<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Etnisk undanträngningspolitik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/etnisk-undantrangningspolitik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 01 Jul 2026 22:35:04 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Etnisk undanträngningspolitik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Barnfamilj larmar om invandrarstök på Skara Sommarland: ”Åk aldrig hit”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/familjeutflykt-skara-sommarland-nya-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 20:11:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ködisciplin]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[massmigration]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[nöjespark]]></category>
		<category><![CDATA[otrygghet]]></category>
		<category><![CDATA[Skara Sommarland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svensk barnfamiljs semesterbesök på Skara Sommarland slutade i vad familjefadern beskriver som ett möte med det nya Sverige: långa köer, invandrarstök, sönderfallande ordning och svenska barnfamiljer som upplevde sig undanträngda i sitt eget land.</strong>

Anders Lennartson <a href="https://www.facebook.com/100007538010856/posts/4256753017919257/" target="_blank" rel="noopener nofollow">berättar</a> i ett offentligt Facebookinlägg om hur familjens första semesterdag, ett efterlängtat besök på Skara Sommarland, i stället blev ett av de värsta minnen familjen fått uppleva. Inlägget har fått stor spridning och väckt igenkänning hos många som menar att skildringen säger något större om vad det mångkulturella experimentet gjort med svenska offentliga miljöer.

Familjen var på plats före öppning klockan elva, men möttes redan då av en omkring 200 meter lång kö. Lennartson beskriver hur han och sambon reagerade på vilka grupper som dominerade parken.

”När sambon tittar på mig tänker vi samma sak, vart har vi kommit, till Skara eller vilken stad som helst i Mellanöstern/Afrika? 5% svenskar och 95% utländska (medborgare?). Busslaster på rad med besökare från bla Angered kliver av iklädda hijab/niqab som snart ska förvandlas till burkini”, skriver han.

Det är en brutal men tydlig formulering av den känsla många svenskar beskriver allt oftare: att välbekanta platser inte längre känns som Sverige. Skara Sommarland <a href="https://www.sommarland.se/" target="_blank" rel="noopener nofollow">marknadsförs</a> som Skandinaviens största vattenpark, men i Lennartsons skildring blir nöjesparken i stället en samhällsspegel.
<h3>”Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”</h3>
Efter insläpp kom regn och åska. Därefter började väntan vid vattenattraktionerna. Familjen beskriver hur köer upphörde att fungera, hur personer gick före och hur vuxna slet badringar ur barns händer.

”Kön ringlar sig lång i väntan på badringar. Icke svenskar som går före i kön, ungdomar som går före och äldre utländska föräldrar som sliter badringar ur barns händer. Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”, skriver Lennartson.

[caption id="attachment_234174" align="alignnone" width="590"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-1.jpg"><img class="size-full wp-image-234174" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-1.jpg" alt="Poolområde med många badgäster vid Skara Sommarland." width="590" height="443" /></a> Det tidigare idylliska sommarlandet har blivit oigenkännligt för många svenska besökare.  Foto: privat/Anders Lennartson[/caption]

Vid vattenrutschbanan Waka Waka ska situationen ha blivit än mer absurd. Familjen stod i kö i flera timmar medan andra enligt vittnesmålet gick före i långa rader och visade total brist på hänsyn.

”Vi inser att allt är fullständigt galet fel. Utlänningar går före i långa rader, visar ingen hänsyn mot någon! Vi försöker förklara vart kön börjar, på riktigt blir vi fly förbannade!” skriver han.

Efter omkring tre timmar i kö gick Lennartson fram till ansvarig badvärd och ifrågasatte varför personer tilläts gå före och varför åkmadrasser för tre personer släpptes iväg till enskilda individer som sedan sprang vidare till sina bekanta.
<h3>Två ordningsvakter på 6 000 besökare</h3>
Enligt Lennartson kontaktade han därefter parkchefen. Denne ska ha uppgett att det fanns drygt 6 000 besökare i parken den aktuella dagen och att parken vissa dagar kan släppa in upp till 11 000 personer.

Parkledningen ska, enligt Lennartsons återgivning, ha varit medveten om problemen med större gäng i parken. Ändå fanns det bara två cirkulerande ordningsvakter på plats.

Om uppgifterna stämmer är det svårt att se det som något annat än ett sammanbrott i arrangörens ansvar. En verksamhet som tar betalt av tusentals barnfamiljer kan inte först släppa in en miljö där de mest hänsynslösa tar över och därefter förvänta sig att vanliga gäster själva ska hantera konflikterna.

