<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Digital frihet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/digital-frihet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 12 Jul 2026 22:58:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Digital frihet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Så tar du kontroll över bankvardagen med Revolut</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/revolut-kontroll-over-bankvardagen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Jul 2026 13:34:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[fintech]]></category>
		<category><![CDATA[Litauen]]></category>
		<category><![CDATA[neobanker]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Revolut]]></category>
		<category><![CDATA[småföretagare]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231144</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>För många svenskar har banken blivit en grindvakt</strong> i stället för ett verktyg. Revolut visar att ett annat bankliv redan är möjligt: snabbare, billigare, mer flexibelt och byggt för att ge användaren kontroll direkt i mobilen.</p>
<p>Det var förr enklare att sköta sina bankärenden. Man fick ett konto, ett kort och en grundläggande känsla av att banken fanns där för att hjälpa kunden. I dag möts många privatpersoner och småföretagare i stället av misstänksamhet, väntetider och frågor som får en vanlig kundrelation att kännas som ett förhör.</p>
<p><a href="https://www.revolut.com/sv-SE/">Revolut</a> är därför mer än ännu en app. För allt fler blir tjänsten en vardagsflykt från den gamla banktrögheten – ett sätt att med ett vänligt digitalt långfinger säga att banklivet faktiskt kan fungera på kundens villkor.</p>
<p>På några minuter går det att öppna konto i mobilen, få virtuella kort, hantera valutor, sätta egna gränser, frysa kort och skicka pengar till andra Revolut-användare. Mycket av det som i äldre banksystem kräver väntan, blanketter eller kundtjänst blir i stället en knapptryckning.</p>
[caption id="attachment_231172" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut_app_se_inline.jpg"><img class="wp-image-231172 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut_app_se_inline-640x360.jpg" alt="Revoluts svenska appgränssnitt i mobilen" width="640" height="360" /></a> Revoluts svenska appgränssnitt visar hur konton, betalningar och analys samlas i mobilen. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<h3>En bank skapad för mobilen</h3>
<p>Revolut är en så kallad neobank: digitala bankaktörer som bygger sin tjänst främst för mobilen, utan det äldre kontorsnät och den tröga infrastruktur som präglar många traditionella banker.</p>
<p>Företaget grundades i London 2015 och har vuxit från ett valutakort för resenärer till en bred finansapp med konto, kort, sparfunktioner, internationella överföringar, budgetverktyg, företagskonton och flera tilläggstjänster. Revolut uppger i dag att bolaget har över 70 miljoner kunder världen över och cirka 810 000 användare i Sverige. I bolagets <a href="https://assets.revolut.com/pdf/annualreport2024.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">årsrapport för 2024</a> redovisas 52,5 miljoner privatkunder och över en biljon pund i transaktionsvolym.</p>
<p>Det viktigaste för svenska användare är att Revolut inte ska ses som ett exotiskt bankexperiment utanför Europa. Svenska kunder använder normalt tjänster från <em>Revolut Bank UAB</em> i Litauen, som är en EU-bank under tillsyn av Litauens centralbank och Europeiska centralbanken. Litauens centralbank klassificerar Revolut Bank UAB som ett finansiellt institut, och banken fick sin litauiska banklicens i december 2021.</p>
<p>Det betyder inte att Revolut är identisk med en svensk storbank. Det betyder att den verkar inom EU:s regelverk – men med en produktfilosofi som är betydligt mer styrd av användaren.</p>
<h3>Friheten märks i vardagen</h3>
<p>Revoluts styrka är inte en enskild spektakulär funktion. Den ligger i summan av många små friheter som tillsammans gör bankvardagen mindre låst.</p>
[caption id="attachment_231141" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-bankvardag-featured.jpg"><img class="wp-image-231141 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-bankvardag-featured.jpg" alt="Revolut-kort i korthållare intill en mobiltelefon" width="1170" height="600" /></a> Beställd ditt första betalkort från Revolut kostnadsfritt och börja handel i Sverige butiker. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<p>Kontot kan öppnas utan bankkontor. Standardkontot är kostnadsfritt. Virtuella kort kan skapas direkt i appen. Ett kort kan frysas och låsas upp igen på några sekunder. Användaren kan ha pengar i flera valutor, växla när det passar, se avgifter innan en överföring skickas och följa betalningen i appen.</p>
<p>För den som ofta handlar på nätet är de virtuella korten en särskilt stor fördel. Ett kort kan användas för ett visst köp, begränsas eller bytas ut om man inte längre litar på en tjänst. Kunden får därmed en nivå av kontroll som traditionella banker ofta har varit långsamma med att erbjuda i praktiken.</p>
<p>Revolut beskriver själva sina svenska konton som ett sätt att öppna bankkonto online, få kort och använda appens ekonomifunktioner. På sin svenska kortsida framhåller företaget fysiska kort, virtuella kort och säkerhetskontroller i appen.</p>
<p>En svensk användare på plattformen X sammanfattade kontrasten mot den gamla bankupplevelsen genom att beskriva hur Revolut tog emot euro från utlandet på valutakonto, medan Swedbank/Sparbanken enligt användaren ställde ”tusen frågor” om pengarnas ursprung.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="sv">Swedbank/sparbanken verkar att dom gömmer sig bakom regelverket mot penningtvätt så fort vanligt folk vill flytta sina pengar. Revolut utan frågor tog gladeligen emot € från utlandet på valutakonto. Swedbank tusenfrågor och krav på papper om vad pengarna kom ifrån och varför.</p>
— Bissa (@B1ssa) <a href="https://twitter.com/B1ssa/status/1994871109078945867?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">29 november 2025</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Så flyttar du din bankvardag till Revolut</h3>
<p>Det mest realistiska är inte att säga upp alla gamla bankrelationer över en natt, utan att flytta ekonomin stegvis. För svenska användare är Revolut i dag ofta starkast som vardagsbank, resebank, nätköpskort, valutakonto och företagskomplement.</p>
<p><strong>1. Öppna konto och börja med ett virtuellt kort.</strong> Ladda ned Revolut-appen, välj privat- eller företagskonto och legitimera dig digitalt (appen finns på <a href="https://play.google.com/store/apps/details?id=com.revolut.revolut" target="_blank" rel="noopener nofollow">Google Play</a> och <a href="https://apps.apple.com/us/app/revolut-send-spend-and-save/id932493382" target="_blank" rel="noopener nofollow">App Store</a>). När verifieringen är klar kan du använda ett virtuellt kort för nätköp och lägga till det i en digital plånbok, om telefonen stöder funktionen.</p>
<p><strong>2. Beställ ett fysiskt kort vid behov.</strong> Revolut uppger att standardkontot är avgiftsfritt. Det första fysiska kortet kan vara gratis, men leveransavgift och andra gränser kan tillkomma.</p>
<p><strong>3. Flytta vardagsköpen först.</strong> Testa kortet i matbutiker, på resor, vid nätköp och för abonnemang. De flesta vardagsköp i Sverige kan göras utan problem med ett vanligt Revolut-kort.</p>
<p><strong>4. Flytta räkningar och lön där det fungerar.</strong> Elbolag, telefonbolag, hyresvärdar och andra mottagare har i grunden bankkonton, som normalt har ett IBAN-nummer (en internationell version av det vanliga bankkontonumret). Om uppgiften saknas på fakturan går den ofta att hitta via <a href="https://wise.com/se/iban/calculator">IBAN-verktyg</a> eller genom att be företaget om bankkonto eller IBAN. Den som vill gå längre kan undersöka om arbetsgivaren accepterar Revolut-kontot för löneutbetalningar och därefter flytta fler återkommande betalningar.</p>
<p><strong>5. Behåll svensk bankinfrastruktur där den fortfarande behövs.</strong> Swish och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortfarande knutna till svenska banksystem. BankID är ytterligare ett skäl till att många tills vidare behåller en svensk bankrelation. Syftet är inte att göra vardagen svårare, utan att låta den gamla banken finnas kvar endast för de funktioner som ännu inte kan flyttas.</p>
<h3>Ett alternativ även för småföretagare</h3>
<p>För små företag kan banktröghet stoppa betalningar, skada kundrelationer och försvåra internationella affärer. På sin svenska företagssida lyfter Revolut fram företagskonton med IBAN och SWIFT, företagskort, virtuella kort, utgiftshantering, samarbetsverktyg, kopplingar till andra system och internationella överföringar.</p>
<p>För en småföretagare med kunder, leverantörer eller frilansare i andra länder kan sådana funktioner vara viktigare än ett kontorsbesök hos en lokal bank. Den praktiska vinsten är färre hinder mellan arbete och betalning, färre beroenden av långsamma system och större kontroll för den som driver verksamheten.</p>
[caption id="attachment_231142" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-business-inline.jpg"><img class="wp-image-231142 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-business-inline.jpg" alt="Revolut Business-kort på skrivbord" width="1170" height="613" /></a> Revolut Business erbjuder företagskort, virtuella kort och kontotjänster för småföretag. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<h3>Resor, e-sim och den moderna bankappen</h3>
<p>Revolut visar också hur bankappar utvecklas till bredare vardagsplattformar. Utöver kort, konton och valutor erbjuder bolaget bland annat resefunktioner och e-sim-kort i appen, vilket gör att användaren kan lösa flera praktiska problem utan att vända sig till traditionella och ofta dyrare leverantörer.</p>
<p>En svensk X-användare beskrev nyligen hur han köpte e-sim-kort via Revolut under en resa utanför EU och kallade lösningen smidig, med ett pris på omkring 50–100 kronor beroende på behov.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="sv">Jag köpte e-sim-kort via Revolut när jag var utanför EU (London). Smidigt och kostade typ 50-100 kr beroende på hur mycket jag behövde. Vet inte hur vanligt det är att folk köper detta men alternativet är ju svindyrt (Telia från Sverige).</p>
— Swedish Analyst (@swedishanalyst) <a href="https://twitter.com/swedishanalyst/status/2057425093274304815?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">21 maj 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Det som fortfarande kräver en svensk bank</h3>
<p>Revolut hanterar ännu inte alla svenska särlösningar. Swish, BankID och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortsatt knutna till svensk bankinfrastruktur. För många är tjänsten därför ett komplement snarare än en fullständig ersättare: kortköp, nätköp, resor, abonnemang och många vanliga räkningar kan samlas i appen, medan en svensk bankrelation behålls för de funktioner som kräver den.</p>
<p>Även löneutbetalningar och återkommande betalningar kan i många fall flyttas när arbetsgivare och mottagare accepterar kontouppgifterna. Revolut <a href="https://www.revolut.com/en-SE/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> om kontot, korten och villkoren för svenska kunder på sin webbplats.</p>
<p>Revolut verkar under EU-regler och är ingen oreglerad app. Banken omfattas av samma regler kring penningtvätt och kundkännedom, men är snarast därför ett exempel på att det går att kombinera regelkraven med snabb och tydlig återkoppling och ha en normal relation med sina kunder utan att bete sig som de svenska storbankerna.</p>
<p>Att flytta en så stor del av din ekonomi och dina tillgångar som möjligt bort från aktörer som Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken är därför en kraftfull signal om vilken väg som är framtiden och en protest mot det allt mer totalitära svenska etablissemanget och banksystemet.</p>
<hr />
<p><em>Artikeln har skrivits helt ideellt och fristående av Nya Dagbladet redaktion och utgör inte en del av ett betalt samarbete med Revolut</em></p>
<!-- wp:html --><!-- /wp:html -->]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Misstänkt bakdörr i Bitlocker – USB-angrepp kan öppna krypterade datorer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/misstankt-bitlocker-bakdorr-yellowkey-usb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 20:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bitlocker]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Windows 11]]></category>
		<category><![CDATA[YellowKey]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230203</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny publik zero day-sårbarhet i Microsofts diskkryptering Bitlocker uppges kunna öppna krypterade Windows-datorer med hjälp av ett USB-minne. Det mest känsliga är dock forskarens misstanke om att fyndet kan peka mot en bakdörr i Windows återställningsmiljö – en uppgift som ännu inte är bevisad, men som sätter nytt tryck på Microsoft att förklara hur funktionen hamnat där.</strong>

