Förstörelsen av den europeiska ekonomin – Nya Dagbladet

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Emil Fjellstedt — Thu, 08 Oct 2026 09:26:19 +0000

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare. Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi. I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt. — Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap. Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten. En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder. Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa. — När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han. Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet. Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet. — Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan. Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet. Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland. — Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Emil Fjellstedt — Thu, 08 Oct 2026 08:47:42 +0000

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt. Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda. Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod. Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta. Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb. Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035. Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det. Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion. Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

EU:s klimatpolitik undergräver energisystemet – Del 5

Dan Ahlmark — Wed, 07 Oct 2026 13:38:48 +0000

Medan världen invaggats i tron på att dagens klimathypotes – att koldioxidutsläpp har mycket farliga effekter på världens länder i en inte särskilt avlägsen framtid – är sann, har denna helt avvisats bland annat av två professorer emeriti, vars argumentation troligen var huvudskälet till att USA:s Environmental Protection Agency ändrade kurs 2025. Deras slutsatser kunde sammanfattas i några kortfattade men fullständigt förintande meningar, vilka sedan motiverades genom en redovisning av den forskningsmässiga grunden för dem.

Detta är del 5 i Dan Ahlmarks artikelserie om EU. Läs föregående del.

Därmed lyftes klimatpolitikens förtryck över USA:s energiproduktion och energianvändning, industriella utveckling och kärnan till dess internationella makt. Forskarna fastslog nämligen två slutsatser gällande FN:s och senare EU:s klimathypotes: "It fails to consider contradictory science. It is not based on science, it is based on unscientific evidence. Thus there is no scientific basis for the...Finding that greenhouse gases ("GHGs") will endanger the public health and welfare. Furthermore, it endangers the public health and welfare itself". (1)

Betydelsen för energipolitiken

Vi ska här inte beröra varför klimathypotesen varit så viktig för världens globalister och etablissemang att hävda och genomdriva, utan här granskas bara effekterna gällande dess allvarligaste effekt. Följande orsakskedja kan då bedömas vara den väsentligaste: Dagens klimatpolitik energipolitik negativ utveckling av bland annat industrin genom en rad även makroekonomiska konsekvenser lägre internationell konkurrenskraft och lägre standard för befolkningarna. Detta är en direkt följd av EU:s antingen följsamhet till globala beslut eller dess egna radikala klimatinitiativ. Att energipolitiken är klimatpolitikens viktigaste konsekvens betvivlas av få. Västerlandets beprövade och välkalibrerade system för att ge befolkningarna tillgång till riklig och billig energi, samtidigt som man skapar underlag för industrins verksamhet och förnyelse, utvecklades under lång tid. Plötsligt beroende på en politiskt populär klimatforskning och internationella etablissemang hänförda av ideologin om politisk globalism, ändrades helt förutsättningarna för detta system. Energin har hittills huvudsakligen kommit och kommer från hydrokarboner, vilka nu betecknas som olämpliga på grund av att deras förbränning skapar stora mängder av CO2. Denna gas påstås genom sin ökning i atmosfären orsaka global uppvärmning med en rad svåra konsekvenser för världen. Så kol, olja och gas anses vara så farliga, att de bör bytas ut mot bättre energikällor, vilka det inte finns särskilt många av. Förutom att rensa ut kol och olja har ju även nukleär energi av många regeringar betecknats som farlig men då beroende på risken att vid olyckor mängder av radioaktivitet kan frigöras. Europas viktigaste industristat – Tyskland – skrotade på grund av dominerande politikers (främst Merkel) inflytande sitt framgångsrika och betydelsefulla kärnenergiprogram, som tagit flera decennier att bygga upp och kostat stora summor. Detta skedde utan en tillräcklig konsekvensanalys. Medan utvinning av olja och gas främst skedde i Nordsjön, där Storbritannien avslutade sin utvinning, finns kol på många ställen i Europa, men vilka fyndigheter nu inte nyttjas. Väldiga summor har investerats i energikällor ansedda som rena såsom vind och sol. Ett prissystem för utsläpp av CO2 har införts, vilket medför nämnvärda kostnader för dessa utsläpp. Utbyggnad av system baserade på hydrokarbonenergi kräver kanske externa godkännanden och säkerligen finansiering, som möter särskilda restriktioner. Vind och sol står fortfarande för låga andelar av länders energitillgång, och vindkraften torde på grund av höga kostnader och naturligen varierande vind inte överleva annat än som en mycket marginell kommersiell energikälla, om och när statliga bestämmelser och subventioner inte längre stödjer teknologin. Solenergi och hydroelektrisk kraft är då "rena" energikällor av intresse men har idag inte väsentlig betydelse annat än för enskilda länder med särskilda förutsättningar.