[caption id="attachment_234175" align="alignnone" width="590"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-3.jpg"><img class="size-full wp-image-234175" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-3.jpg" alt="Kö vid vattenattraktion på Skara Sommarland." width="590" height="443" /></a> Människor från tredje världen dominerade fullständigt den svenska barnfamiljens besök på Skara Sommarland. Foto: privat/Anders Lennartson[/caption]

Till slut gav familjen upp. Resultatet av sex timmar i parken blev, enligt Lennartson, två åk för övriga familjemedlemmar och ett enda för honom själv.

”Jag kräver pengarna tillbaka och kan garantera han att vi aldrig någonsin kommer besöka detta katastrofalt dåliga ställe igen! Så blev det, tillbaka hos familjen som efter 3 timmar till slut fått åka i 20 sekunder var det bara att packa väskorna och åka hem”, skriver han.

Han sammanfattar upplevelsen med orden: ”Det absolut sjukaste vi varit med om! Åk aldrig hit!!!”
<h3>”Sverige är inte Sverige längre”</h3>
Lennartson beskriver också hur poolområdena upplevdes. Enligt honom trängdes människor i bassänger där det ”på fullaste allvar stinker urin”, samtidigt som musik på arabiska spelades ur högtalare.

Det är just dessa detaljer som gör vittnesmålet politiskt laddat. De handlar inte bara om kötid eller dålig service, utan om igenkänningen av ett Sverige där svenska normer om ordning, hänsyn och respekt steg för steg ersatts av något annat.

”Sverige är inte Sverige längre! Jag visste inte att resan var så kort till Mellanöstern som idag! Jag hoppas verkligen ingen svensk får uppleva det vi gjorde idag, vi känner oss som en total minoritet i vårt eget land, hur kunde det gå såhär långt? Såhär fel? Att det fortfarande finns folk som inte kan förstå vart vi är påväg är så skrämmande”, skriver Lennartson.

Lennartson avslutar sin text med två ord riktade till dem som enligt honom förstörde familjens dag: ”Åk hem!”]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Andelen unga svenskar minskar tydligt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-svenskfodda-foraldrar-minskar-scb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Jun 2026 14:21:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkningsstatistik]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[Statistiska centralbyrån]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet barn och unga i Sverige som är födda i landet med två inrikes födda föräldrar har minskat med omkring 180 000 sedan 2002. Samtidigt har gruppen utrikes födda eller med minst en utrikes född förälder ökat kraftigt.</strong>

Siffrorna gäller personer i åldrarna 0–21 år och framgår av <a href="https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtlSvBakgFinCKM" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s befolkningsstatistik</a>, som har uppmärksammats av Riks.

År 2002 fanns drygt 1,76 miljoner personer i åldersgruppen som var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. År 2025 var motsvarande antal knappt 1,59 miljoner, enligt SCB:s statistikdatabas.

Det innebär en minskning med omkring 180 000 personer på 23 år.

Även andelen har förändrats tydligt. År 2002 utgjorde gruppen 75,2 procent av alla 0–21-åringar i landet. År 2025 hade andelen sjunkit till 60,5 procent.
<h3 class="wp-block-heading">Andelen har minskat sedan 2002</h3>
Samtidigt har antalet unga som antingen är utrikes födda, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar eller födda i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder ökat från omkring 582 000 till drygt 1,03 miljoner.

Den gruppens andel av 0–21-åringarna har därmed stigit från 24,8 procent år 2002 till 39,5 procent år 2025.

Minskningen fortsatte även under det senaste mätta året. Mellan 2024 och 2025 sjönk antalet 0–21-åringar födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar med nästan 14 000 personer.

SCB:s definition av svensk respektive utländsk bakgrund skiljer mellan flera kategorier. I den finare indelningen redovisas bland annat utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder samt inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

För 2025 använder SCB en ny metod för röjandeskydd, vilket innebär att en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet har lagts in i de redovisade uppgifterna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Eva Vlaardingerbroek vill tvinga EU att pröva återvandring</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eva-vlaardingerbroek-eu-atervandring/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 May 2026 22:44:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[återvandring]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Europeiska unionen]]></category>
		<category><![CDATA[Eva Vlaardingerbroek]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[massmigration]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Save Europe Act]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231994</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Eva Vlaardingerbroek vill använda EU:s eget medborgarverktyg för att tvinga fram en politisk prövning av återvandring och stoppad invandring. Med Save Europe Act försöker kampanjen samla en miljon underskrifter och göra det omöjligt för Bryssel att ignorera frågan om den europeiska människans framtid.</strong>

Vlaardingerbroek presenterade initiativet i ett inlägg på X och skrev att ”tiden för prat är över”. Kampanjen vill samla stöd för ett omedelbart och totalt stopp för invandring samt ett omfattande europeiskt system för återvandring och utvisningar.

