Den multipolära världen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 08 Sep 2026 14:35:47 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Den multipolära världen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Brics söker vägar runt dollarn inför toppmötet https://nyadagbladet.se/ekonomi/brics-betalningar-nationella-valutor-dollar/ Tue, 08 Sep 2026 14:48:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239728 Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut. Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS citerar, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen. Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.

Två spår som inte är samma sak

I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet. Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte. Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.

Små volymer, hög ambition

Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små. Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.]]> Berlin–Bagdad och den nya sidenvägen – kampen om Eurasien https://nyadagbladet.se/utrikes/berlin-bagdad-nya-sidenvagen-kampen-om-eurasien/ Tue, 02 Jun 2026 14:27:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231294 Kampen om Eurasien har i över hundra år handlat om mer än territorier och militärallianser. Den har handlat om vem som kontrollerar järnvägar, hamnar, råvaruflöden, kreditgivning och de korridorer som binder samman Europas industriella kärna med Asiens landmassor. Berlin–Bagdad-järnvägen var ett av de tydligaste exemplen. Projektet skulle ge Tyskland en landväg till Osmanska riket och Persiska viken, och i förlängningen ge tillgång till råvaror och marknader bortom brittisk sjökontroll. I dag fyller Kinas Belt and Road Initiative – den nya sidenvägen – en liknande geopolitisk funktion. Den strategiska kärnan är densamma: den fysiska infrastrukturen avgör vilka länder som kan handla, försörja sig och bygga industri utan att vara beroende av sjövägar, finanssystem och flaskhalsar som andra makter kontrollerar. Järnvägar och hamnar är därför inte neutrala byggprojekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231289" align="alignnone" width="640"]Historisk karta över Berlin–Bagdad-järnvägens ofullbordade delar vid första världskrigets utbrott. Historisk karta över Berlin–Bagdad-järnvägens ofullbordade delar vid första världskrigets utbrott. Karta: Okänd upphovsman/Wikimedia Commons (CC0).[/caption]

Järnvägen som utmanade sjöherraväldet

Efter Tysklands enande 1871 växte landet snabbt till en industriell och vetenskaplig stormakt. Den preussisk-tyska modellen byggde på god utbildning, lokal förvaltning, produktiv industri och ett stort antal banker som finansierade mindre företag och långsiktiga investeringar. Storbritanniens makt vilade samtidigt på dess sjöherravälde. Imperiet kunde kontrollera handelsvägar, råvaruflöden och sjötransporter över hela världen. Ett växande Tyskland, med behov av energi och råvaror, förblev därför sårbart så länge dess försörjningslinjer kunde strypas till havs. Berlin–Bagdad–Basra-projektet förändrade kalkylen. Järnvägen skulle binda samman Centraleuropa med Osmanska riket och Persiska viken, och ge Tyskland en möjlig landväg till råvaror, olja och marknader oberoende av brittiskt kontrollerade sjövägar. Uppslagsverket Britannica beskriver Bagdadjärnvägen som ett tyskfinansierat järnvägsprojekt genom Osmanska riket, med stor strategisk betydelse i upptakten till första världskriget. Ekonomen Richard Werner beskriver i en intervju med Tucker Carlson järnvägen som en nyckel till att förstå konflikten mellan sjömakt och kontinentalmakt. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att på 1990-talet ha myntat begreppet ”kvantitativa lättnader” (quantitative easing). — Planen utvecklades på investerings- och ingenjörssidan av Siemens och finansierades av Deutsche Bank – alltså planen att bygga järnvägen Berlin–Bagdad–Basra, säger Werner.

Kontroll över landmassan

Berlin–Bagdad-järnvägen blev därmed mer än ett transportprojekt. Den hotade själva mekanismen bakom det brittiska imperiets makt: möjligheten att via sjövägar, blockader och kontroll över de globala handelsflödena påverka andra länders utveckling. Sjömakter kontrollerar hamnar, sund och farleder och kan upprätthålla blockader. Kontinentalmakter försöker i stället skapa järnvägar, landkorridorer och regionala handelsnätverk som inte lika enkelt kan stoppas från haven. Den brittiska blockaden mot Tyskland efter vapenvilan i första världskriget visade hur sårbart ett industriland blir när försörjningen kan strypas från havet. — Om den hade färdigställts i tid skulle den i praktiken ha neutraliserat den brittiska sjödominansen, säger Werner om Berlin–Bagdad-järnvägen. [caption id="attachment_231290" align="alignnone" width="640"]Karta från Halford Mackinders Democratic Ideals and Reality, 1919. Karta från Halford Mackinders Democratic Ideals and Reality, 1919. Karta: Halford Mackinder/Wikimedia Commons[/caption] Den brittiske geografen Halford Mackinder formulerade i början av 1900-talet tanken att kontrollen över Eurasiens inre delar kunde bli avgörande för global makt. Hans Heartland-teori satte ord på samma grundfråga: den makt som kan binda samman Europas industriella kärna med Eurasiens råvaror och landmassor får ett strategiskt övertag som sjömakter måste försöka förhindra. Historiskt handlade detta om Tyskland, Osmanska riket och Ryssland. I dag handlar det om Kina och de korridorer som knyter samman Asien, Europa, Mellanöstern och Afrika.

Vår tids Berlin–Bagdad-järnväg

Belt and Road Initiative är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Precis som Berlin–Bagdad-järnvägen utmanade en ordning byggd på sjöherravälde, skapar den nya sidenvägen alternativa vägar genom världsekonomin. Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. I ett skarpt konfliktläge kan sådana flaskhalsar utnyttjas för att störa kinesisk handel och energiförsörjning. Landbaserade rutter genom Centralasien, Ryssland, Iran och andra regioner minskar därför sårbarheten mot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. — Vad är den moderna Berlin–Bagdad-järnvägen? Svaret är Belt and Road Initiative, den nya sidenvägen, säger Werner. [caption id="attachment_231291" align="alignnone" width="640"]Godståg vid Alashankou-stationen vid gränsen mellan Kina och Kazakstan. Godståg vid Alashankou-stationen vid gränsen mellan Kina och Kazakstan. Foto: Republiken Tatarstans representation i Kazakstan/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Kina som strategisk huvudfråga

Dagens konflikt med Kina bör därför ses som en fortsättning på ett historiskt mönster. Frågan är inte bara vem som exporterar mest eller vem som har störst militärbudget, utan vem som bygger de transportleder, kreditsystem och försörjningsvägar som andra länder blir beroende av. Flera av dagens konfliktlinjer bör därför förstås mot bakgrund av Kinas uppgång. Amerikanska makthavare betraktar Kina som den främsta strategiska utmaningen, på liknande sätt som brittiska imperieplanerare tidigare såg Tyskland som hotet mot den egna världsordningen. — Jag tror att det slutgiltiga målet är Kina, säger Werner. Kina har blivit den makt som kan utmana USA ekonomiskt, teknologiskt och infrastrukturellt. Konkurrensen behöver i sig inte vara ett problem. Tvärtom skulle handel och samarbete kunna gynna båda sidor. Konflikten uppstår när Kinas uppgång tolkas som ett strategiskt hot som måste begränsas.

Industrin som byggde rivalen

En avgörande del av utvecklingen är USA:s egen roll i Kinas industriella uppgång. Under flera decennier flyttades produktion, kapital och teknik till Kina. Företag tjänade på lägre kostnader, men den amerikanska industribasen försvagades samtidigt som Kina byggde upp den kapacitet som i dag gör landet till en självständig konkurrent. Werner jämför utvecklingen med amerikanska investeringar i Tyskland under 1920- och 1930-talen. I båda fallen byggdes en blivande motståndare upp ekonomiskt genom kapital, kunnande och tekniköverföring. — USA hade egentligen inte behövt flytta merparten av sin produktion till Kina överhuvudtaget, säger Werner. På kort sikt var utvecklingen lönsam för företag och finansintressen. På längre sikt stärkte den Kina till en nivå där landet inte längre behöver utländsk teknik på samma sätt, samtidigt som amerikanska arbetare, medelklass och industriell självständighet försvagades.

