EU-valet 2024 – Nya Dagbladet

Sex svenskar får ledarroller i EU-utskott

Jan Sundstedt — Thu, 25 Jul 2024 12:38:47 +0000

Sex svenska EU-parlamentariker har valts till vice ordförande i olika EU-utskott. Detta beslutades under tisdagens konstituerande möten i Bryssel där utskottsledamöterna röstade fram sina ledare för de kommande fem åren. De svenska parlamentarikerna som har valts till vice ordförande är:

Karin Karlsbro (L): 3:e vice ordförande i utskottet för internationell handel
Charlie Weimers (SD): 2:e vice ordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor
Johan Danielsson (S): 1:e vice ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Isabella Lövin (MP): 1:e vice ordförande i utskottet för utveckling
Abir Al-Sahlani (C): 3:e vice ordförande i utskottet för utveckling
Jessica Polfjärd (M): 4:e vice ordförande i utskottet för fiskeri

Fyra 4:e vice ordförande återstår att utses vilket väntas ske först efter sommaruppehållet.

Mycket hedrad över att idag ha blivit vald till första vice ordförande i Utvecklingsutskottet i EU-parlamentet. Dessutom gruppledare i Fiskeriutskottet, samt ordinarie ledamot i Industriutskottet. Ser fram emot arbetet i alla tre utskotten! pic.twitter.com/uPy4mDZWMd
— Isabella Lövin (@IsabellaLovin) July 23, 2024

Tidigare har Sverige ofta haft minst en ordförande i utskotten, men så inte denna gång. Tyskland (5) och Spanien (3) fick flest ordförandeposter i samband med tisdagens omröstning. I förhållande till antalet parlamentariker som varje medlemsland har, presterade Sverige tillsammans med Estland bäst. I båda länderna valdes över en fjärdedel av ledamöterna till olika poster. [caption id="attachment_179769" align="alignnone" width="640"] Liberalernas Karin Karlsbro blir 3:e vice ordförande i utskottet för internationell handel. Foto: EmoIC/CC BY-SA 4.0[/caption] Uppdragen utsågs genom omröstning, och ett samarbete mellan de fyra partigrupperna – konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och gröna gruppen – resulterade i att de två nationalistiskt sinnade grupperna PfE och ESN inte fick någon ordförande- eller vice ordförandepost överhuvudtaget. Något som kan ses om en medveten strategi av EU:s toppskikt. Utskottsordföranden och vice ordförandenas har i uppgift att "leda och effektivisera arbetet inom sina respektive områden".

Franska frimurare manar till kamp mot Nationell samling

Jan Sundstedt — Mon, 17 Jun 2024 11:07:35 +0000

Frankrikes frimurare uttrycker nu en "djup oro över det överhängande hotet om att extremhögern återtar makten" i landet och lovar att göra allt i sin makt för att stoppa vad man menar är de"reaktionära krafternas strävan att underminera upplysningens grundprinciper". I efterdyningarna av valet till EU-parlamentet och i synnerhet de stora framgångarna för nationalistiskt sinnade partiet Nationell samling (Rassemblement National), mobiliserar nu den franska Frimurarorden. Man har den gångna veckan publicerat ett antal kommunikéer och pressmeddelanden, där man i skarpa ordalag dels kritiserar utgången av valet och dels uppmanar sina anhängare till kamp mot vad man kallar "extremhögerns" framgångar. Ett pressmeddelande från kvällen på valdagen den nionde juni lyder: "Ikväll har Frankrike gått in i en mycket oroande fas av sin historia, med det överhängande hotet om extremhögerns återkomst till makten. Mer än någonsin svävar de humanistiska principerna om frihet, jämlikhet och broderskap, som frimurarna alltid har tjänat och försvarat, i fara. Grand Orient de France kommer, inom de kommande dagarna, att vidta alla initiativ som anses nödvändiga, i samråd med vänligt sinnade frimurare, för att försvara den universalistiska och broderliga republik vi älskar".

Le Grand Maître du @GODFOfficiel, Guillaume @Trichard est signataire avec les GGMM des Obédiences Maçonniques amies @LeDROITHUMAIN_F @GHumain67810 @GLMU73 @glmf_officiel et GLMMM d’un appel à un sursaut pour une République fraternelle. ➡️https://t.co/FSo7fddUKp pic.twitter.com/AsQeATEeZx
— GODF (Officiel) (@GODFOfficiel) June 13, 2024