På <a href="https://www.save-europe-act.com/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kampanjens webbplats</a> beskrivs Save Europe Act som ett föreslaget europeiskt medborgarinitiativ med målet att nå en miljon underskrifter. Kampanjen vill att EU-kommissionen ska ta ställning till krav på säkra gränser, ett stopp för befolkningsutbytet och skydd för Europas nationella och etnokulturella fortlevnad.
<h3>Medborgarinitiativ som påtryckningsmedel</h3>
Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett formellt EU-instrument som gör det möjligt för medborgare att uppmana EU-kommissionen att föreslå ny lagstiftning eller vidta åtgärder inom områden där EU har befogenhet. Enligt <a href="https://citizens-initiative.europa.eu/how-it-works_en" target="_blank" rel="nofollow noopener">EU:s officiella information</a> krävs minst en miljon giltiga stödförklaringar från EU-medborgare, och nationella minimigränser måste uppnås i minst sju medlemsländer.

Kommissionen måste därefter behandla initiativet och lämna ett svar, men är enligt EU:s regler inte skyldig att lägga fram något lagförslag. För att ett initiativ ska kunna samla formella stödförklaringar måste det först registreras hos kommissionen. Organisationen bakom Save Europe Act uppger att den nuvarande kampanjen är ett sätt att mobilisera inför en sådan registrering.

På kampanjsajtens utgivarsida anges att den förberedande kampanjen stöds tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt av Hermes Medienförderung e.V. i Chemnitz, och att själva medborgarinitiativet ska registreras och hanteras av en grupp organisatörer enligt EU-förordning 2019/788 i ett senare skede.
<h3>Fem krav på gränser och återvändande</h3>
Kampanjen kräver en kraftig omläggning av Europas migrationspolitik. På kampanjsajten och i materialet om finansiering beskrivs bland annat ett stopp för ny icke-europeisk invandring, skärpta asylregler, starkare gränsskydd, snabbare utvisningar och ett europeiskt system för återvandring.

Kampanjen använder begreppet återvandring, eller remigration, för såväl frivilligt återvändande som systematiskt återsändande av migranter som vistas illegalt, har fått avslag på asylansökningar, har begått brott eller beskrivs som en börda för mottagarländerna. Initiativet vill även minska de ekonomiska drivkrafterna för migration som kampanjen kopplar till välfärdssystemen.

Vlaardingerbroek och kampanjen framställer frågan som avgörande för Europas framtid, suveränitet och kulturella fortlevnad. Trots det skarpa tonläget bygger initiativet på ett etablerat EU-verktyg som tidigare använts av aktivister i en rad andra sakfrågor.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">It’s two minutes to midnight. The time for talking is over; the time for action is now. That’s why we are presenting the first-ever patriotic European Citizens’ Initiative: the <a href="https://x.com/SaveEuropeAct?ref_src=twsrc%5Etfw">@SaveEuropeAct</a>.</p>
Acknowledging the ethnocultural continuity of Europe’s peoples as crucial for the… <a href="https://t.co/tuzKCRECuP">pic.twitter.com/tuzKCRECuP</a>

— Eva Vlaardingerbroek (@EvaVlaar) <a href="https://x.com/EvaVlaar/status/2060710006664695926?ref_src=twsrc%5Etfw">May 30, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Migrationen – en stor fråga i EU</h3>
Bakgrunden är en migrationsdebatt där flera medlemsländer på senare år har skärpt sin retorik och politik kring asyl, gränser och återvändande. Enligt <a href="https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Migration_to_and_from_the_EU" target="_blank" rel="nofollow noopener">Eurostat</a> migrerade 4,2 miljoner personer till EU från länder utanför unionen under 2024, samtidigt som 1,6 miljoner personer emigrerade från EU till länder utanför unionen.

Eurostat uppger också att nästan tio procent av befolkningen i EU-länderna 2024 var icke-medborgare. Av dessa var 3,1 procent medborgare i ett annat EU-land och 6,4 procent medborgare i ett land utanför EU.