Krediter, banker och nationell utveckling

Infrastrukturfrågan är även kopplad till bankväsendet. Tysklands, Japans och Kinas historiska framgångar byggde i hög grad på decentraliserad kreditgivning: lokala banker som finansierade små och medelstora företag, industri och produktiva investeringar. I ett sådant system styrs krediter mot verklig produktion och långsiktig utveckling. I ett centraliserat system hamnar pengarna lättare i spekulation och tillgångsbubblor, samtidigt som kontrollen uppifrån ökar. Skillnaden avgör vilka samhällen som kan bygga självständig industri och vilka som blir beroende av externa finanscentra. — Man behöver tusentals små lokala banker som lånar ut till små företag. Modellen bygger på decentraliserat beslutsfattande, säger Werner. Den preussiska modellen för lokal kreditgivning fördes enligt Werner vidare till Japan och därefter till Kina under Deng Xiaoping. Resultatet blev fyra decennier av snabb ekonomisk utveckling, industriell uppbyggnad och att hundratals miljoner människor lyftes ur fattigdom.

Kampen om världsekonomins vägar

Det som binder samman Berlin–Bagdad-järnvägen och den nya sidenvägen är därför kampen om världsekonomins vägar. Om en kontinental industrimakt kan bygga egna landvägar till råvaror, energi och marknader minskar sjömaktens förmåga att styra världshandeln. Transportleder och banker blir därmed politiska vapen. Järnvägar, hamnar och kreditsystem avgör vilka samhällen som kan utvecklas självständigt och vilka som förblir beroende av externa maktcentra. Att den nya sidenvägen väcker sådan oro beror på att den binder samman länder, öppnar alternativa försörjningsvägar och skapar ett eurasiskt nätverk utanför den gamla sjömaktens fulla kontroll. Den utgör vår tids Berlin–Bagdad-järnväg – och en av nycklarna till att förstå stormaktspolitiken kring Kina.]]> Belt and Road – Kinas väg ut ur dollarfällan https://nyadagbladet.se/utrikes/belt-and-road-kinas-vag-ut-ur-dollarfalla/ Thu, 28 May 2026 15:25:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231292 Belt and Road är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Initiativet handlar inte bara om byggprojekt, utan om hur handel, finansiering och geopolitisk självständighet hänger samman. Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative 2013. Världsbanken beskriver satsningen som ett omfattande program för handel, investeringar och regional integration, med stora konsekvenser för infrastrukturen och utvecklingen i berörda länder. Den strategiska betydelsen ligger i att fysisk infrastruktur avgör vilka länder som kan handla, investera och försörja sig utan att vara beroende av de kanaler som domineras av andra makter. Vägar, järnvägar, hamnar och energikorridorer är därför inte neutrala tekniska projekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231286" align="alignnone" width="640"]Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta: Lena Appenzeller, Sabine Hecher, Janine Sack/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

En parallell väg genom världsekonomin

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. Sådana flaskhalsar kan utnyttjas för att störa kinesisk handel i ett skarpt konfliktläge. Landbaserade rutter genom Centralasien, hamninvesteringar och järnvägar minskar därför sårbarheten gentemot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. I en längre intervju med Tucker Carlson fördjupar ekonomen Richard Werner denna analys. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet. Han beskriver Belt and Road som Kinas moderna svar på en världsordning där USA:s valuta, finansinstitutioner och sjömilitära makt länge har gett Washington ett avgörande inflytande över andra länders utvecklingsvägar. — Det handlar å ena sidan om logistik för att säkra stabila och effektiva försörjningsvägar mellan Kina och resten av världen, säger Werner i intervjun.

Vägen bort från dollarn

Den andra delen av frågan rör dollarn. Sedan USA 1971 övergav dollarns direktkoppling till guldet – den så kallade Nixonchocken – växte ett system fram där dollarn behöll sin centrala roll genom oljemarknaden, amerikanska statspapper och Bretton Woods-institutionernas efterkrigsordning. Kina tjänade länge stora summor i dollar på sin export och placerade en betydande del av reserverna i amerikanska statspapper. Det passade USA, men innebar samtidigt att Kina hamnade i en strategisk beroendeställning: landets överskott bands till ett finansiellt system där Washington behöll den institutionella kontrollen. — Projektet fungerar även som ett sätt för Kina att göra sig oberoende av dollarn, säger Werner om Belt and Road. Petrodollarsystemet knöt oljehandeln, särskilt via Saudiarabien, till dollarn och ledde till att överskott återinvesterades i amerikanska statspapper. Denna ordning utmanas i dag av Kina, BRICS-länderna och andra stater som söker alternativ till dollardominansen. [caption id="attachment_231288" align="alignnone" width="640"]Federal Reserve Bank of New York i New York. Federal Reserve Bank of New York i New York. Foto: Kidfly182/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Statspapper som ett löfte

Ett av de mest tekniska men centrala resonemangen rör amerikanska statspapper. Utländska stater som köper amerikanska statsobligationer får inte nödvändigtvis en fysisk tillgång. Federal Reserve Bank of New York beskriver själv sina förvarings- och kontotjänster åt centralbanker, regeringar och internationella institutioner. Om statspapper och reserver hålls i amerikanska system blir de inte bara finansiella tillgångar, utan också möjliga verktyg för kontroll. — När andra länder köper amerikanska statspapper får de i praktiken bara ett löfte om framtida betalning, säger Werner. Denna insikt växte fram i Kina. Landet kunde inte i längden samla på sig dollaröverskott och återinvestera dem i ett system där USA samtidigt behöll den institutionella kontrollen över infrastrukturen. Belt and Road erbjöd en annan användning av dollarreserverna: att finansiera konkreta projekt i länder som Kina vill knyta närmare sig.

IMF-systemet som kontrollmekanism

Belt and Road måste också förstås mot bakgrund av IMF:s och Världsbankens roll i utvecklingsländer. Dessa institutioner har i praktiken ofta tvingat länder till åtstramningar, skuldsättning och utförsäljningar, snarare än att bidra till genuint självständig utveckling. Som exempel tar Werner upp Asienkrisen 1997–1998 och Thailand, där han själv säger sig ha analyserat läget på uppdrag av Asiatiska utvecklingsbanken. Thailand drogs in i ett dollarberoende genom fast växelkurs, kortfristig upplåning i dollar och efterföljande valutakris. När landet sedan blev sårbart kom IMF in med villkor om åtstramningar och försäljning av tillgångar. — Det var uppenbart ett system för att sänka landet, säger Werner. Mönstret fungerar som en kontrollmekanism: först skapas en skuldfälla, sedan kommer krisen, därefter krävs åtstramningar och försäljningar till utländska aktörer. Ur det perspektivet blir Belt and Road ett alternativ till den västerländska institutionella modellen. — Belt and Road-initiativet har erbjudit, och erbjuder fortfarande, ett alternativ till detta rovaktiga system, säger Werner. [caption id="attachment_231287" align="alignnone" width="640"]Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Foto: Bruno Corpet/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).[/caption]

Infrastruktur som finansiellt oberoende

Infrastruktur är därför en väg till finansiellt oberoende. Genom Belt and Road kan Kina både hjälpa mottagarländer att bygga fysisk infrastruktur och använda sina reserver på ett sätt som minskar beroendet av amerikanska statspapper. För mottagarländerna kan projekten erbjuda vägar, broar, hamnar och järnvägar som stärker den egna ekonomin. För Kina blir de en väg till försörjningssäkerhet, inflytande och minskat dollarberoende. — Inom ramen för initiativet lånade Kina ut pengar till andra länder, men för specifika projekt som bygger upp infrastruktur och därför också hjälper dessa länder, säger Werner. Satsningen har samtidigt mött motåtgärder. Länder som velat ansluta sig har utsatts för politiskt tryck från USA och EU. Italien, som under en period var anslutet till Belt and Road, är ett exempel på hur kontroversiellt det är när västländer knyter tätare band till Kina genom infrastruktur.