Säkerhetsforskaren bakom namnen Chaotic Eclipse och Nightmare-Eclipse har publicerat proof of concept-material för två ännu opatchade Windows-sårbarheter. Den mest uppmärksammade är YellowKey, som enligt forskaren kan kringgå Bitlocker-skyddet på Windows 11 samt Windows Server 2022 och 2025.

Tom’s Hardware <a href="https://www.tomshardware.com/tech-industry/cyber-security/microsoft-bitlocker-protected-drives-can-now-be-opened-with-just-some-files-on-a-usb-stick-yellowkey-zero-day-exploit-demonstrates-an-apparent-backdoor" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att angreppet demonstrerar hur en Bitlocker-skyddad enhet kan öppnas med hjälp av särskilt förberedda filer på ett USB-minne. Även BleepingComputer <a href="https://www.bleepingcomputer.com/news/security/windows-bitlocker-zero-day-gives-access-to-protected-drives-poc-released/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att forskaren har publicerat tekniskt material på GitHub och att metoden ska kunna ge ett skal med obegränsad åtkomst till den krypterade volymen.

Sårbarheten kräver fysisk åtkomst till datorn. Den praktiska betydelsen kan ändå vara stor, eftersom Bitlocker ofta fungerar som sista skyddslinje när en företagsdator, myndighetsdator eller privat laptop blir stulen. Om Microsoft inte kan ge en övertygande teknisk förklaring riskerar YellowKey därför att bli mer än ännu en säkerhetsmiss: en ny fråga om huruvida användare verkligen kan lita på bolagets krypteringsskydd.
<h3>Forskaren talar om bakdörr</h3>
I sitt GitHub-inlägg <a href="https://github.com/Nightmare-Eclipse/YellowKey" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> Nightmare-Eclipse fyndet som ett av de mest anmärkningsvärda han har gjort. Komponenten som utlöser felet ska enligt forskaren finnas i Windows Recovery Environment, WinRE, samtidigt som en komponent med samma namn i den vanliga Windows-installationen saknar de funktioner som möjliggör kringgåendet.

Forskaren skriver att sårbarheten ”nästan känns som en bakdörr”, men påståendet är inte verifierat. The Register <a href="https://www.theregister.com/security/2026/05/13/disgruntled-researcher-releases-two-more-microsoft-zero-days/5239758" target="_blank" rel="noopener nofollow">citerar</a> experter som menar att uppgiften om en avsiktlig bakdörr inte går att belägga utifrån det material som hittills är offentligt. Misstanken är ändå nyhetsmässigt central, eftersom den inte bara handlar om en teknisk bugg utan om förtroendet för Microsofts inbyggda kryptering.

