Förstörelsen av den europeiska ekonomin – Nya Dagbladet

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 07:54:44 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi. Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa. — I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet. Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning. Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster

Jan Sundstedt — Thu, 30 Jul 2026 07:49:05 +0000

Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas. Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters. Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över. Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027. Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.

Frivilliga avgångar

BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling. Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet. Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där. Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda. [caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"] Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Pressad fordonsindustri

BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar. Enligt Euronews, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat. I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern. Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas. Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar. BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Redaktionen — Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram. Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning. Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar. Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina. Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner. Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam. Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet. Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen. Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer. Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt. För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Tyska företag går omkull i rekordtakt

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Jul 2026 08:35:42 +0000

Nära 5 000 tyska företag registrerades för insolvens under årets andra kvartal, enligt Halleinstitutet IWH. Nivån är den högsta för ett andra kvartal sedan 2005. Totalt registrerade IWH 4 996 insolvenser bland person- och kapitalbolag i Tyskland under april–juni. Det är 9 procent fler än under det första kvartalet och den högsta kvartalssiffran sedan andra kvartalet 2005, då 5 295 insolvenser registrerades. Institutet uppger att ökningen omfattar nästan alla större branscher, däribland bygg, fastigheter, handel, hotell- och restaurangverksamhet samt tjänstesektorn. Omkring 45 500 arbetstillfällen berördes av företagsinsolvenserna under kvartalet.

Höga tal även i juni

I juni registrerades 1 702 insolvenser. Det var 12 procent fler än i maj, 20 procent fler än i juni i fjol och 80 procent över genomsnittet för en junimånad under åren 2016–2019, före coronapandemin, enligt IWH:s insolvenstrend. Institutet beskriver siffrorna som fortsatt exceptionellt höga och bedömer att antalet insolvenser även under tredje kvartalet kommer att ligga över nivån från föregående år. IWH:s statistik bygger på insolvensdomstolarnas kungörelser och fungerar som en tidig indikator före den officiella statistiken.

Var tredje EU-invånare väntar sig sämre levnadsstandard

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 07:44:10 +0000

Nästan var tredje EU-medborgare tror att den egna levnadsstandarden kommer att sjunka de närmaste åren. Samtidigt är svenskar betydligt mer optimistiska än EU-snittet. Undersökningen, som genomfördes i april och maj i samtliga 27 EU-länder, visar att 29 procent av EU-medborgarna väntar sig en lägre levnadsstandard framöver. Hälften tror att den blir oförändrad, medan 18 procent tror på en förbättring. I Sverige är bilden ljusare. Här räknar 15 procent med en försämring, 48 procent med oförändrad levnadsstandard och 36 procent med en förbättring. Samtidigt uppger 93 procent av de svenska svarande att de är nöjda med sin nuvarande livskvalitet, jämfört med 83 procent i EU som helhet.

Oro för ekonomin

Oron är störst i flera av unionens större ekonomier. I Frankrike tror 44 procent att levnadsstandarden kommer att sjunka, följt av Portugal med 39 procent samt Österrike och Tyskland med 38 procent vardera. De ekonomiska frågorna hamnar också högst när EU-medborgarna får ange vad Europaparlamentet bör prioritera. Inflation, stigande priser och ökade levnadsomkostnader pekas ut av 47 procent – en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025. Därefter följer ekonomin och skapandet av nya jobb, 35 procent, samt EU:s försvar och säkerhet, 34 procent. Svenskarna avviker även här från EU-snittet. Bland de svenska svarande anges miljö och klimatförändringar som viktigaste prioritet, följt av demokrati och rättsstatsprincipen samt EU:s försvar och säkerhet.

Pessimistisk syn på världsläget

Eurobarometern visar samtidigt en pessimistisk syn på världsläget. 58 procent av EU-medborgarna säger sig vara pessimistiska om världens framtid, mot 38 procent som är optimistiska. Bland svenskarna är pessimismen ännu högre, 68 procent. Europaparlamentet lyfter i sitt pressmeddelande särskilt fram att 75 procent av EU-medborgarna ser unionen som en stabil plats i en orolig värld och att 74 procent anser att det egna landets EU-medlemskap är fördelaktigt. Europaparlamentets talman Roberta Metsola beskriver resultatet som ett uttryck för höga förväntningar på unionen. ”I en tid av global osäkerhet ser européer alltmer Europeiska unionen som en ledstjärna för stabilitet. I en orolig värld är det förtroendet Europas största tillgång. Det kommer med en tydlig förväntan om att vi agerar beslutsamt för att leverera säkerhet, välstånd och möjligheter för våra medborgare”, säger hon i pressmeddelandet. Undersökningen genomfördes av Verian den 9 april–4 maj 2026. Totalt intervjuades 26 421 personer, och resultaten för EU som helhet har viktats efter befolkningsstorlek.