Antalet asylsökande har samtidigt minskat från toppnivåerna. Under 2025 registrerades 669 365 förstagångsansökningar om asyl i EU. Enligt <a href="https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_applications_-_annual_statistics&#38;etrans=pt" target="_blank" rel="nofollow noopener">Eurostat</a> var det en minskning med 26,6 procent jämfört med 2024. De största grupperna var personer från Venezuela, Afghanistan och Syrien.

Även de olagliga gränspassagerna minskade under 2025. Frontex uppgav i januari 2026 att antalet upptäckta olagliga passager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent till knappt 178 000, den lägsta nivån sedan 2021. Samtidigt varnade myndigheten för att konflikter, smugglarnätverk och snabba ruttförändringar gör läget fortsatt osäkert.
<h3>Vill sätta återvandring på dagordningen</h3>
Save Europe Act försöker därmed fånga upp en opinion som menar att EU:s nuvarande migrationspolitik inte räcker, trots fallande asyl- och gränspassagesiffror. Kampanjen vill inte bara skärpa kontrollen vid gränserna, utan förändra den migrationspolitiska inriktningen i Europa.

Om initiativet når den formella tröskeln skulle EU-kommissionen behöva träffa organisatörerna och ge ett officiellt svar. Den rättsliga effekten är begränsad, men initiativet kan få stor politisk betydelse om kampanjen lyckas samla brett stöd i flera medlemsländer och tvinga EU:s institutioner att ta ställning till återvandring.

För kampanjens anhängare är detta själva poängen: att använda EU:s eget demokratiska verktyg för att utmana den migrationspolitiska linje som under lång tid dominerat unionen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Isländskt universitetssjukhus inför språkkrav</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/islandskt-universitetssjukhus-infor-sprakkrav/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Dec 2025 11:18:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217837</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Landspítalinn, Islands nationella universitetssjukhus, har infört en språkpolicy som gör kunskaper i isländska obligatoriska för all personal. Sjukhusets sjuksköterskechef beskriver det som en viktig säkerhetsfråga – och bättre språkkunskaper leder även till högre lön.</strong>

Enligt den nya policyn ska all personal på sjukhuset kunna tala isländska på en nivå som gör att de kan kommunicera med patienter och förstå vad patienterna säger. Krav kommer att ställas på sjuksköterskor, sjukvårdspersonal och specialiserade läkare.

Ólafur G. Skúlason, chef för sjuksköterskeverksamheten på Landspítalinn, förklarar att brister i kommunikation mellan personal och patienter är en säkerhetsrisk. Systemet ska i slutändan omfatta alla yrkesgrupper på sjukhuset, men fokus ligger initialt på personal med nära patientkontakt.
<h3>Högre krav för varje befattningsnivå</h3>
För sjuksköterskor har krav på isländskakunskap enligt den europeiska språkramen införts i befattningsbeskrivningarna. Sjuksköterskor arbetar inom befattningar från A till E, där A är för nybörjare och E är mycket erfarna.

— <em>Varje beskrivning medför naturligtvis ökat ansvar och mer komplexa uppgifter, så du behöver kunna mer isländska i varje befattning</em>, <a href="https://www.ruv.is/frettir/innlent/2025-11-30-islenskukunnatta-skylda-og-avisun-a-haerri-laun-460244" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Skúlason till den isländska statskanalen RÚV.

Högre språkkompetens innebär både ökat ansvar och högre lön för personalen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittiska-elever-i-minoritet-pa-var-fjarde-skola/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Jun 2025 14:05:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[England]]></category>
		<category><![CDATA[etnicitet]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[skolor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207554</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.</strong>

<strong>Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.</strong>

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som "vit brittisk", enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

”<em>Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden</em>”, <a href="https://www.telegraph.co.uk/news/2025/06/07/white-british-children-now-minority-one-in-four-schools/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> tidningen.
<h3>"En ö av främlingar"</h3>
Nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-britter-i-minoritet-om-40-ar/" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammade</a> Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

<a href="https://www.heterodoxcentre.com/wp-content/uploads/3-CHSS-Goodwin.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Studien</a> har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker "<em>djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring</em>".

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka "<em>avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd</em>" bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika "<em>avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna</em>".