Iran och flaskhalsarna kring Kina

Iran ingår i samma större mönster. Landet är en strategisk energipartner för Kina, och konflikter kring Iran handlar inte enbart om regional säkerhetspolitik. De berör också försörjningsvägar, energiflöden och försöken att störa Kinas eurasiska nätverk. — Ett krig mot Iran skulle kunna ses som en del av de motåtgärder som egentligen riktas mot Kina, säger Werner. Den som kontrollerar pengar, skulder, handelsvägar och transportflöden kan också påverka andra länders politiska handlingsutrymme. Belt and Road framstår därmed inte enbart som ett kinesiskt prestigeprojekt, utan som ett försök att skapa en parallell infrastruktur för handel, finansiering och utveckling. Frågan är därför större än Kina. Den handlar om huruvida utvecklingsländer även i framtiden ska vara beroende av dollar, IMF-program och sjövägar kontrollerade av USA:s allierade – eller om de ska kunna välja andra finansiella och fysiska vägar in i världsekonomin.]]> Xi och Putin talar om ny fas i relationerna https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-putin-ny-fas-kina-ryssland/ Wed, 20 May 2026 15:44:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230951 BEIJING (Xinhua). Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin hyllade på onsdagen en ”ny fas” i de bilaterala relationerna, när de enades om att ytterligare förlänga ett kinesisk-ryskt vänskapsfördrag och lovade att samarbeta för en mer rättvis och jämlik världsordning. Putins två dagar långa statsbesök var hans 25:e resa till Kina. Xi och Putin höll samtal, drack te tillsammans, besökte en fotoutställning och bevittnade undertecknandet av en rad samarbetsdokument i Peking. Mot bakgrund av ett föränderligt och turbulent internationellt läge har de två länderna utvecklat ett omfattande strategiskt samordningspartnerskap för en ny era, grundat på jämlikhet, ömsesidig respekt, god tro och ömsesidigt gynnsamt samarbete, sade Xi under samtalen. Det politiska ömsesidiga förtroendet har fördjupats ytterligare, samarbetet inom handel, investeringar, energi, vetenskap och teknik samt mellanfolkliga och regionala utbyten har gått stadigt framåt, och banden mellan de två folken har stärkts, tillade han. — Relationen mellan Kina och Ryssland har gått in i en ny fas med större framsteg och snabbare utveckling, sade Xi. I år är det 30 år sedan det kinesisk-ryska strategiska samordningspartnerskapet etablerades och 25 år sedan fördraget om god grannsämja och vänskapligt samarbete mellan Kina och Ryssland undertecknades. Enligt den kinesiske presidenten lade fördraget den institutionella grunden, i lag, för långsiktig god grannsämja, vänskap och omfattande strategisk samordning mellan de två länderna. Sedan fördraget undertecknades har de bilaterala relationerna utvecklats språngartat, sade Xi. När de två presidenterna enades om att ytterligare förlänga fördraget sade Putin att det har blivit allt mer relevant under rådande omständigheter. Putin sade att relationerna mellan Ryssland och Kina genom båda sidors gemensamma insatser har nått en ”aldrig tidigare skådad nivå”, präglad av täta utbyten på hög nivå och starkt politiskt ömsesidigt förtroende. Relationerna mellan Ryssland och Kina har stått emot prövningar och stärkts med tiden, och har blivit ett föredöme för omfattande strategisk samordning, sade han.

Praktiskt samarbete

Xi bekräftade de långvariga banden och sade att ett orubbligt främjande av en långsiktig, sund, stabil och högkvalitativ utveckling av relationen mellan Kina och Ryssland är ett strategiskt val som de två sidorna gör utifrån ländernas grundläggande intressen och de globala trenderna. Han sade att båda länderna bör uppgradera det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, energi, transporter samt vetenskaplig och teknisk innovation, utvidga samarbetet inom framväxande områden och skapa nya tillväxtmotorer. Enligt Kinas handelsministerium översteg handeln mellan de två länderna 200 miljarder dollar för tredje året i rad 2025. Kina har varit Rysslands största handelspartner i 16 år i följd. Xi uppmanade också båda sidor att föra vidare den traditionella vänskapen mellan de två folken, utöka utbyten inom utbildning, kultur, film, turism och idrott samt stärka det folkliga stödet för vänskapen. I år inleds Kina–Rysslands utbildningsår, det tionde nationella temaåret mellan de två länderna. De två presidenterna deltog i öppningsceremonin på onsdagen. Xi och Putin undertecknade och utfärdade också ett gemensamt uttalande om att ytterligare stärka den omfattande strategiska samordningen och fördjupa god grannsämja och vänskapligt samarbete. Samma dag meddelade det kinesiska utrikesministeriets talesperson Guo Jiakun att Kina har beslutat att förlänga den viseringsfria politiken för ryska medborgare till den 31 december 2027, som ett led i att fortsätta underlätta personutbyten mellan de två länderna.

Mer rättvis global styrning

Som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och som stora länder i världen bör Kina och Ryssland anlägga ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och arbeta för att göra det globala styrningssystemet mer rättvist och jämlikt, sade Xi till Putin. Xi uppmanade båda sidor att fördjupa den multilaterala samordningen, stärka samarbetet på multilaterala plattformar, orubbligt upprätthålla efterkrigstidens internationella ordning och folkrättens auktoritet, ena det globala syd och styra reformen av det globala styrningssystemet i rätt riktning. De två ledarna utbytte också synpunkter om viktiga internationella och regionala frågor. Om situationen i Gulfregionen i Mellanöstern sade Xi att alla fientligheter omedelbart måste upphöra. Han tillade att ett tidigt slut på konflikten skulle bidra till att minska störningar i energiförsörjningen, industri- och leveranskedjor samt den internationella handelsordningen. I ett instabilt internationellt läge fungerar samarbetet mellan Ryssland och Kina som en viktig stabiliserande faktor, sade Putin. Han tillade att Ryssland är redo att fortsätta stärka den multilaterala samordningen med Kina, stödja Kina som värd för Apec-ledarnas ekonomiska möte, gemensamt stärka Shanghai Cooperation Organizations ställning och inflytande samt stärka enheten och samordningen inom Brics-mekanismen. Putin lovade också att tillsammans med Kina försvara FN:s auktoritet, främja civilisationernas mångfald och verka för en mer rättvis och jämlik internationell ordning. Under Putins besök utfärdade Kina och Ryssland också ett gemensamt uttalande om att förespråka en multipolär värld och en ny typ av internationella relationer. I dagens globala turbulens och växande blockkonfrontation utgör de två länderna en avgörande kraft för stabilitet, sade Li Ziguo, chef för avdelningen för europeiska och centralasiatiska studier vid China Institute of International Studies. De bilaterala relationernas stabilitet och förutsägbarhet är ett betydande bidrag till global fred och utveckling, sade Li.]]> Xi varnar Trump för stormaktsfällan https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-varnar-trump-for-stormaktsfallan/ Fri, 15 May 2026 10:02:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230354 När Donald Trump togs emot av Xi Jinping i Peking valde Kina att ge mötet en historisk inramning. Den kinesiske presidenten varnade för att USA och Kina står inför ett vägval: att skapa en ny modell för sina relationer – eller fastna i den så kallade Thukydidesfällan. Donald Trumps statsbesök kulminerade i samtal med Xi Jinping i Folkets stora hall i Peking den 14 maj. Enligt Kinas utrikesministerium hölls mötet mot bakgrund av en ”turbulent” internationell situation och stora förändringar i den globala maktbalansen. [caption id="attachment_230369" align="alignnone" width="640"]Xi Jinping vinkar och Donald Trump applåderar under en välkomstceremoni i Peking medan barn viftar med kinesiska och amerikanska flaggor. Xi Jinping och Donald Trump vid välkomstceremonin utanför Folkets stora hall i Peking. Foto: Xie Huanchi/Xinhua[/caption] Xi Jinping sade att länderna har ett historiskt ansvar. ”Kan Kina och USA övervinna Thukydidesfällan och skapa en ny modell för sina relationer?”, frågade Xi enligt den officiella kinesiska sammanfattningen av samtalen. Begreppet Thukydidesfällan används inom internationell politik för att beskriva risken att en etablerad stormakt och en växande stormakt drivs mot konflikt. Det syftar på den antika maktkampen mellan Sparta och Aten, där Atens växande makt väckte fruktan i Sparta och bidrog till det peloponnesiska kriget. För Peking var budskapet tydligt: relationen mellan USA och Kina behöver inte leda till en oundviklig konfrontation. Xi sade att han var redo att tillsammans med Trump ”styra det stora skeppet” i relationen mellan länderna och göra 2026 till ett ”historiskt” år som öppnar ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna.