Frimurarna mobiliserar

Frimurarna planerar alltså att inom kort vidta ytterligare åtgärder i överskridande samarbete med andra ordnar, för att "säkra och försvara den universalistiska och broderliga republiken". Man uppmanar också samtliga medlemmar att aktivt engagera sig i "kampen mot extremhögerns frammarsch". Enligt ytterligare en kommuniké från den gångna söndagen uttrycker frimurarna djup oro över den ökade risken för att "extremhögern" kan återta makten i Frankrike. Med det kommande nyvalet till parlamentet bara tre veckor bort betonar frimurarna vikten av att uppmärksamma "utvecklingen". "Förra söndagen gick Frankrike in i en mycket oroande fas av sin historia, med det överhängande hotet om extremhögerns återkomst till makten. Om tre veckor, vid det förestående nyvalet till parlamentet, finns risken att se Frankrike ansluta sig till den dystra skaran av populistiska och nationalistiska extremhögerregeringar större än någonsin. De mest reaktionära krafterna försöker komma överens, med det enda målet att ifrågasätta alla grundläggande principer i Upplysningens filosofi, källan till framsteg". Frimurarnas respons efter EU-valet och dess fortsatta mobilisering mot, vad de upplever som, "ett hot mot demokratin", inklusive de "universella värderingar" man säger sig "försvara", kan ses i skenet av det ökända ordensällskapets historik. Något som Nya Dagbladet tidigare tagit upp i olika artiklar. Genom offentliga uttalanden och planerade sammankomster agerar nu Frimurarorden i Frankrike för att adressera "högerextremismens" eventuella frammarsch i det franska politiska landskapet.

Inga skrällar för ”småpartierna”

Jan Sundstedt — Fri, 14 Jun 2024 11:41:45 +0000

Med nästan samtliga 6 589 valdistrikt sluträknade står det också klart att inget av ”småpartierna” utanför riksdagen kunde hota etablissemangspartierna eller var i närheten av att klara fyra-procentspärren och få ett mandat i Bryssel. Enligt valmyndigheten får övriga anmälda partier tillsammans 2,25 procent av rösterna eller omkring 94 000 röster. Störst av dessa blev ”Folklistan” med Jan Emanuel och Sara Skyttedal i spetsen – ett parti som Nya Dagbladets Isac Boman tidigare beskrivit som ”ett skolboksexempel på falsk opposition”. Det massmedialt flitigt omskrivna partiet tycks landa på 0,62 procent eller drygt 25 000 röster. Näst störst av ”övriga partier” blir nationalistiska Alternativ för Sverige med 0,41 procent eller cirka 17 000 röster följt av Piratpartiet på 0,37 (15 300 röster). Medborgerlig samling blir fjärde störst av partierna utanför riksdagen (0,3 procent) och MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati tycks få 0,19 procent – eller runt 8000 röster. Övriga partier som fått över 1000 röster i valet är Kristna Värdepartiet (3885), Värdigt Liv (2536), Swexit (2270), det islamistiska partiet Nyans (1746), SKP (1616) och Klimatalliansen (1184). Det kan också noteras att i skrivande stund listas över 8500 röster som ”ogiltiga” – utöver de 33 603 blankröster som registrerats. [caption id="attachment_183149" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Val.se[/caption]

MoD ser positivt på framtiden - trots missade mål

Trots att Partiet MoD:s initiala målsättning inför EU-valet enligt egen utsago var att ”värva fler medlemmar än Miljöpartiet och Liberalerna samt att få 15 % av rösterna och tre mandat i EU-parlamentet” är man ändå relativt nöjda med sina blygsamma 0,19 procent. MoD betonar att man ”är det parti som har ökat sin andel av rösterna mest av samtliga partier (inklusive riksdagspartierna) sedan föregående jämförbara valet” då man gick från 0,09 till 0,19 procent. Partiledaren Andreas Sidkvist menar att man har haft problem att nå ut till väljare på grund av censur, och att om man tar hänsyn till detta ”så är resultatet bra”. ”Växer vi i samma takt framöver har vi drygt en halv procent i nästa val. Men lyckas vi nå ut till hela svenska folket innan nästa val lär vi ha uppåt 10 % som röstar på oss utifrån hur många vi nått hittills och andelen av dom som faktiskt röstat på oss”, kommenterar han i ett pressmeddelande. Man pekar också på att det är ”anmärkningsvärt” att ”andelen ogiltiga röster är dubbelt så många som i föregående val” – någonting man inte säger sig ha fått någon förklaring till, när man kontaktat landets länsstyrelser.

