Digitaliseringen – Nya Dagbladet

Internetstiftelsen: tydligt färre lågstadiebarn på sociala medier

Redaktionen — Mon, 28 Sep 2026 10:49:21 +0000

Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet. Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år. Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del. Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube. Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.

Tonåringarna är kvar

Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om. De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar. Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.

Tjugo gånger fler mår sämre

Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre. Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete. Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Emil Fjellstedt — Mon, 07 Sep 2026 05:42:19 +0000

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde. Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder. På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken. Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen. — En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken. Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Markus Andersson — Fri, 28 Aug 2026 05:05:15 +0000

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form. I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling. En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet. Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg. — Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna. Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan. — En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang. Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Markus Andersson — Sun, 16 Aug 2026 09:10:20 +0000

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset. Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk. Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet. Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare. Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre. ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske. — Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

När mobilen blir en flykt från obehag

Markus Andersson — Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000

För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra. Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor. Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas. Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor. — Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu. Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas. Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi. — På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften. Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag. — Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.

Italiensk studie: Sociala medier kopplas till sämre skolresultat

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 07:35:37 +0000

Sociala medier kan få konsekvenser långt in i skolvardagen. En italiensk långtidsstudie visar att elever som väntade till minst 14 års ålder med eget konto presterade bättre i matematik och italienska. Studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, har genomförts av forskare vid universitetet Milano-Bicocca och bygger på uppgifter från 5 227 elever i norra Italien. Forskarna har kopplat en enkät om elevernas digitala vanor till standardiserade provresultat från flera år i skolan. Elever som öppnade sitt första konto på sociala medier i årskurs 6, 7 eller 8 jämfördes med elever som väntade till årskurs 9 eller senare. För att minska risken att andra skillnader mellan grupperna förklarar resultaten matchade forskarna bland annat elevernas tidigare skolprestationer, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå. Vid prov i 13–14-årsåldern presterade de som öppnat konto vid 11–12 års ålder sämre i matematik och italienska än de som väntat. När eleverna prövades igen vid 15–16 års ålder kvarstod skillnaden i italienska och hade ökat i matematik. Forskarna uppskattar att resultatskillnaden motsvarar omkring ett halvårs undervisning. [caption id="attachment_221206" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/Yuliia Kaveshnikova[/caption]

Frekvent användning av smartphones en riskfaktor

Studien fann däremot ingen motsvarande negativ effekt i engelska, som eleverna läste som främmande språk. En möjlig förklaring som forskarna lyfter är att sociala medier kan ge en viss oplanerad exponering för engelska. Det är inte bara tidpunkten för det första kontot på sociala medier som tycks spela roll. Enligt studien var frekvent användning av smarttelefonen vid centrala tidpunkter under dagen en möjlig förmedlande faktor bakom en betydande del av sambandet. Materialet omfattar ungdomar i den italienska regionen Lombardiet, och studien kan inte avgöra vilken enskild funktion i plattformarna som förklarar skillnaden. Forskarna pekar bland annat på att uppmärksamhet kan tas från läxläsning, sömn och fysisk aktivitet. Resultaten ger ändå stöd för att en tidigare introduktion till sociala medier och den ständiga tillgängligheten via telefonen kan få konsekvenser som når in i skolvardagen.

Digital utfrysning ökar bland unga finländare

Markus Andersson — Wed, 05 Aug 2026 06:58:40 +0000

Allt fler unga i Finland uppger att de stängs ute eller ignoreras på nätet. För många fortsätter utanförskapet i gruppchattar och på andra digitala plattformar – även utanför skolan. Undersökningen, som gjordes av Mannerheims barnskyddsförbund, omfattade nära 6 000 finländska ungdomar mellan 13 och 18 år. Sammanlagt 38 procent uppger att de har upplevt digital utfrysning, en ökning med 15 procentenheter sedan 2021. Det kan handla om att inte släppas in i en gruppchatt, att bli ignorerad eller att andra medvetet låter bli att svara. Enligt Ida Sandholm, koordinator vid barnskyddsförbundets stödverksamhet, fortsätter utfrysningen ofta mellan skolan och digitala plattformar. — Det som stiger mest fram är att unga säger att man medvetet låter bli att svara åt dem. Det här går ofta hand i hand, både det som sker i skolan och det som fortsätter hemma på olika digitala plattformar, säger Sandholm till Yle. Undersökningen redovisar också tydliga skillnader mellan grupper. Drygt 16 procent av flickorna uppger att de har utsatts för utfrysning, jämfört med knappt 8 procent av pojkarna. Bland unga som identifierar sig som så kallade ”ickebinära” – det vill säga varken som flicka eller pojke – är andelen 21,5 procent. Den digitala tystnaden kan påverka självkänslan och leda till isolering. Sandholm varnar för att dåliga relationer också kan göra att unga tappar lusten att gå till skolan. — Eftersom relationer är en av grundpelarna för att man ska vilja ta sig till skolan och trivas där, kan dåliga relationer leda till en känsla av att man inte hör hemma där, säger Sandholm.