<em>– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’</em>, konstaterar han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskar ska ”blandas” med nyanlända i Göteborg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-ska-blandas-med-nyanlanda-i-goteborg/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-ska-blandas-med-nyanlanda-i-goteborg/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 17:15:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170021</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det rödgröna styret i Göteborg har beslutat att migranter och nyanlända inte längre ska bo i invandrardominerade förorter och ”utsatta områden” – istället ska de placeras i mer välmående och svenska delar av staden och ”blandas” med majoritetsbefolkningen.</strong>

<strong>Mikael, som tidigare bott i invandrartäta Angered, varnar dock för utvecklingen och säger till Nya Dagbladet att en sådan "uppblandning" kommer att leda till ökad otrygghet och minskat socialt kapital.</strong>

<em>– Nyanlända ska man inte placera i Biskopsgården, utan i andra delar. Exempelvis i Torslanda där jag bor</em>, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) till GP och förklarar att inga nyanlända alls ska placeras i de områden som klassas som ”utsatta” av polisen – exempelvis Bergsjön, Angered eller Biskopsgården.

Dessutom vill man även göra de invandrardominerade områdena mer ”blandade” och har som ambition att locka fler svenskar att flytta dit genom att bygga villor, radhus och stadsradhus i bland annat Biskopsgården.

Trots hård kritik från medborgare och opposition är Attenius tydlig med att man aktivt och med politiska medel vill blanda Göteborgs befolkning.

<em>– Jag vet inte varför det är kontroversiellt. Ofta lär folk känna personer från ett annat land genom idrotten eller något annat och där verkar det vara okej. Men det är tydligt att här så finns någon slags barriär</em>, <a href="https://archive.ph/i5LBy#selection-1019.0-1093.131" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> han.
<h3>Ingen gemenskap</h3>
Mikael som tidigare bodde i Angered, men som idag flyttat till ett svenskare område är mycket kritisk till att hela Göteborg nu ska ”blandas” befolkningsmässigt, och han pekar på att detta är förenat med stora risker.

<em>– Jag medger att jag flyttade eftersom jag var trött på att vara i minoritet. Jag tror inte folk som inte bott i ett ghetto förstår vad det innebär. Det innebär inte att du dagligen är rädd för att rånas mitt på ljusen dagen och att du nattetid helst undviker att röra dig i ditt eget område, </em>berättar han för Nya Dagbladet.<em>
</em>

Han berättar vidare att det sociala kapitalet också spelar roll och att grannarna i Angered inte hälsade på varandra eller hade någon gemenskap att tala om.

<em>– Det fanns inga pulkor eller uteleksaker utanför dörrarna eftersom alla visste att dessa skulle bli stulna. Inte heller något fungerande föreningsliv, bara en stark misstro till sina grannar och medmänniskor.</em>

I Angered kom polisen ofta på utryckningar, och det var ingenting man reagerade särskilt över – till skillnad från det område där Mikael bor idag där polisnärvaro är en mycket sällsynt syn.
<h3>"Svenskarna låser in sig"</h3>
Han medger dock att han fortfarande påverkas av sin tid i ”Göteborgs ghetton” och att han är den ende i huset som låser tvättrummet eftersom hans tvätt flera gånger blev stulen när han bodde i Angered.

<em>– När jag flyttade hit så hade jag en person som vaktade flyttbilen så ingen snabbt skulle komma in och sno något ur lastbilen. Folk i området trodde kanske att jag var galen.</em>

Samtidigt som han inte vill bo ”blandat” igen eller utsätta sina grannar för det han varit med om tror han ändå att en ökning av antalet nyanlända i Göteborgs finare stadsdelar kan leda till att människor där får upp ögonen för vad som händer i Sverige och den misär massinvandringen för med sig.

<em>– Den sociala tilltron och grannsämjan kommer att försvinna och svenskarna kommer inte att vara synliga kvällstid eftersom de låst in sig i sina lägenheter samtidigt som innergårdarna har ockuperats. Av erfarenhet tar det inte lång tid innan busskuren är sönderslagen och graffiti syns överallt eller att raketer och smällare avfyras under årets alla månader – alla tider på dygnet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-ska-blandas-med-nyanlanda-i-goteborg/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Borås ångrar sin reklamfilm &#8211; visar svenskar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/boras-angrar-sin-reklamfilm-visar-etniska-svenskar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/boras-angrar-sin-reklamfilm-visar-etniska-svenskar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 May 2023 14:44:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Borås]]></category>
		<category><![CDATA[mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[mångkultur]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149305</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Borås stads reklamfilm visar alldeles för många svenskar, menar lokala Gota Media-tidningen Borås tidning. </strong><strong>Nu instämmer Borås kommun och har plockat ner filmen som istället ska ersättas av en ny variant med fler personer av utomeuropeiskt ursprung.
</strong>