Energiomställningen utan ersättning

Vad energiomställningen hittills visat i Europa är, att ansvariga politiker i samarbete med EU-kommissionen varit helt ansvarslösa genom att sjösätta regler, som i många länder eliminerade grunden för det tidigare energisystemet, innan man fått ett nytt konkurrenskraftigt system på plats. Det senare skulle naturligtvis ha bevisad kapacitet att kunna överta bördan att skapa tillräckligt med energi till acceptabla priser. Dessa kan vara högre än tidigare men får, särskilt gällande industrin, inte avvika alltför mycket från internationella konkurrenters kostnader. En företagsledning, som på sitt område fattat något liknande helt oansvarigt beslut, hade snabbt avsatts. EU:s beslutssystem, som är byggt för att skydda centrum från folkligt missnöje, och där det är svårigheter att klart utpeka dem, som har ett personligt ansvar för fiaskot, fortsätter att driva den skadliga klimat- och därmed energipolitiken. På samma sätt som skedde under Europas avrustning efter slutet av det kalla kriget, har den styrande klassen och EU haft en mycket felaktig uppfattning om omvärlden och fattat felaktiga och oansvariga beslut.

USA lämnar Parisöverenskommelsen

Att USA lämnade Parisöverenskommelsen med dess konsekvenser för energiproduktionen m.m., var början på en utveckling, som sannolikt leder till en stark begränsning av överenskommelsens räckvidd. Dagens politiska situation i Europa tyder på det. Regeringarna i unionens två ledande länder: Tyskland och Frankrike, har sällan haft ett värre opinionsläge. Vad som nu framkommer, är att även FN:s ledande kommitté avseende dagens klimatomställning medger, att tidigare projektioner av effekterna av ökningen av CO2 varit överdrivna. Domedagsprofetiorna, som använts för att skrämma den europeiska befolkningen och dess politiker, har varit fel. USA:s inrikesminister Doug Burgum sade nyligen, att världens omställning till nya energikällor alltid varit: — a fantasy and a borderline lie (2). Han begränsade sig till att beteckna de drivande personerna för denna omställning som: — certain elements. Med tanke på att just omställningen till nya energikällor i Europa varit en policy av närmast religiös karaktär, är slutsatsen förödande. De europeiska besluten har alltså i bästa fall varit en fantasi, men annars: kanske var det politisk artighet, som inte direkt kallade den för lögn utan blott "på gränsen till lögn". Så detta är vad EU och Europas politiska etablissemang årligen ägnat otaliga miljarder till att påverka sina väljare om och låtit genomtränga mycket av verksamheten i sina länder och all undervisning på alla nivåer. Man har indoktrinerat sina hela befolkningar om en fantasi eller något på gränsen till en lögn. Fortsättning i del 6 Dan Ahlmark

Källor och vidare läsning

1. Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding – CO2 Coalition 2. Green energy transition a fantasy and a borderline lie – Climate Change Dispatch

Klimatpolitikens grepp om Europas samhällen – Del 4

Dan Ahlmark — Tue, 29 Sep 2026 14:38:04 +0000

Dagens klimatpolitik i Europa medför stora krav på centrala beslut och koordination på EU-nivå av medlemsstaternas aktiviteter. Enskilda länders politik sägs inte enskilt lösa dagens globala klimatproblem, utan samarbete och samordning krävs. Det aktualiserar frågor om i vilken utsträckning centrala beslut är motiverade och kan godtas, och vilken självständighet en medlemsstat bör ha. Det medför ofta krav på överföring av makt från de enskilda medlemmarna till EU-nivån.

