<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Den judiska lobbyn &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/artikelamne/den-judiska-lobbyn/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 30 Aug 2026 07:37:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Den judiska lobbyn &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Fransk myndighet kopplar israelisk påverkansaktör till valkampanjer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/israeliska-blackcore-valpaverkan-frankrike-skottland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 30 Aug 2026 09:36:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[BlackCore]]></category>
		<category><![CDATA[desinformation]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[La France Insoumise]]></category>
		<category><![CDATA[Skottland]]></category>
		<category><![CDATA[valpåverkan]]></category>
		<category><![CDATA[Viginum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238914</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Frankrikes myndighet mot digital påverkan kopplar den israeliska aktören BlackCore till samordnade operationer kring val i Frankrike, Skottland och New York samt kampanjer i Angola och Togo. Utredarna har kartlagt falska sajter, fabricerade anklagelser och hundratals samordnade konton – men har inte kunnat fastställa vem som betalade för verksamheten.</strong>

Den franska myndigheten Viginum <a href="https://www.sgdsn.gouv.fr/viginum/publications/rokh-solis-analyse-dun-mode-operatoire-informationnel-ayant-cible-les" target="_blank" rel="noopener nofollow">slår fast</a> att operationen Rokh Solis uppfyller kriterierna för utländsk digital inblandning. Den sattes in inför kommunalvalen i mars 2026 och byggde på falska webbplatser samt samordnade konton på Facebook, Instagram, Tiktok och X.

De tekniska spåren ledde till BlackCore, som beskrev sig som ett israeliskt företag för påverkan, cyberteknik och ”informationskrigföring”. Viginum kunde emellertid inte hitta bolaget i Israels företagsregister. Myndigheten fann en digital infrastruktur knuten till namnet, men skriver att den ingår i ett större israeliskt ekosystem av cyberföretag och att BlackCores exakta roll därför inte kan bestämmas med full säkerhet.

Frankrikes regering har begärt förklaringar och hjälp från Israel, vars ambassad i Paris har förnekat att landet skulle vilja ingripa i franska val.
<h3>Falska anklagelser mot palestinavänliga kandidater</h3>
I Frankrike riktades Rokh Solis mot vänsterpartiet La France Insoumise, LFI, och kandidaterna Sébastien Delogu i Marseille, François Piquemal i Toulouse och David Guiraud i Roubaix. Samtliga hade profilerat sig som försvarare av palestiniernas sak.

Delogu anklagades för våldtäkt och sexuella trakasserier på en fabricerad blogg. Ett falskt Facebookkonto som efterliknade en barnskyddsorganisation påstod att Piquemal utreddes för sexuella övergrepp mot minderåriga. Andra sidor kopplade samman LFI och Guiraud med påstådd islamistisk radikalisering, enligt en <a href="https://www.franceinfo.fr/politique/faux-sites-accusations-trompeuses-contre-des-candidats-anatomie-d-une-operation-d-ingerence-contre-la-france-insoumise-pendant-les-municipales_8061275.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">genomgång</a> av Franceinfo.

Upplägget använde också två påhittade rörelser med motsatta budskap: ett falskt muslimskt valinitiativ som sades stödja vänsterkandidater och ett identitärt katolskt konto som angrep initiativet. Viginums bedömning är att konstruktionen skulle polarisera debatten genom att ställa muslimer och konservativa katoliker mot varandra.

Paris åklagarmyndighet har öppnat en utredning för att klarlägga om kampanjen utgjorde utländsk inblandning. När den inleddes hade åklagarna inte fått någon uppgift om statlig medverkan, enligt <a href="https://www.franceinfo.fr/politique/soupcons-d-ingerences-venues-d-israel-enquete-sur-la-tentative-de-destabilisation-qui-aurait-vise-des-candidats-lfi-aux-municipales_8031809.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Franceinfo</a>. Den distinktionen är viktig eftersom den franska straffrättens särskilda definition förutsätter en främmande stat, medan Viginums myndighetsuppdrag även omfattar utländska privata aktörer.
<h3>Minst 256 konton sattes in i Skottland</h3>
Den tydligaste operationen utanför Frankrike riktades mot Skottlands försteminister John Swinney, nationalistpartiet SNP och den skotska regeringen inför parlamentsvalet i maj. Viginum identifierade minst 256 samordnade X-konton som mellan den 6 januari och 8 maj publicerade omkring 1 400 kommentarer.

Av dessa riktades 652 mot Swinneys konto, 338 mot SNP och 112 mot den skotska regeringen. Swinney och hans regering hade samtidigt riktat skarp kritik mot Israels krigföring i Gaza och fryst stöd till företag som levererar vapen till Israels militär. Han kallade uppgifterna ”djupt oroande” och krävde att den brittiska regeringen skulle prioritera skyddet mot utländsk nätpåverkan, enligt <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c77yje7n287o" target="_blank" rel="noopener nofollow">BBC</a>.

Viginum fann också konton som tidigare deltagit i operationer kopplade till borgmästarvalet i New York 2025. Två av kontona hade delat inlägg från Andrew Cuomo, men rapporten pekar inte uttryckligen ut vem som var huvudmålet i valet, som vanns av den palestinavänlige Zohran Mamdani.
<h3>AI-profiler och en marknad för dold påverkan</h3>
I Angola kartlade myndigheten ytterligare 48 konton med AI-genererade profilbilder och samordnat beteende. De förstärkte innehåll från regeringen och det styrande partiet MPLA. Spår i samma infrastruktur ledde även till beställningar av AI-videor avsedda för publik i Togo eller Gabon samt till andra israeliska teknikbolag, däribland Galacticos AI och SNI.

BlackCores egen webbplats uppgav före nedstängningen att aktören kontrollerade 1 600 falska profiler på Facebook, Instagram och Tiktok och kunde genomföra kampanjer genom massutskick och infiltration av nätgrupper. BlackCore har inte svarat på upprepade frågor från medier och raderade stora delar av sin närvaro efter att journalister började granska verksamheten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SD-ledamot reste till Israel mitt i EU-valrörelsen – Israelstödet blev en moralfråga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-israel-valrorelsen-jerusalem-prayer-breakfast/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 15 Aug 2026 13:27:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alexander Christiansson]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Jerusalem]]></category>
		<category><![CDATA[judisk makt]]></category>
		<category><![CDATA[lobbyism]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237235</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mitt i EU-valrörelsen 2024 reste Sverigedemokraternas riksdagsledamot Alexander Christiansson till Israel för att delta i Jerusalem Prayer Breakfast. I ett senare tal i Stockholm beskrev han stödet till Israel som en del av sin personliga övertygelse och som en skiljelinje mellan dem som enligt honom står upp för Israel och dem som inte gör det.</strong>

Christianssons medverkan uppmärksammades i en dokumentär från Alternativ för Sverige. I filmen återges klipp från Jerusalem Prayer Breakfasts möten och resor, medan Christianssons tal i Stockholm finns publicerat av arrangören själv.

<a href="https://jerusalemprayerbreakfast.org/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Jerusalem Prayer Breakfast</a> beskriver sig som en rörelse initierad av Knessetledamoten Robert Ilatov, med den tidigare amerikanska kongressledamoten Michele Bachmann som medordförande. Enligt organisationens egen presentation samlar den regeringsföreträdare och kristna ledare för möten och bön för Jerusalem.

