Korruptionen i Sverige – Nya Dagbladet

Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000

En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb. Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, rapporterar SVT. I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen. Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.

Ville se en prövning i högre instans

Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans. — När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans, säger Natali Engstam Phalén till SVT. Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.

OECD pekar ut brister i systemet

SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption. OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt rapporten leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp. Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.

Granskning: 43 nämndemän i svenska domstolar dömda för brott

Jan Sundstedt — Mon, 17 Aug 2026 10:38:06 +0000

Under fem år dömdes 43 politiskt tillsatta nämndemän och fem domare för brott samtidigt som de själva dömde andra. En granskning av P1 Kaliber visar att brotten omfattar allt från rattfylleri till barnpornografibrott, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt. Granskningen gäller åren 2021–2025 och riktar ljuset mot kontrollen av dem som dömer. Några av personerna dömdes i samma domstolar där de själva tjänstgjorde. Nämndemän deltog också i mål om samma slags brott som de senare dömdes för. Materialet omfattar två grupper: 43 politiskt valda lekmannadomare och fem domare. Alla nämndemän dömdes inte för grova vålds- eller sexualbrott; bland brotten finns även rattfylleri. Nämndemän behöver ingen juridisk utbildning, men dömer tillsammans med juristdomare och har var sin röst när domstolen avgör skuld, påföljd och andra frågor. Uppdraget ställer därför höga krav på omdöme och laglydnad.

Partierna nominerar – fullmäktige väljer

De politiska partierna nominerar nämndemän. Kommunfullmäktige väljer ledamöter till tingsrätterna, medan regionfullmäktige utser nämndemän till hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter. Sveriges Domstolar uppger att partierna ska bedöma kandidaternas lämplighet före nomineringen. När fullmäktige har valt nämndemännen lämnar de partipolitiken bakom sig och tar plats i domstolen med samma rösträtt som juristdomaren. Partierna och fullmäktige styr inte nämndemännen efter valet. Domstolen tar då över kontrollen och granskar de valdas behörighet och laglydnad genom belastningsregistret och kan även hämta uppgifter ur misstankeregistret. Kraven stannar inte vid registerkontrollen. Nämndemannen ska också ha gott omdöme, vara självständig och i övrigt lämpad för ett uppdrag som direkt påverkar andra människors frihet, ekonomi och rättigheter. [caption id="attachment_237412" align="alignnone" width="640"] Utanför en rättssal vid Stockholms tingsrätt (arkivbild). Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

SD och C i topp

Rättegångsbalken kräver att domstolen kontrollerar nämndemannens behörighet, laglydnad och lämplighet. Domstolen ska entlediga den som begår brott eller på annat sätt visar sig olämplig för uppdraget. Domstolen kan också stänga av en nämndeman under en förundersökning eller ett åtal, om en fällande dom kan leda till entledigande. Även beteenden som skadar förtroendet för rättskipningen kan leda till avstängning. Ansvaret löper genom flera led: partierna nominerar, fullmäktige väljer och domstolarna kontrollerar. Liberalerna är det enda riksdagsparti som enligt granskningen inte har haft någon nämndeman som dömts för brott under samma period som personen dömt andra i domstol. Sverigedemokraterna toppar sammanställningen med tolv brottsdömda nämndemän. Centerpartiet följer med sex – dubbelt så många som Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vardera. Kalibers uppgifter väcker frågan om hur kontrollen fungerat när personer kunnat begå brott samtidigt som de dömde andra.

Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal

Jan Sundstedt — Mon, 03 Aug 2026 08:27:53 +0000

En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot. Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon. Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i 20 kap. 2 § brottsbalken. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.

Kompletterar tjänstefelsbrottet

Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet. Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas. Riksdagen beskriver reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse. Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet. I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel. [caption id="attachment_189977" align="alignnone" width="640"] Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fyra partier reserverade sig

Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget. SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades. Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda. TCO, Facket ST och Vision varnade före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar. Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen. Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.