Detta är del 4 i Dan Ahlmarks artikelserie om EU. Läs föregående del.

Centralt beslutsfattande leder till åtgärder, som medför betydande investeringar och kostnader. Det leder till en uppbyggnad av EU-institutioner med centrala resurser och förmåga till regelgivande samt tillsynsverksamhet för att åstadkomma avsedd styrning och beslut om mål. Dessa representanter förfogar över, förutom kunnandet i länderna, även egna nätverk av forskare och experter. Klimatpolitiken omfattar samhället mycket brett och begränsar sig inte till bara traditionell tung och lätt industri. Det angår transporter, jordbruket, finansieringssektorn i vid bemärkelse; forskning; viktiga delar av den offentliga sektorn inkl rättssystemet mm. Just denna genomgripande inverkan på hela samhället, som klimatpolitiken baserad på den påstådda farligheten av CO2 medför, leder till många effekter. Beträffande den grundläggande på klimatpolitiken och dess grunder baseras denna bland annat på material, som redovisas i nästa artikel (DEL 5A), som tar upp klimatpolitikens förödande inverkan på energipolitiken. Där visas grunden till att man bör betrakta Europas nuvarande klimatpolitik som onödig, missriktad och mycket farlig för regionens välfärd och utveckling. Dagens klimatteori är en i huvudsad obevisad hypotes. I detta sammanhang upprepas bara vad de två huvudforskarna, som är de främsta akademiska motståndarna till dagens klimatpolitik (1), säger om dess konsekvenser: “... they are policies that will destroy western economies, impoverish the working middle class, condemn billions of the world's poorest to continued poverty and increased starvation, leave our children despairing over the alleged absence of a future, and will enrich the enemies of the West who are enjoying the spectacle of our suicide march.” Baserad på en obevisad teori har världens ledande globalistiska organisationer samt delar av världens etablissemang i samverkan fått världen att försöka minska halten av CO2, när denna egentligen är en nyttig gas, som vid ytterligare ökningar av halten i luften kommer att kraftigt öka livsmedelsproduktionen på jorden. Vi bortser i denna artikel från de energipolitiska och makroekonomiska konsekvenserna av teorin. Istället ser vi på just arten och bredden av denna klimatteoris inverkan. FNs och EU:s gemensamma klimatpolitik berör då de allra flesta samhällssektorer i Sverige. Det gäller inte bara de flesta industrier utan i stort sett alla andra av samhällets viktiga sektorer såsom jord- och skogsbruk, den finansiella sektorn och så vidare. Administrationen av alla regler, som behövs för att realisera antagen klimatpolitik, kräver en utbyggd offentlig förvaltning samt stor uppmärksamhet och stora ansträngningar från företag och ägare av olika typer av egendom. Betydande bördor läggs härigenom på den privata sektorn. Kravet att följa alla regler och att realisera uppsatta mål innebär krav på stora resurser, otaliga projekt, problemlösningar och övervakning. Ett mycket starkt byråkratiskt inslag har därmed förts in i den svenska ekonomin, något påminnande om egenskaperna hos en socialistisk ekonomi och dess metoder. Konsekvenserna av dessa olika nya regler har – bland sina många effekter på den offentliga förvaltningen – haft en betydande inverkan på rättssystemet. Skilda tolkningar av olika regler med betydande inverkan på egendom och förutsättningarna för näringslivets verksamhet skapar otaliga legala problem, som kräver sin lösning. Förutom olika åsikter och normala kontroverser mellan parter tillkommer de kontroverser och strider, som uppstår när diverse miljö- och radikala politiska grupper försöker att förverkliga egna ideologiska mål med hjälp av en komplex lagstiftning. De industrier, som naturligen genom sin produktionsprocess skapar stora mängder av CO2, kommer trots framgångar gällande eliminering av utsläpp (i sig orsakande nämnvärda kostnader)troligen inte längre vara livskraftiga i Europa beroende på energikostnader och kostnader för de utsläpp, som ändå måste göras. Utsläppskostnader kan vara internationellt reglerade, eller av staten, och är nämnvärda. Samtidigt har en annan förutsättning för vissa industrier förändrats, nämligen kravet på billig energi. Energi-generering berörs inte i denna artikel, utan här görs bara observationen att exempelvis ett av Europas största kemiföretag – BASF – flyttat sin verksamhet från Europa på grund av sina energikostnader. Det är en dramatisk åtgärd, men en, som ägarna av tung industri till exempel stålföretag, tung verkstadsindustri, kemi industri och så vidare kan besluta sig för. Om man samtidigt har ökade energikostnader. växande kostnader för den tekniska anpassningen till de nya reglerna, utsläppskostnader samt dessutom ökade administrativa kostnader, kan detta bli för mycket. Man kan dessutom uppleva ökade legala kostnader, ifall externa grupper utnyttjar det legala systemet för att nå något miljömål. Sedan får man uppleva till exempel fördröjningar gällande eventuell tillståndsgivning och annat nödvändigt för verksamheten. När den ackumulerade effekten av alla dessa effekter når en viss nivå, kan företag finna det bättre att flytta utomlands, sälja eller lägga ned verksamheten.