Granskningen publicerades i ett X-inlägg av <a href="https://x.com/i/status/2088212023939055896" target="_blank" rel="noopener nofollow">Gustav Kasselstrand</a>, partiledare för Alternativ för Sverige. Inlägget innehåller den 65 minuter långa dokumentären i sin helhet.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="sv">&#x203c;&#xfe0f; ALTERNATIV FÖR SVERIGE AVSLÖJAR:</p>
Sverigedemokraternas nära samarbete med den sionistiska lobbygruppen Jerusalem Prayer Breakfast &#x1f1ee;&#x1f1f1;

"Vi är mitt inne i valrörelsen i Sverige till EU-parlamentet, men jag sa att jag måste prioritera att resa till Israel naturligtvis. Och min… <a href="https://t.co/S3IXZQxpTF">pic.twitter.com/S3IXZQxpTF</a>

— Gustav Kasselstrand (AFS) &#x1f1f8;&#x1f1ea; (@gustavkassel) <a href="https://x.com/gustavkassel/status/2088212023939055896?ref_src=twsrc%5Etfw">August 14, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Valrörelsen fick stå tillbaka</h3>
Christiansson säger i ett klipp från Jerusalem Prayer Breakfast 2024 att han befann sig mitt i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet när han fick en inbjudan till Israel. Enligt den engelska undertextningen sade han att han måste prioritera resan och att Jimmie Åkesson hade svarat: ”Alex, åk bara.”

Christiansson presenterar i samma material Sverigedemokraterna som ett parti som står med Israel. Han hänvisar till en Israelrankning av partigrupperna i Europaparlamentet och lyfter fram ECR-gruppens placering.

I videomaterialet visas även Jimmie Åkesson under en Israelresa. Åkesson säger där att Sverigedemokraterna vill visa sitt stöd för Israel efter Hamas attack den 7 oktober och beskriver SD som Sveriges mest Israelvänliga parti.

Resan genomfördes alltså under slutskedet av EU-valrörelsen och inom ramen för Jerusalem Prayer Breakfasts verksamhet.
<h3>Stockholmsmötet: ”Antingen står man upp för Israel eller inte”</h3>
Den 24 april 2024 publicerade Jerusalem Prayer Breakfast Global ett nio minuter långt <a href="https://www.youtube.com/watch?v=hiC12DwuFm8" target="_blank" rel="noopener nofollow">videoklipp</a> från ett möte i Stockholm. I videons beskrivning uppger organisationen att ett avtal med Grand Hôtel hade sagts upp med hänvisning till Israelrelaterade säkerhetsproblem och att arrangörerna därefter mobiliserade stöd för sammankomsten.

På scen står Christiansson framför en fond med Jerusalem. Han säger att han först hade tänkt hålla ett sedvanligt politiskt tal, men att han inte kunde göra det eftersom Israel enligt honom är en del av hans personliga bakgrund och övertygelse.

— <em>Israel är verkligen en del av mig. Det har funnits i mitt dna sedan ungdomen,</em> säger Christiansson i den engelskspråkiga videon.

Han berättar också att hans första motion som riksdagsledamot handlade om att flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Frågan om Jerusalems status hör till de mest omstridda i Israel–Palestina-konflikten.

Budskapet skärps när Christiansson beskriver Israelstödet som en moralisk skiljelinje.

— <em>Det finns två slags människor i dag: de som står upp för Israel och de som inte gör det. Så enkelt är det. Oavsett vilket parti du röstar på, vilken tro du har eller vilken kultur du kommer ifrån är frågan om du står upp för det rätta eller inte,</em> säger han.

Han avslutar med formuleringen att fred skulle följa om Hamas lade ner sina vapen, medan Israel enligt honom skulle upphöra att existera om landet gjorde detsamma.
<h3>Jerusalem Prayer Breakfasts svenska möte</h3>
Jerusalem Prayer Breakfast beskriver sin verksamhet som ett internationellt nätverk för politiker och kristna ledare och marknadsför bland annat möten i Knesset och internationella delegationer.

Christiansson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ledamot i kulturutskottet, enligt <a href="https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/alexander-christiansson_300c041c-1f7e-4daa-97e0-4d2ec8e6f4f5/" target="_blank" rel="noopener nofollow">riksdagen</a>. I materialet framträder hans Israelengagemang som både en personlig övertygelse och en tydlig del av hans politiska budskap.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s representanthus vill knyta militären tätare till Israel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-representanthus-militar-israel-ndaa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jul 2026 07:38:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[NDAA]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Massie]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235587</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s representanthus har med knapp marginal antagit nästa års försvarspolitiska ramlag. Kvar i paketet finns en paragraf som ska bygga in ett långsiktigt och omfattande tekniksamarbete med Israel i Pentagons organisation, inköp och försvarsindustri.</strong>

<a href="https://clerk.house.gov/Votes/2026278" target="_blank" rel="noopener nofollow">H.R. 8800 antogs med 216 röster mot 212</a> på onsdagen. Sju republikaner röstade nej, medan sex demokrater och en oberoende ledamot stödde paketet. Beslutet gäller representanthusets version av National Defense Authorization Act (NDAA) för budgetåret 2027 och innebär ännu inte att förslaget har blivit lag.

Den mest omstridda delen är paragraf 219, United States–Israel Defense Technology Cooperation Initiative. I <a href="https://rules.house.gov/sites/evo-subsites/republicans-rules.house.gov/files/documents/rcp_h8800_xml.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">lagtexten</a> beordras försvarsministern att utse en särskild samordnare inom Pentagon med ansvar för att ”synkronisera” samarbetet mellan USA och Israel. Uppdraget omfattar forskning, utveckling, testning, utvärdering, integration och industriellt samarbete.
<h3>Från forskning till inköp och produktion</h3>
Paragrafen går längre än allmänna utfästelser om samarbete. Den pekar ut israelisk eller gemensamt utvecklad teknik som ska kunna integreras i amerikanska vapensystem och ordinarie materielprogram. Teknik ska föras vidare från forskning till upphandling, samtidigt som ramar ska skapas för samriskföretag, licensavtal och USA-baserad samproduktion med israelisk industri.

Områdena omfattar bland annat drönarbekämpning, robotskydd, artificiell intelligens, autonoma system, riktade energivapen, avancerade sensorer, cyberförsvar, elektronisk krigföring och bioteknik. Där ingår också nätverksintegration, sammanslagning av data, logistik, gemensamma övningar och mekanismer för informationsdelning.

Lagtexten kräver årliga rapporter fram till 2030 och efterfrågar uttryckligen rekommendationer om framtida möjligheter att främja ”den långsiktiga integrationen av gemensamma förmågor” mellan länderna. Formuleringen visar att det inte rör sig om ett avgränsat projekt, utan om en permanent struktur som ska påverka hur Pentagon utvecklar och anskaffar militär teknik.
<h3>Försök att stryka paragrafen stoppades</h3>
Republikanen Thomas Massie och demokraten Ro Khanna hade lagt fram ett partiöverskridande tillägg för att stryka paragraf 219. Representanthusets regelutskott släppte dock inte fram ändringen till separat debatt och omröstning. Ledamöterna fick därmed ta ställning till Israelbestämmelsen som en del av ett försvarspaket på omkring 1,1 biljoner dollar.

