Kabul att deras familjer och anhöriga inte dödades av explosionen utan av skottlossning i förvirringen efteråt. En afghan berättar för BBC att en civilist som arbetar för de amerikanska styrkorna sköts ihjäl av utländska soldater strax efter att självmordsbombaren utlöste explosionen. Torsdagens bombning inträffade bara dagar före USA:s tillbakadragande den 31 augusti. Den amerikanska militären har inte kommenterat BBC:s uppgifter.

Varningen: ”Bombdåden i Kabul kan bli en ursäkt för att återuppta kriget”

Isac Boman — Fri, 27 Aug 2021 08:36:02 +0000

Minst 90 människor ska ha dödats i två bombdåd utanför Kabuls flygplats i Afghanistan under torsdagskvällen. Höga amerikanska militärer anklagar talibanerna för att ligga bakom dåden – men kritiker menar att detta vore djupt osannolikt och oroar sig för att attentaten ska användas för att försöka återuppta ockupationen av landet. Enligt uppgifter ska det handla om två kraftiga explosioner som inträffade i närheten av Kabuls internationella flygplats och enligt sjukvårdspersonal ska minst 90 människor ha dött och ytterligare omkring 150 skadats. Ett okänt antal av offren ska ha varit barn. Pentagon har också bekräftat att 13 anställda inom den amerikanska militären avled vid explosionerna. Samtidigt har även minst 28 talibaner omkommit i dådet. Bombningarna ägde rum bara timmar efter att västerländska regeringar varnat sina medborgare att hålla sig borta från flygplatsen just på grund av rapporter om att området skulle kunna utsättas för ett terrordåd. Enligt vittnesuppgifter till den brittiska statskanalen BBC inträffade den första explosionen runt 18:00 lokal tid vid ett flygplatshotell, följt av skottsalvor och strax därefter en andra explosion i närheten av en av flygplatsens huvudingångar. En amerikansk tjänsteman påstår att åtminstone en av angriparna ska ha haft på sig en explosiv väst under attacken. Exakt hur många dödsoffer som skördades i explosionerna är något oklart och det är möjligt att dödssiffrorna stiger ytterligare under de närmaste dagarna. Attacken tros också komplicera ansatserna att flyga hem tusentals icke-afghaner ur landet och flera länder inklusive Tyskland och Kanada har meddelat att man inte längre kommer att flyga till och från Kabul. [caption id="attachment_106017" align="alignnone" width="640"] Kabuls flygplats. Foto: Jim Kelly/CC BY 2.0[/caption] Trots att många av offren tidigt bekräftades även ha varit talibaner gick den amerikanske generallöjtnanten och tidigare militäre rådgivaren H.R. McMaster ut i CNN och andra kanaler och anklagade talibanerna för att i hemlighet ligga bakom attentaten och använda den afghanska grenen av Islamska Staten för att genomföra dåden – allt för att ”förnedra” USA. Flera andra framträdande amerikanska militärer var också snabbt ute och förde fram liknande hypoteser och de menar vidare att amerikansk militär borde fortsätta stanna kvar i Afghanistan. Alla är dock inte övertygade om att talibanerna skulle ligga bakom attackerna. Den undersökande journalisten Glenn Greenwald menar exempelvis att teorin är helt ologisk och att talibanerna, vid sidan av de många döda även bland dessa, inte har någonting att vinna på att bomba amerikanska trupper i samband med att dessa ska lämna landet – snarare allting att förlora. ”Idén att talibanerna skulle vilja se en sådan här attack är totalt vansinne – inte av moraliska utan av strategiska skäl – men givetvis ger CNN en plattform till vem som helst av deras krigshetsande nationella säkerhetsdemoner att säga vad som helst som kan skapa press för att återuppta kriget”.