Däremot har flera säkerhetsprofiler uppgett att själva YellowKey-demonstrationen fungerar. BleepingComputer hänvisar bland annat till oberoende bekräftelser från säkerhetsforskare, samtidigt som olika bedömningar görs om exakt vilka varianter av metoden som går att återskapa.
<h3>Hot mot stulna datorer</h3>
Bitlocker används för att kryptera hela diskar och skydda data även om hårdvaran hamnar i fel händer. Därför blir ett fysiskt angrepp inte nödvändigtvis mindre allvarligt. För organisationer kan konsekvensen bli att en förlorad dator inte längre betraktas som enbart förlorad utrustning, utan som ett möjligt dataintrång.

Rik Ferguson, säkerhetschef på Forescout, säger till The Register att om forskarens uppgifter stämmer ”upphör en stulen laptop att vara ett hårdvaruproblem och blir en incident som kan behöva anmälas som dataintrång”.

Säkerhetsexperter har initialt pekat på Bitlocker-PIN och lösenordsskydd i BIOS eller UEFI som möjliga skyddsåtgärder. Forskarens egna senare uppgifter går längre och hävdar att problemet även kan utnyttjas i miljöer med TPM och PIN, men att en sådan variant inte har publicerats. Den delen är därför svårare att bedöma externt.

Microsoft har ännu inte släppt någon officiell patch för YellowKey, trots att Bitlocker marknadsförs som ett centralt skydd mot datastöld vid förlorade eller stulna enheter. Fram till dess är rådet till organisationer att begränsa fysisk åtkomst, se över start- och återställningsinställningar, använda starka firmwarelösenord och följa Microsofts kommande säkerhetsuppdateringar noggrant.
<h3>Fler läckta Windows-hål</h3>
YellowKey publicerades samtidigt som GreenPlasma, en annan Windows-sårbarhet som enligt forskaren kan användas för privilegiehöjning. SecurityOnline <a href="https://securityonline.info/windows-bitlocker-bypass-yellowkey-greenplasma-poc-disclosure/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att GreenPlasma riktar sig mot Windows CTFMON-tjänst och kan ge angripare möjligheter att påverka objekt som normalt inte ska vara åtkomliga för vanliga användare.

De nya publiceringarna följer på tidigare läckta Windows-hål från samma källa, bland annat BlueHammer och RedSun. Enligt BleepingComputer ska tidigare material från forskaren snabbt ha börjat utnyttjas efter offentliggörandet.

Fallet illustrerar samtidigt en växande konflikt i sårbarhetsvärlden: när forskare anser att leverantörer inte agerar tillräckligt snabbt kan tekniska detaljer hamna offentligt innan en patch finns tillgänglig. Då förvandlas en skyddsmekanism som användarna litat på till en kapplöpning mellan angripare, administratörer och Microsofts säkerhetsteam.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ubuntu 26.04 visar varför Linux blir allt mer relevant</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/ubuntu-26-04-visar-varfor-linux-blir-allt-mer-relevant/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Apr 2026 18:01:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Canonical]]></category>
		<category><![CDATA[Kubuntu]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Ubuntu]]></category>
		<category><![CDATA[Windows 11]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228609</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När Microsoft gör Windows allt mer låst, kontobundet och övervakat växer intresset för Linux. Ubuntu 26.04 LTS kommer därför vid ett läge där öppen källkod inte längre bara är ett teknikval – utan för många också en fråga om digital självständighet.</strong>

Canonical har nu <a href="https://canonical.com/blog/canonical-releases-ubuntu-26-04-lts-resolute-raccoon" target="_blank" rel="noopener">släppt</a> Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet <em>Resolute Raccoon</em>. Som LTS-version blir den ett av de viktigaste Linuxsläppen de kommande åren, inte minst för användare, företag och organisationer som vill ha ett stabilt alternativ till Microsofts allt mer styrda Windowsmiljö.

Ubuntu har länge varit den mest kända vägen in i Linuxvärlden. Skillnaden 2026 är att Linux inte längre främst lockar entusiaster. När Windows 11 kräver nyare hårdvara, driver användare mot Microsoftkonto, visar mer rekommenderat innehåll och samtidigt byggs ut med AI-funktioner som Recall – där skärmens innehåll kan indexeras lokalt – får fler användare skäl att åtminstone pröva alternativen.
<h3>Linux går från hobby till vardagsdator</h3>
Linux har fortfarande en liten andel av den globala desktopmarknaden, men kurvan pekar uppåt. StatCounters mätningar visar att Linux de senaste åren har etablerat sig tydligare på vanliga datorer, samtidigt som Steam Deck och bättre spelstöd har gjort plattformen mer synlig även utanför server- och utvecklarkretsar.

Ubuntu 26.04 LTS bygger vidare på den utvecklingen med uppdaterad systembas, längre säkerhetsstöd och en modern skrivbordsmiljö. För den som vill ladda ner standardversionen finns den via <a href="https://ubuntu.com/download/desktop" target="_blank" rel="noopener">Ubuntu Desktop</a> och via <a href="https://releases.ubuntu.com/26.04/" target="_blank" rel="noopener">officiella ISO-speglar</a>.
<h3>Kubuntu gör steget från Windows mindre</h3>
För många Windowsanvändare kan dock <a href="https://kubuntu.org/" target="_blank" rel="noopener">Kubuntu</a> vara den mer naturliga vägen in. Kubuntu bygger på Ubuntu, men använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö – en miljö som i praktiken ofta känns mer bekant för den som kommer från Windows, med klassisk panel, startmeny och tydligare kontroll över skrivbordets utseende.

[caption id="attachment_228617" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/kde-plasma-6-6-kubuntu-26-04.jpg"><img class="wp-image-228617 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/kde-plasma-6-6-kubuntu-26-04-640x360.jpg" alt="KDE Plasma 6.6-skrivbord med systeminställningar, programcentralen Discover och kalenderfönster öppna." width="640" height="360" /></a> KDE Plasma 6.6, skrivbordsmiljön som följer med Kubuntu 26.04. Skärmdump: KDE.[/caption]

KDE-projektet har under flera år lagt stor kraft på att göra Plasma både snyggare och mer praktiskt. Resultatet är ett Linuxskrivbord som inte kräver att användaren först accepterar att allt måste se ut och fungera ”annorlunda”. Det är en underskattad frihetsfråga: alternativet till Big Tech måste inte bara vara ideologiskt renare, utan också tillräckligt bra för vardagen.

Kubuntu kan laddas ner från <a href="https://kubuntu.org/getkubuntu/" target="_blank" rel="noopener">projektets officiella nedladdningssida</a>. För äldre eller svagare datorer finns även <a href="https://lubuntu.me/downloads/" target="_blank" rel="noopener">Lubuntu</a>, som använder en lättare skrivbordsmiljö och därför kan ge nytt liv åt hårdvara som annars riskerar att skrotas när Windowskraven höjs.
<h3>Ett praktiskt alternativ till låsta ekosystem</h3>
Det vore fel att beskriva Ubuntu som perfekt. Canonical har egna prioriteringar, och Linux kräver fortfarande ibland mer tålamod än Windows eller macOS. Men i en tid när användarnas datorer allt oftare behandlas som distributionskanaler för konton, annonser, molntjänster och datainsamling blir själva möjligheten att välja något annat viktigare.