Efter slutomröstningen beskrev Massie bestämmelsen som ett svek mot USA:s självständighet.

— <em>Det slutliga röstresultatet för dagens NDAA, som tragiskt nog slår samman vår militära teknik och våra leveranskedjor med Israels. Låt oss hoppas att den här versionen faller i senaten, eftersom paragraf 219 är ett svek mot vår suveränitet</em>, skrev han på X.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Final vote total for the NDAA today which tragically merges our military technology and supply chains with Israel’s. Let’s hope this version fails in the Senate because Section 219 is a betrayal of our sovereignty.</p>
— Thomas Massie (@RepThomasMassie) <a href="https://twitter.com/RepThomasMassie/status/2080040936805970184?ref_src=twsrc%5Etfw">July 22, 2026</a></blockquote>
<h3>AIPAC: Ingen gemensam kommandostruktur</h3>
Den Israelvänliga lobbyorganisationen AIPAC stöder initiativet och <a href="https://www.aipac.org/memos/america-israel-defense-ndaa" target="_blank" rel="noopener nofollow">hävdar att kritiken överdriver innebörden</a>. Enligt organisationen skapas ingen gemensam kommandostruktur, ingen amerikansk beslutanderätt förs över till Israel och paragrafen kräver inte att USA köper israelisk teknik. AIPAC framhåller även att bestämmelsen inte i sig anslår nya pengar till Israel.

Invändningen undanröjer dock inte lagtextens långtgående ambition. Även utan en gemensam militär ledning skapas en särskild Pentagonfunktion för att väva samman forskning, industri, produktion, informationsdelning och materielanskaffning med ett enskilt främmande land. När israelisk teknik väl byggts in i amerikanska system och leveranskedjor kan samarbetet dessutom bli svårt att avveckla utan höga kostnader och operativa följder.
<h3>Senaten avgör nästa steg</h3>
Senaten måste fortfarande behandla sin egen version av försvarslagen. Där finns ett liknande initiativ i paragraf 1217, men försöket att gå vidare med senatens NDAA stoppades tidigare i juli i en proceduromröstning. Om båda kamrarna antar var sin version måste skillnaderna förhandlas bort innan en gemensam text kan skickas till president Donald Trump.

Paragraf 219 kan alltså fortfarande ändras eller strykas. Representanthusets beslut innebär samtidigt att en långtgående militärteknisk integration med Israel nu är kammarens formella utgångspunkt i de fortsatta förhandlingarna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Israel lägger 45 miljoner dollar på att påverka USA med AI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-45-miljoner-paverka-usa-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Jul 2026 08:05:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[propaganda]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235421</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den israeliska regeringen driver en mångmiljonkampanj för att påverka opinionen i USA. Ett kontrakt värt över 45 miljoner dollar omfattar massutskick av AI-genererade meddelanden, konservativa medier och nätinnehåll som ska styra svaren från stora AI-tjänster i mer Israelvänlig riktning.</strong>

Miljontals sms har under de senaste månaderna skickats till amerikaner från avsändare som gömmer sig bakom vanliga förnamn som Emma, Sarah och John. De uppger sig företräda gruppen Friends for Peace och ställer frågor om bland annat förhållandet mellan USA, Israel och Iran.

En granskning av Wall Street Journal, som <a href="https://www.ynetnews.com/article/rjczjxqvfx" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges av Ynet</a>, visar att meddelandena skapats med artificiell intelligens och finansierats av den israeliska regeringen. Friends for Peace tycks samtidigt sakna verklig organisation bakom namnet: tidningen kunde varken hitta ett registrerat företag eller en ideell förening.

Meddelandena ingår i ett större kontrakt på mer än 45 miljoner dollar med en verksamhet ledd av Brad Parscale, tidigare kampanjchef för Donald Trump. Bolaget Sparkfire, som driver sms-kampanjen, hade fram till mitten av maj tagit emot 6,5 miljoner dollar.

Parscales grupp har även byggt Israelvänliga webbplatser och producerat inlägg och länkar som ska ge mer gynnsamma svar om Israel från AI-tjänster som ChatGPT och Claude. Strategin går därmed längre än traditionell annonsering och försöker också påverka vilket nätmaterial AI-modeller hittar och återger.
<h3>Miljonkampanj efter ras i opinionen</h3>
Kampanjen kommer samtidigt som synen på Israel försämras kraftigt i USA. En <a href="https://www.pewresearch.org/short-reads/2026/04/07/negative-views-of-israel-netanyahu-continue-to-rise-among-americans-especially-young-people/" target="_blank" rel="noopener nofollow">mätning från Pew Research Center</a> visar att 60 procent av amerikanerna hade en negativ bild av Israel i mars, jämfört med 53 procent 2025 och 42 procent 2022.

Israel har enligt granskningen anlitat minst sex företag för opinionsarbetet i USA, medan omkring tre dussin personer har registrerat sig som utländska agenter för landet. Kampanjen omfattar också reklam för mer än 500 000 dollar genom den konservativa mediekoncernen Salem Media, där Parscale är strategichef.

Salem Media förnekar att programledare har fått betalt för att framföra särskilda ståndpunkter om Israel och uppger att pengarna användes till digital annonsering. Israels anhängare beskriver satsningen som ett nödvändigt svar på kampanjer från Iran och propalestinska grupper.

Den amerikanske vicepresidenten JD Vance riktade nyligen hård kritik mot delar av den israeliska regeringen i en intervju med Joe Rogan.

— <em>De försöker hålla kriget igång på obestämd tid</em>, sade Vance om de israeliska företrädare som han anklagade för att försöka påverka den amerikanska opinionen och motverka en uppgörelse med Iran.

Israels utrikesminister Gideon Sa’ar uppgav förra året att mer än 700 miljoner dollar avsatts i 2026 års budget för att förbättra landets anseende internationellt och forma opinionen. Utrikesdepartementet svarade inte på Wall Street Journals frågor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Analyser: USA missbedömde Iran – och Israel kan sabotera freden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trita-parsi-usa-iran-israel-fred/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 18:41:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AIPAC]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Netanyahu]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Trita Parsi]]></category>
		<category><![CDATA[Tucker Carlson]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233391</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den iransk-svenske Mellanösternanalytikern Trita Parsi beskriver den framväxande Iranuppgörelsen som ett möjligt genombrott – men varnar för att avtalet fortfarande kan saboteras. I en lång <a href="https://www.youtube.com/watch?v=BeScodaLjkg" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervju med Tucker Carlson</a> hävdar han att USA grovt missläste Iran, att Teheran fruktade kapitulation mer än krig och att Israel nu är den största risken för att processen spårar ur.</strong>

<strong>Parsi, som är medgrundare av Quincy Institute for Responsible Statecraft och grundare av National Iranian American Council, argumenterar för att USA:s långvariga linje i Mellanöstern har gjort amerikanska intressen underordnade regionala allierades agendor. Han menar att en verklig fredsuppgörelse med Iran skulle kunna förändra hela säkerhetsordningen i regionen.</strong>

Intervjun publicerades på The Tucker Carlson Show den 15 juni och kretsar kring ett påstått amerikanskt fredsupplägg med Iran efter en period av krig, blockad och upptrappning i regionen. Parsi betonar redan i inledningen att uppgörelsen inte bör betraktas som säker förrän ett slutligt avtal finns på plats.