”Protektionism skapar stagnation – samarbete driver utveckling”

Osignerad — Sat, 20 Jun 2026 11:15:00 +0000

På senare tid har EU infört en rad handelsrestriktioner av protektionistisk karaktär och hävdat att de nuvarande handelsrelationerna med Kina är ohållbara. EU vill i stället minska risker och beroenden samt utveckla nya politiska verktyg för att uppnå så kallad handelsbalans. Utvecklingen i handelsrelationerna mellan Kina och EU har därmed hamnat i fokus för stor uppmärksamhet.

Kina har alltid ansett att handelsrelationerna mellan Kina och EU i grunden bygger på ömsesidig komplettering, gemensam nytta och win-win-samarbete. Problem som uppstår i samarbetet bör lösas genom att båda parter tillsammans gör kakan större och gradvis uppnår en dynamisk balans i utvecklingsprocessen.

Problem som uppstår i samarbetet bör lösas genom att båda parter tillsammans gör kakan större.

Kina har alltid förespråkat öppenhet och samarbete och eftersträvat gemensam snarare än absolut säkerhet. Faktum är att Kina är beroende av långt fler produkter från EU än EU från Kina. Till exempel har tyska bilar en stark ställning i Kina, och mycket av den medicintekniska utrustningen på kinesiska sjukhus tillverkas av europeiska företag. Kina har dock aldrig sett detta som en risk.

Under de senaste åren har Kina vidtagit en rad åtgärder för att öka importen från Europa och successivt underlättat marknadstillträdet. Kina har även anordnat välkända evenemang som Export to China och Invest in China samt stärkt samarbetet med EU-länder inom olika teman och branscher för att främja en positiv och balanserad utveckling av den bilaterala handeln.

Kina har alltid välkomnat utländska investeringar och länge erbjudit utländska, däribland europeiska, företag mer förmånliga villkor än inhemska företag. Trots EU:s långvariga överskott i tjänstehandeln med Kina fortsätter Kina att prioritera öppnandet av tjänstesektorn och stegvis korta listan över begränsningar för utländska investeringar. Detta visar tydligt Kinas beslutsamhet att fördjupa samarbetet med EU inom näringslivet och uppnå gemensam utveckling genom att dra nytta av varandras kompletterande styrkor.

Under de kommande fem åren kommer Kinas högkvalitativa utveckling och öppnande på hög nivå att fortsätta skapa tillväxt och ny potential för samarbete. Kinas varuimport väntas fram till 2030 överstiga 3,5 biljoner US-dollar, vilket kommer att ge nya möjligheter för företag i Europa och resten av världen. Kina är redo att arbeta i samma riktning med EU för att bygga vidare på ömsesidig respekt, söka samsyn och hantera skillnader för att gemensamt skapa en ljus framtid för relationerna mellan Kina och EU.

Zhou Limin, Kinas ambassadör i Sverige

Island har Europas näst dyraste mat

Markus Andersson — Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000

Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU. Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten hänvisar till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet. Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.

Mejerivaror och kött dyrast

Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet. Den statliga isländska public service-kanalen RÚV rapporterar att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna. Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig. — Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden, säger han till RÚV. Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt. Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.

Analyser: Tysklands FN-nederlag speglar EU:s förfall

Markus Andersson — Tue, 09 Jun 2026 12:20:00 +0000

Tysklands förlust i kampen om en roterande plats i FN:s säkerhetsråd har blivit en symbol för landets försvagade ställning. Nederlaget sammanfaller med svag tillväxt, fallande industriproduktion och en allt tydligare fråga om vad som återstår av EU:s tyngd när unionens största ekonomi tappar fart.

När FN:s generalförsamling nyligen valde representanter till säkerhetsrådets roterande platser blev Tyskland utslaget i konkurrensen inom gruppen för Västeuropa och övriga stater. Tyskland fick 104 röster, medan Portugal samlade 134 och Österrike 131. Resultatet innebar att en av världens största ekonomier misslyckades med att säkra en plats som länge har tagits för given.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul beskrev enligt BBC utfallet som ett "bittert nederlag". Enligt honom kan landets tydliga stöd till Ukraina och dess särskilda ansvar gentemot Israel ha kostat röster bland medlemsstaterna. Förklaringen reser frågor om hur Berlins utrikespolitiska linje uppfattas utanför den västliga kretsen.

