Energikrisen – Nya Dagbladet

Fortum söker statligt stöd för nya reaktorer i Oskarshamn

Emil Fjellstedt — Thu, 27 Aug 2026 10:54:12 +0000

Fortum har genom ett nybildat projektbolag ansökt om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer på Ävrö i Oskarshamns kommun. Projektet kan få en elektrisk effekt på mellan 1 200 och 3 400 megawatt. Planerna omfattar alternativ med både små modulära reaktorer, SMR, och storskaliga reaktorer. Den tänkta platsen ligger strax intill det befintliga kärnkraftverket, skriver Regeringskansliet. Det är den femte ansökan om stöd sedan modellen öppnade i augusti 2025. Tidigare ansökningar har lämnats av Videberg Kraft, Blykalla, Studsvik och Nordic Baseload Power. Finansdepartementet ska nu granska ansökan och förhandla med bolaget om stödets villkor och omfattning. Därefter krävs en prövning enligt EU:s statsstödsregler. Stödet kan bestå av statliga lån för bygge och provdrift samt prissäkringsavtal för den framtida elproduktionen. Den samlade stödmodellen är begränsad till projekt på omkring 5 000 megawatt.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Jul 2026 11:04:08 +0000

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet. Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö. Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet. Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025. Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs. Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats. Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta. Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön. Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön. För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader. Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal. Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät. Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 11:03:34 +0000

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser. I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med. Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten. Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft. Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde. DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge. Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden. Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien. Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar. Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader. Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden. Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Regeringen vill utreda tak för elnätsavgifter

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 06:48:57 +0000

Regeringen tillsätter en utredning om regleringen av elnätsavgifterna. Uppdraget omfattar bland annat ett möjligt tak för hur mycket avgifterna får höjas under en begränsad tid. I ett pressmeddelande uppger regeringen att en särskild utredare ska ta fram förslag till en ändamålsenlig reglering. Målet är att avgifterna ska ligga på en rimlig nivå och att kunder inte ska drabbas av kraftiga höjningar under korta tidsperioder. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att åtgärden ska stärka kundernas ställning mot bakgrund av stigande energikostnader. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller samtidigt att hushållens ekonomi och Sveriges konkurrenskraft är skäl till att utreda hur avgifterna kan begränsas. Utredaren ska särskilt analysera fyra delar av regelverket. En av dem är om elnätsföretagens höjningar bör begränsas med ett tak under en viss tidsperiod. Uppdraget omfattar också en analys av att dela in elnäten i två nivåer och att minska antalet elnätsföretag i landet.

Regeringen pekar på höga marginaler

Regeringen beskriver elnätsverksamheten som en monopolverksamhet och skriver att avgifterna under de senaste femton åren har höjts snabbare än konsumentprisindex. I pressmeddelandet hänvisas till en rapport från Energimarknadsinspektionen där de genomsnittliga vinstmarginalerna för elnätsföretag anges till mellan 16 och 23 procent per år under perioden 2020–2024. Regeringen menar att höga avgifter kan belasta både hushåll och företag. Samtidigt anges att regleringen ska bidra till att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 24 november 2027. Regeringens kommittédirektiv är diariefört som Dir. 2026:83.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Analyser: Europas energipolitik driver tysk industri mot Kina

Markus Andersson — Tue, 21 Jul 2026 15:12:14 +0000

Den norske statsvetaren Glenn Diesen menar att tyska industriföretag söker sig till Kina efter att Berlin brutit med den billiga ryska energi som länge bar upp landets konkurrenskraft. Utvecklingen är enligt honom ett tecken på att Europas gamla maktposition snabbt försvagas i en mer multipolär världsordning.

Diesen är professor vid Universitetet i Sørøst-Norge och har geopolitik, rysk utrikespolitik och geoekonomi som forskningsområden. I en ny kommentar tar han den tyska industrins ökade satsningar i Kina som utgångspunkt för en bredare kritik av Europas förhållande till Ryssland, USA och Kina.

"Tyska företag flyttar till Kina för att följa den billiga ryska gas som den tyska regeringen förvägrade dem", skriver Diesen.

Formuleringen sammanfattar hans geoekonomiska tolkning: när energiflödena flyttas förändras också villkoren för produktion och investeringar. Europa avstår från en tidigare konkurrensfördel, medan Kina stärker sin ställning som både industrimarknad och köpare av ryska råvaror.