Ubuntu 26.04 LTS är därför mer än ännu en versionssiffra. Det är en påminnelse om att persondatorn inte måste vara en terminal för ett stängt ekosystem. För den som vill äga mer av sin digitala vardag är Linux inte längre bara en protest – utan ett helt realistiskt vardagsval.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tyskland bryter med Microsofts Office – kräver öppen standard</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/tyskland-krav-odf-offentlig-forvaltning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2026 10:31:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[LibreOffice]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225042</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den tyska förbundsregeringen kräver att Open Document Format (ODF) blir enda godkända dokumentstandarden i hela den offentliga förvaltningen – ett beslut som i praktiken innebär slutet för Microsofts formatdominans i den tyska staten.</strong>

Beslutet är en del av det bredare initiativet Deutschland-Stack, som lanseras av det federala digitaliseringsministeriet (BMDS). Strategin bygger på principen "Made in EU first" och syftar till att skapa en nationell digital infrastruktur baserad på öppna gränssnitt, lokal datalagring och öppen källkod.

Utöver dokumentformat inkluderar Deutschland-Stack digitala identitetslösningar, e-betalningar och AI-baserade planeringssystem. I maj 2026 planerar regeringen att öppna källkoden för skattedeklarationsplattformen ELSTER, som hittills varit sluten.

Schleswig-Holstein har under flera år föregått med gott exempel och drivit på för en övergång till öppen programvara. Nu följer resten av landet efter.
<h3>"Inte en rekommendation – det är ett mandat"</h3>
Florian Effenberger, verkställande direktör för The Document Foundation som förvaltar LibreOffice, kommenterar beslutet:

— <em>Det här är inte en rekommendation eller ett önskemål – det är ett krav. Tysklands beslut att förankra ODF som en central del i sin nationella digitala infrastruktur bekräftar vad vi argumenterat för under lång tid: öppna, leverantörsneutrala dokumentformat är inte en nischfråga för teknikspecialister och förespråkare av fri programvara. De är grundläggande infrastruktur för demokratiska, samverkande och suveräna offentliga förvaltningar,</em> säger Effenberger.

Han betonar också kopplingen till bredare europeiska ambitioner:

— <em>Deutschland-Stack kräver också minskade inlåsningseffekter och en europeisk molninfrastruktur byggd på öppna standarder. ODF-mandatet är denna princips uttryck på dokumentnivå – man kan inte hävda digital suveränitet om man tillåter att dokument låses in i stängda format kontrollerade av en enda leverantör,</em> tillägger han.
<h3>Del av ett europeiskt mönster</h3>
Tyskland är inte ensamt. Italien tillåter enligt sin lag om digital förvaltning numera bara ODF – OOXML uppfyller inte lagens krav. NATO har gjort ODF obligatoriskt för alla medlemsländer. EU-kommissionen stödjer aktivt formatet och ODF-mandatet harmoniserar med EU:s European Interoperability Framework (EIF) och Cyber Resilience Act (CRA).

Sammantaget pekar riktningen tydligt: öppna standarder håller på att bli normen för europeisk offentlig förvaltning, och Microsofts långa dominans utmanas allt mer konkret av politiska beslut.
<h3>Infrastruktur på plats 2028</h3>
Enligt den tyska tidsplanen ska hela Deutschland-Stack-infrastrukturen vara på plats senast 2028. Det är den tidsgräns som alla federala myndigheter, delstater och kommuner måste förhålla sig till för att ställa om sina dokumenthanteringssystem till ODF och PDF/UA.

Beslutet välkomnas av rörelsen för öppen källkod som ett av de viktigaste genombrotten för öppna dokumentstandarder i Europa hittills.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är Nextcloud &#8211; samarbetsplattformen som helt ersätter Microsoft 365</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/har-ar-nextcloud-samarbetsplattformen-som-helt-ersatter-microsoft-365/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Mar 2026 19:10:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft 365]]></category>
		<category><![CDATA[Nextcloud]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214481</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nextcloud är en samarbetsplattform</strong> som samlar filhantering, dokumentredigering, kalender, kontakter och kommunikationsverktyg på ett ställe. Precis som Google Workspace eller Microsoft 365 ger det anställda möjlighet att arbeta med dokument var de än befinner sig, dela filer med kollegor och ha videomöten – men med en avgörande skillnad: du bestämmer själv var dina data lagras och vem som har tillgång till dem.

Över 400 000 organisationer världen över, från franska inrikesministeriet till svenska universitet, har valt <a href="https://nextcloud.com/">Nextcloud</a> för att behålla kontrollen över sin information.
<h3>Funktioner i Nextcloud</h3>
<strong>Filhantering som fungerar överallt:</strong> Ladda upp dokument, bilder och filer från din dator och få tillgång till dem från mobilen, surfplattan eller någon annan enhet. När någon uppdaterar ett dokument ser alla andra ändringen direkt. Inga mejl med "senaste versionen" som bilaga – alla arbetar med samma fil.

<strong>Jobba tillsammans i realtid:</strong> Genom integrerade kontorsverktyg kan flera personer redigera samma dokument, kalkylblad eller presentation samtidigt direkt i webbläsaren. Du ser vad dina kollegor skriver medan de skriver det.

<strong>Kommunicera och organisera:</strong> Nextcloud Talk erbjuder videomöten, chatt och skärmdelning helt utan externa tjänster som Zoom eller Teams. Gemensam kalender och kontakter gör det enkelt att koordinera möten och se till att alla i teamet har samma information.

<strong>Integration:</strong> Systemet kan anslutas till befintliga verktyg som Active Directory, SharePoint och andra affärssystem. Över 200 tillägg finns tillgängliga för att anpassa plattformen efter specifika behov.

[caption id="attachment_214550" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/CollaboraOnline_Nextcloud_Integration_Writer64x-1941918875.jpg"><img class="wp-image-214550 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/CollaboraOnline_Nextcloud_Integration_Writer64x-1941918875-640x362.jpg" alt="" width="640" height="362" /></a> Öppna och redigera dokument direkt i webbläsaren genom toppmodern integration av ordbehandlare och andra dokumentappar.[/caption]
<h3>Varför välja Nextcloud framför Google eller Microsoft?</h3>
<h3>1. Du bestämmer var dina data lagras - och det spelar roll</h3>
När du använder Google Workspace eller Microsoft 365 hamnar alla dina filer, mejl och dokument på servrar i USA. Det betyder att amerikanska myndigheter kan kräva tillgång till dina data genom lagar som US Cloud Act – ofta utan att du får veta om det. För ett svenskt företag kan det innebära att känslig information om kunder, anställda eller affärshemligheter plötsligt är tillgänglig för utländska myndigheter.

Med Nextcloud bestämmer du var dina data lagras. Du kan antingen ha systemet på en egen server i ditt kontor, eller välja en svensk hostingleverantör. Oavsett vilket stannar allt i Sverige, vilket automatiskt innebär GDPR-efterlevnad utan krångliga databehandlaravtal. Det är därför svenska myndigheter som Försäkringskassan och Transportstyrelsen valt Nextcloud – de måste kunna garantera att medborgarnas information är skyddad.
<h3>2. Slipp månadskostnader – spara hundratusentals kronor</h3>
Google Workspace och Microsoft 365 kostar pengar varje månad för varje person i företaget. För ett företag med Microsoft 365 Business Premium och 50 anställda blir det drygt 145 000 kronor per år – det är 730 000 kronor på en femårsperiod. Och priserna har en tendens att höjas över tid.

Nextcloud är öppen källkod och helt gratis att använda. Det enda du betalar för är servern det körs på och eventuell support. En server för 50 personer kostar omkring 20 000 kronor att köpa in, plus omkring 5 000 kronor per år för el och underhåll. På fem år: 45 000 kronor istället för 730 000 kronor – en besparing på över 685 000 kronor.