Vuxna uppmanas att fråga

De unga efterfrågar mer samtal om hur man bemöter andra på nätet, liksom aktiviteter och hobbyverksamhet efter skolan, enligt undersökningen. Framför allt vill de att vuxna frågar och återkommer till ämnet, så att det finns flera tillfällen att berätta. När känslan av utanförskap blir långvarig kan den enligt Sandholm bli en del av den unges självbild. Siffrorna pekar därmed på att mobbning inte längre stannar när skoldagen är slut.

Låt inte Sam Altman flytta in i familjelivet

Markus Andersson — Sun, 02 Aug 2026 10:38:25 +0000

Sam Altman vill inte bara att ChatGPT ska hjälpa oss att skriva, söka och planera. Nu vill OpenAI-chefen att tekniken ska få en plats mitt i familjens vardag – mellan föräldrar och barn. På fredagen föreslog Altman att föräldrar kopplar familjens kalendrar till ChatGPT Work, beskriver barnens intressen och låter systemet skapa en personlig podd till bilresan till skolan. Där kan AI-rösten berätta om ett barns fotbollsmatch, ett annat barns födelsedag och dagens nyheter. Det låter först som en oskyldig bekvämlighet. Men bakom den tilltalande ytan sker tre betydande förskjutningar: familjens privata kunskap görs till maskinläsbar information, ett tillfälle för samtal ersätts av syntetiskt innehåll och föräldrarollen delas med ett kommersiellt system vars främsta relation är till bolaget som driver det.

Familjekalendern är inte neutral data

En familjekalender är mer än tider och datum. Den kan avslöja barns namn, ålder, födelsedagar, fritidsintressen, skolrutiner, träningsplatser, sociala relationer och återkommande rörelsemönster. Tillsammans bildar uppgifterna en detaljerad karta över ett barns liv – ofta utan att barnet har haft någon meningsfull möjlighet att samtycka. OpenAI:s egna villkor gör försiktighet rimlig. För konsumenttjänster kan innehåll som skickas in användas för att förbättra modellerna beroende på användarens inställningar. Ett begränsat antal anställda och betrodda tjänsteleverantörer kan också få tillgång till användarinnehåll för bland annat säkerhet, support, rättsliga frågor och modellförbättring. Bolaget uppmanar uttryckligen användare att inte mata in känslig information som de inte vill ska kunna granskas eller användas. För OpenAI:s företagsprodukter används innehåll inte för modellträning som standard. Skillnaden är viktig, men ger ingen anledning att behandla barns vardagsdata som ofarlig. Uppgifterna måste fortfarande samlas in och behandlas för att tjänsten ska kunna leverera den hyperpersonliga upplevelse den amerikansk-judiske AI-chefen säljer in. Ju mer användbar familjeassistenten ska bli, desto mer behöver den veta.

Det mest privata i familjelivet riskerar att bli priset för en bekvämlighet som marknadsförs som gratis tid och bättre samtal.

När samtalet ersätts av en produkt

Den mest träffande invändningen kom från Alex Hirsch, skaparen av den animerade serien ”Gravity Falls”: ”Tänk om du bara pratade med dina barn?” Poängen är större än en kvick replik. Bilresan till skolan är just en av de stunder då barn kan berätta något oväntat, vara tysta, ställa en besvärlig fråga eller visa med tonfall och kroppsspråk att något inte står rätt till. En AI-podd kan nämna fotbollsmatchen, men den kan inte se nervositeten inför den. Den kan gratulera inför födelsedagen, men den kan inte märka att barnet känner sig utanför. När tekniken fyller varje mellanrum med färdigproducerat innehåll försvinner den friktion där mänsklig närhet uppstår. Familjeliv är inte ett flöde som behöver optimeras. Föräldraskap består till stor del av uppmärksamhet, omdöme och närvaro – sådant som inte kan automatiseras utan att något väsentligt går förlorat.

