Donald Trumps USA – Nya Dagbladet

Trump lovar 5 000 dollar per vuxen amerikan – om republikanerna behåller kongressen

Emil Fjellstedt — Thu, 10 Sep 2026 08:30:22 +0000

USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart. Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. – Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump. Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend". Ett villkor angavs redan på plats: – Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.

Oklar finansiering

Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut". Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan. Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Emil Fjellstedt — Fri, 28 Aug 2026 07:17:45 +0000

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna. Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn. Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön. Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring. ”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney. Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn. Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde. Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor. — Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn. Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Emil Fjellstedt — Thu, 27 Aug 2026 08:52:58 +0000

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025. Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224. Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning. Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen. USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza. Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning. USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter. Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026. USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 07:33:54 +0000

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater. Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el. — Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump. Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News. Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor. Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium. Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Emil Fjellstedt — Fri, 21 Aug 2026 10:35:00 +0000

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Grönland sätter stopp för amerikanska borrplaner

Emil Fjellstedt — Mon, 17 Aug 2026 06:23:22 +0000

USA:s växande intresse för Grönlands naturresurser har nu blivit en konkret konflikt på öns östkust. Det amerikanska oljebolaget Greenland Energy tog iland utrustning innan tillstånden var klara – och Grönlands regering har nu satt stopp för den planerade borrstarten. Donald Trump har under flera år gjort klart att han ser Grönland som strategiskt viktigt för USA. Han har talat om att köpa ön av Danmark, ta den med militär makt eller nå en uppgörelse. I maj hävdade hans Grönlandssändebud Jeff Landry att amerikansk oljeproduktion på ön kunde komma igång inom ungefär tio månader. I juli förde det amerikanska oljebolaget Greenland Energy iland borrutrustning inför planerade provborrningar i Jameson Land på östra Grönland, utan att den lokala prövningen var färdig. Det utlöste en ”kraftig varning” från den grönländska regeringen, och planerna stoppades. Bolagets vd Robert Price hade dessförinnan sagt vid ett lokalt möte att Grönland hade gett tillstånd att ta iland utrustningen. Enligt The Guardian var den uppgiften felaktig. Kort före den planerade borrstarten meddelade myndigheterna att den nödvändiga tillståndsprocessen inte kunde slutföras i tid och att godkännanden därför inte kunde ges.

Viktig natur står på spel

Jameson Land är ett stort sammanhängande låglandsområde på Grönlands östkust, där markerna går ned mot fjordarna. Den typen av öppet lågland är ovanlig på Grönland, som i övrigt till stor del domineras av branta och bergiga landskap. Området har en rik fauna. Där finns en av Östgrönlands största och tätaste populationer av myskoxar. Spetsbergsgäss och vitkindade gäss häckar också i sådana mängder att området har internationell betydelse. Två av våtmarkerna på halvön har dessutom internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen, det internationella avtalet om skydd av värdefulla våtmarker. Det är dessa naturvärden, tillsammans med de sociala konsekvenserna för lokalsamhällen, som grönländska myndigheter nu ska pröva innan någon borrning kan tillåtas. En oljeutvinning skulle innebära transporter, arbetsmaskiner och borrverksamhet i eller nära ett område med känsliga våtmarker och viktiga djurhabitat. Just den möjliga påverkan på naturen är en central del av den miljöprövning som ännu inte är klar.

Kopplingar till Trumps krets

Bolaget har flera band till personer i Trumps politiska och ekonomiska miljö. Enligt The Guardian sitter en amerikansk marinveteran som arbetar med missilförsvarsprojektet Golden Dome i styrelsen, medan miljardären Kenneth Griffin – som bidrog till Trumps andra installationsceremoni – köpte nio procent av aktierna i april. Det är fortfarande oklart om Greenland Energy alls får tillstånd att borra i Jameson Land. Grönländska myndigheter ska först pröva projektets miljömässiga och sociala följder. Om bolaget får klartecken kan borrningen enligt myndigheternas besked tidigast börja vintern 2027 – långt efter Landrys löfte om snabb oljeproduktion.

Greene: ”Trump har förrått oss alla”

Markus Andersson — Sun, 02 Aug 2026 07:46:59 +0000

Marjorie Taylor Greene har samlat flera tidigare Trumpallierade och förklarar att en ny America First-rörelse har börjat. I gruppen finns bland andra Tucker Carlson, Thomas Massie och Joe Kent, som samtliga har vänt sig mot president Donald Trump med anledning av kriget mot Iran. Den tidigare kongressledamoten från Georgia publicerade på lördagen en bild från sammankomsten. Runt bordet sitter, utöver Greene, medieprofilen Tucker Carlson, kongressledamoten Thomas Massie och Joe Kent, som i mars avgick som chef för USA:s nationella antiterrorcentrum. Även Greenes make Brian Glenn samt Carolyn Massie och Heather Kent syns på bilden. ”Vi sade inga fler utländska krig och vi menade det”, skriver Greene. Hon anklagar Trump för att ha förrått sina tidigare anhängare och säger att rörelsen ska vara till för amerikaner ”till höger, vänster och i mitten”.