— <em>Jag ser detta som en viktig framgång, men inget är definitivt förrän de lyckas nå ett slutligt avtal,</em> säger Parsi.

Han jämför situationen med kärnenergiavtalet JCPOA från 2015, som slöts under Barack Obama men senare övergavs av Donald Trump. Lärdomen, menar Parsi, är att även ett undertecknat avtal måste försvaras politiskt om det ska överleva.

Parsi beskriver sig som försiktigt optimistisk, men framhåller att flera versioner av den möjliga uppgörelsen cirkulerar och att vissa uppgifter kan vara medvetna sabotageförsök. Han pekar bland annat på hårdföra krafter inne i Iran som motsätter sig en uppgörelse och enligt honom försöker få avtalet att framstå som en kapitulation.
<h3>Ett avtal om Hormuz, sanktioner och regional vapenvila</h3>
De exakta villkoren är inte kända, men Parsi anger flera punkter som han menar tycks ingå i den framväxande uppgörelsen. Enligt honom handlar det först om att öppna Hormuzsundet igen, vilket kan kräva tid för minröjning och säkerhetsåtgärder. Därefter ska USA enligt hans beskrivning lätta på blockaden och möjliggöra att frysta iranska tillgångar frigörs via Gulfstaterna.

Parsi understryker att dessa medel inte handlar om amerikanska skattepengar.

— <em>Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om Irans egna pengar,</em> säger han.

Han beskriver pengarna som intäkter som Iran fått för oljeexport men som låsts i banker till följd av amerikanska sanktioner. Sanktionsfrågan är enligt honom central eftersom Iran, trots sin militära motståndskraft, har en ekonomi som länge pressats hårt.

Parsi menar att uppgörelsen sannolikt också måste följas av förhandlingar om kärnfrågan och en bredare regional vapenvila. Annars finns risken, säger han, att konflikter i Libanon eller Gaza används för att dra in USA och Iran i en ny konfrontation.
<h3>”Iran fruktade kapitulation mer än krig”</h3>
Ett av Parsis huvudargument är att Trumpadministrationen och dess rådgivare misstog Irans strategiska läge. Enligt honom utgick Washington från att Teheran var svagare än landet faktiskt var, och att ett massivt amerikanskt militärt tryck skulle tvinga fram eftergifter.

— <em>Jag tror att det här kriget var ett misstag från början,</em> säger Parsi och tillägger att han varnade administrationen för att den ”missbedömde Iran”.

Han menar att USA och Israel felaktigt trodde att den iranska ledningen skulle vara mer rädd för krig än för att tvingas ge upp. I själva verket, hävdar Parsi, var kalkylen den motsatta i Teheran.

— <em>Iranierna fruktade kapitulation betydligt mer än krig,</em> säger han.

Enligt Parsi skulle en ovillkorlig kapitulation ha hotat hela det iranska systemets överlevnad. Krig kunde enligt den iranska ledningens synsätt överlevas, medan kapitulation skulle innebära ett existentiellt sammanbrott. Detta ledde enligt honom till att hotpolitiken fick motsatt effekt.

Parsi framhåller samtidigt att Iran inte är opåverkat. Landet behöver sanktionerna lyfta, infrastrukturen har skadats och ekonomin har under lång tid kvävts av restriktioner. Han jämför sanktionernas effekt med utvecklingen i Irak, där han själv arbetade med frågan under sin tid vid svenska Utrikesdepartementet.

— <em>Det är kvävningen av ett land, och iranierna behöver få sanktionerna lyfta,</em> säger han.
<h3>Hormuzsundet som hävstång</h3>
I intervjun återkommer Parsi flera gånger till geografin. Iran behöver inte nödvändigtvis exportera olja till ett land för att ändå vara avgörande för dess ekonomi, säger han. Genom sitt läge vid Hormuzsundet påverkar Iran sjöfarten genom Persiska viken, och därmed även länder som sedan länge slutat köpa iransk olja på grund av amerikanska sanktioner.

Detta, menar Parsi, har blivit en läxa för både USA och Asien. Sydkorea, Japan och andra stora ekonomier är beroende av att sjöfarten fungerar, oavsett deras direkta handelsrelation med Teheran.

Carlson instämmer i resonemanget och kritiserar amerikanska beslutsfattare för att inte ”studera kartan”. Parsi bygger vidare på samma poäng: äldre amerikanska krigssimuleringar, där man antog att USA snabbt kunde röja minor och återställa flödet genom Hormuz, tar enligt honom inte hänsyn till dagens drönar- och robotkapacitet längs Irans långa kust.

Detta geografiska övertag gör enligt Parsi att Iran efter kriget står starkare i förhandlingar än vad många i Washington förutsåg. Landet har visat att det kan påverka världsekonomin och att dess motstånd inte enkelt kan brytas genom militärt tryck.
<h3>Israel pekas ut som största risken</h3>
På frågan om vad som kan få den möjliga uppgörelsen att falla svarar Parsi utan tvekan att den största risken kommer från Israel. Han hävdar att premiärminister Benjamin Netanyahu länge velat få USA att bekämpa Iran och att en amerikansk-iranisk överenskommelse hotar Israels regionala strategi.

— <em>Den största risken för att detta spårar ur kommer naturligtvis från israelerna,</em> säger Parsi.

Enligt honom kan sabotage inte bara ske genom direkta angrepp mot Iran, utan också genom att andra konflikter i regionen trappas upp. Om krig i Libanon eller Gaza återstartas i ett känsligt läge kan USA och Iran enligt Parsi dras tillbaka in i en kedja av vedergällningar.

Parsi menar därför att Washington måste vara mycket tydligt mot Israel. Om Israel startar ett krig mot ett avtal som Trump själv har förhandlat fram, säger han, bör USA göra klart att Israel i så fall får hantera konsekvenserna utan amerikansk militär uppbackning.

— <em>Om israelerna startar ett krig mot inte bara ett avtal som Trump har slutit, utan mot något som han hoppas ska bli en del av hans arv, då drar sig USA ur,</em> säger Parsi.

Han beskriver villkorslöst amerikanskt stöd som en farlig drivkraft i regionen. Problemet är enligt honom inte att USA har relationer med Israel, Saudiarabien eller andra allierade, utan att stödet ofta ges utan tydliga gränser eller krav.

— <em>När vi ger ändlöst stöd utan frågor och utan begränsningar underblåser det de sämsta instinkterna hos vilket land som helst,</em> säger han.
<h3>USA:s baser i Mellanöstern ifrågasätts</h3>
Ett annat återkommande tema är USA:s militära närvaro. Parsi ifrågasätter varför USA har ett så stort nätverk av baser i Mellanöstern om dessa i praktiken måste evakueras eller tömmas när krig hotar. I intervjun beskriver han detta som ett tecken på att den amerikanska säkerhetsarkitekturen inte längre fungerar som förespråkarna hävdar.

Han förutspår att USA om tio år sannolikt kommer att ha betydligt färre baser i regionen. En sådan utveckling skulle enligt honom inte nödvändigtvis skapa kaos, utan kan tvärtom tvinga regionala aktörer till mer diplomati.