Kina betonar strategisk stabilitet

Den kinesiska sidan lyfte särskilt fram vad Xi kallade en ny vision om en ”konstruktiv och strategiskt stabil relation” mellan Kina och USA. Enligt Peking innebär detta inte bara en frånvaro av konflikt, utan en relation där samarbete står i centrum, konkurrens hålls inom rimliga gränser och meningsskiljaktigheter förblir hanterbara. ”Att bygga en konstruktiv och strategiskt stabil relation mellan Kina och USA är inte bara tomma ord”, sade Xi enligt den officiella redogörelsen. Kina betonade också handelns betydelse. Xi sade att de ekonomiska banden mellan länderna gynnar båda parter och att överläggningar på lika villkor är ”det enda rätta valet” vid motsättningar. Enligt den kinesiska sammanfattningen hade ländernas handelsdelegationer nått ”generellt balanserade och positiva resultat” dagen före samtalen. Xi sade också att Kina ska fortsätta öppna sin marknad och välkomna fler amerikanska företag. [caption id="attachment_230367" align="alignnone" width="640"]Amerikanska och kinesiska delegationer sitter mittemot varandra vid ett mötesbord i Peking. De amerikanska och kinesiska delegationerna möts i Peking. Foto: Li Xiang/Xinhua[/caption] Trump, som hade med sig flera amerikanska företagsledare, talade varmt om sin relation till Xi. Han kallade den kinesiske presidenten en ”stor ledare” och sade att USA och Kina tillsammans kan göra ”många stora och goda saker” för båda länderna och världen.

Taiwan pekas ut som den största risken

Samtidigt varnade Xi för att Taiwanfrågan är den mest känsliga punkten i relationen. Enligt Kinas utrikesministerium sade han att frågan är ”den viktigaste” i relationen mellan länderna. Om Taiwanfrågan hanteras rätt kan relationen förbli stabil, sade Xi. Annars riskerar länderna ”sammandrabbningar och till och med konflikter”, något som enligt Xi skulle kunna äventyra hela relationen. Peking betraktar Taiwan som en del av Kina och motsätter sig varje steg mot formell självständighet. Xi beskrev enligt den kinesiska redogörelsen ”Taiwans självständighet” och fred över Taiwansundet som ”lika oförenliga som eld och vatten”. USA har samtidigt länge försett Taiwan med militärt och politiskt stöd, även om Washington formellt inte erkänner ön som en självständig stat. Frågan är därför en av de mest känsliga punkterna i relationen. Xi framställde därmed mötet som ett vägval för två stormakter: kontrollerad rivalitet eller en farligare utveckling där Taiwan, handel och säkerhet riskerar att dra relationen mot öppen konflikt.]]> BRIX-ordföranden: Sverige måste förstå vad Belt and Road egentligen är https://nyadagbladet.se/inrikes/vad-ar-bri-belt-and-road-sverige/ Fri, 08 May 2026 09:17:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229736 Vad är egentligen Belt and Road-initiativet – och vilken betydelse kan det få för Sverige? I det första avsnittet av BRIX-podden intervjuar programledaren Gustaf Lansner BRIX Swedens ordförande Stephen Brawer, som beskriver BRI som mer än ett kinesiskt infrastrukturprogram: enligt honom handlar det om ett globalt utvecklingsperspektiv som Sverige knappt har börjat diskutera. Brawer menar att den svenska debatten om Kina och BRI domineras av misstänksamhet, samtidigt som stora delar av världen redan valt att samarbeta med initiativet. För Sverige, hävdar han, borde frågan vara om landet vill fortsätta följa en västlig konfrontationslinje – eller söka en mer självständig roll i en framväxande multipolär världsordning. Intervjun, som publicerats av Belt and Road Institute in Sweden (BRIX) är det första avsnittet i en ny poddserie om BRIX, Belt and Road-initiativet och Sveriges roll i den globala utvecklingen. Programledaren Gustaf Lansner sitter i BRIX Swedens styrelse, medan Stephen Brawer är organisationens ordförande. Institutet grundades 2018, fem år efter att Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative, ofta kallat BRI eller den nya sidenvägen. BRI beskrivs vanligen som ett omfattande kinesiskt initiativ för infrastruktur, handel och investeringar, med järnvägar, hamnar, energisystem, ekonomiska korridorer och digital infrastruktur som centrala delar. Initiativet lanserades 2013 och har enligt flera sammanställningar lockat långt över hundra länder till olika former av samarbete. Kritiker i väst har samtidigt beskrivit projektet som ett sätt för Kina att vinna politiskt inflytande och skapa skuldfällor. Brawer menar att denna konfliktfyllda bild gör att själva grundfrågan sällan ställs i Sverige.

”Ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling”

Brawer inleder med att beskriva sin egen bakgrund som ursprungligen amerikansk, men sedan länge verksam i Sverige. Hans politiska och idéhistoriska utgångspunkt, säger han, har varit frågan om hur fattigdom kan utrotas och hur en högre levnadsstandard kan göras möjlig för hela mänskligheten. Enligt Brawer måste Belt and Road-initiativet förstås mot den bakgrunden. — Kina har en historisk orientering med Belt and Road-initiativet som ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling. Genom ekonomisk utveckling kan man skapa fred, säger han i intervjun. Han framhåller att Xi Jinping från början talade om ett ”community for a shared future for mankind” – ett gemensamt framtidsperspektiv för mänskligheten. För Brawer är kopplingen mellan utveckling och fred central: infrastruktur, handel och produktivitet är inte bara ekonomiska frågor, utan även strategiska medel för att minska konflikter. — Hur kan man utrota fattigdom? Genom att skapa fred och ekonomisk utveckling. Det konceptet har utvecklats på många sätt, och det är väldigt viktigt för den strategiska situation som världen befinner sig i, säger Brawer.

Sverige har ”nästan ingen debatt”

Lansner konstaterar i intervjun att de flesta svenskar sannolikt bara hört talas om BRI i förbifarten, medan Kina oftare behandlas i negativa termer. Han tar upp vanliga invändningar: att Kina beskrivs som en kommunistisk diktatur, att BRI påstås vara ett sätt att köpa inflytande och att länder riskerar att fastna i skuldberoende. Brawer svarar att det är nödvändigt att skilja mellan ideologisk Kinafientlighet och en konkret bedömning av vad BRI faktiskt innebär. — Det finns mer än 150 länder i världen som frivilligt har bestämt sig för att arbeta med Kina i den utsträckning de själva vill, som suveräna nationer, säger han. Han lyfter också Kinas egen utveckling som ett argument för att landet har erfarenheter som andra kan studera. Kina har under de senaste årtiondena lyft mycket stora befolkningsgrupper ur fattigdom – en utveckling som Brawer beskriver som historiskt unik. — Kina har lyft mer än 800 miljoner människor ur fattigdom. Det är en händelse som är helt unik i historien, säger han. Samtidigt menar han att Sverige saknar en seriös diskussion om Kina som civilisation, ekonomisk stormakt och möjlig samarbetspartner. Svenska storföretag har enligt Brawer länge haft omfattande bilaterala relationer med Kina, men den politiska debatten stannar ofta vid hotbilder. — Det diskuteras inte i svenska massmedier. Det diskuteras inte i den politiska debatten. En huvudsak som jag tror är väsentlig för Sveriges bästa är att skapa en optimism som saknas, säger han. [caption id="attachment_229774" align="alignnone" width="640"] Kartan visar länder som deltar i Belt and Road Initiative i mörkgrönt, länder som formellt har lämnat i ljusgrönt och länder som de facto har upphört att delta i gult.[/caption]

BRI som alternativ till konfrontation

I intervjun återkommer Brawer till att Sveriges nuvarande strategiska läge påverkas av krigen i Ukraina och Mellanöstern, relationen till Nato och USA samt den bredare konflikten mellan en unipolär och en multipolär världsordning. Han menar att Sverige i stället för att låsa sig vid militär upprustning borde diskutera hur landets industriella och tekniska kompetens kan användas i utvecklingsprojekt i Afrika, Sydvästasien och andra regioner. — Sverige har kapacitet att delta i utvecklingen i Afrika och Sydvästasien. Ett frivilligt svenskt beslut att arbeta med detta skulle förändra den strategiska bilden och belöna Sveriges framtid, säger Brawer. Enligt honom är motståndet mot BRI i väst inte bara en fråga om oro för skulder eller mänskliga rättigheter, utan också om geopolitisk makt. Länder som söker samarbete österut möts, hävdar han, ofta av tryck och destabilisering. — Det har funnits ett maktmotstånd från västvärlden mot den typ av utvecklingspolitik som Kina vill föra fram med Belt and Road, säger han. Brawer kopplar därför frågan om BRI till svensk demokrati och offentlighet. Om Sverige vill beskriva sig som ett öppet demokratiskt land, menar han, måste svenska medborgare också få tillgång till fler perspektiv på Kina, Asien och den globala utvecklingen. — Det kommer bara om det finns en öppen debatt och diskussion. Det är en ironi att Sverige vill påstå hur demokratiskt det är, och sedan utesluter kunskap om världens största ekonomiska utveckling, säger han.

