Insektsmaten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 16 Jun 2025 10:54:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Insektsmaten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 EU fortsätter godkänna insekter i mat https://nyadagbladet.se/mat/eu-fortsatter-godkanna-insekter-i-mat/ Tue, 11 Feb 2025 08:12:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200046 EU har godkänt ett nytt mjölmaskpulver som livsmedel. Det är det senaste tillskottet i unionens satsning på insekter i mat. Insekter räknas som nya livsmedel inom EU, vilket innebär att de inte konsumerades i större omfattning före den 15 maj 1997. För att godkännas måste de granskas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Endast det företag som får sitt livsmedel beviljat har rätt att producera och distribuera det, och tillståndet gäller i fem år. EU har de senaste åren godkänt ett antal insektsarter som livsmedel. Idag får mjölmask, buffalolarv, hussyrsa och gräshoppor användas i fryst, torkad eller pulverform i exempelvis bröd, chips och kosttillskott.

Två företag får sälja mjölmaskar

EU har nu godkänt UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar som livsmedel efter en ansökan som gjordes av det franska företaget Nutri’Earth. Tidigare har mjölmask blivit godkänt att använda fryst, torkad eller i pulverform av företaget Fair Insects BV. Det innebär med andra ord att två olika företag får producera och distribuera mjölmaskar. Enligt gällande regler måste det tydligt framgå i ingredienslistan om ett livsmedel innehåller insekter. Eftersom de kan orsaka korsallergier krävs även en tydlig märkning på förpackningen.