<strong>Historien uppmärksammas nu framför allt internationellt som ett exempel på den exceptionella politiska korrekthet som fortfarande präglar Sverige.
</strong>

Det var det kommunala bolaget Borås TME som tog fram reklamfilmen i syfte att marknadsföra staden. Bilder och korta klipp från olika delar av staden blandas i filmen med sekvenser där människor badar och promenerar i vad som synes vara en ganska typisk och okontroversiell svensk ”kommunfilm”. Filmen attackeras dock hårt av lokala medier som anser att alltför många människor i filmen är svenskar.

<em>– Kritiken vi har fått är att filmen inte motsvarar den mångfald vi har i Borås och vi kommer att omarbeta filmen</em>, utlovar den nytillträdda marknadsansvariga på Borås TME, Alexandra Pérez Liberg, till <a href="https://www.gp.se/boras/reklamfilm-f%C3%B6r-bor%C3%A5s-tas-bort-bara-vita-m%C3%A4nniskor-visades-1.98234763" target="_blank" rel="noopener">GP</a>.

Det var Gota Media-tidningen Borås Tidning som först "upptäckte" och problematiserade frånvaron av personer med utomeuropeiskt ursprung i filmen. Man tog därför snabbt kontakt de ansvariga för att "ställa dem mot väggen", varpå filmen snart plockades ner. De ansvariga har nu bett om ursäkt och utlovar "betydligt större mångfaldsfokus" i framtiden.

Enligt Borås TME:s förra vd Helena Alcenius var det redan klart att ”det förlorade mångfaldsperspektivet” skulle korrigeras till sommaren – men efter den massmediala påverkanskampanjen valde man att omedelbart ta bort ursprungsfilmen. Hon beklagar också att man släppt igenom en reklamfilm som inte visar personer med annan hudfärg än vit – men påpekar att filmen dock har två män som håller hand.

[caption id="attachment_149308" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-149308" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/Boras-reklamfilm2-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Förekomsten av två homosexuella män i filmen räckte inte för att blidka kritikerna. Foto: faksimil/Youtube[/caption]

Lisa Höglund från reklambyrån Brainforest som varit med och tagit fram filmen håller även hon med om att det är positivt att reklamfilmen plockas ner – eftersom den ändå skulle ”uppdateras” med fler människor med mörkare hudfärg.

Det faktum att en svensk stad raderar sin egen reklamfilm eftersom det syns för många svenskar väcker både munterhet och mer allvarlig kritik på sociala och internationella <a href="https://sputnikglobe.com/20230501/swedish-city-deletes-ad-over-too-many-white-people-1110004054.html" target="_blank" rel="noopener">medier</a>.

https://www.youtube.com/watch?v=hmmJlbQGszs

&#160;

<em>– Man frågar sig ju huruvida tidningen hade klagat om filmen inte hade visat några vita människor överhuvudtaget</em>, frågar sig den brittiske politiske kommentatorn Paul Joseph Watson och tror att en sådan film snarare hade betraktats som ett ypperligt exempel på ”mångfald och inkludering”.

Watson noterar vidare att en tredjedel av Borås befolkning har utländsk bakgrund och är ett exempel på den extrema demografiska förändring som massinvandringen skapat i Sverige under de senaste decennierna.

<em>– 32 procent av befolkningen i Borås har utländsk bakgrund, vilket är typiskt för Sverige som har omfamnat massinvandringen till en sådan grad att etniska svenskar kommer att vara en minoritet i sitt eget land år 2050</em>, påpekar Watson vidare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/boras-angrar-sin-reklamfilm-visar-etniska-svenskar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dryg tredjedel av invånarna i Sverige har nu utländsk bakgrund</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/dryg-tredjedel-av-invanarna-i-sverige-har-nu-utlandsk-bakgrund/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/dryg-tredjedel-av-invanarna-i-sverige-har-nu-utlandsk-bakgrund/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Mar 2023 08:03:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145792</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vid årsskiftet hade minst 34,62 procent av invånarna i Sverige utländsk bakgrund. I flera kommuner är personer med invandrarbakgrund redan i tydlig majoritet, visar statistik från SCB.</strong>

Mer än en tredjedel av befolkningen har nu annan än svensk bakgrund om man utifrån den tillgängliga statistiken lägger ihop antalet personer födda utomlands med personer födda i Sverige med en eller två utländska föräldrar.