Vänsterextremist invald i EU-parlamentet – slipper åtal för mordförsök

Jan Sundstedt — Fri, 14 Jun 2024 06:47:03 +0000

Den italienska AFA-aktivisten Ilaria Salis, nyvald ledamot av Europaparlamentet, släpps nu från häktet i Ungern efter att ha tilldelats åtalsimmunitet. Salis, tidigare anklagad och häktad för grova våldshandlingar mot utpekade nationalistiska demonstranter under Ungerns Hedersdag, slipper av allt att döma nu alla rättsliga påföljder. Ilaria Salis, en 40-årig lärare och ledande medlem av Italiens våldsbejakande AFA-rörelse, har varit föremål för internationell uppmärksamhet ända sedan hennes gripande i Budapest förra året. Anklagelserna om att ha deltagit i ett mordförsök mot deltagare under en nationalistisk sammankomst i Budapest, blev startskottet till ett långvarigt rättsligt förfarande där Salis, som hållits i förvar med hand- och fotbojor, hela tiden har hävdat sin oskuld. Enligt åklagaren angrep AFA-extremisterna, inklusive Ilaria Salis, bland annat en man i 40-årsåldern i Gazdagrét-distriktet med järnrör och batonger. Polisen uppger att aktivisterna trodde, felaktigt, skulle det visa sig, att mannen var en av deltagarna i den nationalistiska demonstrationen.

Ilaria Salis is an Italian communist who participated in extreme violence against Hungarian Nationalists.
Italian communists put her on the ballot while she was in Hungarian prison. She won the votes and now can’t be prosecuted under parliamentary immunity. This is the Left! pic.twitter.com/GUcygjGUDP — Klaus Arminius (@Klaus_Arminius) June 11, 2024

Riskerade 20 års fängelse

Den italienska vänsterextremisten riskerade 20 års fängelse för mordförsök. Hon undgår emellertid och uppseendeväckande nog nu åtal, något Fria Tider uppmärksammat. Detta mot bakgrund av att hon just blivit invald i Europaparlamentet och därmed blir straffrättsligt immun som nybliven EU-parlamentariker, vilket innebär att hon inte längre kan åtalas för brott begångna innan hon blev invald - så länge en majoritet av parlamentarikerna inte röstar för att upphäva hennes immunitet. Reaktionerna på Ilaria Salis frigivning har varit blandade då fallet har väckt uppmärksamhet och hennes handlingar rört upp känslor, både i Italien och internationellt. Rom har tidigare reagerat starkt på behandlingen av henne och krävt "en rättvis rättegång och human behandling". För Ungerns del har regeringen där försvarat sitt agerande, trots viss internationell kritik och italienska vänsterprotester. Ilaria Salis valdes som representant för vänsterpartiet Alleanza Verdi e Sinistra, AVS, som ingår i samma partigrupp i EU-parlamentet som Miljöpartiet och de nyvalda ledamöterna Alice Bah Kuhnke, Isabella Lövin och Pär Holmgren.

Inflytelserika tankesmedjan spekulerar om EU:s framtid

Isac Boman — Thu, 13 Jun 2024 17:28:51 +0000

Matthias Matthijs är docent i internationell politisk ekonomi vid Johns Hopkins universitet och ”senior fellow” vid en av USA:s och världens tyngsta geopolitiska tankesmedjor - Council on Foreign Relations. Även om det gick bra för många nationalistiska och EU-kritiska partier i det senaste valet, menar han att det mesta trots allt tyder på att den sittande borgerliga mittenalliansen och deras liberala allierade behåller en majoritet av mandaten och trots en del bekymmer och svårigheter ändå lär fortsätta sätta agendan i Bryssel och besluta vilken väg EU ska ta. I en analys frågar han sig om de europeiska väljarna verkligen har ”har förlamat EU” och ”äventyrat kontinentens agenda” genom att rösta på EU-kritiska och patriotiska partier som Nationell samling och Alternativ för Tyskland. ”Men även om valet innebar en obestridlig högervridning, främst på bekostnad av gröna och liberala partier, uteblev i stort sett den befarade högerpopulistiska vågen”, noterar han. Docenten pekar vidare på att valdeltagandet med strax över 50 procent trots allt var långt över lägstanivån på 43 procent 2014 och hävdar att valresultatet ändå ”understryker EU:s betydelse för de europeiska väljarnas vardag”. Matthijs påpekar att det i Tyskland gick mycket dåligt för såväl Socialdemokrater som mer miljöpartistiska och liberala partier där AfD rönte framgångar – men att ”det största osäkerhetsmolnet nu hänger över Frankrike” – där Macrons vänsterliberala allians fick mindre än 15 procent av rösterna – jämfört med 31 för Nationell samling. [caption id="attachment_101429" align="alignnone" width="640"] Marine Le Pens "Nationell samling" gjorde ett kanonval. Foto: European Parliament/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] ”Även om de till stor del proeuropeiska centristerna kommer att ha majoritet i Europaparlamentet, kan resultatet av EU-valet mycket väl förebåda en ny era för kontinenten - en era där Frankrike och Tyskland, som är indragna i sina egna inrikespolitiska strider, kanske inte kommer att kunna tillhandahålla det ledarskap de brukar ha. Istället kan EU-valet innebära en period av osäkerhet och volatilitet om den europeiska integrationens framtida inriktning, just vid en tidpunkt då EU minst av allt har råd med det”, noterar han vidare.