Parsi jämför med Saudiarabien efter attackerna mot saudiska oljeanläggningar 2019. När Trump då markerade att angreppet inte var ett angrepp på USA, menar Parsi, insåg Riyadh att landet inte kunde räkna med att Washington automatiskt skulle föra krig mot Iran för saudiska intressen.

— <em>De valde diplomati när de inte längre kunde gömma sig bakom amerikansk militärmakt,</em> säger Parsi.

Han ser detta som ett möjligt mönster för hela regionen: om USA minskar sin roll som yttersta garant för olika allierades konflikter, kan de regionala staterna tvingas hitta egna former av balans och överenskommelser.
<h3>”Det handlade aldrig bara om anrikning”</h3>
Parsi går också längre än den vanliga debatten om Irans kärnprogram. Han hävdar att frågan om urananrikning inte är hela förklaringen till varför Israel och delar av Washington motsätter sig diplomati med Teheran. I stället menar han att den större frågan handlar om regional maktbalans.

Han återger ett möte med en tidigare Mossadchef, där han enligt egen utsago fick höra att kärnan inte var anrikningen i sig utan risken för att USA skulle kunna utveckla en mer normal relation med Iran utan att Israel fick definiera villkoren.

— <em>Det här handlade aldrig om anrikning,</em> säger Parsi.

Enligt honom är Israels ”mardrömsscenario” att USA lämnar Mellanöstern som dominerande militär garant och att Israel då tvingas verka i en region där relationerna med Iran, Saudiarabien och andra grannar inte längre kan ske med USA som mellanhand.

Parsi formulerar det som en kritik av Israels egen säkerhetsdoktrin.

— <em>Jag tror att Israels egen säkerhetsdoktrin är det verkliga existentiella hotet mot Israel,</em> säger han.
<h3>AIPAC, tankesmedjor och krigskonsensus</h3>
I den senare delen av intervjun kopplar Parsi Iranfrågan till Washingtons politiska ekosystem. Han hävdar att Iran sedan 1990-talet varit en central mobiliseringsfråga för pro-israeliska lobbystrukturer, särskilt AIPAC, efter att Oslo-processen förändrade synen på Yassir Arafat och PLO.

Parsi säger att Iran därefter blev en ny samlande fiendebild, användbar både för politisk mobilisering och finansiering.

— <em>Iran hade varit en mjölkkossa för AIPAC sedan 1994,</em> säger han.

Han beskriver också hur motståndet mot JCPOA fortsatte även efter att avtalet redan var slutet. Enligt Parsi var detta ett bevis för att problemet inte enbart handlade om avtalets tekniska detaljer, utan om ett bredare motstånd mot att USA och Iran skulle kunna normalisera sina relationer.

Parsi berättar vidare att grundandet av Quincy Institute blev ett hot mot den etablerade utrikespolitiska konsensusen i Washington. Institutets idé var enligt honom att förena krigskritiska röster från både höger och vänster, i stället för att låta utrikespolitiken fortsätta domineras av en interventionistisk mittfåra.

Han beskriver även hur han själv blivit föremål för hård kritik. Carlson hänvisar i inlägget till Bari Weiss och The Free Press, och Parsi säger i intervjun att en artikel där påstod att utrikesdepartementet undersökte honom för eventuell deportation. Enligt Parsi dementerade departementet senare att sådana planer fanns, åtminstone vid den tidpunkten.
<h3>Gaza som vändpunkt</h3>
Mot slutet av samtalet vidgas diskussionen till Gaza och USA:s ansvar för Israels krigföring. Parsi använder mycket skarpa ord och menar att USA till slut måste göra upp med sin egen roll.

Han kritiserar särskilt Bidenadministrationens strategi att ge Israel sitt fulla stöd, ge landet omfattande stöd för att därigenom vinna inflytande över dess agerande. Enligt Parsi var detta fel tänkt från början eftersom USA redan hade betydande påtryckningsmedel mot Israel.

— <em>USA har ett enormt påtryckningsmedel mot Israel. Problemet är att vi inte har politiker med tillräcklig ryggrad att använda det,</em> säger han.

För Parsi hänger Gaza, Iran, baserna och lobbystrukturerna samman i en större fråga: vem som definierar amerikanska intressen i Mellanöstern. Han menar att frasen ”stå vid våra allierade” alltför ofta blivit ett sätt att göra andra staters intressen till amerikanska vitala intressen.

Parsi vill bryta denna logik. USA bör enligt Parsi inte ha fiendskap med Israel, Saudiarabien eller Iran, utan ”sunda” relationer med så många länder som möjligt. Men det kräver, hävdar han, att Washington slutar låta villkorslösa garantier och regionala agendor styra amerikansk krigspolitik.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Debattör ifrågasätter alternativmediers Israel-linje</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stenlund-alternativmedier-israel-swebbtv/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Jun 2026 11:32:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[alternativmedia]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsdomstolen]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Magnus Stenlund]]></category>
		<category><![CDATA[Mikael Willgert]]></category>
		<category><![CDATA[Nya Tider]]></category>
		<category><![CDATA[Swebbtv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233148</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Debattören Magnus Stenlund har fått rätt i den arbetsrättsliga tvisten mot Swebbtv efter att Arbetsdomstolen nekat bolaget prövningstillstånd. I en debattartikel i Nya Tider kopplar han nu konflikten till en större fråga om pengar, publiktryck och alternativmediers hållning till Israel och Gaza.</strong>

I <a href="https://nyatider.se/alternativa-medier-till-salu/" target="_blank" rel="noopener nofollow">artikeln</a> beskriver Stenlund domen som viktig för honom själv och Svea Kanal, men också som en ingång till vad han menar är en bredare diskussion om vem eller vad som styr så kallade alternativmedier.

Bakgrunden är en tvist mellan Stenlund och hans tidigare arbetsgivare Swebbtv. Enligt Stenlund försökte bolaget i rättegången hävda att han sades upp i november 2023, medan han själv menar att det i praktiken handlade om ett avskedande i direktsändning i januari 2024. Tingsrätten gick på Stenlunds linje i de centrala delarna, och Arbetsdomstolen gav i maj inte prövningstillstånd.

Stenlund skriver att han före konflikten hade varit en av kanalens mest sedda profiler och att hans program var billiga att producera. Han menar att tidpunkten för konflikten är viktig, eftersom han efter den 7 oktober 2023 började ompröva sin tidigare Israelvänliga hållning och offentligt vädra misstankar om Israels agerande i Gaza.

"Jag, som innan dess alltid haft en (naivt) Israelvänlig inställning, kunde inte förstå hur Hamas så lättvindigt släpptes över en av världens mest hårdbevakade gränser", skriver han.
<h3>Stenlund: Publiken påverkar linjen</h3>
En central del av Stenlunds resonemang handlar om att alternativmedier inte bara påverkas av övertygelse, utan också av publikens förväntningar och donationsflöden. Han beskriver äldre högermän som en grupp där den pro-israeliska hållningen enligt honom ofta finns kvar, även bland personer som annars är starkt kritiska till etablerade medier.

Stenlund menar att detta skapar en konflikt för medier som vill behålla följare och intäkter.