Udden är inte riktad mot Kina eller mot att företag väljer att investera där. Tvärtom framstår Kina i Diesens resonemang som en stat som agerar rationellt utifrån sina egna ekonomiska intressen: landet säkrar energi, bygger industri och använder sin växande marknadsmakt. Kritiken riktas mot de europeiska ledare som enligt honom har försvagat sina egna länders position och samtidigt fortsatt att behandla andra makter som om Europa alltjämt kunde diktera villkoren.

Industrin pressas av energikostnaderna

Bakgrunden är den långvariga pressen på Tysklands energiintensiva industri. Före Ukrainakrigets upptrappning 2022 kom omkring 55 procent av den tyska gasimporten från Ryssland. När leveranserna föll bort steg kostnaderna kraftigt, samtidigt som Berlin ersatte rysk pipelinegas med bland annat norsk gas och sjöburen LNG.

En undersökning från paraplyorganisationen för de tyska handelskamrarna, DIHK, visade 2024 att 37 procent av omkring 3 300 tillfrågade företag övervägde att minska produktionen eller flytta verksamhet utomlands. Bland energiintensiva industriföretag var andelen 45 procent. Två tredjedelar uppgav att deras konkurrenskraft var hotad, enligt Reuters.

Den tyska industriproduktionen minskade även med 1,1 procent under 2025, enligt den federala statistikmyndigheten Destatis. Särskilt kemi-, metall-, glas- och pappersindustrin har varit känslig för högre gas- och elpriser.

Ett uppmärksammat exempel är kemijätten BASF, som samtidigt har skurit ned kostnader och kapacitet i Tyskland och byggt sitt största investeringsprojekt hittills i kinesiska Zhanjiang. Anläggningen beräknas kosta omkring nio miljarder euro och vara färdig 2028. Projektet inleddes redan före energibrytningen 2022 och motiveras också av närheten till den stora kinesiska kemimarknaden, men för Diesen illustrerar det den större förskjutningen av industriell tyngdpunkt österut.

Den ryska gasen fick en ny riktning

Rysslands energiexport har inte försvunnit genom de europeiska sanktionerna, utan i hög grad styrts om till andra marknader. Kina har ökat sina inköp av rysk olja och gas och har samtidigt kunnat förhandla från en starkare position när Moskva fått färre stora kunder att välja mellan.

Ett ryskt regeringsdokument som Reuters tog del av 2023 beräknade priset på rysk pipelinegas till Kina till 271,60 dollar per tusen kubikmeter under 2024. Motsvarande prognos för Europa och Turkiet låg på 481,70 dollar. Siffrorna avsåg olika avtal och leveransvägar, men skillnaden visar det pristryck som följde när Rysslands energihandel vändes mot Asien.

I Diesens analys innebär detta en dubbel förlust för Europa. Den egna industrin får dyrare insatsvaror, medan konkurrenter i Kina får tillgång till den energi som tidigare bidrog till Tysklands exportmodell. Företagens beslut behöver då inte vara politiska ställningstaganden; de följer de marknader där kostnader, efterfrågan och leveranssäkerhet framstår som mest gynnsamma.

Kritiken riktas mot Europas ledare

Diesen gör samtidigt den tyska industrikrisen till en del av ett större maktskifte. Hans kritik riktas mot de europeiska regeringar som fortfarande agerar som om kontinenten kunde ställa villkoren för både Ryssland och Kina och samtidigt räkna med ett stabilt amerikanskt stöd. Den ordningen håller enligt honom på att upplösas.

"Europeiska ledare tycks inte förstå att intressen förändras i grunden i en multipolär värld: Europa är inte längre lika relevant, Europa kan inte förlita sig på USA i samma utsträckning, Europa har inte råd att göra Ryssland till fiende och Kina kan inte längre hunsas eller läxas upp", skriver han.

I anslutning till kommentaren publicerade Diesen ett redigerat utdrag ur ZDF:s sommarintervju med förbundskansler Friedrich Merz. Där talar Merz om ett förändrat läge, präglat av osäkerheten kring Donald Trump, Kinas växande betydelse och nya krav på tysk handlingskraft. I Diesens inramning blir uttalandena ett indirekt erkännande av att Europas yttre förutsättningar har förändrats snabbare än dess politiska strategi.

Diesen sammanfattade sitt resonemang med orden nedan.