Von der Leyen kan få förnyat förtroende

Han menar att Ursula von der Leyens ”mittenhöger” blev valets stora vinnare och att EPP håller 186 mandat. Tillsammans med sina traditionella partners bland vänsterliberaler och högerliberaler har man mer än 450 av EU-parlamentets 720 mandat. ”De EU-skeptiska partierna på både den yttersta vänster- och högerkanten gjorde bra ifrån sig men nådde inte den nivå av valframgångar som skulle ha gjort det möjligt för dem att bli en del av en faktisk regeringskoalition som skulle kunna utöva direkt inflytande över EU:s politik”, bedömer han och pekar på att oppositionellas framgångar i Frankrike, Tyskland och Österrike framförallt lär påverka den inhemska politiken i länderna, men även göra änderna upptagna med interna stridigheter. Matthijs menar vidare att såväl vänstern som den radikala högern är ”djupt splittrade” i Bryssel och att flera nya koalitioner kan komma att skapas och att avhopp från existerande grupper förmodligen är att vänta. Att man skulle kunna enas i sitt EU-motstånd är osannolikt, tror han, och även om man skulle det besitter man alltså för få mandat för att göra någon större skillnad mot de starkt EU-positiva liberala partierna. [caption id="attachment_180654" align="alignnone" width="640"] EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Foto: EU/Dati Bendo/CC BY 4.0[/caption] ”Med tanke på att Europeiska folkpartiets familj har gjort ett bra val ligger von der Leyen bra till för att återta sin roll som ordförande för EU-kommissionen under de kommande fem åren. Med undantag för Macron, som sannolikt kommer att vara upptagen av att landet förbereder sig för att gå till valurnorna igen för att välja en ny nationell församling och regering under de kommande veckorna, kommer de europeiska ledarna att vara angelägna om att agera snabbt och tillsätta EU:s toppositioner - vars innehavare bidrar till att fastställa EU:s politiska agenda och institutionella inriktning - före slutet av juni”.

EU förväntas utvidgas

Matthias Matthijs menar att det i stort är Tyskland och Frankrike som avgör EU:s framtid och agenda och att mycket lite händer i unionen när de två länderna inte är överens. Vidare menar ha att Europa står inför svåra prövningar under de kommande fem åren – bland annat genom att göra Ukraina till EU-medlem och få igenom institutionella reformer. ”Under de senaste åren har EU tillkännagivit planer på att utöka medlemskapet med upp till tio nya medlemsländer, däribland Georgien, Moldavien och Ukraina, reformera sina institutioner för att göra dem lämpade för en större union i en värld full av konkurrens samt utarbeta en ny sjuårsbudget för att förverkliga dessa ambitioner”, skriver han och menar att även om Von der Leyen arbetat för ”att göra EU till en viktig geoekonomisk aktör” så är detta arbete bara ”halvfärdigt”. [caption id="attachment_142656" align="alignnone" width="640"] Det bedöms som sannolikt att Zelenskyjs Ukraina kommer bli EU-medlemmar. Foto: EU-kommissionen/Dati Bendo[/caption] ”Jämfört med den senaste stora utvidgningen av EU, 2004, kommer ett utökat EU-medlemskap att få ännu större konsekvenser för hur unionen ska finansieras och styras. Enbart ett inträde av Ukraina skulle göra de flesta, om inte alla, medlemmar till nettobetalare till EU:s budget snarare än nettomottagare. De flesta av EU:s nuvarande kandidatländer är långt ifrån att uppfylla de traditionella ekonomiska och politiska kriterierna för medlemskap - inklusive fungerande institutioner med fri marknad, respekt för rättsstatsprincipen, ett helt oberoende rättsväsende och en omfattande pressfrihet”, noterar han vidare och menar att EU ”kommer behöva utforma en formel som belönar kandidatländerna för goda framsteg och avskräcker dem från att backa”.