Från hjälpmedel till auktoritet

Detta är inte första gången Altman framställer ChatGPT som en del av föräldraskapet. I en tv-intervju sade han att han inte kunde föreställa sig hur han skulle ha klarat att lära sig ta hand om en nyfödd utan ChatGPT. En språkmodell kan naturligtvis vara användbar för att sammanställa frågor, skapa checklistor eller hjälpa en stressad förälder att hitta vidare till en tillförlitlig källa. Problemet börjar när svaret får samma tyngd som en läkare, en erfaren anhörig eller den egna kännedomen om barnet. I en amerikansk enkät med 1 004 föräldrar uppgav 31 procent att de någon gång följt AI-råd framför sin egen föräldrainstinkt. Av dessa gällde 30 procent hälsoråd och 26 procent känslomässig vägledning. Enkäten bevisar inte att råden ledde till skada, men den visar hur snabbt ett hjälpmedel kan bli en auktoritet. Amerikanska psykologförbundet, APA, varnar för att unga kan ha svårare än vuxna att skilja simulerad empati från verklig förståelse och att relationer med AI kan tränga undan utvecklingen av mänskliga relationer. UNICEF har samtidigt betonat både barns rätt till integritet och att mycket fortfarande är okänt om AI-systemens långsiktiga påverkan på barns utveckling. OpenAI har infört föräldrakontroller och stärkta skydd för tonåringar. Det ska erkännas. Men bolagets egen presentation av dessa skydd medger också att de fungerar bäst tillsammans med fortlöpande samtal, tydliga familjeregler och aktivt föräldraengagemang. OpenAI ger därmed självt ett tydligt argument mot att lämna över själva samtalet till en maskin.

AI ska vara verktyg – inte familjemedlem

Den rimliga gränsen är inte teknikfientlig. Att använda AI för att göra en inköpslista, översätta ett brev eller jämföra öppettider är en sak. Men lämna inte ut en fortlöpande profil över barnens rutiner, intressen, relationer och känsloliv. Låt inte en språkmodell avgöra hur en konflikt ska förstås, hur ett barn ska tröstas eller vilka värderingar som ska förmedlas. Silicon Valleys återkommande löfte är att varje mänskligt besvär kan omvandlas till en tjänst. Men familjens ”ineffektivitet” – upprepningarna, tystnaden, de konstiga frågorna och de oförutsedda samtalen – är inte ett tekniskt fel. Just där uppstår själva relationen. Sam Altman må kalla sin idé ett häftigt användningsområde. Föräldrar bör se den som en påminnelse om var gränsen måste gå. ChatGPT kan få hjälpa till i hemmet (men helst ersättas med integritetsvänligare alternativ som Protons Lumo). Det ska inte flytta in i familjelivet. Markus Andersson

Telenor tar kontroll över Bahnhof – affär värd 6,1 miljarder

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 19:42:00 +0000

Norska Telenor har avtalat om att köpa kontrollen över internetoperatören Bahnhof. Affären värderar bolaget till 6,1 miljarder kronor och följs, om villkoren uppfylls, av ett bud på återstående aktier.

Telenor ska köpa aktier från Bahnhofs grundare Jon Karlung och Andreas Norman. Tillsammans säljer de direkt och indirekt 50,8 procent av aktierna och 86 procent av rösterna, enligt ett pressmeddelande från Telenor.

Priset för grundarnas aktier är 60 kronor per aktie. Telenor har dessutom avtalat om att köpa investmentbolaget Öresunds post på 6,7 procent av aktierna för 62 kronor per aktie.

När de avtalade köpen har slutförts blir Telenor kontrollerande ägare. Bolaget uppger att det därefter, inom fyra veckor, avser att lägga ett obligatoriskt kontantbud på återstående aktier till 62 kronor per aktie.

Vill växa på den svenska bredbandsmarknaden

Bahnhof grundades 1994 och har mer än 500 000 konsumentkunder samt omkring 15 000 företagskunder inom fast bredband. Bolaget har bland annat profilerat sig i frågor om integritet på nätet.

Telenor uppger att förvärvet stärker bolagets ställning på den svenska marknaden för fast bredband. Efter affären väntas Telenors andel av konsumentmarknaden öka från omkring 15 till omkring 27 procent, vilket skulle göra bolaget till Sveriges näst största leverantör av fast bredband.

Jon Karlung uppger i Telenors pressmeddelande att affären ger Bahnhof större möjligheter att konkurrera i både befintliga och nya marknadssegment.

Affären är villkorad av bland annat sedvanliga myndighetsgodkännanden. Telenor räknar med att den kan slutföras under årets fjärde kvartal.

Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000

Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.