The idea that the Taliban would want an attack like this is absolute lunacy - not for moral but strategic reasons - but of course CNN will give a platform to any of their national security warmongering ghouls to say anything to try to create pressure for re-starting the war. https://t.co/e50GQY115F
— Glenn Greenwald (@ggreenwald) August 26, 2021

Han konstaterar vidare att CNN och de krigshetsare man anlitar som experter medvetet ljuger när man påstår att talibanerna önskade denna attack och att det istället handlar om att desperat hitta ett sätt för att få amerikanska trupper att stanna i Afghanistan och fortsätta motivera mer pengar till krigsmaskineriet. Greenwald påpekar också att McMaster och andra militära ”experter” konsekvent under många års tid velat fortsätta krigföringen i Afghanistan och att man aktivt och högljutt motsatt sig alla försök att avsluta kriget. Även andra neokonservativa republikaner uttrycker tydligt att de vill se blod efter dåden, exempelvis den kontroversielle radioprataren och kolumnisten Todd Starnes som menar att "för varje amerikan som dödas så borde en afghansk stad förintas från jordens yta".

Talibanerna har segrat i Afghanistan

Isac Boman — Mon, 16 Aug 2021 08:15:42 +0000

I helgen föll den afghanska regeringens sista militära utpost och huvudstaden Kabul intogs. Nu erkänner även landets president att talibanerna har vunnit kriget om Afghanistan. ”Nu är det talibanernas vapenmakt som har vunnit och de bär ansvaret för folkets liv och egendom, men de har inte vunnit folkets själ och hjärta”, hävdar presidenten på Facebook. Under söndagen intogs presidentpalatset och gruppen meddelade att man mycket snart kommer att utropa det islamska emiratet Afghanistan – det namn landet gick under när talibanerna styrde Afghanistan mellan 1996 och 2001. Några timmar tidigare hade presidenten Ashraf Ghani flytt till grannlandet Tadzjikistan. Tidigt under måndagen deklarerade talibanerna att ”kriget” om Afghanistan är över. Man förväntas nu utropa ”Islamiska emiratet Afghanistan", vilket var landets officiella namn mellan 1996-2001. I samband med att Kabul intogs av talibanerna började ett stort antal västerländska länder evakuera sina ambassader och flyga hem sin personal. FN meddelar också att man under måndagseftermiddagen ska hålla ett extrainkallat möte i New York om situationen i landet. ”FN är fast beslutet att delta i en fredlig lösning, arbeta för mänskliga rättigheter för alla afghaner, i synnerhet kvinnor och barn, och tillhandahålla livsnödvändig humanitär hjälp och understöd till civila i nöd,” skriver man i ett uttalande. Ett 60-tal länder inklusive Sverige har också gjort en gemensam skrivelse där man kräver att alla som vill lämna landet ska få möjlighet att göra så och att Afghanistans gränser måste förbli öppna. Talibanerna i sin tur låter meddela att man har för avsikt att skapa en ”öppen islamisk regering”. – I morse var det regeringsstyrkor som patrullerade gatorna här men nu ikväll är det alltså talibanerna som är på plats och kontrollerar livet här, säger SVT:s korrespondent Samir Abu Eid och förklarar att maktövertagandet i Kabul har gått extremt snabbt. Talibanerna påbörjade sin stora offensiv i början av sommaren och mindre än två månader senare har alltså landet fallit – detta trots att de afghanska regeringsstyrkorna officiellt uppgår till omkring 300 000 soldater som under 20 års tid fått vapen och träning av USA och andra Västländer. En förklaring till Talibanernas snabba seger sägs vara den omfattande korruptionen där många av regeringssoldaterna bara tjänstgjorde på pappret men i själva verket var hemma hos sina familjer. Andra förklaringar är att stridande förband snabbt gett upp utan strid eller till och med bytt sida och allierat sig med talibanerna. Bara för USA:s del ska kriget i Afghanistan ha kostat tusentals miljarder kronor – och trots det har talibanerna alltså återigen makten över landet precis som innan invasionen 2001. För svensk del kostade den militära närvaron i landet närmare 28 miljarder kronor mellan 2002 och 2014. Utöver det har Sverige lovat att bidra med 8,5 miljarder kronor i bistånd fram till år 2024.