”En ljusare framtid för Sverige”

Mot slutet beskriver Brawer Belt and Road-initiativet som en modern fortsättning på den historiska sidenvägen – ett nätverk av handel, kulturutbyte och infrastruktur mellan Europa och Asien. Skillnaden är att dagens projekt omfattar hela kontinenter och knyter samman transport, energi, industri och utvecklingskorridorer. Lansner sammanfattar det som en praktisk och teknologisk fråga: ur ett planetärt perspektiv är det rimligt att vilja ha en mer sammankopplad värld där infrastruktur fungerar och människor och varor kan röra sig effektivt. Brawer instämmer och återkommer till behovet av ett nytt svenskt samtal inför kommande politiska vägval. — Vi behöver en strategisk bild av hur världen är och hur Sverige kan hantera den på ett sätt som är lönsamt för Sverige. Inte genom att fortsätta med militärsatsningar och eskalering av krig, utan genom att lösa problemen på ett fredligt sätt, säger han. Han avslutar med att bjuda in till fortsatt debatt och säger att BRIX Sweden vill lyfta frågan om BRI som ett strategiskt alternativ för Sverige. — Jag hoppas att vi under den kommande valkampanjen kan lyfta en förnuftig diskussion om ett sådant strategiskt alternativ för det svenska samhället, säger Stephen Brawer.]]> Globala Södern växer – Nya Dagbladet på plats i Peking https://nyadagbladet.se/utrikes/globala-sodern-nytt-finansforum-peking/ Mon, 06 Apr 2026 07:55:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226736 Globala Södern är varken geografiskt söder eller enhetlig – men blocket representerar över 40 procent av världsekonomin och majoriteten av jordens befolkning. Nya Dagbladet är ett av få västerländska medier som bevakar denna geopolitiska omvandling på plats, och var i Peking när finansledare från 30 länder samlades för att diskutera framtidens finanssystem. När begreppet "Globala Södern" nämns tror många att det handlar om utvecklingsländer eller biståndsmottagare. Verkligheten är en annan: det är ett politiskt och ekonomiskt block som utmanar den västerländska dominans som rått i årtionden. Termen har sina rötter i Bandung-andan från 1955, där asiatiska och afrikanska länder för första gången samlades utan västerländsk närvaro. Dagens Globala Södern är inte en formell organisation som EU eller NATO, utan ett löst sammanhållet ekonomiskt block som inkluderar BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika plus nyare medlemmar), stora delar av Latinamerika, Afrika, Sydostasien och Mellanöstern. Tillsammans står dessa länder för mer än 40 procent av världens BNP och mer än 85 procent av befolkningen. De kontrollerar majoriteten av världens naturresurser – olja, gas, sällsynta jordartsmetaller – och har en alltmer integrerad handel länderna emellan. [caption id="attachment_226741" align="alignnone" width="640"]Deltagare i forumsalen under 2026 Global South Financiers Forum i Peking Forumsalen under 2026 Global South Financiers Forum i Peking. Finansledare, centralbankschefer och experter från över 30 länder diskuterade gröna finansieringar och samarbete mellan länderna i den Globala Södern. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Peking samlar finansmakterna

Den 25–26 mars hölls Global South Financiers Forum 2026 i Peking, under temat "Illuminating Global South". Forumet arrangerades av den statliga nyhetsbyrån Xinhua News Agency. Lu Lei, ställföreträdande guvernör i Folkets Bank i Kina, meddelade att centralbanken uppmuntrar finansiella institutioner att öka gröna satsningar i länder som deltar i Belt and Road-initiativet. Fu Hua, president för Xinhua News Agency, betonade att nyhetsbyrån arbetar för att stärka Globala Söderns röst och dokumentera dess utveckling. – Vi kommer att utnyttja vårt multimediala nätverk och världsnärvaro för att främja djupare finansiellt samarbete mellan Globala Söderns länder och bidra med lösningar för att bygga en ny global finansiell världsordning, sade Fu Hua. Till deltagarna hörde bland andra Erwin Ramirez, utvecklingsminister i Nicaragua, Shahin Mahmudzada från Azerbajdzjans centralbank, samt representanter för Argentina, Kirgizistan och flera andra nationer.

Ett nytt finansiellt råd tar form

En av forumets viktigaste nyheter var etableringen av Council of the Global South Financiers Forum – ett nytt råd som ska samordna finansiellt samarbete mellan länderna i Globala Södern. Rådet ska fungera som en plattform för policyutveckling, kunskapsutbyte och gemensamma finansieringsinitiativ. Erwin Vincent Ramirez Colindres, Nicaraguas utvecklingsminister, betonade i sitt anförande vikten av att bryta beroendet av västerländska finansinstitutioner. – Vi behöver strukturer som speglar våra egna prioriteringar, inte villkor som dikteras från Washington eller London, sade Ramirez. Shahin Mahmudzada från Azerbajdzjans centralbank lyfte fram grön finans som ett område där samarbete mellan länderna inom den Globala Södern redan visar resultat. Han pekade på Kirgizistans Green Finance Fund som ett exempel på hur mindre ekonomier kan samarbeta kring hållbara investeringar. Mayra Garcia, direktör för argentinska nyhetsbyrån Noticias Argentinas, noterade att mediernas roll är avgörande för att Globala Söderns egna berättelser ska höras. – Om vi inte berättar våra egna historier kommer andra att göra det åt oss – och ofta med fel perspektiv, sade Garcia. [caption id="attachment_226864" align="alignnone" width="640"] Markus Andersson med journalistkollegor från Portugal och Brasilien på plats i Chongqing. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Kina som katalysator

Lu Lei, ställföreträdande guvernör i Folkets Bank i Kina, presenterade centralbankens nya initiativ för grön finansiering inom Belt and Road-ramverket. Han underströk att Kina ser sig som en katalysator snarare än en dominerande aktör. – Vi bjuder in alla länder att delta på lika villkor. Det handlar inte om att ersätta existerande system, utan om att komplettera dem med alternativ som är mer anpassade till Globala Söderns behov, sade Lu Lei. Ma Weihua, tidigare vd för China Merchants Bank och nu rådgivare till forumet, beskrev hur kinesiska finansinstitut redan idag har miljardinvesteringar i Afrika, Latinamerika och Sydostasien – investeringar som ofta sker utan de politiska villkor som IMF och Världsbanken ställer.

Varför spelar det roll för Sverige?