Transporter, flyg och sjöfart

En klimatmässigt mycket uppmärksammad industri gäller transporter generellt det vill säga förutom sådana på land även beträffande flyg och sjöfart. Dessa delar ansvarar för nämnvärda delar av industrins utsläpp av CO2. Olika skatter läggs på flyget i olika länder. Ett försök att införa internationell beskattning av just fartygsutsläpp stoppades 2025 av USA, som lyckades få ett antal länder att rösta mot FN-förslaget Net-Zero Framework. Detta initiativ kallades för ett ”Globalt grönskattebedrägeri” och sköts på framtiden. FN och FNs underorganisationer är desperata att äntligen på något område få egen beskattningsmakt och någon egen inkomst. Olika utsläpp från bilar var en av de första typerna av utsläpp från konsumentprodukter, som började kontrolleras för länge sedan. Koldioxid fick sedan ökad uppmärksamhet, och utsläppskraven avseende gasen har sedan fortlöpande skärpts. Förbränningsmotorn har successivt ökat sin effektivitet, samtidigt som den orsakar allt lägre utsläpp av olika slag. De elektriska bilarna har ökat starkt i volym, men står fortfarande för en låg andel i Europa. Ett huvudproblem är, att priserna avseende elektriska fordon är alltför höga. Samtidigt är möjligheten att genomföra laddningar mycket otillfredsställande, och i mindre befolkade området krisartat låg. Sverige med landets stora ytor och delvis gles befolkning möter därvid särskilda svårigheter. Den utfasning av förbränningsmotorn man talat om torde inte komma att ske under lång tid. Trycket har varit högt även på en av världens äldsta näringar: jordbruket. EU:s Green Deal har utformat olika åtgärder för att nå vad man kallar ett miljömässigt hållbart jordbruk. Regleringar finns för bland annat gödningsmedel och bekämpningsmedel, och man arbetar med att försöka minska metanutsläppen. Det politiska motståndet mot olika åtgärder har varit särskilt stort i medelstora länder som Nederländerna och Polen, men är betydande också i EU:s största stater. Bönderna klagar över de allt högre kostnaderna men också regler, som medför byråkrati. Det europeiska jordbrukets effektivitet minskar samtidigt med lönsamheten och konkurrenskraften. De europeiska bönderna fruktar dessutom sådana avtal som EU:s med Latinamerikas handelsblock Mercosur, omfattande Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Omsorg har dock i detta avtal lagts för att skydda Europas bönder bland annat genom mycket låga årliga ökningar (till exempel 1.3 eller 1,5 %) av tillåten importvolym för livsmedel, där konkurrenskraften är låg till exempel biff, kyckling mm. Offentlig byggnadsplanering på olika nivåer påverkas kraftigt av klimatpolitiken, liksom verksamheten allmänt inom arkitektur, byggnadsföretag och byggmaterialindustri. Styrning sker genom byggstandards och regler avseende material och isolering. Kostnadsökningarna har därför varit kraftiga inom flera led. I Sverige, där byggnation på grund av klimatet och höga byggkrav redan medför höga kostnader, drabbas hårt. Det mycket stora behovet av nya bostäder kan inte fyllas tillfredsställande. Förutom nybyggnation drabbas naturligtvis renoveringsverksamhet, tillbyggnader och så vidare.