SL-muthärvan i Stockholm utvidgas – tunnelbanan inblandad

Jan Sundstedt — Sun, 22 Mar 2026 11:44:50 +0000

Region Stockholm stoppar alla utbetalningar till byggbolaget Heving & Hägglund, som visar sig ha fakturerat flera grenar av regionen – bland dem förvaltningen som ansvarar för Stockholms tunnelbaneutbyggnad. SL-muthärvan kring ramavtalsleverantören Heving & Hägglund fortsätter att breda ut sig. Ytterligare två förvaltningar och ett regionägt bolag har, utöver trafikförvaltningen, betalat fakturor till det utpekade byggbolaget under de senaste tio åren. Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, Kulturförvaltningen och det regionägda fastighetsbolaget Locum ingår bland de inblandade. Enligt regionen har en inventering av bolaget gjorts inom ramen för förundersökningen. I februari framkom att flera personer misstänks för mutbrott kopplat till trafikförvaltningen. En företagare misstänks genom sitt bolag ha betalat ut pengar för att erhålla uppdrag som underleverantör till ett företag med SL-avtal. En anställd på Heving & Hägglund misstänks ha agerat mellanhand i upplägget. Sammantaget misstänks de inblandade ha delat på miljontals kronor. Peter Svensson, vd för Heving & Hägglund, skriver i ett mejl till skattefinansierade SVT: "Vi ser väldigt allvarligt på den här typen av anklagelser och vi har nolltolerans mot mutor och alla andra former av brottslighet. Vi samarbetar med polisen och åklagarna på alla sätt möjliga. Dessutom har vi tillsatt en egen utredning för att bättre förstå vad som har hänt och, om något fel har begåtts, vad vi kan göra för att minimera risken att det händer igen." Region Stockholm pausar nu samtliga utbetalningar och nya avtal med bolaget. Regionen genomför dessutom en övergripande inventering av alla eventuella avtalsrelationer vid samtliga förvaltningar och bolag.

Polisen varnar: Korruptionen i Sverige blir mer systematisk

Jan Sundstedt — Fri, 12 Dec 2025 10:35:09 +0000

En ny lägesbild från Polismyndigheten visar att korruptionen i Sverige har utvecklats i oroande riktning. Bakom en till synes stabil anmälningsstatistik döljer sig en brottslighet som blivit mer systematisk och nära kopplad till organiserad brottslighet. Rapporten, som publiceras på internationella antikorruptionsdagen, pekar ut kommuner och regioner som särskilt utsatta – samtidigt som anmälningsviljan där är fortsatt låg. Under perioden november 2024 till november 2025 inkom 99 ärenden till Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen. Det ligger i nivå med tidigare år, men polisen betonar att den verkliga brottsligheten sannolikt är betydligt mer omfattande. Den mest påtagliga förändringen är professionaliseringen. Korruption har blivit en del av en så kallad tjänstefierad brottsmarknad – crime-as-a-service – där specialiserade mellanhänder förmedlar kontakter mellan mutgivare och mutmottagare. Fenomenet, som tidigare uppmärksammats av Europol, finns nu även i Sverige. Rapporten uttrycker särskild oro över användningen av kryptovalutor vid mutbrott. Den tekniska utvecklingen möjliggör överföringar av stora belopp utan insyn från traditionella kontrollsystem. Polisen bedömer att detta sannolikt redan förekommer, men att det inte syns i statistik eller domar.

Avfallssektorn hårt drabbad

Illegal avfallshantering lyfts som ett av de mest alarmerande områdena – en sektor som internationellt har en lång historia av maffiainfiltrering. Kriminella nätverk tjänar miljardbelopp årligen på att dumpa, manipulera eller hantera avfall på olagliga sätt, och korruption är ofta en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortgå. Den otillåtna påverkan riktas enligt rapporten mot kommunala miljöchefer, inspektörer och tillståndshandläggare. I vissa fall krävs även politiska beslut för att möjliggöra verksamheten, och beslutsfattare mutas. Rapporten nämner Think Pink-skandalen som exempel på hur korrupta relationer möjliggjorde omfattande miljöbrott under lång tid.