Virus och tungmetaller

Insekter lyfts ofta fram som ett mer miljövänligt livsmedel eftersom de kräver mindre mark, vatten och foder. Samtidigt finns risker, då studier visar att insekter kan innehålla tungmetaller, bakterier och virus. Trots EU:s satsningar på insekter har exempelvis länder som Italien valt att helt förbjuda detta i landet. Anledningen är att man inte vill att insekter ska associeras med det italienska köket.]]> Brittiska forskare vill göra insekter och labbkött ”mainstream” https://nyadagbladet.se/mat/brittiska-forskare-vill-gora-insekter-och-labbkott-mainstream/ https://nyadagbladet.se/mat/brittiska-forskare-vill-gora-insekter-och-labbkott-mainstream/#respond Mon, 02 Sep 2024 07:07:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=187816 Ett statligt finansierat forskningscentrum i Storbritannien ska arbeta för att insekter och andra köttalternativ blir mer "mainstream" för allmänheten. Forskningscentret har även fått över 300 miljoner kronor i finansiering från olika företag. National Alternative Protein Innovation Centre (NAPIC) kommer att baseras vid University of Leeds, där man skall undersöka hur man kan minska byråkratin samt säkerställa livsmedelssäkerheten för insekter som livsmedel och andra alternativa köttalternativ som exempelvis labbodlat kött. Forskarna kommer även att titta på potentiella allergener, hälsoeffekter och sätt att dämpa oro över både smak och pris. Vidare kommer man att undersöka vilka köttalternativ som säljer till kunderna, genom fokusgrupper och enkäter. – Vi vill göra alternativa proteiner till mainstream för en mer hållbar planet, säger professor Anwesha Sarkar från universitetet till The Telegraph. Det nya forskningscentret kommer också att få 23 miljoner pund, cirka 316 miljoner svenska kronor, i finansiering från multinationella företag och andra företag. Enligt tankesmedjan Green Alliance kommer hela den alternativa köttindustrin att vara värd omkring 7 miljoner pund, eller cirka 94 miljoner svenska kronor. UK Research and Innovation är en statlig myndighet som finansierar centret och där vill man bland annat undersöka vilka typer av insektsproteiner konsumenter är mest benägna att köpa. – Hur kommer det sig att människor i Storbritannien kulturellt sett gärna äter en räka, men inte en insekt? Att förstå varför det är så skulle vara till hjälp, säger professor Guy Poppy. Vidare handlar det om att undersöka vilka bearbetningsnivåer som skulle krävas för att förvandla insekten till något som människor är villiga att äta. – Är det så att den måste malas till ett pulver som sedan blir en proteinbaserad kaka, kanske med reducerad fett- och sockerhalt, eller finns det något mellansteg där insekten förvandlas till något som ser ut som en hamburgare? säger Poppy. Forskningscentret kommer att undersöka vilka möjligheter regeringen eller industrin har att övertyga människor om att byta ut sin biff mot ett växtbaserat eller laboratorieodlat alternativ, till exempel genom diverse informationskampanjer.]]> https://nyadagbladet.se/mat/brittiska-forskare-vill-gora-insekter-och-labbkott-mainstream/feed/ 0 Ville få svenskarna att äta insekter – nu går bolaget i konkurs https://nyadagbladet.se/ekonomi/ville-fa-svenskarna-att-ata-insekter-nu-gar-bolaget-i-konkurs/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/ville-fa-svenskarna-att-ata-insekter-nu-gar-bolaget-i-konkurs/#respond Thu, 25 Jul 2024 05:15:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=185360 Tebrito i Orsa ville få svenskarna att äta insekter genom att göra mat av industriodlade mjölmaskar. Trots att man fick in 45 miljoner kronor från investerare har man inte lyckats få ordning på ekonomin och nu har bolaget istället försatts i konkurs. Tebrito grundades 2016 av Nils Österholm och Åsa Martén. När Livsmedelsverket för drygt tre år sedan lät meddela att man godkänner mjölmaskar som mat trodde många investerare att bolaget gick en ljus framtid till mötes. Så blev det inte. ”Bolaget har arbetat hårt för att hitta en långsiktigt hållbar finansiell lösning. Men trots konstruktiva dialoger med potentiellt mycket intressanta samarbetspartners i syfte att skala upp bolaget har det tyvärr inte gått att lösa den mest akuta ekonomiska situationen”, skriver grundaren Nils Österholm i ett yttrande. Så sent som i fjol hävdade samme Österholm i en intervju med Bonnierägda DN, att han var övertygad om att insekter snart blir ett naturligt inslag på hyllorna i matbutikerna. – En dag kommer vi dit. Just nu händer det mycket i kulisserna. Det tar tid att skapa en tillräckligt stor produktion, att utveckla själva produkten och marknadsföringen och att få alla godkännanden, sa han då. Impact Loop noterar att även Mycorena – ett bolag som ”skulle förändra hela matindustrin med sina svampbaserade ingredienser” nyligen gick i konkurs och att aktörer som sysslar med att ta fram alternativa proteinkällor för närvarande befinner sig i en tuff situation. Detta förklaras delvis med att sommaren påstås vara en "tuff tid att säkra kapital i". Förra året omsatte Tebrito 531 000 kronor och gjorde ett minusresultat på 13,6 miljoner. Så sent som förra månaden tog man in 4,1 miljoner kronor från externa investerare – vilket alltså inte tycks ha hjälpt.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/ville-fa-svenskarna-att-ata-insekter-nu-gar-bolaget-i-konkurs/feed/ 0 Ovetande skolelever serveras insekter https://nyadagbladet.se/mat/ovetande-skolelever-serveras-insekter/ https://nyadagbladet.se/mat/ovetande-skolelever-serveras-insekter/#respond Mon, 18 Mar 2024 16:07:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175703 På en skola i Södertälje serveras mat gjord på larver utan att eleverna förstår vad de äter. När eleverna sedan får veta vad maten innehåller blir vissa av dem chockerade och vill inte längre äta "tacofärsen". Under kalla kriget fanns stora matförråd avsedda för att hantera kriser, något som är borttaget idag. Regeringen presenterade nyligen en rad förslag för bland annat detta, då man exempelvis rådde medborgare att alltid ha minst en veckas matranson hemma. Vidare ska även bland annat skolor och äldreboenden kunna tillhandahålla mat, vilket innebär upp till tre miljoner måltider varje dag. På gymnasieskolan testar man därmed nya recept som är avsedda om krisen eller kriget kommer. Vid en lunch serveras tacos med insekter, något eleverna till synes är ovetande om. Eleverna får sedan informationen om att insekter är klimatsmarta och nyttiga, samt att de levt ett bra liv. Eleven Maria Alejandra får frågan om maten är god innan hon vet vad det är hon äter. – Det är utsökt, säger hon till skattefinansierade SVT.

