<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/diabetes-halsa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Svensk forskning ger hopp mot diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svensk-forskning-ger-hopp-mot-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236932</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Typ 1-diabetes kräver i dag livslång behandling med insulin. Nu har forskare i Uppsala fått ett tidigt resultat som kan förändra förutsättningarna – men vägen till en etablerad behandling är fortfarande lång.</strong>

I den kliniska studie som startade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars 2024 har en man med långvarig typ 1-diabetes fått insulinproducerande ö-celler från en avliden donator. Cellerna hade förändrats genetiskt och fördes in i en muskel i mannens underarm. Den första behandlingen gavs i december samma år.

Förhoppningen är att de nya cellerna ska kunna börja producera insulin utan att patientens immunförsvar angriper dem.

– <em>Det kan innebära att man i förlängningen skulle kunna bli av med sin typ 1-diabetes</em>, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/ny-framgangsrik-studie-typ-1-diabetes-kan-bli-botbar" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Radio</a>.
<h3>Försöker undvika immunhämmande läkemedel</h3>
Vid vanliga transplantationer av celler från en annan människa måste patienten normalt få immunhämmande läkemedel för att kroppen inte ska stöta bort transplantatet. Läkemedlen kan i sin tur ge omfattande biverkningar. I Uppsalaförsöket är tanken att de genetiskt förändrade cellerna ska kunna undgå immunförsvarets angrepp utan sådan behandling.

Resultaten, som har publicerats i <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40757665/" target="_blank" rel="noopener nofollow">tidskriften</a> New England Journal of Medicine, visar att patienten efter tolv veckor inte hade någon immunreaktion mot cellerna. Studien visar också att cellerna fortsatte att producera insulin när blodsockret steg.
<h3>Resultatet är fortfarande mycket tidigt</h3>
Det betyder inte att typ 1-diabetes nu kan botas. Det publicerade resultatet gäller en patient i en tidig säkerhetsstudie med två deltagare.

Men studien visar att genförändrade donatorceller kan överleva, producera insulin och undgå ett angrepp från immunförsvaret utan immunhämmande läkemedel.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Professor: Vitt snus kan öka risken för diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vitt-snus-kan-oka-risken-for-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Aug 2026 05:44:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[snus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236401</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler yngre i Sverige får typ 2-diabetes, en sjukdom som länge främst har förknippats med högre åldrar. En diabetesforskare pekar på nikotinkonsumtion och vitt snus som möjliga riskfaktorer.</strong>

Ökningen är enligt nya preliminära siffror från Karolinska Institutet störst bland personer under 30 år, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/fler-unga-i-sverige-drabbas-av-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade Sveriges Radio. En publicerad <a href="https://ki.se/en/research/research-areas-centres-and-networks/research-groups/diabetes-epidemiology-sofia-carlssons-research-group" target="_blank" rel="noopener nofollow">registerstudie</a> från institutet visar samtidigt att insjuknandet i typ 2-diabetes bland 23–39-åringar steg från 54 till 107 fall per 100 000 invånare mellan 2006 och 2021.

— <em>Jag ser det som den ultimata konsekvensen av den globala obesitas-epidemin helt enkelt</em>, säger Sofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska Institutet, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/fler-unga-i-sverige-drabbas-av-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">till</a> P3 Nyheter.

Även om övervikt anses vara den främsta riskfaktorn för sjukdomen menar Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, att även nikotinkonsumtionen är en stark riskfaktor. Hon kopplar den snabbt ökande användningen av vitt snus bland unga, i synnerhet tjejer, till utvecklingen.

— <em>Fortsätter man att använda det vita snuset under lång tid, i många år, så ökar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och sannolikt vissa cancerformer också</em>, säger Kerstin Brismar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/unga-tjejer-snusar-mer-samtidigt-okar-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">till</a> P3 Nyheter.

Andelen tjejer i gymnasiets andra årskurs som använder vitt snus har stigit från fem till 25 procent sedan produkten lanserades 2016.

<a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/ohalsa-och-skador-kopplat-till-andts/tobaks-och-nikotinprodukter-ohalsa-och-skador/halsorisker-med-snusning/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Folkhälsomyndigheten uppger</a> att snusning kan öka risken för typ 2-diabetes, särskilt vid hög konsumtion. Myndigheten framhåller samtidigt att kunskapen om nikotinsnus främst bygger på forskning om traditionellt tobakssnus, eftersom vitt snus är en relativt ny produkt. Det finns alltså ännu inget fastställt orsakssamband mellan vitt snus och den aktuella ökningen av diabetesfall bland unga.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