Måste få in mer pengar

Vidare anser Matthijs att EU-ledarna måste fundera på hur en sådan utvidgad union ska fungera utan ständiga hot om nationella veton som leder till låsningar i olika frågor och pekar ut Viktor Orbans Ungern som ett färskt exempel. Han pekar också på att EU-ledarna måste komma på nya ”fantasifulla sätt” att öka sin gemensamma budget så att de kan finansiera sina ambitioner om ett gemensamt EU-försvar, fossilfri energi och förnyad produktivitetstillväxt. En annan fråga som kommer att få stort fokus under det kommande året är huruvida EU verkligen kan fortsätta att förlita sig på säkerhetsgarantierna från sin amerikanska beskyddare genom NATO. [caption id="attachment_165073" align="alignnone" width="640"] Mycket kan ändras om Trump blir amerikansk president. Foto: Gage Skidmore/CC BY-SA 2.0[/caption] ”Oavsett vem som sitter i Vita huset i januari 2025 kommer det säkerligen att bli mer, inte mindre, transatlantisk oenighet om handel, industripolitik och försvar. EU står inför påtryckningar att göra mer på alla fronter. Det skulle ha varit en skrämmande utmaning för EU, även med Frankrike och Tyskland i spetsen. Men när Paris och Berlin nu är inlåsta i stora inrikespolitiska strider kommer det att bli en ännu brantare uppförsbacke”.

Nationell samling välkomnar nyval: ”Redo att stoppa massinvandringen och få Frankrike att leva igen”

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 11:22:30 +0000

Efter att Nationell samling blivit Frankrikes överlägset största parti i EU-valet låter president Emmanuel Macron meddela att ett nationellt nyval ska hållas under sommaren. – Jag har fullt förtroende för det franska folkets förmåga att göra det rätta valet för sig själva och framtida generationer, vädjar vänsterliberalen. Macrons parti, Renässans, blir förvisso näst största parti men får bara runt 15 procent av väljarstödet – samtidigt som Marine Le Pens Nationell samling blir mer än dubbelt så stora med över 30 procent av rösterna. – Emmanuel Macron är en försvagad president ikväll, sa Nationell samlings toppkandidat Jordan Bardella efter att resultaten meddelats. Macron medgav själv efter förlusten att han ”inte kan låtsas som att ingenting har hänt” och att nyval därför kommer att hållas i två omgångar under sommaren – 30 juni och 7 juli. – Jag har bestämt mig för att ge tillbaka valet kring vår parlamentariska framtid till er, hävdar han.

Des élections législatives se tiendront le 30 juin et le 7 juillet.
J’ai confiance en la capacité du peuple français à faire le choix le plus juste pour lui-même et pour les générations futures. Ma seule ambition est d'être utile à notre pays que j'aime tant. — Emmanuel Macron (@EmmanuelMacron) June 10, 2024

"Redan krönts av folket"

Nationell samling är mycket nöjda med beskedet och Marine Le Pen säger att man ”är redo att ta makten om fransmännen ger oss förtroendet”. – Vi är redo att utöva makt för att få ett slut på massinvandringen och prioritera köpkraften, för att få Frankrike att leva igen. Macron hävdar vidare att han har ”fullt förtroende” för att fransmännen ska ”göra det rätta valet” och påstår att hans ”enda ambition är att vara till nytta för vårt land”. Många bedömare är dock skeptiska till att Macrons parti har någon chans att vinna ett val så kort efter förlusten i EU-valet, och att Nationell samling har goda chanser att ta makten i Frankrike. Samtidigt föreligger risk att olika liberala, antinationalistiska och vänsterorienterade partier går samman och bildar allianser för att ”stoppa” nationalisterna. Jordan Bardella, partiets toppnamn i EU-valet, pekas också ut som den mest sannolika statsministern om Nationell samling skulle vinna valet. – Jordan Bardella kom först i samtliga valkretsar utanför Paris. Han har redan krönts av folket, han kommer att leda vår kampanj. Vi är inte bara redo att gå till val utan även för att regera, säger partiets vice ordförande Sébastien Chenu.

Nous sommes le premier parti de France !
Merci aux millions de Français qui nous ont largement placés en tête des élections européennes ! La victoire d'hier en appelle de nouvelles. Les 30 juin et 7 juillet prochains, allez voter et prenez le pouvoir ! pic.twitter.com/GsDUgh3Kel — Rassemblement National (@RNational_off) June 10, 2024

Framgångar för EU-kritiska partier i EU-valet

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 09:56:49 +0000

Runtom i Europa har flera nationalistiska, invandringskritiska eller så kallade Eu-kritiska partier nått mycket bra resultat i EU-valet. Trots framgångarna tyder dock det mesta på att Ursula von der Leyens kristdemokratiska och liberala partigrupp EPP kommer att fortsätta dominera i Bryssel. Redan igår kväll stod det klart att Marine Le Pens Nationell Samling blir Frankrikes största parti i EU-parlamentet och får stöd av ungefär var tredje fransos. – Det här visar att när människor röstar – då vinner människorna, sa Le Pen när vallokalsundersökningen presenterats.