Även om du väljer att låta en extern leverantör hantera själva serverdriften blir kostnaden en bråkdel av vad Google eller Microsoft tar betalt. Och du får obegränsad lagring baserat på din hårdvara – ingen begränsning på hur mycket du kan spara.

[caption id="attachment_214551" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Files-Sharing-Link-Options.png"><img class="wp-image-214551 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Files-Sharing-Link-Options-640x360.png" alt="" width="640" height="360" /></a> Nå alla företagets filer och dokument i det egna "molnet" oavsett var du befinner dig utan beroende av Microsoft, Google och andra teknikjättar.[/caption]
<h3>3. Fullständig säkerhetskontroll</h3>
När dina filer ligger hos Google eller Microsoft är det deras säkerhetsrutiner som gäller. Du kan inte kontrollera vad som händer bakom kulisserna. Med Nextcloud har du full insyn och kontroll.

Du kan bland annat:
<ul>
 	<li>Kräva tvåfaktorsautentisering för alla användare</li>
 	<li>Se exakt vem som öppnat vilka filer och när</li>
 	<li>Sätta regler för vilka typer av filer som får laddas upp eller ned</li>
 	<li>Aktivera kryptering som gör att inte ens systemadministratören kan läsa innehållet</li>
 	<li>Bestämma att vissa filer automatiskt raderas efter en viss tid</li>
</ul>
&#160;

Eftersom Nextcloud är öppen källkod kan vem som helst granska koden för säkerhetsbrister. Det betyder att problem upptäcks och åtgärdas snabbt av tusentals utvecklare världen över. Jämför det med stängda system där säkerhetsproblem kan ligga dolda i åratal.

Nextcloud är också den första molnplattformen som fått <a href="https://www.blauer-engel.de/en">Blauer Engel-certifieringen</a> (Tysklands officiella miljömärkning), vilket bekräftar både säkerhet och hållbarhet.
<h3>4. Anpassa systemet efter dina behov</h3>
Med Google eller Microsoft får du de appar och funktioner de erbjuder – inte mer, inte mindre. Med Nextcloud kan du lägga till precis de funktioner ditt företag behöver genom över 200 tillgängliga tillägg.

Behöver ni verktyg för visuell projektledning? Formulär för att samla in information från kunder? Integration med er befintliga ekonomiprogramvara eller kundsystem? Anpassat utseende som matchar företagets grafiska profil? Allt detta går att genomföra.

Om företaget växer skalar Nextcloud med – från fem till femhundra användare utan att ni behöver byta system eller teckna nya dyra avtal.
<h3>5. Ingen inlåsning – du bestämmer</h3>
När du väl lagt all din data hos Google eller Microsoft är det jobbigt att flytta. Det är designat så – ju mer inlåst du är, desto svårare att byta. Men vad händer om de höjer priserna? Eller om deras tjänst ligger nere en hel dag? Eller om en konflikt uppstår med amerikanska intressen som väljer att begränsa tillgången till tjänsterna i Europa?

Med Nextcloud äger du dina data och kan flytta dem när du vill, dit du vill. All data sparas i öppna standardformat som fungerar överallt. Vill du byta hostingleverantör? Flytta från molnet till egen server? Eller tvärtom? Inga problem. Du är aldrig låst.

[caption id="attachment_214567" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/nextcloud-talk-call-in-action.jpg"><img class="size-medium wp-image-214567" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/nextcloud-talk-call-in-action-640x330.jpg" alt="" width="640" height="330" /></a> Alla företagets interna möten och samtal med affärspartners håller du integritetssäkert på egen server utan utomstående insyn med tillgång till mötesrum, mötesinspelning, transkribering och moderna AI-funktioner.[/caption]
<h3>Komma igång med Nextcloud</h3>
Du behöver inte vara teknisk expert för att använda Nextcloud. Gränssnittet är intuitivt och fungerar precis som du förväntar dig – klicka för att öppna filer, dra och släpp för att ladda upp, dela med en länk.

För installation och konfiguration finns företag som specialiserat sig på detta. <a href="https://teuton-systems.com/produkt/nextcloud/"><strong>Teuton Systems</strong></a> är ett svenskt teknikföretag baserat i Dalarna som arbetar med integritetsfrämjande teknik och öppen källkod-lösningar. De hjälper företag att installera, konfigurera och underhålla Nextcloud. Med stöd på svenska får du hjälp genom hela processen – från planering till löpande drift.

<strong>Teknisk översikt:</strong>
<ul>
 	<li><strong>Filer och lagring:</strong> Obegränsad lagring baserat på din hårdvara, automatiska filversioner, lösenordsskyddad fildelning</li>
 	<li><strong>Samarbete:</strong> Realtidsredigering av dokument, videokonferenser, chatt, kalender, kontakter</li>
 	<li><strong>Säkerhet:</strong> AES-256-kryptering, tvåfaktorsautentisering, detaljerad loggning, GDPR-efterlevnad</li>
 	<li><strong>Kompatibilitet:</strong> Fungerar i webbläsare, finns som app för Windows, Mac, Linux, iOS och Android</li>
 	<li><strong>Kostnad:</strong> Licensfri öppen källkod, möjlighet att teckna företagssupport på årsbasis</li>
</ul>
&#160;

<strong>Kontakt:</strong> Ring Teuton Systems på 010-10 11 222 eller besök <a href="https://teuton-systems.com">teuton-systems.com</a> för att få hjälp med att komma igång och bedöma om Nextcloud passar er verksamhet.

&#160;
<div class="custom-button-container wp-dark-mode-ignore"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/produkt/nextcloud/">Läs mer om Nextcloud</a></div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Din iris mot krypto: Sam Altmans biometriska imperium</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/din-iris-mot-krypto-sam-altmans-biometriska-imperium/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 Dec 2025 10:29:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<category><![CDATA[Tools for Humanity]]></category>
		<category><![CDATA[Worldcoin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218412</guid>

					<description><![CDATA[En silverfärgad sfär. Ett löfte om gratis pengar. En snabb skanning av dina ögon.

&#160;

Välkommen till World.

Detta är inte science fiction. Det är Sam Altmans vision för framtidens digitala identitet, och den expanderar just nu i en stad nära dig. Men här är grejen: det som marknadsförs som innovation börjar alltmer se ut som en dystopisk övervakningsapparat förpackad i Silicon Valley-charm.

World, tidigare känt som Worldcoin, har slutat vara ett kryptoprojekt. Det är en identitetsregim. Ett komplett ekosystem. En "superapp" som vill att du ska leva hela ditt digitala liv inom dess murar. Chatta med vänner. Ta emot din lön. Bevisa din mänsklighet. Allt i en app. Allt under ett företags kontroll.

Priset för inträde? Din iris. Din oföränderliga biometriska data. Din integritet.

Och medan Sam Altman – den amerikansk-judiske entreprenören bakom OpenAI och ChatGPT – står på scenen och pratar om AI-säkerhet, bygger hans andra projekt det största biometriska övervakningsnätverket världen någonsin sett. Steg för steg. Ögonscanning för ögonscanning. Land för land.

Låt oss titta närmare på vad som verkligen händer.
<h3>Så fungerar World</h3>
Konceptet låter enkelt nog. Du besöker en "World Space" – en fysisk lokal där företaget har placerat sin signaturprodukt: <a href="https://www.privacyguides.org/articles/2025/05/10/sam-altman-wants-your-eyeball/">Orb</a>, en sfärisk enhet som skannar din iris. I gengäld får du företagets kryptovaluta (WLD-tokens) och ett "World ID" – ett digitalt identitetsbevis som påstås bevisa att du är en riktig människa, inte en bot.