German companies are moving to China to follow the cheap Russian gas that the German government denied them. European leaders do not seem to recognise that interests change profoundly in a multipolar world: Europe is no longer as relevant, Europe cannot rely on the US to the same… pic.twitter.com/KmQ7YAqkzq
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) July 21, 2026

Kärnan i utspelet är därför inte enbart att enskilda fabriker byggs i Kina. Diesen beskriver ett geoekonomiskt kretslopp där energi, kapital och industri följer varandra. Om Europa samtidigt försämrar relationerna med Ryssland, gör sig mer beroende av dyr importenergi och väljer konfrontation med Kina framför samarbete på nya villkor, riskerar kontinenten enligt honom att förlora både ekonomisk konkurrenskraft och strategisk självständighet.

Vattenfall: Ny havsbaserad vindkraft är inte lönsam

Emil Fjellstedt — Sun, 19 Jul 2026 09:05:30 +0000

Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs. De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt. Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg. — De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot. För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs. — Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.

Lägre resultat under andra kvartalet

Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent. Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.

Rekordimport av rysk gas till EU trots sanktionsretorik

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 08:26:07 +0000

EU:s import av rysk flytande naturgas nådde rekordnivå under första halvåret 2026. Samtidigt fortsätter europeiska ledare att tala om hårda sanktioner mot Moskva och stöd till Ukraina. Europeiska länder importerade nära 10 miljoner ton LNG från det ryska Yamal-projektet under årets sex första månader – en ökning med omkring 18 procent jämfört med samma period i fjol. EU-länderna tog därmed i praktiken emot nästan hela produktionen från Rysslands största anläggning för flytande naturgas. Siffrorna kommer från energianalysföretaget Kpler och har bland annat uppmärksammats av Financial Times. De visar att Europa fortfarande är en central – och under perioden växande – marknad för rysk gasexport mer än fyra år efter krigsutbrottet i Ukraina.

Undantag håller handeln igång

Att importen kunnat öka trots sanktionerna hänger till stor del på hur EU:s regelverk är utformat. Unionen har förbjudit nya kortfristiga avtal om rysk LNG, men långsiktiga kontrakt som tecknades före sanktionerna har undantagits. Europeiska länder och energibolag kan därmed fortsätta ta emot stora volymer rysk gas inom äldre avtal. För varje last krävs att importlandet kan styrka att köpet omfattas av ett sådant kontrakt, men undantagen har i praktiken gjort det möjligt att sätta nya rekordnivåer. Först den 1 januari 2027 träder EU:s förbud mot import av rysk LNG under långsiktiga kontrakt i kraft. Senare samma år ska även den kvarvarande importen av rysk gas via pipelines fasas ut. Fram till dess är det fortfarande lagligt att köpa betydande volymer rysk energi.

Frankrike störst köpare

Frankrike var den största enskilda köparen av LNG från Yamal under första halvåret och importerade omkring 3,6 miljoner ton. Därefter följde Belgien och Spanien. Siffrorna är politiskt känsliga eftersom president Emmanuel Macron under kriget profilerat sig som en av Europas mest högljudda förespråkare för sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. Enligt uppskattningar från den tyska miljöorganisationen Urgewald kan EU:s inköp från Yamal under årets första sex månader ha varit värda uppemot sex miljarder euro. Yamal LNG ligger i ryska Arktis och är beroende av specialbyggda isbrytande gastankers. Europeiska hamnar är viktiga för snabba omlopp. Alternativet att skicka mer gas till Asien via Norra sjövägen är längre, mer väderberoende och mer komplicerat. Under första halvåret minskade leveranserna från Yamal till Asien kraftigt samtidigt som exporten till Europa ökade. Sedan 2022 har EU upprepade gånger lovat att göra sig oberoende av rysk energi. Importen av rysk olja har minskat och flera gasledningar har stängts eller förlorat i betydelse. Rekordköpen av LNG från Yamal visar något annat. Bakom sanktionsretoriken fortsätter EU att vara en av Moskvas viktigaste energikunder – ett tydligt exempel på unionens hyckleri.

Amerikansk gasjätte tjänar stort på kriget i Iran

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 05:54:08 +0000

Enligt AOL redovisar det amerikanska LNG-bolaget Venture Global kraftigt högre intäkter från förvätskning av naturgas efter att kriget kring Iran har stört leveranser från Mellanöstern och drivit upp gaspriserna. Bolagets vägda genomsnittliga fasta avgift för förvätskning steg till 6,45 dollar per miljon brittiska värmeenheter under årets andra kvartal, från 3,82 dollar under det första kvartalet. Det motsvarar en ökning på 69 procent, enligt ett regulatoriskt dokument som bolaget lämnat in. Venture Global är USA:s näst största leverantör av flytande naturgas, LNG. Bolagets större exponering mot spotmarknaden innebär att det snabbare kan dra nytta av kraftiga prisrörelser än konkurrenter som säljer en större andel av sin gas genom långsiktiga avtal.