[caption id="attachment_145807" align="alignnone" width="442"]<img class="size-full wp-image-145807" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/Utlandsk-svensk-bakgrund.jpg" alt="" width="442" height="117" /> Foto: faksimil/SCB[/caption]

Det kan också noteras att för yngre invånare är andelen med utländsk bakgrund ännu högre. För personer mellan 35 – 44 år handlar det om 44,12 procent, för invånare mellan 25 och 34 och 41,19 procent och bland boende i Sverige mellan 5 och 9 år har 40,37 procent invandrarbakgrund.

Det går också att se att det särskilt är i storstadsregionerna (Stockholm, Malmö och Göteborg) som störst andel har invandrarbakgrund – medan andelen personer med utländsk bakgrund i många glesbygdskommuner är betydligt mindre.

[caption id="attachment_145808" align="alignnone" width="1128"]<img class="wp-image-145808 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/Kommuner-utlandsk-bakgrund.jpg" alt="" width="1128" height="432" /> Storstadskommunerna har i regel högst andel invånare med invandrarbakgrund. Foto: faksimil/SCB[/caption]

Den verkliga andelen invånare med utländsk bakgrund kan samtidigt vara betydligt högre än den som presenteras av SCB eftersom tredje generationens invandrare räknas som svenskar i statistiken – bland annat eftersom det är förbjudet att föra statistik baserat på etnicitet i Sverige.

De vanligaste födelseländerna för utrikes födda är Syrien, Irak och Finland – följt av Polen, Iran, Somalia och Afghanistan.

[caption id="attachment_145809" align="alignnone" width="495"]<img class="size-full wp-image-145809" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/Vanligaste-fodelseland.jpg" alt="" width="495" height="337" /> De vanligaste födelseländerna för utrikes födda. Foto: faksimil/SCB[/caption]

I kommuner som Botkyrka och Södertälje är de med utländsk bakgrund redan i tydlig majoritet (61,6 respektive 58,9 procent) enligt den offentliga statistiken. Många andra kommuner som exempelvis Järfälla, Malmö, Burlöv, Sundbyberg och Upplands Väsby är snabbt på väg åt samma håll.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/dryg-tredjedel-av-invanarna-i-sverige-har-nu-utlandsk-bakgrund/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hannover: Tredjedel av jobben ska gå till migranter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/hannover-tredjedel-av-jobben-ska-ga-till-migranter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/hannover-tredjedel-av-jobben-ska-ga-till-migranter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Sep 2022 12:04:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Hannover]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133159</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den lokala regeringen i tyska Hannover har beslutat att en tredjedel av alla utannonserade kommunala arbeten framöver måste gå till personer med invandrarbakgrund. Detta på initiativ av stadens styrande miljöparti.</strong>

Den etniska kvoteringen motiveras med att man vill öka andelen invandrare som arbetar för staden. För att uppnå detta inom fem år ska en tredjedel av alla lediga tjänster tillsättas av personer som inte har tysk bakgrund.

<span style="color: #111111;">”</span><em>För att nå detta mål inom fem år måste 30 procent av alla vakanser tillsättas av personer med migrationsbakgrund. Målsiffran för alla nyanställningar är därför 30 procent</em><span style="color: #111111;">”</span>, skriver man.

De styrande i Hannover kommer också att ta fram en kampanj riktad till allmänheten, och unga människor med invandrarbakgrund i synnerhet, där man lyfter fram olika möjligheter till studier och lärlingsprogram, skriver <a href="https://www.breitbart.com/europe/2022/09/24/german-city-of-hanover-to-reserve-one-third-of-jobs-for-migrants/" target="_blank" rel="noopener">Breitbart</a>. ”Mångfaldens dag” kommer också att uppmärksammas i lokala skolor och särskilda priser ska delas ut till företag som leds av invandrare och som är verksamma i Hannover.

Alexander Graf Lambsdorff som representerar FDP i det federala parlamentet är mycket kritisk till kvoteringen och menar att en sådan policy kan strida mot den tyska konstitutionen.