<a href="https://world.org/blog/world/world-id-faqs">Företaget hävdar</a> att Orb tar foton av dina ögon och ansikte. Filtrerar dem. Omvandlar dem till en matematisk kod. Skapar en unik identifierare som sedan lagras på World Network, en distribuerad databas byggd med blockchain-teknik. Denna "proof of personhood" – beviset på att du är människa – ska göra det möjligt för dig att bevisa din mänsklighet i AI:s tidsålder.

Men här stannar World inte.

Projektet har nu utvecklats till en komplett "allt-i-ett-app" – en superapp där du kan göra i princip allt. <a href="https://www.cryptotimes.io/2025/12/12/world-app-launches-super-app-with-chat-payments-and-mini-apps/">World App</a> kombinerar krypterad chatt (World Chat), betalningar, virtuella bankkonton och ett växande ekosystem av "Mini Apps" – små appar inuti huvudappen. Du kan spela spel. Ta emot löner. Dela bilder. Skicka pengar över kontinenter. I princip leva hela ditt digitala liv där.

För ett företag som ständigt pratar om decentralisering ser det ut som att de vill säkerställa att de själva är centrum för alltihop. Bekant mönster, eller hur?

[caption id="attachment_218435" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/world-orb-iris-scanner.webp"><img class="size-medium wp-image-218435" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/world-orb-iris-scanner-640x329.webp" alt="" width="640" height="329" /></a> En grönsakshandlare får sin iris skannad av en "orb" från World. Foto: world.org[/caption]
<h3>När "integritet-först" är mer PR än praktik</h3>
Tools for Humanity – företaget bakom World, medgrundat av Sam Altman (ja, samma person som leder OpenAI) och Alex Blania – presenterar sitt projekt som "integritet-först". De <a href="https://gigazine.net/gsc_news/en/20240820-sam-altman-worldcoin/">påstår</a> att ingen data lagras centralt. Att allt krypteras. Att de använder avancerad kryptering och distribuerad datalagring.

Låter bra på papperet. Men verkligheten? Den ser annorlunda ut.

<strong>För det första:</strong> biometrisk data är permanent. Som Michael Will, chef för Bayerns dataskyddsmyndighet, <a href="https://gigazine.net/gsc_news/en/20240820-sam-altman-worldcoin/">påpekar</a>: "När någon väl har tillgång till ditt specifika iris-foto kan du aldrig förbli anonym." Du kan byta lösenord. Du kan byta kreditkort. Du kan till och med byta namn. Men du kan inte byta dina ögon.

<strong>För det andra:</strong> vad säger de egentligen att de samlar in? Det visar sig att en <a href="https://cryptobriefing.com/worldcoins-shady-history-and-data-collection-practices-mit-technology-review/">MIT-undersökning</a> från 2022 avslöjade läckta samtyckeformulär som visade att Worldcoin avsåg att samla in mycket mer än bara irisskanningar – inklusive hjärtslag, andningsmönster och andra vitala tecken. Även om företaget sedan sagt att man inte samlat in denna data så säger det lite om intentionen om "bara ditt öga".

<strong>För det tredje:</strong> säkerhet är inte given. <a href="https://www.toolify.ai/ai-news/the-dark-side-of-worldcoins-identity-verification-exploitation-and-controversies-980459">Hackare</a> har komprometterat Worldcoins säkerhetssystem. Fått tillgång till lösenord för Orb-operatörer. En <a href="https://www.toolify.ai/ai-news/the-dark-side-of-worldcoins-identity-verification-exploitation-and-controversies-980459">svart marknad</a> för Worldcoin-konton har uppstått i Kina, där handel med irisdata förekommer till låga priser.

Så mycket för den "ofelbara" identitetsverifieringen.
<h3>Exploatering förpackad som innovation</h3>
Här blir det riktigt obehagligt.

Worldcoin lanserades inte i Silicon Valley. Inte bland krypto-entusiaster. Inte i tekniska communities där människor kunde göra informerade val. Nej, företaget <a href="https://www.privacyguides.org/articles/2025/05/10/sam-altman-wants-your-eyeball/">riktade sig</a> mot fattiga samhällen i utvecklingsländer.

I byar i Västjava, Indonesien. I slumområden i Nairobi, Kenya. I Sudan. I Ghana. Worldcoin-representanter dök upp. Stannade en dag eller två. Samlade in biometrisk data. Som en <a href="https://cryptobriefing.com/worldcoins-shady-history-and-data-collection-practices-mit-technology-review/">MIT-rapport</a> beskriver det: "I gengäld erbjöd de allt från gratis kontanter till AirPods till löften om framtida rikedom."

En stor del av de initiala användarna – en halv miljon människor – kom från missgynnade samhällen med begränsad förståelse för internet. I Sudan: utdelning av AirPods. I Indonesien: vilseledande "kryptovalutaworkshoppar" som egentligen bara var datainsamling. I Kenya: löften om 50 dollar i kryptovaluta.

Som en person som <a href="https://www.privacyguides.org/articles/2025/05/10/sam-altman-wants-your-eyeball/">intervjuades</a> frågade: "Varför riktade sig Worldcoin mot låginkomstområden från början, istället för krypto-entusiaster?"

MIT-rapporten är brutal i sin bedömning: "Enkelt uttryckt är det bara billigare och enklare att genomföra den här typen av datainsamling på platser där människor har lite pengar och få rättsliga skydd."

Men det blir värre. I Kenya <a href="https://www.privacyguides.org/articles/2025/05/10/sam-altman-wants-your-eyeball/">ignorerade företaget</a> helt Office of the Data Protection Commissioner direkta order att sluta samla in personlig information från medborgare. De fortsatte bara. Som vanligt. Dag efter dag. Först efter att Kenyas inrikesministerium gav en avstängningsorder stannade de.

Här är den verkligt cyniska biten: detta har tidigare inte varit tillåtet i USA på grund av integritetslagar. Sam Altman har inte kunnat samla in denna data i sitt eget land. Men i Kenya? I Indonesien? I Sudan? Inga problem. Bara fortsätt.

Som en kenyansk parlamentsledamot skulle senare fråga: varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon?
<h3>Världen säger nej</h3>
Regulatorer runt om i världen har inte varit imponerade. Land efter land. Myndighet efter myndighet. Granskning efter granskning.

<strong>Kenya:</strong> Den 5 maj 2025 förklarade <a href="https://techweez.com/2025/05/07/court-orders-worldcoin-to-delete-kenyan-records/">Kenyas High Court</a> Worlds verksamhet olaglig. Beordrade företaget att permanent radera all biometrisk data som samlats in från kenyanska medborgare inom sju dagar. Domaren konstaterade att World misslyckades med att genomföra en obligatorisk konsekvensbedömning för dataskydd. Att de inte registrerade sig som databehandlare innan de startade sin verksamhet. Att samtycket var ogiltigt eftersom det köptes med kryptovaluta. "Ägaren av Worldcoin, Sam Altman, är förbjuden att samla in denna data i sitt hemland, USA – varför tillåter vi honom i Kenya?" <a href="https://beincrypto.com/worldcoin-kenya-high-court-privacy-violation/">sade</a> parlamentsledamoten Kimani Ichung'wah.

<strong>Spanien:</strong> Dataskyddsmyndigheten <a href="https://www.ccn.com/news/technology/sam-altman-world-delete-all-iris-data/">beordrade</a> World att radera all sin irisskanningsdata. Över 300 000 spanjorer hade redan fått sina ögon skannade. Företaget hade samlat in data från minderåriga. Nekat användare att dra tillbaka sitt samtycke. Ignorerat EU:s dataskyddsförordning.