För Europa och Sverige är Globala Söderns framväxt inte en abstrakt geopolitisk fråga – den påverkar energipriser, handelsflöden och säkerhetspolitik. När länder som Kina, Indien och Brasilien bygger alternativa finansieringsstrukturer utanför IMF och Världsbanken, förändras spelplanen för väst. Kinas strategi är inte primärt militär, utan ekonomisk och institutionell. Genom att erbjuda alternativ finansiering via Nya utvecklingsbanken (NDB) och Belt and Road-initiativet skapar Peking ett parallellt system där västerländska sanktioner och villkor har begränsad verkan. Samtidigt är grön finansiering ett av forumets huvudteman. Kinas ledare ser klimatomställningen som ett område där samarbete mellan länderna i den Globala Södern kan ge vinster för båda parter – teknologiexport från Kina mot resurstillgång och marknadstillträde. [caption id="attachment_226745" align="alignnone" width="640"]Monorail som kör genom bostadsbyggnader i Kina, symbol för landets infrastrukturutveckling En monorail kör genom bostadshus i Chongqing, sydvästra Kina. Staden är känd för sin unika infrastruktur. Bilden togs under journalistdelegationens utflykt efter huvudforumet. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Journalistteamet i Chongqing – infrastruktur på ett nytt sätt

Efter forumets officiella program arrangerade arrangörerna en utflykt för den internationella journalistdelegationen till Chongqing, en megastad i sydvästra Kina med över 32 miljoner invånare. Resan gav en konkret bild av hur infrastrukturutvecklingen i Globala Södern ser ut i praktiken. Chongqing är känt för sin arkitektoniska kreativitet – här byggs inte bara snabbt, utan också annorlunda. Tåg som kör genom bostadskomplex, hissar som ersätter gator i kulliga områden, och broar som spänner över extremt djupa dalar. För västerländska observatörer kan det verka främmande, men det speglar en pragmatisk inställning till stadsplanering där funktionalitet prioriteras framför konventionella lösningar. För journalisterna från Globala Söderns länder var resan mer än en turistattraktion – den visade på ett alternativt synsätt på utveckling. Istället för att kopiera västerländska stadsmodeller har Chongqing utvecklat egna lösningar anpassade till lokala förhållanden. [caption id="attachment_226743" align="alignnone" width="640"]Ceremoni vid lanseringen av Council of the Global South Financiers Forum i Peking Lanseringen av Council of the Global South Financiers Forum. Representanter från flera länder på scen under den officiella ceremonin i Peking. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Från biståndsmottagare till regelskapare

Den mest slående förändringen är psykologisk: Globala Söderns länder ser sig inte längre som mottagare av västerländskt bistånd eller godkännande, utan som likvärdiga aktörer som formar egna regler. Forumet i Peking var en markering av detta självförtroende. När finansministrar och centralbankschefer från 30 länder samlas i Kinas huvudstad för att diskutera gemensamma finansieringsmekanismer, signalerar de att alternativet till det västerländska systemet inte längre är en teoretisk möjlighet – det byggs aktivt. För svenska beslutsfattare och företag innebär det att det blir allt dyrare att ignorera Globala Södern. Frågan är inte om maktförskjutningen kommer, utan hur snabbt väst anpassar sig till en värld där centrum inte längre uteslutande ligger i Washington och Bryssel.]]> ”Västs hyckleri fördjupar klyftan till det globala syd” https://nyadagbladet.se/debatt/vasts-hyckleri-globala-syd-dubbelmoral/ Tue, 24 Mar 2026 16:14:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225314 Donald Trump vid FN:s generalförsamling. Donald Trump vid FN:s generalförsamling. Foto: The White House/Public domain[/caption]

Desinformation föder hyckleri och dubbelmoral

Klyftan mellan Väst och det globala syd trädde tydligt i dagen i samband med den väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Trots diplomatiskt tryck från Väst valde många länder i det globala syd att i FN inte rösta för den västerländska fördömelsen av Rysslands invasion. Många kommentatorer i Väst tolkade detta som stöd för Ryssland, utifrån den förenklade logiken att den som inte är med oss är mot oss. En noggrannare analys av debatten i det globala syd ger dock en mer nyanserad bild.
När västerländska ledare, forskare och journalister talar om att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, demokratin och mänskliga rättigheter, klingar det ihåligt för många i det globala syd – och uppfattas snarast som hyckleri och dubbelmoral.
Väst ses som en aktör som ignorerar eller förminskar sina egna kränkningar av internationella konventioner. Att USA ensamt har stått bakom hundratals illegala militära interventioner under de senaste 70 åren – inklusive olagliga bombningar, statskupper och störtandet av demokratiskt valda ledare – är välkänt i det globala syd. Bland de senaste exemplen som brukar kallas illegala interventioner återfinns Natos ingripande i Kosovo (1999), USA:s invasion av Irak (2003), kriget mot Libyen (2011) och Frankrikes militära inblandning i Elfenbenskusten (2011). När västerländska ledare avfärdar anklagelser om hyckleri och dubbelmoral uppfattas det i det globala syd som ett dubbelt hyckleri. Och ju mer västerländska akademiker, journalister och medier tiger om Västs egna brott mot folkrätten, desto tydligare framstår medskyldigheten.

Terrorismen som instrument

Många i Väst förvånas av att talet om kampen mot terrorism ofta uppfattas som hyckleri i det globala syd. Förklaringen är den utbredda uppfattningen att USA i synnerhet systematiskt använder terroristorganisationer som verktyg för att driva sina intressen – från att göra stater beroende av amerikansk underrättelsetjänst för att avvärja planerade terrorattacker, till att aktivt bruka militanta grupper som ombud i konflikter. Dessa perspektiv växte gradvis fram från 1950-talet, när vissa västmakter började stödja extremistiska religiösa grupper i syfte att underminera de mer sekulära, nationalistiska regeringarna i Västasien och Nordafrika. Islamistiska grupper betraktades som ett effektivt motgift mot sekulära regimer. Muslimska brödraskapet vann mark på 1950-talet som motkraft till Egyptens sekulära regering under Abdel Nasser, och på liknande sätt pekas det ofta på att Hamas under 1980-talet växte fram med indirekt israeliskt stöd – i syfte att underminera det mer sekulära Palestinska befrielseorganisationen (PLO). Med de nära banden mellan USA och Saudiarabien spred sig wahabitismen under 1980-talet och expanderade genom regionen. USA:s direkta stöd till mujahedin i Afghanistan och Pakistan under samma decennium anförs ofta som det tydligaste exemplet på hur religiösa extremistgrupper kan omvandlas till effektiva ombud i krig. Syrien lyfts fram som ett mer aktuellt exempel på hur västerländskt stöd till extremistgrupper, i kombination med amerikansk underrättelseverksamhet och flygbombningar, fällde den Assad-ledda regimen. Att en tidigare al-Qaida-kopplad ledare sedermera blev Syriens nye president – med västerländskt stöd – förstärker dessa uppfattningar ytterligare. Ett annat fall är Östturkestans islamiska rörelse (ETIM), som syftar till att lösgöra Kinas Xinjiangprovins och upprätta ett islamiskt kalifat. Gruppen har genomfört över 1 000 terrorattacker i Kina, och många i det globala syd ser ett tydligt samband mellan ETIM och USA – en bild som förstärks av att "Östturkestans exilregering" har sitt säte i Washington D.C. och erhåller amerikanskt stöd.

USA–Israel–Gaza–Iran-konflikten fördjupar klyftan

Liksom vid omröstningen om fördömandet av Rysslands invasion av Ukraina fick fördömandet av Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 begränsat stöd från det globala syd i FN. Precis som med reaktionen på den ryska invasionen handlar detta inte nödvändigtvis om stöd för Hamas, utan snarare om en protest mot västerländskt hyckleri och dubbelmoral. Med västerländskt stöd i ryggen har Israel under decennier brutit mot internationella konventioner genom militära angrepp mot grannländer och utvidgning av illegala bosättningar på Västbanken. I det globala syd råder övertygelsen att vilket annat land som helst hade drabbats av massiva ekonomiska sanktioner och hot om militärt ingripande om det agerat på liknande sätt. [caption id="attachment_215103" align="alignnone" width="1170"]Ruiner i Gaza efter israeliska bombningar. Ruiner i Gaza efter israeliska bombningar. Foto: Jaber Jehad Badwan/CC BY 4.0[/caption] Situationen i Gaza fördjupar ytterligare klyftan mellan Väst och det globala syd. För många i det globala syd framstår det som att flertalet västerländska ledare passivt bevittnar ett folkmord i direktsändning, medan de upprepar mantrat att Israel har rätt att försvara sig.
Hyckleri och dubbelmoral framstår ännu tydligare vid de israeliska och amerikanska militära angreppen mot Iran: medan folkrätten kränks genom illegala attacker mot en suverän stat, reciterar samma västerländska ledare ett nytt mantra – att Iran inte får utveckla kärnvapen – utan att presentera bevis och utan att nämna Israels kärnvapenprogram.