Trots 20 års ockupation – Talibanerna på väg återta Afghanistan

Isac Boman — Mon, 09 Aug 2021 09:47:50 +0000

Efter snart 20 års amerikansk ockupation i Afghanistan sedan George W. Bush inledde det så kallade "kriget mot terrorismen" tyder mycket på att talibanerna kan komma att återta makten i landet. Sedan den 14 april har president Joe Biden gjort klart att USA slutligen ska dra tillbaka sina trupper från Afghanistan, preliminärt på det laddade datumet den 11 september. Under de senaste månaderna har den talibanska motståndsrörelsen samtidigt tagit kontroll över Shir Khan Bandar – Afghanistans huvudsakliga gränsövergång till Tadzjikistan och gränsövergången Spin Boldak till Pakistan, två mindre provinshuvudstäder – Zaranj i provinsen Nimruz och Sheberghan i provinsen Jawzjan samt den större provinshuvudstaden Kunduz med 370 000 invåndare. – Framförallt har det att göra med statens och arméns svaghet som inte har riktig förmåga att kämpa emot, menar bland annat Helene Lackenbauer på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Västliga analytiker och massmedia uttrycker framförallt oro över att tillbakadragandet av USA kan innebära en återgång för mänskliga fri- och rättigheter i landet mot bakgrund av talibanernas deobandi-ideologi, en radikal tolkning av islam. Kritiker har å andra sidan anklagat den militära operationen för att ha helt andra bakomliggande motiv än humanistiska, framförallt att Afghanistan ligger militärstrategiskt beläget mellan Ryssland, Kina, Iran och Indien och har enorma mineraltillgångar. Nämnas kan även att mer än 90 procent av världens heroin härrör från Afghanistans opievallmofält.

Tyskland har lämnat Afghanistan

Isac Boman — Thu, 01 Jul 2021 08:31:29 +0000

Efter nästan två decennier meddelar Tysklands utrikesminister att landet nu helt och hållet har avvecklat sin militära närvaro i Afghanistan och att de sista soldaterna har skickats hem. ”Inatt har de sista soldaterna från Bundeswehr säkert lämnat Afghanistan. Efter 20 år har vår mest intensiva utlandsutplacering kommit till ett slut”, konstaterar försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer på Twitter under tisdagen. ”Det här markerar slutet för ett historiskt kapitel – ett intensivt engagemang som har utmanat och format oss”, skriver hon vidare. Försvarsministern passade på att avtacka de över 150 000 försvarsanställda som sedan 2001 tjänstgjort i Afghanistan i den USA/Nato-ledda invasionen av landet som initierades med motiveringen att talibaner och Al-Qaida skulle bekämpas. Enligt tysk media avreste de sista 20 tyska elitsoldaterna med ett flygplan från flygbasen Camp Marmal i norra Afghanistan och gav samtidigt formellt över militärbasen till den afghanska armén. Omkring 1300 tyska trupper har varit kvar i Afghanistan de senaste åren i syfte att träna upp den afghanska militären och landets säkerhetstrupper – en uppgift som man nu anser sig vara klara med. Under invasionen av Afghanistan förlorade 59 tyska soldater livet – och 35 av dessa dödades i strid. Tysklands utdragna inblandning i konflikten har fått mycket inhemsk kritik – inte minst för de stora ekonomiska kostnaderna, utan också vad gäller förluster i människoliv samt att syftet med den tyska militära närvaron ofta ansetts oklar och luddig. Henning Ottre, försvarspolitisk talesman från partiet CDU hävdar dock att uppdraget i Afghanistan varit en framgång och att ”Afghanistan idag inte utgör någon tillflyktsort för internationell terror”. Tyska Socialdemokraterna och Vänstern är mer skeptiska och menar att uppdraget i Afghanistan blivit mycket längre och svårare än vad man tänkt sig och kräver att insatserna och deras resultat gås igenom och utreds. – Det måste erkännas att de stora målsättningarna – fred i Afghanistan och stabila statsstrukturer inte har åstadkommits, menar Tobias Lindner som representerar Tysklands miljöparti. Den 11 september i år är tanken att även alla amerikanska trupper ska lämna landet. Försvarare av militär närvaro i Afghanistan menar dock att tillbakadragandet kan komma att leda till att talibanerna återtar stora landområden från den dåligt tränade afghanska armén.