Finansiering och forskning

Ett viktig område för klimatpolitiskt inflytande är området för finansiering av olika verksamheter. Det innebär numera, att alla viktiga finanseringskällor uppmärksammar önskemålet att prioritera miljömässigt sunda projekt det vill säga gröna sådana. Detta innebär svårigheter för projekt, som enligt normer och regler har en diskutabel klimatprofil såsom försvarsindustrin. Detta gäller alltså ett politiskt ingrepp i marknadsekonomin och en styrning som går tvärs andra politiskt beslutade policies. Klimatpolitiken och dess mål avseende uthållighet påverkar självfallet EU:s centrala stöd for forskning liksom medlemsstaternas prioriteringar inom ramen för sina nationella forskningsprogram. Det influerar både företag, specialiserade självständiga forskningsinstitut samt universitetsforskning. Det influerar samtidigt kraven inom offentlig upphandling av alla slag. Kritik framförs beträffande kraven på snäv styrning av forskningen. Ett belysande – och avskräckande - exempel gäller själva den grundläggande klimatvetenskapen, där inga anslag egentligen ges till forskning, som kan utmana den allmänt accepterade klimatpolitiken. Det medför, att skeptiska forskare inte kan meritera sig genom sina valda projekt, vilket påverkar rekrytering och befordran inom universiteten. Det finns samtidigt ett annat hinder för vetenskaplig opposition, genom att opponenter har mycket stora svårigheter att på grund av peer-review systemet för vetenskapliga artiklar få sina artiklar publicerade i de respekterade forskningsjournalerna avseende klimatvetenskap (vilket i sig minskar möjligheten till befordran). Sådana oppositionella forskare inbjuds heller inte till sammankomster och symposier, där viktig forskning diskuteras. Det är alltså ett system, som på grund av makt över medel och kanaler stänger ned de flesta möjligheter att framföra kritik mot de accepterade teorierna. EU har här i flera avseenden en negativ inverkan. Åsikterna på området begränsas till vissa godkända, och man hindrar avvikande röster. Det är metoder, som regelmässigt utnyttjas i auktoritära stater. I totalitära stater hindras eventuella opponenter på annat vis. Som en följd av internationella beslut genomtränger nu konsekvenserna av tron på global uppvärmning (eller den benämning man vill använda) anställdas och deras chefers aktiviteter på de allra flesta fält. Självfallet är vissa stater såsom Sverige, som vanligen vill visa sig bäst i klassen gällande internationella åtaganden, ledande. Detta har fångat in samhällena främst i Västerlandet i ett hårt grepp och en byråkrati, vars effekter och kostnader ännu inte är fastställda. Genom ett alltmer utbyggt regelsystem med rättslig uppbackning påverkar det alltmer i nationernas dagliga liv. Dan Ahlmark

Källor och vidare läsning 1. Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding – CO2 Coalition

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 07:54:44 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi. Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa. — I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet. Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning. Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster

Jan Sundstedt — Thu, 30 Jul 2026 07:49:05 +0000

Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas. Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters. Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över. Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027. Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.