"Sionistisk propaganda prånglas ut för att 1. behålla följare, 2. säkra donationer, och (åtminstone i vissa fall) för att 3. lyda vissa större bidragsgivares förhållningsorder", skriver han.

Han kopplar även frågan till den tidigare SD-ledaren Mikael Janssons kritik mot Jimmie Åkessons utrikespolitiska omsvängning, särskilt i synen på Israel. Stenlund anser att det är befriande att frågan om ekonomiska drivkrafter överhuvudtaget lyfts, även om den formuleras försiktigt.

Resonemanget mynnar ut i en bredare kritik mot både etablerade medier och alternativmedier. Stenlund skriver att eftersom etablerade medier, enligt hans uppfattning, har vilselett allmänheten i frågor som migration, klimat, vaccin och Ukraina, finns det ingen anledning att automatiskt anta att rapporteringen om Gaza skulle vara undantagen.

"När mainstream-media ljuger om massinvandringens och mångkulturens välsignelser, ’klimatkatastrofen’, vaxxinerna och ’Ukrainas sak är vår’, så varför inte också om Gaza", skriver han.
<h3>Lyfter donationssiffror</h3>
Stenlund tar i artikeln också upp Swebbtvs ekonomi och menar att donationsutvecklingen väcker frågor. Enligt honom hade bolaget nära 15 miljoner kronor i donationer under verksamhetsåret som avslutades den 31 augusti 2022, mindre än tre miljoner året därpå och 1,5 miljoner kronor 2025.

Han antyder att en mycket stor donation i storleksordningen tio miljoner kronor kan ha haft betydelse för kanalens linje, men formulerar detta som en fråga om öppenhet snarare än som ett bevisat påstående.

"Det är inte brottsligt att ta emot pengar – om de används till verksamhetens fromma. Men för andra bidragsgivare skulle det väl vara en lisa att få klart för sig vem och vad det är som egentligen styr verksamheten? Vad som får sägas och inte?" skriver Stenlund.

Han hävdar också att det var strategiskt att ta bort honom från Swebbtv och syftade till att vinna publikens stöd för kanalens agerande. Enligt Stenlund påverkade det hans möjligheter att fortsätta verka inom alternativmedia.

Stenlund uppger att han efter den avslutade processen har fått ersättning för tre månaders uppsägningslön och en olaglig lönesänkning, sammanlagt 135 000 kronor samt ett mindre skadestånd. För Swebbtv ska processen enligt honom ha kostat omkring 900 000 kronor, framför allt i juridiska kostnader.
<h3>Swebbtv: Juridiskt avslutat</h3>
Nya Tider publicerar även ett kort svar från Swebbtv. Bolaget skriver att målet T 14733–24 nu är juridiskt avslutat efter att Arbetsdomstolen den 15 maj 2026 nekade prövningstillstånd för överklagandet.

"Vi har valt att inte kommentera den enskilda artikeln ytterligare", skriver Svensk Webbtelevision AB och Mikael Willgert.

På sin egen webbplats har Swebbtv publicerat en <a href="https://nyheter.swebbtv.se/transparens-malet-mot-oss/" target="_blank" rel="noopener nofollow">samlad redogörelse</a> för sin version av ärendet. Där skriver bolaget att Stenlund sades upp den 23 november 2023, att han arbetsbefriades med full lön den 16 januari 2024 och att ett avsked meddelades tre dagar senare efter Facebookinlägg som bolaget bedömde som grovt illojala.

Swebbtv skriver att man nu fokuserar framåt på verksamheten och uppdraget att erbjuda fri och oberoende journalistik.

Stenlund avslutar sin egen artikel med att konstatera att han nu framför sin syn efter domen, och kopplar samtidigt frågan till plattformars synlighet och distribution, och använder uttrycket ”skuggad” om begränsad räckvidd på Youtube.