Nous sommes le premier parti de France !
Merci aux millions de Français qui nous ont largement placés en tête des élections européennes ! La victoire d'hier en appelle de nouvelles. Les 30 juin et 7 juillet prochains, allez voter et prenez le pouvoir ! pic.twitter.com/GsDUgh3Kel — Rassemblement National (@RNational_off) June 10, 2024

President Emmanuel Macrons regeringsparti, Renässans, gör däremot ett katastrofval och hamnar runt 15 procent - ett så undermåligt resultat att han valt att utlysa nyval som ska hållas i slutet av juni. – Jag kan inte låtsas som att ingenting har hänt, sade Macron efter förlusten.

AfD - störst i Östtyskland

Även i Tyskland når de invandringskritiska och mer antiglobalistiskt inriktade partierna framgångar. Alternativ för Tyskland blir landets näst största parti när man ökar från 11 till 15,9 procent och 15 mandat i Bryssel. I samtliga sex delstater som tidigare utgjorde Östtyskland blir AfD allra störst. I Italien ser Giorgia Melonis ”Italiens bröder” ut att bli största parti och förväntas enligt vallokalsundersökningar hamna på mellan 25 och 31%, i Grekland väntas nationalistiska Grekisk lösning få cirka 10% av rösterna. Österrikiska FPÖ ökar enligt prognoserna med cirka 10 till 27 procent och blir för första gången landets största parti i ett nationellt val. ”Tack Österrike – idag har bi skrivit historia tillsammans”, deklarerar man på sitt X-konto.

DANKE ÖSTERREICH Heute haben wir gemeinsam Geschichte geschrieben! pic.twitter.com/fZZ1a1aqjY
— FPÖ (@FPOE_TV) June 9, 2024

Belgiens premiärminister avgår

Belgiska Vlaams Belang förväntades också bli störst i EU-valet men fick nöja sig med en andraplats och 17,5 procent av rösterna. Störst blir istället konservativa Ny-Flamländska Alliansen med cirka 22 procent av rösterna. Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, VLD, lyckades dock skrapa ihop mindre än 7 procent av väljarstödet och låter meddela att han därför också lämnar sin post. – Från och med imorgon är jag en avgående premiärminister, sade Alexander De Croo i sitt tal.

"Hier staat een voorzitter die ongelofelijk fier is op wat we bereikt hebben. We hebben geknokt voor een Vlaanderen dat weer van ons wordt en dat gaan we de komende vijf jaar blijven doen." @tomvangrieken #kies24 pic.twitter.com/Ms4MqfHvx1
— Vlaams Belang (@vlbelang) June 9, 2024

Ungerns, och Viktor Orbáns Fidesz backar kraftigt och gör sitt sämsta val sedan 2006 – trots det är man landets fortsatt största parti med cirka 44 procent av rösterna och förväntas knipa 11 mandat i Bryssel. – Många högerradikala partier är på väg mot radikalisering. Jag tror inte att alla kommer sitta tillsammans efter valet, utan att vi kommer få se tre partierna bilda tre politiska grupper, säger Steven Van Hecke, professor i EU-politik, till Euronews.

Fortsatt stöd till Ukraina att vänta

Trots flera framgångar för Eu-kritiska och invandringskritiska partier ser Ursula von der Leyens mittenhöger-gruppen, EPP, där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, ut att bli valets stora vinnare med cirka 185 av 720 platser i parlamentet. – Vi ska fortsätta på denna väg med de som är pro-europeiska, för Ukraina och för rättstaten, förkunnade von der Leyen, som också tycks räkna med att få fortsätta som EU-kommissionens ordförande i ytterligare fem år. De gröna och vänsterliberala partierna backar samtidigt betänkligt och de socialdemokratiska och mer vänsterorienterade tycks stå relativt still jämfört med föregående val.

Belgiska supersöndagen: Nationalistiska partier segrare

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 09:02:47 +0000

Gårdagens superval i Belgien och inte minst det inhemska parlamentsvalet pekar på en markant seger för nationalistiskt orienterade partier. New Flemish Alliance (N-VA) och Vlaams Belang (VB) ser i nuläget ut att bli de stora segrarna. Samtidigt förlorade premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, dramatiskt i både regionala och nationella val. EU-valet samma dag förstärkte denna politiska skiftning ytterligare. Söndagens val i Belgien, som inkluderade regionala, nationella och EU-parlamentsval, visar på en stor framgång för landets mer konservativt lagda partier. Separatistiska New Flemish Alliance (N-VA), ledd av Bart De Wever, framstår som den största vinnaren med 18,6 procent av rösterna nationellt, en ökning med mer än 2 procent jämfört med 2020. Samtidigt såg det invandringskritiska och pro-separatistiska Vlaams Belang en ännu större ökning på 3,5 procent och nådde 15,4 procent av rösterna. De Wever, firandes sitt partis seger, betonade betydelsen av framgången. – Flandern har valt att bevara välståndet. Mer än någonsin har Flandern valt autonomi. Självstyre är den bästa lösningen, kommenterade De Wever. Partiets starka prestation i Flandern (24,5 procent av rösterna) markerar N-VA som det ledande partiet i den flamländsktalande norra regionen.