Frivilliga avgångar

BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling. Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet. Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där. Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda. [caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"] Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Pressad fordonsindustri

BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar. Enligt Euronews, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat. I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern. Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas. Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar. BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Redaktionen — Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram. Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning. Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar. Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina. Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner. Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam. Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet. Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen. Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer. Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt. För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Tyska företag går omkull i rekordtakt

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Jul 2026 08:35:42 +0000

Nära 5 000 tyska företag registrerades för insolvens under årets andra kvartal, enligt Halleinstitutet IWH. Nivån är den högsta för ett andra kvartal sedan 2005. Totalt registrerade IWH 4 996 insolvenser bland person- och kapitalbolag i Tyskland under april–juni. Det är 9 procent fler än under det första kvartalet och den högsta kvartalssiffran sedan andra kvartalet 2005, då 5 295 insolvenser registrerades. Institutet uppger att ökningen omfattar nästan alla större branscher, däribland bygg, fastigheter, handel, hotell- och restaurangverksamhet samt tjänstesektorn. Omkring 45 500 arbetstillfällen berördes av företagsinsolvenserna under kvartalet.

Höga tal även i juni

I juni registrerades 1 702 insolvenser. Det var 12 procent fler än i maj, 20 procent fler än i juni i fjol och 80 procent över genomsnittet för en junimånad under åren 2016–2019, före coronapandemin, enligt IWH:s insolvenstrend. Institutet beskriver siffrorna som fortsatt exceptionellt höga och bedömer att antalet insolvenser även under tredje kvartalet kommer att ligga över nivån från föregående år. IWH:s statistik bygger på insolvensdomstolarnas kungörelser och fungerar som en tidig indikator före den officiella statistiken.

Var tredje EU-invånare väntar sig sämre levnadsstandard

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 07:44:10 +0000

Nästan var tredje EU-medborgare tror att den egna levnadsstandarden kommer att sjunka de närmaste åren. Samtidigt är svenskar betydligt mer optimistiska än EU-snittet. Undersökningen, som genomfördes i april och maj i samtliga 27 EU-länder, visar att 29 procent av EU-medborgarna väntar sig en lägre levnadsstandard framöver. Hälften tror att den blir oförändrad, medan 18 procent tror på en förbättring. I Sverige är bilden ljusare. Här räknar 15 procent med en försämring, 48 procent med oförändrad levnadsstandard och 36 procent med en förbättring. Samtidigt uppger 93 procent av de svenska svarande att de är nöjda med sin nuvarande livskvalitet, jämfört med 83 procent i EU som helhet.

Oro för ekonomin

Oron är störst i flera av unionens större ekonomier. I Frankrike tror 44 procent att levnadsstandarden kommer att sjunka, följt av Portugal med 39 procent samt Österrike och Tyskland med 38 procent vardera. De ekonomiska frågorna hamnar också högst när EU-medborgarna får ange vad Europaparlamentet bör prioritera. Inflation, stigande priser och ökade levnadsomkostnader pekas ut av 47 procent – en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025. Därefter följer ekonomin och skapandet av nya jobb, 35 procent, samt EU:s försvar och säkerhet, 34 procent. Svenskarna avviker även här från EU-snittet. Bland de svenska svarande anges miljö och klimatförändringar som viktigaste prioritet, följt av demokrati och rättsstatsprincipen samt EU:s försvar och säkerhet.

Pessimistisk syn på världsläget

Eurobarometern visar samtidigt en pessimistisk syn på världsläget. 58 procent av EU-medborgarna säger sig vara pessimistiska om världens framtid, mot 38 procent som är optimistiska. Bland svenskarna är pessimismen ännu högre, 68 procent. Europaparlamentet lyfter i sitt pressmeddelande särskilt fram att 75 procent av EU-medborgarna ser unionen som en stabil plats i en orolig värld och att 74 procent anser att det egna landets EU-medlemskap är fördelaktigt. Europaparlamentets talman Roberta Metsola beskriver resultatet som ett uttryck för höga förväntningar på unionen. ”I en tid av global osäkerhet ser européer alltmer Europeiska unionen som en ledstjärna för stabilitet. I en orolig värld är det förtroendet Europas största tillgång. Det kommer med en tydlig förväntan om att vi agerar beslutsamt för att leverera säkerhet, välstånd och möjligheter för våra medborgare”, säger hon i pressmeddelandet. Undersökningen genomfördes av Verian den 9 april–4 maj 2026. Totalt intervjuades 26 421 personer, och resultaten för EU som helhet har viktats efter befolkningsstorlek.