<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Kampen mot vitt socker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/kampen-mot-vitt-socker/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 20 Mar 2023 11:45:00 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Kampen mot vitt socker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Strödadlar &#8211; bra alternativ till strösocker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/strodadlar-bra-alternativ-till-strosocker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/strodadlar-bra-alternativ-till-strosocker/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Dec 2014 20:18:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20622</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I kampen mot det skadliga vita sockrets utbredda konsumtion kommer fler alternativ. Ett av dem är finhackade dadlar som är ett naturligt och nyttigt sötningsalternativ och passar att enkelt strö på t.ex. fil, yoghurt och glass.</strong>

Torkad frukt är i alla avseenden ett förträffligt alternativ till godis, choklad eller andra sötsaker. Utöver den naturligt söta smaken bidrar den torkade frukten med värdefulla vitaminer och mineraler och ofta även en lång rad mikroskopiska växtämnen som stärker immunförsvaret och hjälper kroppen att hålla vinterns förkylningar borta.

Ett nytt exempel är Persgårdens Ekologiska strödadlar. Mellan 25-30 ton dadlar importeras totalt varje år. De som används i Pergårdens strödadlar är ekologiska och kommer ifrån ekologiska odlingar i Pakistan.

Även om kilopriset är förhållandevis dyrt så går inte åt några mängder eftersom de är så söta i smaken att det inte behövs så mycket.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/strodadlar-bra-alternativ-till-strosocker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Messmör utan tillsatt socker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/messmor-utan-tillsatt-socker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/messmor-utan-tillsatt-socker/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jan 2014 14:24:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[Fjällbrynt]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15100</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Nu finns äntligen messmör att köpa utan tillsatt socker precis som det ursprungligen tillverkades. Produkten kommer ifrån det svenska mejeriföretaget Fjällbrynt.</strong> </span>

Samtliga av de övriga sorternas messmör ifrån Fjällbrynt innehåller tillsatt vitt socker tillsammans med en rad andra tillsatser. Det senaste tillskottet <em>Messmör natur</em> är den enklaste och renaste av mejeriets produkter.

Eftersom messmör tillverkas av mjölkens vassle innehåller den redan en hög koncentration av mjölkens sockerarter och är just därför söt. <em>Fjällbrynt Messmör natur</em> utan tillsatt socker innehåller 46 % sockerarter och smakar precis som messmör alltid gjort mycket sött.

Det är därför svårt att förstå varför Fjällbrynt under så lång tid valt att tillsätta socker under så många år i det svenska folkets "industrimessmör".

<strong>Fjällbrynt har i sina</strong> andra messmör tillsatt just vitt socker vilket är den mest raffinerade och därför skadligaste sockerprodukten. Man hade istället kunnat tillsätta t.ex. råsocker eller kanske honung. Det vita sockret är "spjälkat" och kroppen får betydligt större problem att hantera denna obalanserade onaturliga sockerform och måste förbruka delar av sitt mineralförråd för att bryta ned sockret vilket kan leda till mineralbrist och frestar samtidigt på vårt immunförsvar.

<em>Fjällbrynt Messmör natur</em> är givetvis ett välkommet tillskott på våra butikshyllor!]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/messmor-utan-tillsatt-socker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Godismärke kritiseras för hög sockerhalt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/godismarke-kritiseras-for-hog-sockerhalt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/godismarke-kritiseras-for-hog-sockerhalt/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Aug 2013 08:08:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=8839</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Maria Sjarapova, världstvåan i damtennis, har sitt egna godismärke med namnet "Sugarpova". Men kritiker tycker att det är oansvarigt att en idrottskvinna lanserar ett godis med så mycket socker som Sugarpova innehåller.</strong></span>

En påse med godiset väger 142 gram. Varje påse som kostar 5,99 dollar (motsvarande cirka 40 svenska kronor) och är fylld med cirka 480 kalorier och hela 80 gram socker, i vissa fall 84 gram, motsvarande 21 teskedar socker eller två burkar Coca-Cola, skriver <a href="http://www.dailymail.co.uk/femail/article-2260616/Russian-tennis-player-Maria-Sharapova-slammed-launching-Sugarpova-sweets-84g-sugar-bag-cans-Coca-Cokla.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Daily Mail</a>.

[caption id="attachment_8845" align="alignright" width="172"]<img class=" wp-image-8845 " src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/08/maria-sharapova.jpg" alt="Maria Sharapova. Foto: Flickr/Tommy Low/CC BY-NC 2.0" width="172" height="198" /> Maria Sjarapova. Foto: Flickr/Tommy Low/CC BY-NC 2.0[/caption]

<strong>Robert Rubin</strong>, en av personerna bakom godismärket, anser att det inte är tillräckligt nyskapande att ta fram en hälsosam produkt.

<em><em>– </em>Vi ser olika idrottare vid varje utställning som säljer någonting organiskt, hälsosamt eller naturligt när vi alla vet att vi egentligen älskar sötsaker och syrligt godis, </em>säger Rubin till The Candy Industri enligt <a href="http://www.news.com.au/lifestyle/food/sharapovas-sugarpova-lolly-range-smacks-of-irresponsible-marketing/story-fneuz8zj-1226552023463" target="_blank" rel="noopener noreferrer">News.com.au</a>.