Allergiska reaktioner

När hon sedan får veta att det innehåller insekter blir hon chockad. – Insekter!? utbrister hon och säger sedan att hon inte vill äta mer av maten. På grund av risken för korsallergi, särskilt för skaldjursallergiker, måste det märkas på produkterna att insektsarterna kan framkalla en allergisk reaktion, enligt Livsmedelsverket. Även Astma- och allergiförbundet har uppmanat företag att vara noga med märkningen, eftersom det kan vara farligt för en del allergiker att äta insekter. Insekter är så kallade nya livsmedel, vilket innebär att de inte ätits i större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. Idag finns det fyra godkända insektsarter att använda i livsmedelsproduktion inom unionens gränser.]]> https://nyadagbladet.se/mat/ovetande-skolelever-serveras-insekter/feed/ 0 Det här gäller för insekter på menyn i EU https://nyadagbladet.se/mat/det-har-galler-for-insekter-pa-menyn-i-eu/ https://nyadagbladet.se/mat/det-har-galler-for-insekter-pa-menyn-i-eu/#comments Tue, 28 Mar 2023 16:12:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145079 Efter att EU godkände två nya insektsarter som livsmedel i januari har ämnet varit hett i Sverige och Europa. Vad reglerna egentligen säger gällande insekter har också varit oklart i flera avseenden. Nya Dagbladet har därför tittat närmare på saken och bland annat tagit kontakt med Livsmedelsverket för att försöka få mer klarhet i vad som gäller för "entomofagi" - som det tekniskt sett kallas att äta insekter som mat. Entomofagi förekommer framförallt i djurriket, men i vissa delar av bland annat Sydamerika, Asien och Afrika är det också relativt vanligt att människor äter vissa insekter. Idag ska upp till 2000 arter kunna förtäras som livsmedel i olika länder, men vanligast är skalbaggar som omkring 2 miljarder människor i världen äter, enligt finländska statskanalen Yle. Utöver skalbaggar menas på att människan även ska kunna äta bland annat spindlar, myror, larver, humlor, gräshoppor och bin. I många länder fångas insekterna vilt, men insektsodlingar ges nu allt större uppmärksamhet, särskilt i media.