Duizendmaal dank voor uw steun!
Vlaanderen heeft duidelijk gekozen: voor Vlaamse welvaart! ✌️ pic.twitter.com/IeLfeUJGmA — N-VA (@de_NVA) June 9, 2024

("Tusen tack för ditt stöd! Flandern har tydligt valt: för flamländskt välstånd!")

De Croo erkänner nederlaget

I den franskspråkiga södra delen av Belgien, Vallonien, dominerar liberala MR-partiet med nästan 30 procent av rösterna, följt av Socialistpartiet med 22,6 procent och det centristiska Les Engagés med 21 procent. Det gröna partiet Ecolo fick, likt stora delar av Europa, beskåda en betydande förlust med blott 7,5 procent av rösterna, jämfört med 15 procent vid valet 2019. Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, tog en kraftig smäll med en förväntad röstandel på endast 5,8 procent. De Croo erkände nederlaget på valkvällen. – Vi har förlorat det här valet. Jag var kampanjens ansikte. Detta är inte resultatet vi hoppades på. Jag tar fullt ansvar, sade premiärministern.

Belgium’s NWO Prime Minister is BYE BYE!
Belgium is the NWO’s headquarters. That’s also BYE BYE. Belgian Prime Minister Alexander De Croo announces he will resign after losing to right-wing parties in European electionshttps://t.co/2l2gGJeiQQ — LoTus (@LoTus01132239) June 10, 2024

Vinnare även i EU-valet

Vid sidan av de nationella valen röstade även belgarna, precis som övriga EU-stater, till EU-parlamentet. Resultatet där kan ses som en kopia av de nationella valen, då de patriotiska partiernas framgångar på hemmaplan också gav dem en starkare representation i Europaparlamentet. Valprocessen i Belgien har präglats av viss komplexitet och ett antal oegentligheter har rapporterats, särskilt gällande underåriga väljare. Tonåringar i åldern 16 och 17 tilläts i år för första gången nämligen rösta i EU-valet. Enligt uppgifter har dock några lyckats rösta också i de regionala och federala valen, vilket de inte var berättigade till. Inrikesministern, Annelies Verlinden, kommenterade detta genom att säga att "felen verkade ha varit begränsade" och att eventuella klagomål kommer att utredas. Koalitionsförhandlingarna som nu väntar för att bilda en ny regering i Belgien förväntas bli utdragna och komplicerade. Det politiska landskapet är splittrat mellan det nederländsktalande Flandern och det franskspråkiga Vallonien, vilket kräver koalitioner över regiongränserna. Den avgående regeringen, ledd av De Croo, var en sjupartikoalition som tog nästan 18 månader att bilda efter förra valet, och rekordet på 541 dagar efter valet 2010 är fortfarande oslaget. Nu återstår att se hur de stundande förhandlingarna kommer att forma Belgiens regering inklusive dess relation till Bryssel och EU.

Fiasko för SD i EU-valet

Isac Boman — Mon, 10 Jun 2024 07:55:33 +0000

Med 93 procent av rösterna räknade står det klart att Sverigedemokraterna gör ett riktigt dåligt val. I skrivande stund backar man med 2,1 procent jämfört med föregående val och hamnar på 13,2 procent. Det är första gången någonsin man går bakåt i ett val. Istället går Vänsterpartiet och Miljöpartiet kraftigt framåt (+4,1 och + 2,3) och får 10,9 respektive 13,8 procent av rösterna – MP blir alltså tredje största parti och, om resultatet håller sig, större än SD. Allra störst blir i vanlig ordning Socialdemokraterna som just nu har 24,9 procent av rösterna - följt av Moderaterna med 17,6 procent. Inför valet riskerade såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna och Liberalerna att åka ur EU-parlamentet – men samtliga tycks klara sig kvar där C i nuläger ligger på 7,3, KD på 5,7 och L strax över gränsen på 4,4 procent. MP:s toppkandidat Alice Bah Kuhnke ser resultatet som en stor seger och menar att svenskarna vill ha en hårdare klimatpolitik på EU-nivå. – De vill att EU ska bedriva en kraftfull klimat- och miljöpolitik, och jag ser det också som en tydlig signal om att man inte ser att Sveriges regering bedriver den klimat- och miljöpolitik som krävs.