Hamnar och säkerhetsbranschen i riskzonen

Två sektorer pekas ut som särskilt sårbara: säkerhetsbranschen, som omsätter över 100 miljarder kronor, och hamnarna. I ett fall hjälpte en anställd vid en sydsvensk hamn till att styra en lastbil förbi Tullverkets övervakning, vilket möjliggjorde insmugglingen av över 300 kilo cannabis. Även välfärdssystemen drabbas. Organiserad brottslighet söker genvägar genom läkare som mot ersättning utfärdar felaktiga intyg – en brottslighet som sällan rubriceras som korruption trots att den bygger på missbruk av förtroendeställning.

Kräver kulturförändring

Polisen uppmanar till ökad transparens och stärkt anmälningsvilja. Myndigheten vill att kommuner och regioner ska omfattas av samma anmälningsplikt som statliga myndigheter och efterlyser bred samverkan för att identifiera risker i tid. Rapporten avslutas med en tydlig varning om att samhället inte höjer sin beredskap kommer utvecklingen att fortsätta i fel riktning.

”Kristerssons regeringskansli – en lekstuga för odugliga charlataner?”

Osignerad — Fri, 29 Aug 2025 12:31:42 +0000

Vid det här laget har det blivit tydligt för de allra flesta att Ulf Kristerssons bristande ledarskap utgör en mycket genant säkerhetsrisk för Sverige. Det är inte någon överdrift – skandalerna talar sitt tydliga språk. Alldeles nyligen avslöjades det att en kopia av statsministerns pärm med hemliga Nato-dokument slarvades bort på Arlanda av en tjänsteman på Regeringskansliet. I november 2022. Regeringen har alltså mörkat saken i nästan tre år. Dokumenten innehöll sekretessbelagd information om förhandlingarna med Turkiet. De hittades av en städare – kvarglömda på en toalett. Arlanda-fiaskot är tyvärr bara toppen på isberget i ett groteskt mönster av säkerhetshaverier, där Kristerssons regerings inkompetens ständigt hittar nya bottennivåer. Låt oss räkna. Sju dokumenterade säkerhetsincidenter på två år. Tre nationella säkerhetsrådgivare på mindre än tolv månader. En står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift. En varade tolv timmar innan han fick sparken efter läckta bilder från en ökänd sexsajt för homosexuella. Den nuvarande får vi väl se hur länge han överlever. Henrik Landerholm – Kristerssons handplockade säkerhetschef och nära vän – behandlade hemliga dokument som om de vore reklamblad från Willys. Han glömde dem på konferensanläggningar, tappade mobilen på ungerska ambassaden och lämnade anteckningsböcker i Sveriges Radios lokaler. Även här hittades sekretessbelagda dokument av en ren slump av en städare – en städare som inte ens var svensk medborgare och som påstås ha kopplingar till radikala tjetjenska islamister. De bortslarvade hemliga handlingarna har inte kunnat återfinnas och ingen verkar kunna svara på vart de egentligen tagit vägen. Det värsta är ändå inte inkompetensen, utan mörkläggningen. 673 dagar tog det att diarieföra säkerhetsrapporten om Landerholm. Nästan två år. Arlanda-incidenten? Tre år av tystnad. Regeringen gjorde ingen polisanmälan. Ingen informerade riksdagen. Ingen berättade för svenska folket att makthavarnas känsliga dokument hade legat och skräpat på en flygplatstoalett. Detta är inte bara brist på transparens – det är en aktiv cover-up. Regeringen valde att ljuga för svenska folket i tre år. När Landerholm till slut tvingades lämna skulle ordningen återställas. In kom Tobias Thyberg – ut åkte han efter tolv timmar. Intima bilder från homosexsajten Grindr som han undanhållit under säkerhetsprövningen gjorde honom till en uppenbar utpressningsrisk. Säkerhetsprövningen visade sig vara värdelös: Det som borde upptäckts från början dök upp efter tolv timmar och fällde Thyberg direkt. Om regeringen inte ens kan kolla upp sina egna säkerhetsrådgivare, hur ska de kunna skydda Sverige? Statsministern kallade det ett "systemmisslyckande". Nej, Kristersson. När du personligen väljer inkompetenta personer gång på gång är det inte systemets fel. Det är ditt fel. Även utrikespolitiskt riskerar det makalösa slarvet att få konsekvenser. Hur kommer de övriga medlemsländerna i Nato egentligen att betrakta Sverige? Kommer de känna sig trygga att dela underrättelser med ett land vars regering glömmer hemliga dokument på toaletter? Sverige framstår just nu som exakt den typ av inkompetent nation vi själva brukar skaka huvudet åt. När skandalerna staplas på varandra riskerar vi att permanent stämplas som en säkerhetsmässig bananrepublik i Europas mitt – ett land som våra samarbetspartners ler artigt mot men aldrig skulle anförtro verkliga hemligheter. Mönstret är tydligt: Kristersson tycks föredra att omge sig med charlataner till ja-sägare där lojalitet, personliga vänskapsband och politisk lydnad av allt att döma anses vara viktigare än kompetens. Det här är inte normala misstag. Normala människor glömmer inte hemliga dokument på toaletter och normala säkerhetsrådgivare tappar bort sina jobbtelefoner och viktiga papper som rör landets säkerhet. Moderaterna har gjort 'lag och ordning' till sitt mantra – vilket förstås gör det extra pinsamt när deras egen regering behandlar hemliga dokument som post-it-lappar och producerar säkerhetsskandaler som en aldrig sinande följetong. Oppositionen ropar lite halvhjärtat om att man kräver granskning. Det räcker naturligtvis inte. När regeringen systematiskt slarvar med rikets angelägenheter, när mörkläggning blir standardförfarande och när inkompetensen blir norm – då krävs det handling. Rent krasst står Sverige inför ett enkelt val: Behålla en statsminister som bevisligen inte klarar av att skydda rikets hemligheter och gång på gång uppvisat ett sällsynt uselt omdöme, eller kräva hans avgång innan nästa pinsamma katastrof inträffar. Kristersson har bevisat att han inte klarar jobbet. Han har gjort svensk säkerhetspolitik till ett internationellt åtlöje. Alla svenskar – oavsett partipolitisk tillhörighet – borde kunna enas om en sak: Vår statsminister ska skydda rikets säkerhet, inte äventyra den. Sverige förtjänar bättre. Erik Lundberg