Insekter i EU

I Europa är mänsklig etomofagi ett relativt nytt fenomen, med undantag för exempelvis fransmännens friterade gräshoppor och lössen i godisets färgämnen. Insekter räknas dock inom EU som så kallade ”nya livsmedel”, vilket innebär att det handlar om ett livsmedel som inte ätits i större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. I den gamla lagstiftningen inom EU gällande nya livsmedel var lagen formulerad att tolkas på olika vis, vilket gjorde att flera länder tidigare sålde insekter som mat. Den nya lagstiftningen är dock tydligare och kom i bruk 1 januari 2018. Företag får i och med denna nya lagstiftning ansöka om att sälja insektsarter som livsmedel. När de blir godkända av Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och EU-kommissionen får företaget sälja arten och göra det i fem år. Idag finns fyra insektsarter som är godkända som nya livsmedel inom EU. Det är europeisk vandringsgräshoppa (Locusta migratoria), som godkändes 2021, mjölmask (Tenebrio molitor), som godkändes 2022, samt hussyrsa (Acheta domesticus) och buffalolarv (Alphitobius diaperinus) som båda godkändes under januari 2023. Bakom dessa ansökningar ligger företagen Fair Insects BV, Cricket One Co. och Ynsect NL B.V. Dessa arter är godkända för att användas frysta, som pasta, torkade eller i pulverform i exempelvis bröd, soppa, frukostflingor, gröt, chips och kosttillskott. I samband med att de två nya arterna godkändes har exempelvis insektsmjöl, som nu släppts på marknaden, rört upp heta känslor i många länder. I exempelvis Litauen finns det uppfödning av hussyrsor som mals till mjöl och används i bröd, kex, pasta, köttsubstitut och så vidare, vilket skapat stor debatt i landet. Även i Italien har livsmedelsproducenter, restaurangägare och kunder reagerat på insektsmjöl som bland annat ska användas till bröd. Anmärkningsvärt gällande buffalolarv är att den inte får konsumeras som kosttillskott i pulverform till personer under 18 år. Vad detta kommer sig vet inte Livsmedelsverket, men menar att det kan bero på att man enbart ansökt om godkännande för kosttillskott till vuxna. En sådan insektsprodukt måste samtidigt ha en särskild märkning. "Jag känner inte till varför; men det är riktigt att det står så i beslutet (preambel 11). Det framgår dock tydligt att sökanden har ansökt om godkännande av buffalolarv i kosttillskott just för vuxna, och då är det detta Efsa och kommissionen tittar på och fattar beslut efter. Jag har läst i Efsas uttalande och inte hittat något annat än detta", skriver en representant för Livsmedelsverket i ett mejl till Nya Dagbladet.

Får säljas utan godkännande - vid övergångsperioden

Insekter får säljas av andra producenter än de företag som ansökt om produktionen, både godkända och icke godkända, om det finns en pågående ansökan om just den insektsarten som skett före den 1 januari 2019, samt att arten innan dess varit lagligen tillåten på marknaden i något EU-land på grund av den gamla lagstiftningen gällande nya livsmedel inom EU. Det kallas för ”övergångsperiod” och man får alltså enbart sälja den arten under pågående ansökningsprocess. När ansökan blivit godkänd eller icke godkänd får ett företag inte längre sälja arten utan att själv ha fått ett godkännande eller åtminstone ansöka om ett godkännande. ”Alla livsmedel som släpps ut på marknaden måste vara säkra och eftersom de ändå sålts i några länder utan att något allvarligt inträffat har man bedömt att övergångsreglerna inte innebär någon omedelbar fara, även om det mest önskvärda är att de ska vara beslutade godkända av kommissionen”, skriver Livsmedelsverket vidare till Nya Dagbladet. Även om ett beslut fattats för en ansökan gällande en insektsart fortsätter ändå övergångsreglerna att gälla om det finns ansökningar från andra företag gällande just den arten. Exempelvis finns i skrivande stund pågående ansökningar för tre insektsarter från olika företag - mjölmask, hussyrsa och europeisk vandringsgräshoppa - som också redan är godkända, men som fortfarande behandlas och därför får dessa säljas fritt enligt övergångsreglerna. Däremot finns ingen pågående ansökan gällande buffalolarv och den får alltså enbart, just nu med ensamrätt, säljas av det nederländska företaget Ynsect NL B.V. Ökengräshoppa (Schistocerca gregaria) och tropisk hussyrsa (Gryllodes sigillatus) har tidigare omfattats av övergångsreglerna och alltså sålts på marknaden utan att vara godkända, men eftersom ansökningarna för dessa dragits tillbaka av oklara anledningar får man inte längre sälja arten.   [caption id="attachment_146272" align="alignnone" width="1170"] Puppor på menyn i Bangkok, Thailand. Foto: Takoradee/CC BY-SA 3.0[/caption]

Riskerna med att äta insekter

Det finns en del risker med att äta insekter och framförallt är forskningen och kunskapen inom ämnet än så länge påtagligt begränsad. ”Bristen på kunskap om de möjliga riskerna är ett stort hinder för att främja denna trend, särskilt i utvecklade länder”, går bland annat att läsa i en omfattande grekisk granskning i ämnet från 2022. Det finns enligt denna främst tre riskfaktorer med att äta insekter; kemiska risker, biologiska risker och allergi.