We said no more foreign wars and we meant it and supported Donald Trump because he made that promise. But he’s betrayed us all. Our commitment is America First for all Americans, right, left, and center. The movement has begun. pic.twitter.com/mZXadw0kBr
— Former Congresswoman Marjorie Taylor Greene🇺🇸 (@FmrRepMTG) August 1, 2026

Har öppnat för ett tredje parti

Sammankomsten kommer efter att både Greene och Carlson offentligt har talat om att utmana USA:s två etablerade partier. I en intervju med Piers Morgan den 30 juni sade Greene att en grupp profiler från både höger och vänster skulle kunna bilda ett parti med amerikanska intressen i centrum. Carlson gick längre i en intervju med Columbia Journalism Review i juli. ”Det kommer att bli ett tredje parti, och jag ska göra allt jag kan för att få det till stånd”, sade han. Något partinamn, program eller någon formell organisation har dock ännu inte presenterats. Greenes besked gäller än så länge en ”rörelse”, inte ett registrerat parti.

Iran-kriget förenar gruppen

Den gemensamma nämnaren är motståndet mot USA:s krig med Iran. Greene har under en längre tid anklagat Trump för att överge löftet om att avsluta amerikansk inblandning i utländska krig. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur hon beskrev presidentens linje som ett svek mot MAGA-rörelsens ideal. Kent lämnade Trumpadministrationen den 17 mars. I sitt avskedsbrev skrev han att han inte med gott samvete kunde stödja kriget. Han hävdade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot mot USA och uppmanade presidenten att ändra kurs. Massie förlorade i maj Republikanernas primärval i Kentucky mot den Trump-stödde Ed Gallrein. Han sitter dock kvar i representanthuset mandatperioden ut. Valförlusten följde efter hans kritik mot kriget och hans krav på att Epstein-dokumenten skulle offentliggöras. Carlson beskrev då resultatet som ett tecken på att MAGA-koalitionen höll på att splittras. Trump har i sin tur försvarat kriget med att det är nödvändigt för att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Han har också gått till hårda personangrepp mot flera av de tidigare allierade som kritiserat honom. Den nya samlingen visar att missnöjet nu har fått en mer organiserad offentlig form. Det återstår däremot att se om gruppen försöker bygga ett parti inför mellanårsvalet eller fortsätter som en lös politisk rörelse utanför Republikanerna.

Bara en tredjedel av amerikanerna stödjer kriget mot Iran

Redaktionen — Tue, 28 Jul 2026 07:23:16 +0000

Stödet bland amerikaner för kriget mot Iran har fallit till omkring en tredjedel. En klar majoritet anser samtidigt att president Donald Trump inte har förklarat USA:s militära mål. Det visar en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes online i hela USA mellan fredag och söndag och omfattade 1 246 vuxna. Resultatet har en felmarginal på tre procentenheter. Omkring en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de stödjer kriget mot Iran. Det är den lägsta nivån i Reuters/Ipsos mätningar sedan konfliktens första dagar och stödet har legat under 40 procent under fem månader, enligt undersökningen. Kriget inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran. Sedan mitten av mars har Reuters/Ipsos frågat de tillfrågade om de stödjer eller motsätter sig de militära angreppen. Då uppgav 37 procent att de stödde kriget. När konflikten inleddes låg motsvarande andel på 27 procent, medan 29 procent svarade att de var osäkra.

Oklara mål enligt de tillfrågade

69 procent, däribland fyra av tio republikaner, svarade att Trump inte tydligt har förklarat målen för USA:s militära engagemang i Iran. Trump har under konflikten angett flera mål: att hjälpa iranier att störta landets ledning, slå ut Irans ballistiska robotkapacitet och hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Vita husets talesperson Olivia Wales avfärdade i ett uttalande betydelsen av vad hon beskrev som ”föränderliga opinionsmätningar” och sade att Trump står fast vid att Iran inte ska få kärnvapen.

Högre bensinpriser och politisk belastning

Enligt Reuters har 18 amerikanska soldater dödats i konflikten. Tusentals människor har dödats i Iran och i Libanon, där Iranallierade grupper har stridit mot israeliska styrkor. Kriget har också sammanfallit med kraftigt stigande bensinpriser i USA. Det nationella genomsnittet låg enligt Reuters på drygt fyra dollar per gallon, jämfört med omkring tre dollar före krigsutbrottet. Trumps samlade stöd i mätningen steg samtidigt till 37 procent, tre procentenheter högre än månaden före. Missnöjet med kriget kan ändå bli en belastning för presidenten och Republikanerna inför mellanårsvalet i november, då partiet ska försvara små majoriteter i kongressen. Bland oberoende registrerade väljare uppgav 36 procent att de föredrog Demokraternas kongresskandidat, mot 20 procent för Republikanernas kandidat. Under presidentvalskampanjen 2024 lovade Trump att hålla USA borta från långvariga krig. Han bedömde inledningsvis att kriget mot Iran skulle pågå i fyra till fem veckor.