Frågan om vad nederlaget betyder tas upp i ett kort programavsnitt från The Duran. Där motsätter sig Alexander Mercouris den tyska tolkningen att förlusten främst berodde på Ryssland eller stödet till Israel. Han beskriver i stället utvecklingen som "helt självförvållad".

Programledaren Alexander Christoforou frågar hur EU ska kunna gå vidare när Tyskland som ekonomisk motor har avindustrialiserats och snabbt tappar ställning på världsscenen. Mercouris kopplar samman det diplomatiska bakslaget med unionens samlade läge: "Tysklands förödmjukelse och minskade status speglar hela EU:s förfall. De två hör ihop."

Industrination i motvind

Den ekonomiska utvecklingen bekräftar bilden av en stat under press. EU-kommissionens prognos från maj anger att Tyskland, efter två år av recession och 0,2 procents tillväxt under 2025, väntas nå 0,6 procent 2026 och 0,9 procent 2027. Kommissionen pekar på höga energipriser, svagare export, hårdnande konkurrens från Kina samt tullar och geopolitisk osäkerhet som tyngande faktorer.

Det tyska ekonomiministeriets lägesrapport från maj bekräftar samma tendens. BNP steg visserligen 0,3 procent under första kvartalet, men myndigheten noterade samtidigt en tydlig avmattning inför andra kvartalet. Industriproduktionen hade då fallit för fjärde månaden i följd.

Industriförbundet BDI har enligt Reuters konstaterat att produktionen fallit varje år sedan 2022. Förbundets besked är att prognosen för 2026 inte längre är återhämtning, utan stagnation.

Uppgifterna tecknar sammantaget bilden av en industrination i strukturell motvind – ett mönster som stärker argumentet att FN-nederlaget inte är en isolerad händelse, utan ett tecken på en långvarig nedgång.

EU:s tyska motor tappar fart

För EU väger frågan tungt. Unionens samlade ekonomiska och politiska kraft har länge vilat på Tysklands roll som exportmotor och industriellt centrum. När den motorn tappar fart drabbas inte bara Berlin, utan hela det europeiska projektets förmåga att hävda sig globalt.

Programavsnittet kan ses på Youtube.

Frågan handlar därför inte bara om den förlorade platsen i säkerhetsrådet, utan om vad som återstår av EU:s internationella tyngd när unionens största ekonomi tappar fart – och om Berlin förmår bryta en trend som allt fler beskriver som självförvållad.

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt

Jan Sundstedt — Thu, 07 May 2026 13:23:31 +0000

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt – så kallad grön omställning. Trots Northvolts kollaps försvarar partiet nya offentliga satsningar på industri, elnät, järnväg, kollektivtrafik och vindkraft. Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesman, Janine Alm Ericson, säger i en intervju med Affärsvärlden att staten behöver ta större risker när marknaden inte ensam vill bära kostnaden för gröna industriprojekt. Partiet vill lägga omkring en procent av Sveriges BNP på den gröna omställningen. Satsningarna ska enligt partiet pressa ned utsläppen och påskynda industrins omställning. Fiaskot med Northvolt har samtidigt blivit en symbol för riskerna när politiskt stödda framtidsprojekt slukar kapital utan att vara lönsamma. Kritiker menar att skattebetalarna får bära en stor del av risken när gröna prestigeprojekt misslyckas. Alm Ericson hävdar att staten inte kan låta osäkerheten stoppa nya satsningar. Enligt henne måste kostnaden vägas mot risken att projekten inte genomförs alls. – Det är klart att det hade varit bra om staten bara gick in i sådant som lyckades, men så har det aldrig fungerat, säger hon till Affärsvärlden.

MP vill se mer vindkraft – öppnar för gruvor

Miljöpartiets kalkyl bygger även på en snabb utbyggnad av elproduktionen. Partiet lyfter framför allt vindkraft, solkraft och annan grön el som vägen framåt, samtidigt som Alm Ericson kritiserar regeringens kärnkraftslinje för att vara dyr och långsam. Kommunernas veto mot vindkraft på land ska enligt partiet komma tidigare i processen, så att bolag inte lägger stora resurser på projektering för att sedan få ett nej i ett sent skede. Enligt Affärsvärlden öppnar Miljöpartiet även för nya gruvor i Sverige. Den gröna omställningen kräver metaller och mineraler. Enligt partiet gör behovet fler gruvor nödvändiga, trots tidigare motstånd mot delar av gruvindustrin. Förslagen visar hur Miljöpartiet vill låta staten fortsätta driva omställningen med stora offentliga investeringar. Därmed får skattebetalarna bära en stor del av risken när politiker driver på industriprojekt som marknaden tvekar inför.