Kemiska risker

Vissa studier har konstaterat att det kan finnas tungmetaller i insekter som förtärs, bland annat bly, kvicksilver, arsenik och kadmium. Även mögelgifter (mykotoxin) kan förekomma i insekternas föda, men vissa insekter kan, för att skydda sig, producera gifter som kan vara skadliga för människan. Vissa menar dock att de gifter insekterna producerar försvinner när man tillagar dem. Bekämpningsmedel kan också vara en risk och även dioxiner. Främst PCB har hittats i ätbara insekter, men ska ligga inom gränserna för vad EU ser som accepterat.

Biologiska risker

En hel rad bakterietyper och även virus har tidigare upptäckts i ätbara insekter, men man menar att det ofta handlar om typer som inte är patogena för människor. Insekter kan samtidigt även bära på exempelvis hepatitvirus. I både färska och torkade insekter har man även hittat andra typer av svampbildningar än mögelgifter, som också kan vara farligt att konsumera. Det finns dock inte tillräckligt med information gällande vilken typ av svampbildningar som kan bildas och hur farligt det skulle kunna vara för människor och djur. I en studie från 2019 har man tittat på parasitutvecklingen hos insekter i hushållsodlingar och djuraffärer i Centraleuropa. Syftet var att titta på risker gällande parasitinfektioner för människor och djur om man konsumerar insekter och prover togs från sammanlagt 300 odlingar och affärer. Forskare hittade parasiter i 244 (81,33 procent) av proverna där man identifierade att parasiterna i omkring 30 procent av fallen var patogena för människor.

Allergi

Det är inte helt ovanligt att vara allergisk mot exempelvis getingar eller bin, men det finns också risker med allergi gentemot andra insekter. ”Korsreaktioner mot vissa insekter kan förekomma hos personer som är allergiska mot skaldjur eller dammkvalster”, står på Livsmedelsverkets hemsida. Detta är den största risken som Efsa har identifierat när det gäller insekter som lanseras som ätbara, men man bör vara försiktig även om man inte har en skaldjursallergi eftersom det också finns en risk att utveckla allergi för just insekter, att döma av den grekiska granskningen från 2022.

Måste listas som ingrediens

På många håll har det förekommit oro kring att företag ska kunna använda insekter i livsmedel utan att ange detta i ingredienslistan, med andra ord vilseleda konsumenten. Enligt Livsmedelsverket omfattas dock alla livsmedel i EU av en lagstiftning som kräver att det finns ”tydlig information om vad livsmedlet innehåller” (1169/2011). För godkända nya livsmedel ska kraven vara strängare och exempelvis måste man i Sverige skriva både det svenska namnet på insektsarten och det latinska namnet. Själva beteckningen av livsmedlet är det däremot inte samma krav på. "Om ett livsmedel innehåller insekter bör det framgå av beteckningen”, går att läsa gällande saken. En beteckning är ”vad som utmärker en produkt”, som exempelvis ”hushållsost” eller ”falukorv” och skiljer sig alltså från ingredienslistan som är mer omfattande. Livsmedelsverket menar också att det bör framgå i beteckningen om insekter är en viktig del av livsmedlet eftersom det åtminstone inte i nuläget ger företagen någonting att inte informera tydligt att en produkt innehåller insekter med tanke på att det är dyrt att producera för livsmedelsproduktion.