<strong>Thailand:</strong> I november 2025 <a href="https://www.cointribune.com/en/thailand-orders-sam-altmans-world-to-destroy-1-2-million-iris-scans/">beordrade</a> myndigheterna World att omedelbart radera 1,2 miljoner iris-scanningar. Upphöra med all verksamhet. Påstådd överträdelse av dataskyddslagen.

<strong>Brasilien, Indonesien, Portugal, Hong Kong, Tyskland, Frankrike, Sydkorea:</strong> Listan fortsätter. <a href="https://futurism.com/the-byte/sam-altman-worldcoin-investigation">Fler än ett tiotal länder</a> har granskat, förbjudit eller suspenderat projektet. Undersökningar pågår. Böter har utfärdats. Operationer har stoppats.

Mönstret är tydligt: lansera snabbt, samla så mycket data som möjligt, hantera regulatorer efteråt. Silicon Valleys mantra, applicerat på biometrisk data.

[caption id="attachment_218437" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/sam-altman-techcrunch.webp"><img class="size-full wp-image-218437" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/sam-altman-techcrunch.webp" alt="" width="640" height="668" /></a> Sam Altman grundade Worldcoin, idag bara "World", tillsammans med Alex Blania. Foto: TechCrunch/CC BY 2.0[/caption]
<h3>Vitalik Buterin varnar</h3>
Även inom krypto-gemenskapen finns starka invändningar. Inte från regulatorer. Inte från integritetsaktivister. Utan från en av branschens mest respekterade röster.

Ethereums medgrundare Vitalik Buterin har uttryckt <a href="https://www.dlnews.com/articles/web3/buterin-floats-alternative-to-worldcoin-global-identities/">djup oro</a> över Worlds strategi. I en bloggpost från juni 2025 varnar han för att ett "ett-ID-per-person"-system – även med avancerad integritetsskyddande kryptering – <a href="https://unchainedcrypto.com/ethereums-vitalik-buterin-warns-worldcoins-biometric-ids-threaten-privacy/">riskerar</a> att förstöra anonymitet på nätet.

"I den verkliga världen kräver pseudonymitet generellt att ha flera konton," skriver han. "Om det är allmän kunskap att alla bara har en identitet, kan du tvingas att avslöja den."

Här är grejen: även om avancerad kryptering skyddar vissa detaljer, förändrar den inte grundproblemet. Ett system där varje människa bara får ha en digital identitet blir en fälla för övervakning. Arbetsgivare kan kräva att du verifierar ditt ID på sociala medier som anställningsvillkor. Regeringar kan tvinga avslöjande. Anonymitet – en grundläggande byggsten för internet – försvinner.

Buterin föreslår istället "pluralistisk identitet" – ett ekosystem av överlappande, konkurrerande identitetssystem. Inte ett enda dominerande. Detta skulle bevara integritet och minska riskerna med identitetskonsolidering. Profilering. Censur. Centraliserad kontroll.

Som säkerhetsexperten Shady El Damaty <a href="https://beincrypto.com/worldcoin-digital-id-privacy-risk-or-innovation/">uttryckte det</a>: "Om en bakdörr installeras i Orb kan den stjäla användarinformation, vilket leder till stora integritetsrisker."

World representerar en filosofiskt skifte bort från kryptons cyberpunk-rötter – rörelsen som värnade om kryptografi och anonymitet. Bort från pseudonymitet. Bort från integritet först-tänkandet. Mot permanent märkning av individer. Mot centraliserad identitetskontroll.
<h3>Vart går vi härifrån?</h3>
World stannar inte. Tvärtom. De accelererar.

Enligt <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Worldcoin">Wikipedia</a> hade World i september 2025 cirka 33 miljoner World App-användare, varav 15 miljoner var verifierade med iris-scanningar. De har öppnat <a href="https://www.foxbusiness.com/technology/sam-altmans-iris-scanning-tech-launches-us-raising-alarm-over-privacy-global-control">sex centra i USA</a>. Lanserat i Storbritannien. Planerar expansion i Thailand, Filippinerna och över hela Sydostasien.

De har integrerat med Tinder i Japan för åldersverifiering. Lanserat ett Visa-kort kopplat till World App. Utvecklat <a href="https://www.biometricupdate.com/202501/world-mini-apps-get-new-features-dedicated-incubator-program">Mini Apps</a> som såg 5,4 miljoner öppningar per dag från över 1 miljon unika användare i januari 2025.

Detta är inte längre ett kryptoprojekt. Detta är ett försök att bygga en parallell digital infrastruktur. En där biometrisk verifiering blir normen. Där du måste bevisa din mänsklighet för att få tillgång till basala tjänster. Där ett företag kontrollerar identiteten för potentiellt miljarder människor.

Som en <a href="https://www.foxbusiness.com/technology/sam-altmans-iris-scanning-tech-launches-us-raising-alarm-over-privacy-global-control">cybersäkerhetsexpert</a> varnade: "När du väl har kopplat en oföränderlig biometri som ditt öga till ett globalt ID-system kan du inte ta tillbaka det. Det är den ultimata fällan för övervakning."

Och även om World hävdar att de inte kommer att möjliggöra ansiktsigenkänning eller centraliserad spårning "åtminstone för tillfället" – här är grejen: vad som räknas är inte orden utan handlingarna. Det som byggs är ett biometrisk regim utan demokratisk övervakning. Utan meningsfull transparens. Utan känd utväg.

Som en artikel i <a href="https://thehill.com/opinion/technology/5304169-worldcoin-biometric-privacy-threats/">The Hill</a> påpekar: Vi stirrar ned i pipan på ett digitalt kastsystem där ekonomisk frihet är algoritmiskt tilldelad och biometriskt bevis blir priset för tillträde.
<h3>Vad kan vi göra?</h3>
<strong>För det första:</strong> erkänn normaliseringen av övervakning för vad den är. Även om denna process vore absolut säker och helt privat (vilket den definitivt inte är), kvarstår problemet med normaliseringen. Biometrisk data bör aldrig användas för triviala syften som "proof of personhood" eller åldersverifiering. Ett företag borde aldrig ha denna typ av makt över miljarder människors identiteter.

<strong>För det andra:</strong> stöd alternativ. Det finns bättre sätt. Pluralistiska identitetsramverk som Buterin föreslår – system där du kan ha flera digitala identiteter för olika ändamål. Sociala nätverk där tillit kommer från din gemenskap, inte från en centraliserad databas. Decentraliserade lösningar som inte koncentrerar makten hos en enda aktör.

Konkreta verktyg existerar redan:
<ul>
 	<li><strong>Signal</strong> och <strong>SimpleX Chat</strong> för privat kommunikation utan biometrisk verifiering</li>
 	<li><strong>Nostr</strong> och <strong>Bluesky</strong> för decentraliserad social media med pluralistisk identitet</li>
 	<li><strong>ENS (Ethereum Name Service)</strong> för självsuveräna digitala identiteter</li>
 	<li><strong>Soulbound Tokens</strong> och social-graph-baserad verifiering som alternativ till biometri</li>
 	<li><strong>Integritetsskyddande krypteringssystem</strong> som bevarar integritet utan centraliserad kontroll</li>
</ul>
&#160;

<strong>För det tredje:</strong> kräv ansvarsskyldighet. Fråga dina lokala politiker och regulatorer: Varför skulle ni tillåta detta i vårt land när det är förbjudet i USA? Varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon? Vilka skyddsmekanismer finns på plats?