<strong>Barnpsykologen</strong> Justin Coulson anser att Sjarapovas godislansering är olämplig.

<em>– Idrottsstjärnor har oproportionerligt stor inverkan på konsumenternas beteende. ... Så att främja en ohälsosam vana som detta är helt olämpligt,</em> säger han till News.com.au.

<strong>Sugarpova har inte börjat säljas i Sverige.</strong> Det har dock blivit en stor succé världen över och hjälpt Maria Sjarapova att stärka sitt varumärke.

&#160;

<em>Exempel på en av reklambilderna för Sugarpova där Maria medverkar:</em>

[caption id="attachment_9041" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-9041" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/08/sugarpova1-450x347.jpg" alt="Foto: sugarpova.com" width="450" height="347" /> Foto: sugarpova.com[/caption]]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/godismarke-kritiseras-for-hog-sockerhalt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stevia &#8211; alternativ till socker?</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/stevia-alternativ-till-socker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/stevia-alternativ-till-socker/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Oct 2012 11:29:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=1470</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="font-size: 14pt;">Flera livsmedelstillverkare har nu börjat slå på stora trumman för alternativ till vitt socker. Det låter i grunden som en god sak då många börjat oroa sig för det vita sockrets hälsoeffekter samtidigt som allt fler forskningsrapporter visar på allvarliga hälsoeffekter av syntetiska sötningsmedel som t.ex. aspartam.</span> </strong>

Som ett nytt alternativ har flera livsmedelstillverkare, bland andra Felix, börjat använda en produkt ifrån växten stevia för att ersätta socker. På förpackningen av Felix tomatketchup kan man läsa "Naturligt sötad med stevia".

Stevia är en växt som på latin heter <em>Stevia rebaudiana L</em>. Den odlas traditionellt i Sydamerika. Växten innehåller söta ämnen, steviolglykosider, som är ungefär 300 gånger sötare än socker. Smaken är en annan än den man upplever ifrån vanligt socker och ger en "längre" annorlunda sötma.

<strong>Faktum är dock att produkterna som nu livsmedelsproducenterna lyfter fram inte innehåller själva växten stevia utan ett processat extrakt ifrån stevia som kallas för steviolglykosider som tilldelats beteckningen E 960.</strong>

EU godkände användning av steviolglykosider, E 960, som livsmedelstillsats den 2 december 2011. Läs EU-dokumentet <a href="http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:295:0205:0211:SV:PDF">här</a>.

<strong>Tyvärr är kanske inte nyheten</strong> "sötad med stevia" så positiv som den låter. Enligt uppgifter till Nya Dagbladet kan framställningsprocessen av steviolglykosider vara boven i dramat där ämnen som kan vara hälsovådliga förkommer (vi ber att få återkomma med fler källor). Det är vanligt att raffineringsprocesser av livsmedelsråvaror försämrar dess kvaliteter och ger sidoeffekter. En fördel med steviolglykosider är dock att det kan intas av diabetiker.

Att använda ren stevia i framställningen av livsmedel för att ta del av dess sötma är möjligt. Användning av färsk eller torkad stevia är dock förbjuden av EU. Växten stevia är helt enkelt inte betraktad som "säker". Detta trots att naturprodukten troligen är betydligt hälsosammare än det processade extraktet steviolglykosider som nu också kan köpas som "bordssocker". I Sydamerika där växten ursprungligen kommer ifrån användes dess naturliga blad bland annat av guaraniindianerna för att söta te och annat i hundratals år.

Att märka livsmedel, som innehåller steviolglykosider, med uppgiften ”sötad med stevia” eller något liknande anses vara vilseledande enligt livsmedelsverket. Felix besvarar kritiken med att livsmedelsverket ännu inte bestämt vad de får skriva och väntar på besked. Tills vidare kommer vi alltså att finna livsmedel i butiken som är märkta med "sötad med stevia".

Enligt Felix sker odlingen av stevian som används i deras produkter i Kina, men den slutliga framställningen av sötningsmedlet sker i USA.

<span style="text-decoration: underline;">Så här svarar Livsmedelsverket på frågan varför växten stevia är förbjuden:</span>

<em>Det företag som vill få växten stevia godkänd som så kallat nytt livsmedel måste lämna underlag till en säkerhetsprövning. Hittills har inget företag lämnat tillräckligt underlag för att en säkerhetsprövning ska kunna göras. Därför är inte stevia godkänt som nytt livsmedel och får alltså inte säljas i inom EU.</em>

Att ansöka om och få ett nytt livsmedel godkänt inom EU är en mycket kostsam och utdragen process. Medan raffinerat socker ifrån sockerbetor och sockerrör är billigt att framställa torde tröskeln vara mycket hög för mindre företag som vill föra ut hälsosammare alternativ på marknaden.

<strong>EU har genom sin rigorösa kontroll</strong> och övervakning av växter, fröer och odling blivit ett allvarligt hinder för den biologiska mångfalden i Europa. Att bedriva småskalig odling med ovanligare växter har blivit så dyrt och krångligt att bönderna helt enkelt inte kan överleva på sitt jordbruk.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/stevia-alternativ-till-socker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