Hemlig maktgrupp styr Lidingö bakom stängda dörrar

Jan Sundstedt — Mon, 18 Aug 2025 13:13:19 +0000

Enligt uppgifter fattar en hemlig politisk styrgrupp i Lidingö kommun viktiga beslut om byggprojekt utan insyn från kommunfullmäktige och nämnder. Experter varnar för allvarliga brister i demokratin och brott mot lagen. En informell och sluten grupp inom Lidingö kommun har enligt flera källor fått stort inflytande över beslut om byggprojekt – utan att kommunfullmäktige, oppositionen eller ansvariga nämnder får insyn. Uppgifterna har rapporterats och granskats av flera medier. Gruppen består av politiker från kommunstyrelsen, främst från Moderaterna och Lidingöpartiet, tillsammans med högt uppsatta tjänstepersoner. De möts bakom stängda dörrar, utan protokoll, och tar beslut som sedan presenteras som färdiga tjänsteskrivelser för nämnder som inte känner till styrgruppens roll. Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, berättar att hon sett hur politiska beslut fattades utan korrekt dokumentation och utan att nämnder och ledamöter fick insyn innan besluten skulle godkännas. – Efter hand insåg jag att vi i princip sitter och fattar politiska beslut utan att det protokollförs på rätt sätt. När det sedan ska komma upp för beslut i nämnden går det upp som tjänsteskrivelser. [caption id="attachment_211497" align="alignnone" width="640"] Villor på Lidingö. OBS: Bilden är en arkivbild och fastigheterna på bilden har inte med artikeln att göra. Foto: Bengt Nyman, CC BY 3.0[/caption]