Allergimärkning

På grund av risken för korsallergi måste det märkas på produkterna att insektsarterna kan framkalla en allergisk reaktion, något som framgår både på Livsmedelsverkets hemsida och i ansökningarna gällande arterna. ”Många insektsarter kan ge upphov till allergier eller korsallergier, särskilt för skaldjursallergiker. Därför är det viktigt att konsumenterna tydligt informeras i märkningen och marknadsföringen om att ett livsmedel innehåller insekter och vilken art det är”. Dessa regler gäller dock enbart för de arter som är godkända som nya livsmedel, med andra ord inte för företagen som säljer insektsarter under övergångsreglerna. Livsmedelsverket uppmuntrar dock till att företagen som säljer insektsarter under övergångsperioden också informerar konsumenterna gällande risk för korsallergi, men det är alltså inget krav. "Det är korrekt att det inte finns lagkrav på varningsmärkning för korsallergi på de livsmedel med insekter som lyder under övergångsreglerna, men Livsmedelsverket uppmuntrar till det. I den kommunikation jag har haft med insektsföretag har de alltid framhållit att denna märkning är viktig för dem eftersom de vill att deras livsmedel ska vara säkra för alla konsumenter", menar man. Skaldjur räknas som allergena livsmedel, vilka därmed har särskilda märkningskrav på sig. Trots att Efsa, som tidigare nämnts, identifierat att korsreaktioner från skaldjur och insekter är en av de största hälsoriskerna med flera insektsarter, anses inte insekter som ett allergent livsmedel. På frågan om varför så är fallet och om det kan komma att ändras i framtiden svarar Livsmedelsverkets expert: "Det finns dock ännu inga bevis för att de har orsakat en primär allergisk reaktion för personer som inte har allergi mot skaldjur. De allergener som enligt informationsförordningen särskilt måste märkas ut är de vanligaste allergenerna och det finns många andra livsmedel som kan orsaka allergiska reaktioner men som inte är lika vanliga som de på listan. Man löser det därför för närvarande med kravet på varningsmärkning."

Är insekter vegetariska?

För de godkända insektsarterna till nya livsmedel står även att de får användas till ”icke köttbaserade motsvarigheter till köttprodukter”, något som kan tolkas som vegetariska färdigprodukter som exempelvis vegobiffar eller vegofärs. Livsmedelsverkets expert slår dock fast att insekter är djur inte är växtbaserade. Om insekter tillsätts i sådana produkter får de med andra ord inte kallas vegetariska, utan det måste framgå tydligt att köttsubstitutet innehåller insektsarten. "Om man sätter till insekter i ”icke-köttbaserade motsvarigheter till köttprodukter” ska det framgå att det finns insekter i. Det kan finnas konsumenter som av skäl som gör att de ändå accepterar insekter. Men det sådana livsmedel får alltså inte kallas för vegetariska – däremot får och ska man ange att livsmedlet består av den så kallade köttanalogen tillsammans med insektsarten".