Störningar i Mellanöstern

Konflikten efter den amerikansk-israeliska bombkampanjen mot Iran i slutet av februari har strypt leveranser från Qatar. Qatar står normalt för omkring en femtedel av världens LNG-export. Iranska angrepp i mars slog ut delar av Ras Laffan-anläggningen och USA har därefter försökt ersätta bortfallna qatariska leveranser. Det har bidragit till att amerikansk LNG-export nått rekordnivåer. Asiatiska spotpriser på LNG mer än fördubblades under veckan efter de första attackerna, medan priserna i Europa fortfarande låg nära 50 procent över nivåerna före kriget. Europa har blivit särskilt känsligt för störningen efter att en stor del av den ryska rörgasen har ersatts med dyrare amerikansk LNG.

127 laster under kvartalet

Venture Global exporterade 127 LNG-laster under andra kvartalet: 37 från terminalen Calcasieu Pass och 90 från Plaquemines. Under första kvartalet var motsvarande antal 38 respektive 92 laster. Calcasieu Pass, bolagets första exportterminal, nådde kommersiell produktion 2022 och bidrog till att etablera Venture Global bland USA:s största LNG-exportörer. Bolaget har även tidigare anklagats för att ha gynnats av marknadsläget. Under energikrisen 2022 sålde Venture Global gas på spotmarknaden samtidigt som anläggningen fortfarande formellt befann sig under uppbyggnad. Flera stora energibolag stämde då företaget och hävdade att kontrakterade volymer hölls inne till förmån för mer lönsamma spotförsäljningar. Venture Global har avvisat anklagelserna. Även Cheniere Energy, en annan stor amerikansk LNG-exportör, pekas ut som en möjlig vinnare när osäkerheten kring Hormuzsundet håller gaspriserna uppe.

Från bensin till livsmedel – priserna skjuter i höjden över hela USA

Emil Fjellstedt — Thu, 11 Jun 2026 15:29:35 +0000

Amerikanska hushåll pressas allt hårdare av dyrare vardagsvaror när priserna på bensin, mat, el och sjukvård stiger på bred front. För många familjer märks de högre priserna först vid bensinpumpen och i livsmedelsbutiken. En full tank har blivit betydligt dyrare än för ett år sedan, samtidigt som flera basvaror fortsätter att ta en större del av hushållsbudgeten. I en genomgång hänvisar CNBC till den amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics och skriver att konsumentpriserna i USA steg med 4,2 procent i årstakt i maj. Energipriserna var den främsta drivkraften. Enligt BLS steg energiindexet med 3,9 procent under månaden och stod för drygt 60 procent av den totala prisökningen i maj. Bensinpriserna ökade med 7,0 procent i maj och var 40,5 procent högre än ett år tidigare. Eldningsolja var 58,9 procent dyrare än i maj förra året.

Dyrare mat slår mot hushållen

Även livsmedelspriserna fortsatte att stiga, men långsammare än energipriserna. Livsmedelsindex steg med 0,2 procent i maj och var 3,1 procent högre än samma månad i fjol. Livsmedelspriserna i butik steg med 0,1 procent under månaden, medan restaurangpriserna ökade med 0,3 procent. På årsbasis steg priserna på frukt och grönsaker med 6,1 procent och alkoholfria drycker med 5,8 procent, enligt BLS. Prispressen märks därmed i flera varugrupper som hushållen möter i vardagen – från bränsle och el till dagligvaror och sjukvård.

Kärninflationen dämpas

Kärninflationen, där livsmedel och energi räknas bort, steg med 0,2 procent i maj och låg 2,9 procent högre än motsvarande månad i fjol. Sammantaget visar siffrorna att prisuppgången främst drivs av nödvändiga utgifter som hushållen har svårt att prioritera bort. Priserna sjönk inom vissa kategorier. Priserna på nya fordon gick ned med 0,3 procent under månaden, medan premierna för fordonsförsäkringar föll med 1,7 procent. Nästa inflationssiffror publiceras den 14 juli.