Styrgruppen vill inte kommentera uppgifterna

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, varnar för att verksamheten strider mot kommunallagen och pekar på att det handlar om ljusskygga aktiviteter och allvarliga lagbrott. Lagen ställer krav på öppenhet och ansvar i kommunala beslut och ska förhindra att en liten grupp fattar beslut utan insyn. – Om de håller på med byggprojekt så fifflar de med stadsbyggnadsnämndens område och det är oförenligt med kommunallagen, säger han i en kommentar till Dagens ETC. Flertalet politiker i styrgruppen har valt att inte kommentera kritiken. Oppositionen i kommunen kräver nu striktare transparens och anser att styrgruppen underminerar demokratins spelregler. Fallet sammanfaller med en växande debatt om hur bostadsbristen i Stockholmsområdet hanteras, där Lidingö kommun kritiseras för att motarbeta utbyggnaden av hyresrätter trots stora behov. Kritiker ser den hemliga styrgruppen som en del av en ovilja från majoritetens sida att öppna upp för fler bostäder. Situationen illustrerar de problem som kan uppstå när viktiga politiska beslut tas bakom stängda dörrar utan insyn utifrån. Flera aktörer inom kommunen väntas fortsätta diskussionen om hur Lidingös styrning ska fungera framöver.

Advokat åtalad för grovt bostadsbedrägeri – försvarade misstänkt svartkontraktshandlare

Jan Sundstedt — Mon, 23 Jun 2025 15:17:21 +0000

En advokat som försvarat en av de misstänkta i en uppmärksammad svartkontraktshärva står nu själv åtalad för grovt bedrägeri. Enligt åtalet ska falska inkomstuppgifter ha använts för att beviljas bostadslån på flera miljoner. Det rapporterar Hem & Hyra. Åklagaren anser att advokaten tillsammans med sin dåvarande partner lämnat oriktiga uppgifter i samband med två låneansökningar till Nordea, vilka resulterade i bostadslån på 5,1 respektive 9,3 miljoner kronor. Lånen beviljades under åren 2020 och 2022. De inkomstuppgifter som lämnats i samband med ansökningarna stämmer enligt åtalet inte överens med verkligheten, rapporterar Hem & Hyra. Både advokaten och den tidigare partnern förnekar brott. Advokaten uppger att han inte varit delaktig i ansökningarna, utan att det var partnern som skötte dessa. Partnern å sin sida förnekar att några oriktiga uppgifter skulle ha lämnats. Advokaten har själv bemött åtalet i en skrivelse till Stockholms tingsrätt: "Det är riktigt att jag är åtalad för den brottslighet som angivits i åklagarens yttrande. Jag har dock konsekvent förnekat brott. Huvudförhandling har inte ägt rum och jag är, likt alla andra som är åtalade, oskyldig till dess motsatsen är bevisad och det är ställt utom rimligt tvivel att jag ska dömas". [caption id="attachment_61080" align="alignnone" width="640"] Den skenande bostadsbristen gör dagens bostadsmarknad mycket lukrativ för bedragare och fifflare. Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Försvarade svartkontraktshandlare

Advokaten har tidigare varit offentlig försvarare för en person som misstänks för att ha sålt olagliga hyreskontrakt, kopplade till fastigheter förvaltade av bland andra SPP och Newsec. I det målet är flera personer misstänkta för att ha förmedlat förstahandskontrakt i hyresrätter mot betalning. Utredningen beskrivs som en av de största i sitt slag i Sverige. Sedan det nya åtalet väckts begärde åklagaren att advokaten skulle skiljas från uppdraget som försvarare i det pågående svartkontraktsmålet. Tingsrätten godkände detta, men förtydligade att beslutet inte grundades på någon prövning av advokatens lämplighet i formell mening. – Det är mycket ovanligt att en offentlig försvarare själv blir föremål för åtal i en brottsprocess, säger rådmannen Thomas Wallén vid Stockholms tingsrätt till Hem & Hyra. Advokaten har motsatt sig entledigandet och menar att åtalet ännu inte prövats i domstol.