Det globala syd måste tas på allvar

Många västerländska politiker, akademiker och medier förstår kanske inte hur det globala syd uppfattar det västerländska hyckleriet och dubbelmoralen. Om så är fallet lurar de omedvetet sig själva – och detta kan bli ytterst farligt i ett internationellt system som balanserar på randen till ett tredje världskrig. Oavsett om man håller med eller inte är det avgörande att ta det globala syds perspektiv på allvar. Det globala syd är hem för över 80 procent av världens befolkning och bidrar med omkring 60 procent av den globala ekonomiska produktionen mätt i köpkraft. Det är ett växande maktblock med tilltagande inflytande på den internationella scenen. Sydafrika väckte i januari 2024 talan mot Israel vid Internationella domstolen i Haag, med anklagelse om folkmord i Gaza. Som ett land med sin egen historia av apartheid och kolonialt förtryck är Sydafrika ett av många länder i det globala syd som kräver internationell rättvisa. Värt att notera är också att Internationella brottmålsdomstolens chefåklagare Karim Khan – med rötter i det globala syd (Pakistan) – utfärdade en arresteringsorder mot Israels statsminister Netanyahu och försvarsminister Gallant för krigsbrott i Gaza. Dessutom har framstående juridiska experter och människorättsexperter från det globala syd – däribland John Dugard, Navi Pillay och Hina Jilani – varnat för att fortsatt politiskt och militärt stöd från västerländska länder till Israel kan utgöra ett tyst medansvar för folkmord. Deras bedömning grundar sig på en rättsprincip från Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget, som fastslog att även de som passivt samtyckte till brott mot mänskligheten kan hållas individuellt ansvariga – även utan direkt inblandning. Med andra ord är det numera mer tänkbart att västerländska ledare kan gripas och ställas inför rätta för brott mot mänskligheten, av inflytelserika aktörer i det globala syd.

EU–globala syd-klyftan gynnar USA

I takt med att spänningarna ökar mellan EU och USA gynnas Washington av att klyftan mellan EU och det globala syd fortsätter att fördjupas. Ett mer isolerat EU blir svagare internationellt, och på lång sikt riskerar unionen att bli den stora förloraren i det globala maktspelet. För att förhindra detta bör EU:s medlemsstater genomföra radikala förändringar i sin utrikespolitik och genomdriva strukturella reformer inom berörda forskningsinstitutioner.

Sluta projicera hyckleri

Det första och mest uppenbara steget är att europeiska politiker upphör med att framstå som hycklare på den internationella scenen i förhållande till det globala syd. Genom att öppet erkänna EU-ländernas egna kränkningar av internationella konventioner och hålla sig rättsligt ansvariga kan Europa bygga trovärdighet för att upprätthålla det internationella regelbaserade systemet. På samma sätt bör EU fördöma alla länder som bryter mot folkrätten – inklusive USA och Israel.

Utrikespolitisk rådgivning med flera perspektiv

En annan relativt enkel reform är att partiledningar, över hela det politiska spektrumet, säkerställer att deras utrikespolitiska rådgivare inte kan manipulera partiets politik. Sedan andra världskriget har USA investerat kraftigt i att infiltrera och påverka politiska partier i Europa och utanför. Det första fallet var det italienska valet 1948. Enligt CIA-agenten F. Mark Wyatt, som var en central aktör i operationen, markerade detta inledningen på en bredare amerikansk strategi som expanderade och förfinades med åren. Tecken på detta syns nu i Grönland, där USA påverkar opinionen i syfte att ta kontroll över öterritoriet. Partiers utrikespolitiska rådgivare bör bestå av experter som inkorporerar så många perspektiv som möjligt och agerar utan dolda agendor – så att det är den folkvalda politiska ledningen, och inte utsedda rådgivare med särintressen, som fattar besluten.

Bryt ekokamrarna inom forskning och media

En mer komplex men nödvändig förändring är att västerländska akademiker och journalister bryter sig ur sina ekokamrar och börjar engagera sig med kritiska perspektiv och analyser från det globala syd. Den överväldigande majoriteten av de källor som citeras i västerländsk forskning och media härstammar från amerikanska medieföretag, forskningsinstitut, tidskrifter och tankesmedjor med nära kopplingar till amerikanska statliga institutioner. Denna trend förstärktes 1948 med inrättandet av USA:s Office for Policy Coordination (OPC), med syfte att bedriva informationskrigföring och ideologisk påverkan. Det är väl dokumenterat av CIA:s tidigare chefshistoriker Michael Warner, som påpekar att populärkulturen ingick i den amerikanska strategin för att forma opinionen i Europa. Effekterna syns i dag tydligast i USA-kontrollerade akademiska tidskrifter, mediekoncerner, filmindustrin och teknikjättarnas ägarskap och kontroll över kunskap och teknologi.
Akademiska citeringssystem och digitala algoritmer påverkar i hög grad vilka intellektuella perspektiv som förstärks – i praktiken väger det ofta tyngre att citera sekundärkällor från amerikanska forskare publicerade i välrankade amerikanska tidskrifter, än att citera primärkällor från forskare i det globala syd med direkt tillgång till primärdata och lokal sakkunskap.
Att delta i konferenser vid amerikanska elituniversitet om frågor som rör det globala syd anses dessutom mer prestigefyllt än att delta i konferenser i det globala syd självt – trots att lokala experter besitter vida större kontextuell kunskap om regionala frågor. Att förändra detta kräver betydande resurser och en uppgörelse med djupt rotade vanor. Men bara genom att aktivt öppna sig för kunskap och perspektiv från det globala syd kan EU överbrygga den växande klyftan. Ursprungligen publicerad i Politiken.   Dr. Niels Hahn, PhD i Development Studies med fokus på USA:s interventioner]]> ”Kinas framväxt i en turbulent världsordning: Naturrätt och den nya sidenvägen” https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-framvaxt-i-en-turbulent-varldsordning-naturratt-och-den-nya-sidenvagen/ Sat, 17 Jan 2026 07:42:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219438 I ljuset av dessa växande upptäckter och denna potential ser framtiden mycket ljus ut. Kinas politik med betoning på marknadsöppningar för att utvidga både inhemsk och internationell handel har lagt en stabil grund för reell ekonomisk tillväxt samt uppgradering av infrastruktur och industriell modernisering globalt. Den nya fortsätter som ramverk för samarbete och fredlig utveckling med det yttersta målet att utrota global fattigdom. Planeringen och utformningen av den kommande 15:e femårsplanen kommer att bygga vidare på de framsteg som uppnåtts i den 14:e femårsplanen, med visionen och förväntningen om det väsentliga målet att förbättra livet för alla medborgare och lyckan för deras familjer och efterkommande. I en värld präglad av samarbete och vänskap mellan folk och nationer skulle sådana enastående framsteg och unika historiska förbättringar för vilken civilisation som helst välkomnas av alla. En sådan anda kan förvisso hoppas på och eftersträvas under 2026. Dessvärre är verkligheten fortfarande långt ifrån en sådan inspirerande vision. Geopolitiska spänningar, sanktioner, konflikter och krig förblir en fruktansvärd påminnelse om att mänskligheten ännu inte har höjt sig över djurens nivå och den så kallade "djungelns lag". I stället för att välkomna Kinas framväxt som ett stort steg framåt för hela mänskligheten finns det primitiva krafter som vill fortsätta med geopolitiska block och konflikter. USA:s nya nationella säkerhetsstrategidokument pekar visserligen i riktning mot att avsluta Natos roll och den militära eskaleringen och expansionen i Europa med kriget i Ukraina, men det godkänner en tydlig inneslutningsstrategi riktad mot Kina. Det nyliga återuppväckandet av en militaristisk strategi i Japan under premiärminister Sanae Takaichi och utvidgningen av AUKUS visar att den gamla koloniala ordningen eller den unipolära världen vill tillgripa en ny spänningsstrategi. Detta innefattar USA:s beslut att sälja den största mängden militär utrustning till Taiwan i historien och överge den gemensamma kommunikén mellan USA och Kina från 1982, som syftade till att minska vapenförsäljningen till Taiwan i stället för att öka den. Av kanske ännu större betydelse skickade redaktören för Foreign Affairs, Dan Kurtz-Phelan, ut ett mejl den 20 december med ämnesraden "The Return of Total War" (Det totala krigets återkomst). Det var titeln på en artikel publicerad i Foreign Affairs året innan, den 24 oktober 2024, som redaktören uppmanade alla att läsa igen. Foreign Affairs är tidskriften för CFR, Council on Foreign Relations, som grundades 1921 som "systertankesmedja" till Chatham House, Royal Institute of International Affairs – dessa två institutioner är elittankesmedjorna i USA och Europa som blåser i krigets trumpeter. Den marknadsförda artikeln hade undertiteln "Understanding and Preparing for a New Era of Comprehensive Conflict" (Att förstå och förbereda sig för en ny era av allomfattande konflikt). Dessa krigshökar och provokatörer utgör fortfarande ett högst påtagligt och närvarande hot mot mänsklighetens framtid 2026. Som europé och ordförande för Belt and Road Institute in Sweden är det mitt fasta åtagande och min ståndpunkt att främja och utveckla den strategiska lösningen för att undvika denna drivkraft mot konflikt och krig. Den nya Sidenvägen, på engelska Belt and Road, och BRICS, tillsammans med Globala Syd, definierar det strategiska alternativ som kommer att kombinera ekonomiskt samarbete och säkerhetsavtal för att lysa upp vägen till en värld byggd på "en gemenskap med gemensam framtid för mänskligheten". Utmaningarna kommer att vara stora och kräva en kombination av hårt arbete och djupare förståelse mellan kulturer och civilisationer. De föreslagna initiativen från Kinas president Xi Jinping – det globala utvecklingsinitiativet, det globala säkerhetsinitiativet, det globala civilisationsinitiativet och det globala styrningsinitiativet – ger tydligt internationellt ledarskap och politisk riktning från Kina. Men det som förblir en avgörande och nödvändig del av lösningen är ett återupplivande av det europeiska renässanstänkandet, som praktiskt taget saknas i dagens västerländska civilisation och dess nuvarande politiska ledarskap. Dessa idéer är tydligast tillgängliga i tänkandet hos den store renässanstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz. Det är här grunden för fysisk ekonomi växte fram.
Det som förblir en avgörande och nödvändig del av lösningen är ett återupplivande av det europeiska renässanstänkandet.
Detta innebär en grund byggd på välstånd i form av förbättrade levnadsvillkor och produktivitet genom teknologisk innovation. Kärnan i detta ekonomiska tänkande är målet att främja folkets gemensamma bästa. Det uppnås genom verklig produktion och utveckling där pengar och kredit spelar en underordnad roll i förhållande till genuina fysiska framsteg. Detta skulle kunna kallas "Belt and Road-ekonomi". Dessutom utvecklade Leibniz en fungerande idé om "naturrätten" där rättvisa och visdom uppnås tack vare människans medfödda godhet i ett harmoniskt förhållande till det fysiska universum. Leibniz kallade detta "en förutbestämd harmoni". Det finns ett akut behov av att höja nivån på internationella politiska relationer och diskussioner så att dessa djupgående men väsentliga idéer och tankegångar blir den primära substansen i politisk dialog och debatt. Detta är ytterst hur man uppnår framgångsrikt samarbete och fred mellan civilisationer och sätter ett permanent stopp för geopolitik och djungelns bestialiska lag.   Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige]]> Trump varnar för Europas ”civilisationsutplåning” i ny säkerhetsstrategi https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-varnar-for-europas-civilisationsutplaning-i-ny-sakerhetsstrategi/ Sun, 07 Dec 2025 16:51:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218044 President Donald Trump lanserar en omfattande nationell säkerhetsstrategi som innehåller skarp kritik mot Europas utveckling. I dokumentet varnas det för "civilisationsutplåning" till följd av invandring, censur och sjunkande födelsetal. "Kontinenten kommer att vara oigenkännlig om 20 år", slår strategin fast. Vita huset publicerade under torsdagen en 33-sidig nationell säkerhetsstrategi som markerar en tydlig omsvängning i USA:s globala prioriteringar. Till skillnad från tidigare administrationers strategier, som framför allt fokuserat på hot från Kina och Ryssland, lägger Trump-administrationen större vikt vid Latinamerika och det västra halvklotet. Men det är språkbruket kring Europa som väcker störst uppmärksamhet. I strategidokumentet målas en mörk bild upp av kontinentens framtid, med varningar för vad som beskrivs som en pågående civilisationskris.