"Att bli skuggad av YouTube är enligt min åsikt en kvalitetsmarkör", skriver han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Israel uppges ha avlyssnat Pentagon och Trumps toppförhandlare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-avlyssnat-pentagon-trumps-toppforhandlare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 07:33:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[JD Vance]]></category>
		<category><![CDATA[Libanon]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[spionage]]></category>
		<category><![CDATA[Steve Witkoff]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232794</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Enligt The New York Times har amerikanska underrättelserapporter väckt oro för att israelisk underrättelsetjänst försökt avlyssna höga amerikanska tjänstemän, däribland Donald Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff. Det anmärkningsvärda är inte bara uppgifterna i sig – utan hur dämpat Washington reagerar på vad som med nästan vilken annan främmande makt som helst hade utlöst en politisk storm.</strong></p>
<p>Uppgifterna, som <a href="https://english.aawsat.com/world/5281532-pentagon-sees-growing-espionage-threat-israel" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges</a> av Asharq Al-Awsat, gäller amerikanska förhandlare som arbetar med en fredsuppgörelse med Iran.</p>
<p>Bland de namngivna i rapporteringen finns Steve Witkoff, Donald Trumps särskilda sändebud och en av hans närmaste förhandlare, Elbridge A. Colby, en av Pentagons högsta strategiska chefer, samt Michael P. DiMino IV, med ansvar för Mellanösternfrågor.</p>
<h3>Toppförhandlare och Pentagonchefer i siktet</h3>
<p>I rapporterna uppges att amerikansk försvarspersonal i Israel ska ha upptäckt programvara för att avlyssna kommunikation installerad på telefoner. En hög amerikansk tjänsteman ska enligt rapporteringen ha beskrivit den israeliska underrättelseinhämtningen mot amerikanska toppföreträdare som ohämmad, eller "unhinged" i originalet.</p>
<p>Att en utländsk makt misstänks rikta avancerade avlyssningsverktyg mot en sittande presidents fredsförhandlare, och samtidigt mot Pentagons strategiska ledning, är i sig en uppgift av sällsynt tyngd. Frågan rör inte perifer diplomati utan den absoluta kärnan i amerikansk säkerhetspolitik: relationen till Iran och de förhandlingar Trumpstyret driver.</p>
<p>Times of Israel <a href="https://www.timesofisrael.com/pentagon-raised-threat-assessment-of-israeli-spying-on-us-to-critical-level-report/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a>, med hänvisning till NBC och The New York Times, att Pentagons Defense Intelligence Agency ska ha tagit fram en sjusidig bedömning där flera incidenter bidragit till den skärpta klassningen.</p>
<h3>En reaktion som talar sitt tydliga språk</h3>
<p>Pentagon och amerikanska underrättelsemyndigheter ska enligt rapporteringen ha höjt hotnivån kopplad till israelisk underrättelseverksamhet från "high" till "critical", den högsta nivån. Rent administrativt är det en kraftig markering.</p>
<p>Men den politiska responsen har varit påfallande återhållsam. Inga diplomater har utvisats öppet, inga hot om frysta vapenleveranser har framförts och inga skarpa offentliga fördömanden har kommit från Vita huset. Tvärtom förnekar Vita huset uppgifterna, samtidigt som alliansen i allt väsentligt fortsätter som vanligt.</p>
<p>För att förstå hur ovanligt detta är räcker det att föreställa sig motsvarande scenario med nästan vilken annan stat som helst. Hade kinesiska eller ryska underrättelseorgan misstänkts för att avlyssna en amerikansk presidents toppförhandlare och Pentagons policychefer, hade reaktionen sannolikt blivit omedelbar: kongressutfrågningar, mediepådrag och krav på konsekvenser.</p>
<p>I Israels fall behandlas saken snarare som ett känsligt relationsproblem som ska hanteras diskret än som ett angrepp på amerikansk suveränitet.</p>
<h3>Beroendeförhållandet bakom undfallenheten</h3>
<p>Detta säger något om Israels ställning i amerikansk maktpolitik. Frågan får inte hanteras efter den måttstock som annars gäller, eftersom det skulle tvinga fram konsekvenser som få i Washington tycks vilja ta.</p>
<p>I stället uppges amerikanska tjänstemän vidta särskilda försiktighetsåtgärder vid resor till Israel och vid möten med israeliska företrädare. Detta utgör ett tyst erkännande av problemets allvar, samtidigt som den offentliga linjen förblir avvaktande.</p>
<p>Mönstret är inte nytt. På 1980-talet dömdes Jonathan Pollard för att ha spionerat för Israel och läckt hemligt material. Israel har därefter officiellt försäkrat att man inte spionerar mot USA.</p>
<p>De nu aktuella uppgifterna, om de stämmer, skulle innebära att den försäkran inte hållit. Israel förnekar dock uppgifterna. Israels ambassad i Washington uppger enligt rapporteringen att man inte samlar underrättelser om amerikanska myndigheter eller regeringstjänstemän, och att påståenden om motsatsen är felaktiga eller politiskt motiverade.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f6a8; MUST WATCH: ISRAEL WAS JUST CAUGHT SPYING ON THE PENTAGON AND TRUMP’S TOP NEGOTIATOR… VICE PRESIDENT JD VANCE REACTS &#x1f6a8;<br /><br />“Israel may like that, they may not like that… this is in the BEST INTEREST of the United States of America” &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f525; <a href="https://t.co/JkNc0rDjqE">pic.twitter.com/JkNc0rDjqE</a></p>
— Jesse Watters (@JesseBWatters) <a href="https://x.com/JesseBWatters/status/2064141798541340961?ref_src=twsrc%5Etfw">June 9, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<h3>När frågan ställs rakt ut</h3>
<p>Den politiska balansgången blev tydlig när Fox News-profilen Jesse Watters frågade vicepresident JD Vance hur oroad han var över att Israel spionerar på USA och agerar på egen hand i Libanon. Vance gjorde ingen tydlig markering mot Israel.</p>
<p>I stället betonade han att USA och Israel har gemensamma, men ibland skilda, intressen, och styrde i stället in samtalet på Trumpstyrets Iranpolitik: att målet är att förhindra att Iran skaffar kärnvapen.</p>
<p>Vance antydde att Israel kan gilla eller ogilla den amerikanska kursen, men att det avgörande är vad som tjänar USA:s intressen. Svaret undvek konfrontation och flyttade fokus från själva anklagelsen.</p>
<p>Just detta illustrerar undfallenheten. Inte ens en direkt fråga om utländsk spionverksamhet mot det egna landet föranleder en rak markering. Kvar står en obekväm bild: Pentagon klassar enligt uppgift hotet som kritiskt, medan den politiska ledningen hanterar saken som en familjeangelägenhet snarare än ett säkerhetsbrott.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>JP Sears driver med patriotismen – som sätter Israel främst</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/jp-sears-satir-patriotism-israel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 24 May 2026 06:34:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[JP Sears]]></category>
		<category><![CDATA[Satir]]></category>
		<category><![CDATA[Scofield-bibeln]]></category>
		<category><![CDATA[sionism]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231310</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den amerikanske komikern JP Sears har publicerat en ny satirvideo om hur begreppet patriotism förändrats i den amerikanska debatten. Iklädd Israelkeps, matchande slips och med en flagga i handen driver han med en politisk kultur där lojalitet mot Israel framställs som själva måttet på amerikansk fosterlandskärlek.</strong>

Sears, som under de senaste åren fått stora tittarskaror på sociala medier och blivit en återkommande röst inom amerikanska alternativmedier, låter figuren i klippet spela en överdrivet Israel-lojal patriot. Resultatet blir en skruvad spegel av den konservativa debatten om ”America First”, krigsmotstånd, kristen sionism och gränsen mellan Israelkritik och antisemitism.

I videon vandrar karaktären mellan flaggor, bibelreferenser och kabel-tv:s politiska tonläge. En hund som skäller på flaggan stämplas snabbt som misstänkt, en Scofield-bibel får större auktoritet än den vanliga Bibeln och personer som Thomas Massie, Candace Owens och Tucker Carlson blir måltavlor för satiren när de inte följer den förväntade linjen i Israelfrågan.

Satiren blir särskilt träffsäker när Sears vänder och vrider på parollen ”America First”. När figuren får frågan hur fortsatta miljardbelopp till Israel kan beskrivas som just ”America First”, blir svaret att pengarna ju befinner sig i Amerika först – innan de går till Israel. Ordleken sammanfattar hela klippets poäng: hur en politisk slogan kan tömmas på innehåll när den underordnas en utrikespolitisk lojalitet.
<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">Apparently this is what being a patriot looks like in 2026. It&#39;s changed a little... <a href="https://t.co/nLr4PldYwi">pic.twitter.com/nLr4PldYwi</a></p>&#8212; JP Sears (@AwakenWithJP) <a href="https://twitter.com/AwakenWithJP/status/2057949042663948676?ref_src=twsrc%5Etfw">May 22, 2026</a></blockquote> <script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Massie utslagen efter rekorddyr proisraelisk kampanj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/massie-proisraelisk-kampanj-kentucky/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 11:10:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AIPAC]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Ed Gallrein]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Kentucky]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Massie]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230940</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Republikanen Thomas Massie förlorade sin plats i USA:s representanthus efter ett av de dyraste primärvalen i kammarens historia. Trump-stödde Ed Gallrein vann i Kentucky efter att proisraeliska grupper och Trump-nära kampanjorgan pumpat in stora belopp i valrörelsen.</strong>

Ed Gallrein besegrade Massie i Republikanernas primärval i Kentuckys fjärde kongressdistrikt på tisdagen, enligt en valprognos från Associated Press som <a href="https://www.npr.org/2026/05/19/nx-s1-5827183/massie-gallrein-kentucky-race-results-trump" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges av NPR</a>. När AP presenterade sin prognos ledde Gallrein med 54,4 procent mot 45,6, med 74 procent av rösterna räknade, enligt <a href="https://dailycaller.com/2026/05/19/thomas-massie-ed-gallrein-kentucky-house-donald-trump-spending/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Daily Caller</a> och <a href="https://www.washingtonexaminer.com/news/campaigns/congressional/4575268/kentucky-4th-congressional-district-primary-thomas-massie-ed-gallrein/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Washington Examiner</a>.

Förlusten innebär sannolikt slutet på Massies 14 år i representanthuset. Massie har profilerat sig som en libertarianskt orienterad republikan och har ofta brutit med partiledningen i frågor om krig, statliga utgifter och presidentens maktbefogenheter.
<h3>Rekorddyrt val till representanthuset</h3>
Enligt Daily Caller lades mer än 32 miljoner dollar på annonser i valrörelsen, vilket gjorde primärvalet till det dyraste i representanthusets historia. Tidningen uppger att AIPAC och andra proisraeliska lobbygrupper satsade över 9 miljoner dollar, huvudsakligen i form av externa kampanjinsatser, för att få bort Massie.