Byråkratisk kris: Fler chefer än vårdplatser i Region Västerbotten

Jan Sundstedt — Sun, 22 Jun 2025 14:03:44 +0000

I Region Västerbotten riskerar en uppblåst byråkrati att hota vården i regionen, då antalet chefer enligt uppgifter överstiger antalet vårdplatser. Med uppskattningsvis drygt 400 vårdplatser för närvarande till förfogande, väcks frågor om hur resurserna har fördelats. Region Västerbotten, med ansvar för hälso- och sjukvård till cirka 280 000 invånare, har hamnat i fokus för en debatt om resursfördelning, rapporterar P4 Västerbotten. Enligt granskningar och interna uppgifter som återkommit i debatten sedan 2022 har Region Västerbotten haft omkring 403 vårdplatser för sjukhusvård och cirka 490 chefer anställda. Det finns i dagsläget inga offentliga uppgifter som tyder på att denna obalans förändrats nämnvärt fram till och med sommaren 2025. Särskilt alarmerande är att 60 av dessa chefer saknar underställda, och ytterligare cirka 100 har färre än tio anställda under sig, enligt granskningarna.

”Regionen har 60 chefer utan några anställda”. Hur är det ens möjligt. https://t.co/agseUMRUJ7
— Sisko (@siskoemser) June 21, 2025

"Inte haft full kontroll"

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, medger att regionen saknat kontroll över chefsstrukturen. – Vi har nog inte haft full kontroll på hur chefsstrukturen har sett ut och utvecklats under åren, säger hon till P4 Västerbotten. En omorganisation planeras för att spara tre miljoner kronor, men kritiker anser att det är otillräckligt med tanke på vårdplatsbristen. Oppositionsrådet Håkan Andersson (C), uppskattar att en översyn skulle kunna frigöra upp till 50 miljoner kronor, medan regionledningen har varit mer försiktig i sin analys. I en glesbefolkad region med långa avstånd blir varje förlorad vårdplats en risk, särskilt inför vintern då belastningen ökar. Kritiker menar att skattepengar fastnar i en uppblåst administration istället för att stärka vården – något som i förlängningen riskerar att hota invånarnas hälsa.

Alla partier eniga: Hemming får 12 miljoner i fallskärm

Redaktionen — Thu, 15 May 2025 16:39:16 +0000

Samtliga partier i Region Stockholm har beslutat att den misstänkte sexualbrottslingen och tidigare C-toppen Gustav Hemming ska beviljas en skattefinansierad fallskärm på knappt 12 miljoner kronor. Detta så länge han inte döms för brottslighet som anses vara särskilt allvarlig. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Centerpartiets tidigare regionråd i Stockholm, som tvingades avgå efter att det uppdagats att han onanerat framför en 13-årig pojke i kollektivtrafiken. Tidningen har också rapporterat om hur Hemming blivit mycket upprörd över att beskedet dröjt om den fallskärm i mångmiljonklassen han ansökt om i samband med att han lämnade sina uppdrag. C-toppen har bland annat besvärat Region Stockholm med återkommande mejl där han krävt besked om huruvida han kommer att få ta del av skattebetalarnas pengar eller ej. Nu står det dock klart att samtliga partier i Region Stockholm ställer sig bakom att den misstänkte sexualbrottslingen beviljas 11 miljoner av skattebetalarnas pengar – så länge han inte döms för brottslighet som bedöms som särskilt allvarlig. ”Gustav Hemming har åtalats för brott. Om han döms för brottslighet av viss svårighetsgrad som begåtts under hans tid som förtroendevald föreligger förutsättningar för regionfullmäktige att enligt villkoren i PRF-KL besluta att visstidspension inte längre ska utges”, står det i beslutet som Bonniertidningen Expressen tagit del av i sin helhet.

Har erkänt gärningen

Vad ”brottslighet av viss svårighetsgrad” innebär i praktiken framgår inte, men fallskärmsavtalet handlar om visstidspension på 77 594 kronor i månaden från den 1 december 2024 till den 30 september 2037 – alltså under resten av Gustav Hemmings yrkesverksamma liv. Det kan också nämnas att Hemming erkänt att han onanerat framför pojken, men att han själv hävdar att han uppfattat 13-åringen som betydligt äldre och beskriver det hela som en ”urspårad sexualiserad flirt”. – Jag uppfattade en ömsesidighet som kan vara sexuellt eggande i en anonym miljö, påstår han i förhör.