World vill ha dina ögon. De vill ha ditt digitala liv. De vill skapa en framtid där du måste bevisa din mänsklighet genom att lämna över din mest privata biometriska data till ett vinstdrivande företag. Där tillgång blir ett privilegium, inte en rättighet, beviljad av ett system som rangordnar och sorterar människor efter deras villighet att underkasta sig konstant verifiering.

Men här är den goda nyheten: vi behöver inte acceptera detta.

Vi kan bygga bättre system. System som respekterar integritet. System som inte exploaterar sårbara befolkningar. System som inte koncentrerar makt hos en enda Silicon Valley-mogul med en silver-sfär och ett löfte om gratis pengar.

Decentralisering är inte bara ett modeord. Det är ett verktyg för frihet. För autonomi. För att säkerställa att ingen enskild aktör kan kontrollera din digitala identitet, din tillgång till tjänster, din ekonomiska frihet.

Din iris tillhör dig. Inte Sam Altman. Inte Tools for Humanity. Inte någon superapp. Dig.

Låt det förbli så. Och låt oss aktivt bygga, stödja och omfamna decentraliserade, krypterade alternativ som respekterar mänsklig värdighet och autonomi.

Framtiden behöver inte se ut som World vill att den ska se ut. Vi avgör den själva. Varje gång vi väljer integritetsrespekterande verktyg. Varje gång vi ställer kritiska frågor. Varje gång vi vägrar acceptera att vår biometriska data är priset för att delta i det digitala samhället.

Det är dags att välja. Din identitet. Din integritet. Din framtid.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Österrikes försvarsmakt byter till öppen källkod</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/osterrikes-forsvarsmakt-byter-till-oppen-kallkod/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Oct 2025 05:04:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[LibreOffice]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Österrike]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214065</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter en omfattande planeringsprocess som inleddes 2020 har Österrikes försvarsmakt nu övergått från Microsoft Office till det öppen källkods-baserade LibreOffice på samtliga 16 000 arbetsplatser. Beslutet grundar sig inte i ekonomiska överväganden utan i en strävan efter ökad digital suveränitet och oberoende från externa molntjänster.</strong>

Övergången till LibreOffice är resultatet av en långsiktig strategi som tog sin början för fem år sedan, när det stod klart att Microsoft skulle flytta sin kontorssvit till molnbaserade lösningar. För en organisation som Österrikes försvarsmakt, där säkerheten kring datahantering är av högsta prioritet, var detta en avgörande vändpunkt, skriver <a href="https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html">Heise Online</a>.

— <em>Det var mycket viktigt för oss att visa att vi gör detta främst för att stärka vår digitala suveränitet, för att behålla vårt oberoende när det gäller ICT-infrastruktur och för att säkerställa att data endast bearbetas internt</em>, förklarar Michael Hillebrand från försvarsmaktens Direktiv 6 för ICT och cybersäkerhet i en intervju med den österrikiska radiostationen Ö1.
<h3>Långsiktig planering och egen utveckling</h3>
Beslutsprocessen inleddes 2020 och var slutförd redan året därpå. Under 2022 påbörjades en detaljerad planering parallellt med att interna utvecklare utbildades för att kunna genomföra förbättringar och kompletterande mjukvaruutveckling. Redan då gavs de anställda möjlighet att frivilligt börja använda LibreOffice.

År 2023 tog projektet ytterligare fart när ett tyskt företag anlitades för extern support och utveckling. Samtidigt infördes intern e-utbildning i <a href="https://sv.libreoffice.org/">LibreOffice</a>, och programvaran gjordes obligatorisk inom de första avdelningarna.
<h3>Bidrag till den globala användarbasen</h3>
Försvarsmaktens engagemang i öppen källkod är inte enbart konsumerande. De anpassningar och förbättringar som krävts för militära ändamål har programmerats och integrerats i LibreOffice-projektet. Hittills har över fem årsarbetskrafter finansierats för detta arbete – insatser som alla LibreOffice-användare världen över kan dra nytta av.

— <em>Vi gör inte detta för att spara pengar</em>, betonar Hillebrand till ORF. — <em>Vi gör detta så att försvarsmakten som organisation, som finns där för att fungera när allt annat ligger nere, kan fortsätta att ha produkter som fungerar inom vår egen kontrollsfär.</em>

I början av september redogjorde Hillebrand tillsammans med sin kollega Nikolaus Stocker för omställningsprocessen vid LibreOffice Conference 2025.

[caption id="attachment_214067" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Bundesheer_Libreoffice_Features.webp"><img class="size-medium wp-image-214067" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Bundesheer_Libreoffice_Features-640x303.webp" alt="" width="640" height="303" /></a> Utdrag ur de funktioner som den österrikiska försvarsmakten programmerade för eget bruk och sedan bidrog med till LibreOffice-projektet. Bild: Bundesheer/heise online[/caption]
<h3>Från Microsoft-beroende till egen kontroll</h3>
Utgångsläget 2021 var Microsoft Office 2016 Professional med ett stort antal VBA- och Access-lösningar djupt inbäddade i IT-arbetsflödena. Samtidigt använde försvarsmakten redan då egna Linux-servrar med Samba för e-post och samarbetslösningar, snarare än Microsofts alternativ.

I år har MS Office 2016 avlägsnats från samtliga militära datorer. Den som fortfarande anser sig behöva Microsoft Office i tjänsten kan dock ansöka internt om att få installera motsvarande modul från MS Office 2024 LTSC.

Övergången understryker en växande trend inom europeiska myndigheter att prioritera digital självständighet och kontroll över känslig information framför bekvämligheten i kommersiella molntjänster.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En miljon i veckan laddar ner LibreOffice</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/en-miljon-i-veckan-laddar-ner-libreoffice/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 15 Mar 2025 07:38:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Libre Office]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det fria Office-alternativet LibreOffice har tagit ny fart och laddas nu ner av nästan en miljon användare i veckan. Totalt uppskattar man att 200 miljoner nu övergått från techjätten Microsofts stängda program.
</strong>

LibreOffice är ett kostnadsfritt alternativ baserat på mjukvara med öppen källkod. Programmet har blivit det mest populära Office-programmet baserat på öppen källkod, där det bland annat gått om Apaches OpenOffice. Förra veckan släppte The Document Foundation, som hanterar dess utveckling, version version 25.2.

Nu närmar sig antalet nedladdningar en miljon i veckan.

– <em>Vi uppskattar att vi har runt 200 miljoner användare, men det är viktigt att påpeka att vi respekterar användarnas integritet och spårar dem inte, så vi kan inte säga säkert</em>, säger Mike Saunders, suppleant i styrelsen på The Document Foundation till <a href="https://www.computerworld.com/article/3840480/libreoffice-downloads-on-the-rise-as-users-look-to-avoid-subscription-costs.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">Computerworld</a>.

Majoriteten av användarna, 85 procent, använder Windows, följt av Mac och Linux. Åtskilliga Linux-distributioner kommer samtidigt med LibreOffice förinstallerat.

Det finns också ett växande intresse hos företag och myndigheter för fri mjukvara, menar Saunders. Bland annat beslutade den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein förra året att flytta hela delstatens myndigheters datorer från Microsoft Office till LibreOffice.

LibreOffice-användare föredrar enklare gränssnitt och vill gärna undvika en AI som är "hjälpsam genom att lägga näsan i blöt i deras arbete" eftersom många ofta påminns av "Clippy på den gamla onda tiden" .

– <em>Vi har inga planer på att lägga in AI i LibreOffice</em>, säger Saunders.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