”<em>Vad händer med de andra två tredjedelarna? Reserveras dessa åt organiska tyskar? Allt det här bryter uppenbarligen mot konstitutionen om jag förstår vår grundläggande lagstiftning korrekt</em>”, skriver han på Twitter.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Liebe Kollegin,
was passiert denn mit den anderen 2/3? Sind die für Bio – Deutsche reserviert?
Das Ganze ist evident verfassungswidrig, wenn ich unser <a href="https://twitter.com/hashtag/Grundgesetz?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Grundgesetz</a> richtig verstehe &#x2696;&#xfe0f;.</p>
— Alexander Lambsdorff (@Lambsdorff) <a href="https://twitter.com/Lambsdorff/status/1572634540946104320?ref_src=twsrc%5Etfw">September 21, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Under de senaste åren</strong> har många tyska politiker och byråkrater ihärdigt hävdat att Tyskland behöver fler invandrare för att säkra tillgången på arbetskraft, men hittills har det varit ovanligt att uttryckligen kräva att migranter ska kvoteras in på arbetsmarknaden.

Den tyska federala arbetsförmedlingen hävdade i fjol också att Tyskland måste ta in över 400 000 migranter årligen för att möta bristen på arbetskraft och att behovet av fortsatt massinvandring är akut.

<em>– Du kan stå upp och säga att vi inte vill ha utlänningar här. Men det fungerar inte. Faktum är att Tyskland håller på att få slut på arbetskraft</em>, påstod myndighetens chef Detlef Scheele.

Även Robert Habeck, minister med ansvar för ekonomi och klimatskydd, kräver att Tyskland ökar massinvandringen ytterligare för att få in mer arbetskraft i landet.

Samtidigt har energikrisen påverkat Tyskland mycket negativt och många varnar för att tyska företag helt enkelt måste stänga ner sina verksamheter eftersom de inte längre har råd att betala för elen.

Kritiker menar att massinvandringen tillsammans med energikrisen med stor sannolikhet kommer att leda till att ett mycket stort antal migranter inte heller får något arbete, utan istället kommer att vara beroende av den tyska välfärden under överskådlig tid framöver.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/hannover-tredjedel-av-jobben-ska-ga-till-migranter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>600 000 invandrare ska spridas ut i Danmark</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/600-000-invandrare-ska-spridas-ut-i-danmark/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/600-000-invandrare-ska-spridas-ut-i-danmark/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jun 2022 04:39:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Tvångsintegration]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125502</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Invandrartäta ghetton i Köpenhamn ska rivas – istället ska hundratusentals migranter spridas ut och bo bland etniska danskar. För de boende i förorterna innebär dock experimentet att de vräks från sina hem och många är starkt kritiska till tvångsintegrationen.</strong>

<em>– Vi vill gärna kämpa mot den här ghettolagen. Vi vill ha den stoppad. Vi vill kunna styra våra egna rättigheter när det kommer till var vi bor,</em> förklarar Fatima Tounsis för Bonniertidningen Expressens reporter.

Danmarks politiska ledning har satt upp målet att 600 000 utrikesfödda ska ”spridas ut” runt om i landet i ”blandade” områden för att öka integrationen, istället för att bo mer koncentrerat med sina landsmän i vad man beskriver som ghetton och problemförorter.

Många är dock kritiska mot planerna på vad som i praktiken innebär att staten bestämmer att personer med utomeuropeisk bakgrund ska tvångsförflyttas till mer etniskt danska områden – trots att många utomeuropéer vill bo kvar med sina landsmän.

Danmarks invandrings- och integrationsminister Kaare Dybvak Bek menar dock att Danmark har lyckats bättre än Sverige och svenska problemförorter som Rosengård och Rinkeby när det kommer till att hantera integrationsproblemen.

<em>– Men skräckexemplet är New York. Där du har en stadsdel för folk med kinesisk bakgrund, en för folk med afroamerikansk bakgrund, en för folk med östeuropeisk bakgrund. När du har ett så uppdelat samhälle så får du ingen förståelse för andras värderingar.</em>

&#160;

https://www.youtube.com/watch?v=x2cPyO7JlyY

&#160;

<strong>Danmarks åtgärder</strong> för tvångsintegration har den senaste tiden uppmärksammats i ett flertal inslag och artiklar och även fått viss kritik av FN och Amnesty. Fokus har dock i princip uteslutande legat på migranternas perspektiv, hur de påverkas och vad de tycker om tvångsintegrationen.

Inte heller i Expressens reportage framgår det vad de etniska danskarna anser om att de används i politikernas integrationspolitiska experiment.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/600-000-invandrare-ska-spridas-ut-i-danmark/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