Stark kritik mot europeisk migrationspolitik

Strategidokumentet pekar ut migrationspolitiken som ett av de största hoten mot Europas framtid. Enligt dokumentet håller politiken på att omvandla kontinenten och skapa splittring i samhället. "De större frågorna som Europa står inför inkluderar aktiviteter från Europeiska unionen och andra transnationella organ som underminerar politisk frihet och suveränitet, migrationspolitik som transformerar kontinenten och skapar konflikter, inskränkning av yttrandefriheten och förtryck av politisk opposition, sjunkande födelsetal samt förlust av nationella identiteter och självförtroende", står det i dokumentet. Strategidokumentet fortsätter med att varna för konsekvenserna om nuvarande trender fortsätter. "Om nuvarande trender fortsätter kommer kontinenten att vara oigenkännlig om 20 år eller mindre", konstateras det.

Ekonomisk nedgång och förlust av identitet

Förutom migrationsfrågan lyfter strategidokumentet fram Europas ekonomiska tillbakagång. Kontinentens andel av den globala BNP:n har minskat från 25 procent år 1990 till 14 procent i dag, något som delvis förklaras med nationella och transnationella regleringar som enligt dokumentet undergräver kreativitet och produktivitet. Men den ekonomiska nedgången beskrivs som ett mindre problem jämfört med vad som kallas "den verkliga och mer påtagliga utsikten till civilisationsutplåning". Dokumentet pekar särskilt ut EU:s och andra transnationella organs verksamhet som problematisk, liksom vad som beskrivs som censur av yttrandefrihet och undertryckande av politisk opposition i flera europeiska länder.

Oro för Europas roll som allierad

Trump-administrationen ifrågasätter öppet om vissa europeiska länder kommer att kunna förbli pålitliga allierade i framtiden, med tanke på de demografiska och politiska förändringar som pågår. "Det är långt ifrån uppenbart huruvida vissa europeiska länder kommer att ha ekonomier och militärer starka nog för att förbli tillförlitliga allierade. Många av dessa nationer förstärker för närvarande sin kurs", heter det i strategidokumentet. Dokumentet varnar även för att vissa Nato-medlemmar inom några decennier kan ha en befolkningsmajoritet som inte är etniskt europeisk, vilket enligt strategidokumentet gör det till en öppen fråga om dessa länder kommer att se på sin plats i världen och sin allians med USA på samma sätt som de som undertecknade Nato-avtalet.

Uppmaningar om europeiskt självförtroende

Trots den hårda kritiken understryker strategidokumentet att Europa förblir strategiskt och kulturellt viktigt för USA. Transatlantisk handel beskrivs som en av pelarna i den globala ekonomin och amerikanskt välstånd. Amerikansk diplomati uppmanar till att stå upp för demokrati, yttrandefrihet och fira europeiska nationers individuella karaktär och historia. Dokumentet uttrycker stöd för vad som beskrivs som patriotiska europeiska partier och deras växande inflytande. "Vårt mål bör vara att hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande bana. Vi kommer att behöva ett starkt Europa för att hjälpa oss att framgångsrikt konkurrera och att arbeta i samklang med oss för att förhindra att någon motståndare dominerar Europa", konstateras det.

Fokus på västra halvklotet och fred

Utöver Europa-analysen presenterar strategidokumentet ett omfattande fokus på Latinamerika och Karibien, där Trump-administrationen ämnar återuppliva Monroe-doktrinen genom det som kallas "Trump-korollariet". Detta innebär en tydligare amerikansk dominans i regionen och motstånd mot utländsk, särskilt kinesisk, närvaro. President Trump tar även åt sig äran för att ha förhandlat fram fred i åtta konflikter på åtta månader, däribland mellan Kambodja och Thailand, Kosovo och Serbien, Pakistan och Indien samt Israel och Iran. Dokumentet beskriver Trump som "fredens president". I strategidokumentet betonas "Amerika först"-principen genomgående, med tydliga prioriteringar av amerikanska arbetares intressen, handelsbalansen och nationell suveränitet framför internationella organisationers inflytande.]]>