USA drar sig ur Afghanistan – historiskt fredsavtal undertecknat

Osignerad — Mon, 02 Mar 2020 06:24:00 +0000

USA och deras allierade kommer att dra sig ur Afghanistan. Enligt det avtal som undertecknades på lördagen i Qatar kommer man lämna landet inom 14 månader. Detta så länge talibanerna håller sin del av avtalet. Det rapporterar Reuters. Avtalet innebär att den amerikanska närvaron försvinner i utbyte mot vissa säkerhetsåtaganden. USA har funnits i landet i 18 år. Talibanerna har gett sitt löfte att samtala med regeringen i Kabul. USA:s och Afghanistans regeringar gjorde ett gemensamt uttalande inför ceremonin i Qatars huvudstad Doha där avtalet presenterades och dess villkor. Källa: NB Nyhetsbyrån

New York Times: Två biljoner på Afghanistankriget bortkastade pengar

Isac Boman — Wed, 11 Dec 2019 13:52:12 +0000

18 års krigande i Afghanistan har kostat USA mer än två biljoner dollar, det vill säga 2000 miljarder. Nu menar till och med skribenter på den annars krigshetsande tidningen New York Times att pengarna varit bortkastade. Skribenterna Sarah Almukhtars och Rod Nordlands kritik fokuserar på att talibanerna fortfarande har betydande makt i Afghanistan och att landet har en av världens värsta flyktingkriser. Man frågar sig mot den bakgrunden om de hisnande summorna verkligen varit väl spenderade och pekar på att fler än 2400 amerikanska soldater och mer än 38 000 civila dött under det utdragna kriget. Man pekar också på att de institutioner som byggs upp är bräckliga och att de målsättningar som sattes upp inte har uppnåtts. Artikelförfattarna tar upp tidigare president George W. Bush och hans uttalade mål när han gick in i konflikten – att störa terroristaktiviteten i landet och bekämpa talibanerna. ”Arton år senare blir talibanerna sakta men säkert starkare. De dödar medlemmar ur den afghanska säkerhetstjänsten – ibland hundratals på en vecka, och de besegrar regeringsstyrkor i nästan varje stort slag, förutom när betydande amerikanskt flygvapen används mot dem.” Trots de enorma summor som lagts på att bekämpa al-Qaida menar man tvärtom att terrorist-nätverket spridit sig till länder som Yemen, Somalia, Pakistan och Syrien. Även försöken att förstöra opiumodlingarna har misslyckats. Innan kriget hade den dåvarande regimen med brutala metoder nästan fått bort drogen. 2018 stod Afghanistan dock återigen för omkring 80 procent av den globala produktionen och droghandeln beräknas vara en viktig inkomstkälla för talibanerna. 87 miljarder dollar har lagts på att träna afghanska trupper, men trots det anser inte ens den afghanske presidenten att landets militär är tillräckligt stark för att kunna stå på egna ben. I dagsläget finns 14000 amerikanska soldater kvar i landet för att stödja och träna den afghanska militären, men man har haft stora problem med höga dödstal, deserteringar och dålig disciplin. 24 miljarder dollar i ekonomiskt bistånd för att öka levnadsstandarden i landet har inte heller givit effekt. Istället har arbetslösheten stigit och korruptionen i Afghanistan bedöms vara värst i världen. De flesta afghaner lever fortfarande i fattigdom. ”Amerikanska skattebetalare har finansierats återbyggande ansträngningar som inkluderar fredsbevarande, flyktinghjälp och stöd för översvämningar, snöskred och jordbävningar. Mycket av de här pengarna slösades enligt överinspektören bort på misslyckade projekt som var dåligt uttänkta eller genomsyrade av korruption”, skriver man vidare. Avslutningsvis poängterar författarna att kriget dessutom finansierats med lånade pengar och att USA tvingas betala mer än 600 miljarder dollar bara i ränta på dessa lån fram till 2023 och att den övriga skulden är krävande att betala tillbaka. Detta tillsammans med medicinska kostnader för veteraner kommer att tynga den amerikanska statens budget i åratal, konstaterar man.