Stödet för Israel rasar i USA – majoritet vill minska militärhjälpen

Emil Fjellstedt — Sat, 25 Jul 2026 09:04:48 +0000

Nettotalet för amerikanernas syn på Israel har fallit med 67 procentenheter sedan 2018, enligt en sammanställning som CNN presenterat. Samtidigt vill 55 procent minska eller avsluta USA:s militära stöd till landet. I ett inslag i CNN gick kanalens chefsdataanalytiker Harry Enten igenom flera aktuella opinionsmätningar om amerikanernas syn på Israel. Resultaten visar en kraftig omsvängning jämfört med Donald Trumps första presidentperiod. Enligt Entens sammanställning var nettotalet för Israel plus 51 procentenheter i juli 2018. I juli 2026 var motsvarande siffra minus 16. Måttet anger skillnaden mellan andelen som har en positiv respektive negativ syn på landet.

Negativa siffror i flera mätningar

Fyra mätinstitut som CNN redovisade visade samtliga negativa resultat. Ipsos noterade minus 10 procentenheter och Fox News minus 11, medan Marquette University Law School och Pew Research Center låg på minus 20 respektive minus 23. Enten beskrev förändringen som bred och framhöll att Israelfrågan inte längre bara skiljer väljare i Demokraternas primärval från den övriga väljarkåren. Enligt honom har opinionen förändrats även i grupper som tidigare varit mer positiva till Israel.

Majoritet vill dra ned stödet

En Washington Post/Ipsos-mätning som visades i inslaget pekar i samma riktning. Drygt hälften, 55 procent, anser att USA bör minska eller helt stoppa det militära stödet till Israel. Skillnaden mellan personer med olika utbildningsbakgrund var relativt liten. Bland personer utan högskoleutbildning ville 51 procent minska eller avsluta stödet. Bland högskoleutbildade var andelen 62 procent. CNN:s genomgång publicerades mot bakgrund av det pågående kriget i Gaza och Israels konflikt med Iran. Enten bedömde att den förändrade opinionen kan påverka hur både republikaner och demokrater väljer att förhålla sig till Israel i kommande valrörelser.

Trump inför tullar mot 60 länder – Sverige omfattas

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 10:22:40 +0000

USA:s president Donald Trump har beslutat om nya importtullar mot 60 länder och ekonomier, däribland EU och Sverige. Satserna på 10 till 12,5 procent ska enligt Vita huset pressa handelspartner att stoppa varor tillverkade med tvångsarbete. Tullarna träder i kraft den 24 juli och ersätter de tillfälliga generella tullar som tidigare gällt. De flesta berörda länder får 12,5 procent, medan ett mindre antal – bland andra Storbritannien, Kanada, Mexiko och EU – hamnar på den lägre nivån 10 procent, enligt rapporteringen om beslutet. Norge får däremot 12,5 procent, alltså högre tull än EU-länderna. Norska UD tar avstånd från både beslutet och motiveringen, och NHO varnar för att norska exportföretag får en konkurrensnackdel mot bolag inom EU på den amerikanska marknaden. USA bygger åtgärden på utredningar från den amerikanska handelsrepresentanten, USTR. Administrationen menar att de berörda ekonomierna inte i tillräcklig utsträckning förbjuder eller hindrar import av varor producerade med tvångsarbete. EU har avvisat motiveringen och anser att tullarna är obefogade, även om unionen delar målet att bekämpa tvångsarbete.

Ny rättslig grund efter domstolsnederlag

Beslutet kommer efter att USA:s högsta domstol underkänt delar av Trumps tidigare tullpolitik baserad på nödlagstiftning. Den nya ordningen knyts i stället till handelslagen, bland annat den så kallade section 301-processen, och beskrivs av Vita huset som mer långsiktig. Vissa råvaror, insatsvaror och andra produkter undantas för att begränsa störningar i den amerikanska ekonomin. För Sverige är USA den största exportmarknaden utanför EU. Svensk varuexport dit uppgick under 2025 till drygt 230 miljarder kronor, med bland annat läkemedel, maskiner, fordon och verkstadsprodukter bland de tyngsta varugrupperna. Företag med produktion i USA kan påverkas mindre, medan export från Sverige och övriga Europa riskerar att bli dyrare för amerikanska köpare.