Insektstrenden

Att äta insekter är hittills kanske mest förknippat med det amerikanska spelprogrammet Fear Factor där en del av programmet ofta innehöll en utmaning i att våga äta något motbjudande - där ofta insekter kunde stå på menyn. Annars kanske överlevnadsguiden Bear Grylls gjort sina avtryck där han ofta visat i sina tv-program hur man kan överleva i vildmarken genom att bland annat äta insekter. Dessa program betraktas generellt vara av den mer extrema sorten, men idag har insektsätandet börjat normaliseras. Exempelvis har Nyhetsmorgon i Teliakanalen TV4 visat upp hur man både lagar och äter insekter vid fler än ett tillfälle de senaste åren. I skattefinansierade SVT:s barnnyhetsprogram Lilla Aktuellt har man för omkring ett år sedan besökt en insektsfabrik i Orsa i Dalarnas län. Även kändisar som exempelvis Robert Downey Jr., Angelina Jolie och kändiskocken Gordon Ramsey har förespråkat insektsätande. Under februari i år startade företaget Knorr tillsammans med flera andra företag en kampanj i samarbete med TikTok och Vice där elva influencers utmanades att ”våga testa” annan mat som exempelvis insekter. I Sverige har exempelvis också Aftonbladetprofilen Mustiga Mauri testat att äta insekter. Under 2018 släpptes även den svenska boken Äta Insekter av Anders Engström. Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är en profilerad aktör som framhäver insekter för mänsklig konsumtion. Man menar exempelvis att insekter skulle kunna ersätta sojaprotein och fiskmjöl som foder inom djurproduktionen och går så långt som att framhäva att insekter är "framtidens mat" för människan. – Västvärldens diet måste skifta och ändras, säger grundaren till insektsföretaget Entocycle som föder upp flugor som livsmedel i ett inslag av World Economic Forum. I en rapport från Livsmedelsverket 2021 menar man också att produktionen av insekter kräver mindre mark, mindre vatten och mindre mängd foder än större djur per kilo kroppsvikt och att de är relativt snabbväxande. I en utbildningsfilm från Film och Skola, som producerar filmer för svenska skolor har man även framhållit insekter bland de "nya klimatsmarta alternativen för mat". I en debattartikel från forskare vid SLU från 2019 delar man uppfattningen att insekter kan bli "ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur". Forskarna betonar samtidigt att det behövs mer kunskap och att man bland annat kanske måste sätta gränser för uppfödning av arter i länder där de inte förekommer naturligt, eftersom de kan rymma och ställa till med problem i ekosystemen.]]> https://nyadagbladet.se/mat/det-har-galler-for-insekter-pa-menyn-i-eu/feed/ 4 Professor: Amerikanerna måste lära sig äta insekter https://nyadagbladet.se/miljo/professor-amerikanerna-maste-lara-sig-ata-insekter/ https://nyadagbladet.se/miljo/professor-amerikanerna-maste-lara-sig-ata-insekter/#comments Wed, 05 Jan 2022 05:36:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=114559 I december deklarerade EU att mjölmaskar, syrsor och gräshoppor ska godkännas som livsmedel för människor. Nu hävdar en amerikansk professor att det är dags även för amerikanerna att lära sig att äta insekter. EU:s medlemsländer godkände nyligen att gräshoppor i form av gula mjölmaskar, syrsor och gräshoppor ska tillåtas att säljas i fryst, torkad och pulverform i unionen. Fler insektsarter förväntas snart att saluföras som människomat runt om i Europa. Många européer är av flera olika skäl mycket skeptiska till att äta maskar och andra insekter, men förespråkarna för att européer ska äta gräshoppor hänvisar ofta till att det är en ”hållbar proteinkälla” och att människor i fattiga delar av världen i hög utsträckning redan äter insekter idag. Amanda Little är professor i journalistik och återkommande krönikör för Bloomberg och är en av de röster som högljutt lobbar för att även amerikanerna nu måste lära sig att äta insekter. Under rubriken ”varför insekter måste spela en större roll i den mänskliga näringskedjan” argumenterar hon för att att larver och syrsor inte bara är "goda som snacks" utan att de också spelar en ”kritisk roll för att föda en varmare och mer befolkad värld”. Hon hävdar vidare att människor har ätit olika former av insekter ”sedan innan civilisationens gryning” och att det därför är naturligt för oss att göra så även idag. ”80 procent av världens befolkning runt om Asien, Afrika och Latinamerika fortsätter att äta insekter idag. Men amerikanska konsumenter har varit långsamma att förstå detta”, beklagar hon sig och pekar vidare på att insekter redan godkänts som livsmedel i USA. Även om amerikanerna enligt Little borde äta insekter menar hon att det huvudsakliga användningsområdet för dessa lär bli som foder