Washington Examiner skriver att Trumpanknutna grupper samtidigt lade mer än 7 miljoner dollar på valrörelsen. Tidningen beskriver resultatet som en av president Donald Trumps största segrar i sina försök att rensa ut kritiker inom det egna partiet.

Massie har varit en av de mest tongivande republikanska kritikerna av USA:s inblandning i utländska konflikter. NPR skriver att han har lagt fram resolutioner om presidentens befogenheter att föra krig för att stoppa nya amerikanska krigshandlingar, och att han tillsammans med demokraten Ro Khanna drivit på för att offentliggöra dokument rörande Jeffrey Epstein.
<h3>Massie: ”De bestämde sig för att köpa mandatet”</h3>
I sitt segertal sade Gallrein att han vill genomföra presidentens och partiets politik. – <em>Mitt fokus ligger nu på att driva igenom presidentens och partiets politik för att sätta USA först och Kentucky i främsta rummet</em>, sade han enligt NPR.

Massie hävdade i sin tur att den rekorddyra kampanjen finansierats av utomstående krafter. – <em>I 14 år försökte de där skitstövlarna i Washington köpa min röst. De kunde inte köpa den</em>, sade han enligt Washington Examiner. <em>Varför blev valet så dyrt? För att de bestämde sig för att köpa mandatet</em>.

I samma tal skämtade Massie om att det tog tid att få tag på Gallrein eftersom han behövde ”hitta Ed Gallrein i Tel Aviv”, skriver Washington Examiner. Uttalandet var en anspelning på de proisraeliska gruppernas omfattande annonsköp i valrörelsen.

Gallrein, som är före detta Navy SEAL-soldat, fick Trumps stöd efter att presidenten själv bett honom utmana Massie. Trump kallade Massie för ”en total katastrof” under kampanjen och uppmanade väljarna i norra Kentucky att rösta på Gallrein.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Skulle hellre dö än att dyrka Israel&#8221; — Fröken Kalifornien sparkad av Trump</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sparkad-fran-religionsfrihetskommission-for-att-ha-uttryckt-sin-tro/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 21 Feb 2026 14:01:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[antisemitism]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Religionsfrihet]]></category>
		<category><![CDATA[sionism]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222238</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tidigare Miss California-vinnaren Carrie Prejean Boller har sparkats från Trumps kommission för religionsfrihet — efter att under en utfrågning ha uttryckt sin katolska övertygelse om sionismen. Ironin i att bli utesluten från just en religionsfrihetskommission för att ha gett uttryck för sin tro har inte undgått henne. Sedan dess uppger hon att hon mottagit allvarliga hot.</strong>

Boller — kristen modell och tidigare Miss California — <a href="https://www.friatider.se/sparkas-av-trump-slar-tillbaka-skulle-hellre-do-att-dyrka-israel" target="_blank" rel="noopener">avsattes</a> från kommissionen efter en uppmärksammad utfrågning om antisemitism i Washington tidigare i februari.

— <em>Jag är katolik och katoliker omfamnar inte sionism</em>, konstaterade hon under utfrågningen, och ställde frågan till paneldeltagarna: "Så är alla katoliker antisemiter enligt er?"

Texas viceguvernör Dan Patrick, ordförande för kommissionen, meddelade därefter på sociala medier att hon avlägsnats. "Ingen medlem av kommissionen har rätt att kapa en utfrågning för sin egen personliga och politiska agenda i någon fråga", skrev han.
<h3>Uppmanades avgå redan i somras</h3>
Boller <a href="https://www.lifesitenews.com/blogs/catholic-ousted-from-religious-liberty-commission-speaks-out-on-death-threats/" target="_blank" rel="noopener">uppger</a> att hon redan i somras uppmanades att avgå efter att ha kritiserat Israels agerande i Gaza.

— <em>Vita huset ringde mig en dag i augusti och bad mig att avgå. Och jag sa: "Jag avgår inte"</em>, säger hon i en intervju med Lifesite News.

Inför den aktuella utfrågningen fick hon enligt egen uppgift besked om att hon varken fick använda sociala medier eller ge uttryck för sina teologiska uppfattningar så länge hon tjänstgjorde i kommissionen.

— <em>Dan Patrick sade specifikt till mig att mitt jobb är att skydda presidenten så länge jag sitter i den här kommissionen</em>, säger hon.

— <em>Alltså, jag sa i princip till hela världen i måndags att min lojalitet ligger hos Kristus, min katolska tro och mitt land</em>.

Hon meddelar också att hon inte är det minsta intresserad av att gå Israels ärenden.

— <em>Jag skulle hellre dö än att dyrka Israel, det är en folkmordsstat</em>, konstaterar hon, och uttrycker samtidigt lättnad över att lämna kommissionen: — <em>Jag känner mig så fri, mina bojor har fallit</em>.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Former Miss California, Carrie Prejean Boller: "I would rather die than worship Israel."</p>
Follow: <a href="https://twitter.com/AFpost?ref_src=twsrc%5Etfw">@AFpost</a>

<a href="https://t.co/RFEKbY1wth">pic.twitter.com/RFEKbY1wth</a>

— AF Post (@AFpost) <a href="https://twitter.com/AFpost/status/2024295320536949178?ref_src=twsrc%5Etfw">February 19, 2026</a></blockquote>
<h3>Hot och varningar</h3>
Efter utfrågningen uppger Boller att hon mottagit hot.

— <em>Den första kvällen jag kom hem fick jag obehagliga telefonsamtal mitt i natten i syfte att skrämma mig</em>, berättar hon.

— <em>Jag talade med en person på mycket hög nivå inom regeringen som sade: "Carrie, du måste vara mycket försiktig, din telefon kan vara avlyssnad eller så kan de försöka få det att framstå som en olyckshändelse. Du berör ett mycket, mycket känsligt ämne som ingen har modet att tala om just nu"</em>.

På plattformen X förtydligade hon att hon inte är självmordsbenägen.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">For the record: I'm not suicidal, I love my husband, my family and friends support me, I love my children, I don't have depression, I don't drink alcohol, I don't take drugs, or any medication, I didn't get the Covid shot, I eat healthy, I'm in good health, I just had my car… <a href="https://t.co/6MiDk7wWBX">pic.twitter.com/6MiDk7wWBX</a></p>
— Carrie Prejean Boller (@CarriePrejean1) <a href="https://twitter.com/CarriePrejean1/status/2023059334180262120?ref_src=twsrc%5Etfw">February 15, 2026</a></blockquote>
I ett brev till en paneldeltagare utvecklade hon sin inställning: "Tystnad inför detta är inte religionsfrihet, det är moraliskt medansvar. Min kristna tro kräver att jag står upp för dem som lider och är i nöd."

"Som katolik har jag både en konstitutionell rätt och en gudagiven religions- och samvetsfrihet att inte stödja en politisk ideologi eller en regering som ägnar sig åt massdödande och utsvältning av civila", skrev hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