"Konstigaste valrörelsen någonsin"

Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är mycket nöjd med att hans parti ökar kraftigt och går från ett till två mandat i EU. – Om det varit riksdagsval hade vi sopat banan med Tidöpartierna. Vi är otroligt glada att vi får ytterligare ett mandat. Det är en vänstervåg och de borgerliga backar, säger Sjöstedt till skvallertidningen Aftonbladet. På SD:s valvaka skapade riksdagsledamoten David Lång rubriker i etablissemangsmedierna när han sjöng ”ausländer raus” (utlänningar försvinn) till Gigi D'Agostinos toner, något som också spelades in av Expressens reporter. I övrigt var det mest dystra miner och Jimmie Åkesson kallar årets valrörelse ”den konstigaste valrörelse jag varit med om”. – Det är den konstigaste valrörelsen jag varit med om. Vi har inte fått prata om hur vi ska förbättra Europa, utan fått svara på helt andra frågor.

Lågt valdeltagande

Noterbart är också att bara varannan röstberättigad svensk (50,7 procent) tog sig till valurnorna – vilket är den sämsta uppslutningen sedan 2009. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö pekar dock på att ”Sverige ligger i linje med övriga Europa” när det kommer till valdeltagande och menar att många partier varit mycket dåliga på att mobilisera sina väljare – SD inte minst. Stora skillnader mellan könen kan också noteras. Om enbart kvinnor röstat i EU-valet hade Miljöpartiet fått 19 procent av rösterna och blivit landets största parti, enligt det preliminära valresultatet – och om bara män röstat hade partiet istället backat och hamnat på cirka 9 procent. För SD är siffrorna de motsatta – partiet stöds av cirka 18 procent av männen i EU-valet, men bara 9 procent av kvinnorna. Bland förstagångsväljarna kan det också noteras att M, S och MP i princip är lika stora (21, 20 respektive 19 procent). Vidare verkar inget av småpartierna utanför riksdagen vara i närheten av att knipa något mandat i Bryssel och ”övriga partier” tycks få sammanlagt 2,2 procent av rösterna.

Danska kandidater vill förbjuda e-cigaretter med smak i EU

Sofie — Fri, 07 Jun 2024 10:24:52 +0000

Sex av elva toppkandidater till EU-valet vill införa förbud mot försäljning av e-cigaretter med söt smak. Bakgrunden är den ökade konsumtionen av sådana nikotinprodukter bland barn och unga i Danmark. I Danmark röker nästan en av tio 15–17-åringar så kallade "vapes" dagligen, enligt Statens folkhälsoinstitut från 2023. Många e-cigaretter säljs med söta smaker som hallon, vattenmelon eller olika godissorter, något som många menar lockar yngre in i ett nikotinberoende. Idag är det i Danmark förbjudet med e-cigaretter med andra smaker än tobak och mentol, men trots det röker många unga vapes med söta smaker. De kan köpa på nätet eller åka över gränsen till Sverige och köpa. EU bör därmed införa ett gemensamt förbud mot söta smaker pǻ e-cigaretter, menar sex av elva ledande danska kandidater till valet i Europaparlamentet. – Jag tror att vi behöver skydda våra barn och ungdomar mycket, mycket mer än vad vi gör idag mot produkter som lockar dem in på rökmarknaden, säger Christel Schaldemos från danska Socialdemokraterna till statskanalen DR. Även danska Moderaternas toppkandidat Stine Bosse håller med, och anser också att ett förbud likt i Danmark bör finnas i hela EU. – Det skulle innebära att färre produkter passerar gränserna, och jag tror att danska barn och ungdomar kommer att påverkas positivt om detta blir ett generellt förbud i EU, säger hon.

"Inte en fråga för EU"

Till hösten ska EU-kommissionen överväga om man ska göra en utvärdering av nuvarande tobaks- och nikotinprodukter, och där kommer även många nya nikotinprodukter att granskas. Morten Løkkegaard, som är toppkandidat till Danmarks motsvarighet till Vänsterpartiet, Venstre, menar att han inte kommer att agera för ett förbud inom EU. – Det här är inte en fråga för EU. Vi måste skapa en ramlagstiftning i EU. Vi måste se till att tobaksproduktdirektivet fungerar med det övergripande ramverket, men vi ska inte reglera detaljerna på det här sättet, säger han. Folketinget har nyligen antagit en ny lag som innebär att man kan få böter för innehav av e-cigaretter med söt smak. Den nya lagen börjar gälla 1 juli i år.