till olika djur som människor sedan slaktar och äter och att det är viktigt att USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet ger sitt godkännande till detta användningsområde. ”Globalt konsumerar djurfarmer över en tredjedel av världens totala spannmålsproduktion, i USA är siffran närmare hälften. Insektsbaserad djurmat kan bli industrins bästa möjlighet att bygga en klimattålighet samtidigt som man hjälper till att lösa matsvinnskrisen”, hävdar hon. Journalistikprofessorn påstår också att de miljömässiga vinsterna av att äta insektsprotein är ”häpnadsväckande” och att det är hög tid att fler inser detta och börjar se insekter som riktig kost eller djurfoder. ”Det är ingen tvekan om att insektsprotein kan förändra vårt matsystemsparadigm mot hållbarhet och att denna begynnande industri har enorm ekonomisk och miljömässig potential”, skriver hon vidare och menar att det nu är hög tid för lagstiftare och investerare att börja använda insekterna på bred front för en ”klimatsmart framtid”. Sedan tidigare driver bland annat Sveriges lantbruksuniversitet projekt med det uttalade syftet att ”utveckla ett nytt svenskt, välsmakande, protein- och mineralrikt livsmedel baserat på svensk hussyrsa”. ”Även om det finns många fördelar med att äta syrsor kan det bli problem att få acceptans för det om inte ätupplevelsen är bra”, medger man och tillägger att man därför anlitat en VM-meriterad kock för att skapa en barnvänlig och ”exklusiv” maträtt baserad på hussyrsa – i en förhoppning att popularisera insektsätande.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/professor-amerikanerna-maste-lara-sig-ata-insekter/feed/ 6 Svenska forskare ger ut ”klimatsmart” kokbok med insekter https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-forskare-ger-ut-klimatsmart-kokbok-med-insekter/ https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-forskare-ger-ut-klimatsmart-kokbok-med-insekter/#comments Wed, 13 May 2020 10:52:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=78639 I flera års tid har forskare tryckt på för att svenskar och européer ska äta mer insekter som ett påstått mer klimatsmart alternativ till kött. Nu har forskare vid Kristianstad gett ut en kokbok fylld med insektsrecept där läsaren uppmanas laga mat med mjölmaskar, syrsor och gräshoppor. – Vi har tagit ett helhetsperspektiv och fått en hel del ny kunskap, inte bara om hur och vad vi kan göra med insekter som ingredienser utan vi har även testat förpackningslösningar och processer som behövs för att insekter ska kunna bli aptitliga, näringsrika och attraktiva livsmedel, säger Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad i ett pressmeddelande. Man tror att syrsor, mjölmaskar och gräshoppor är de insekter som har störst chans att bli etablerade livsmedel och förekommer därför i recepten. Enligt forskarna är insekterna ”välsmakande” och ska fungera som ”inkörsport” för svenskar som vill äta mer insekter. Insekterna går bra att äta till både frukost, fika och fest, menar man vidare. – Recepthäftet sammanfattar vad vi kommit fram till i forskningsprojektet ganska bra. Och sedan ger det folk ett hum om hur man kan använda insekter. Precis som nöt-, fläsk- och lammkött smakar olika smakar också insektsarter olika. Mjölmask smakar nötaktigt och har smak av umami och cerealier. Syrsa smakar som popcorn med en touch av kyckling och umami, säger Johanna Gerberich adjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och projektets gastronomiska kreatör. Det är ännu inte lagligt att sälja insekter som livsmedel i Sverige, men forskarna tillägger att man som konsument samtidigt kan köpa insikter från  ”det stora utbud” som finns i våra grannländer och i andra delar av världen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-forskare-ger-ut-klimatsmart-kokbok-med-insekter/feed/ 7 Snart kan insekter tillåtas i maten https://nyadagbladet.se/halsa/snart-kan-insekter-tillatas-maten/ https://nyadagbladet.se/halsa/snart-kan-insekter-tillatas-maten/#respond Thu, 28 Sep 2017 19:52:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41760 Finland har nu godkänt insekter som föda. Det är fritt fram att odla och sälja dem som mat i landet. Det är även tillåtet i Danmark sedan en tid tillbaka men inte i Sverige. Men nu börjar Livsmedelsverket svänga i frågan och öppna upp för frågan. Svenska företrädare inom branschen tycker att verket bör göra som grannländerna. – Vi ska titta på hur Finland har löst säkerhetsfrågan. Vi vill inte att insekter säljs förrän det går att bevisa att de inte är giftiga eller innehåller farliga bakterier, säger Astrid Walles-Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/halsa/snart-kan-insekter-tillatas-maten/feed/ 0