Den biologiska mångfalden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 18 Sep 2026 05:21:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Den biologiska mångfalden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Mannen trodde att han räddat en tamkatt – det var en okänd vildkattsart https://nyadagbladet.se/vetenskap/mannen-trodde-han-raddat-tamkatt-okand-vildkattart/ Fri, 18 Sep 2026 05:21:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240878 Forskare har namngivit en ny vildkatt i Bolivias molnskog: Leopardus tilcayo. Det är första gången på mer än hundra år som en levande kattart får ett nytt vetenskapligt namn. Namnet tilcayo är hämtat från lokalbefolkningens eget ord för den lilla katten, som lever i Yungas – bältet av molnskog på Andernas östsluttning. Katten är mindre än en genomsnittlig tamkatt: omkring 46 centimeter lång och väger cirka 1,4 kilo. Pälsen är ljusbrun med oregelbundet formade rosetter, enligt Paola Nogales-Ascarrunz, en av forskarna bakom beskrivningen. Slutsatsen vilar på genetik. Forskarlaget jämförde 38 hela arvsmassor från katter i släktet Leopardus, flera av dem hämtade ur museisamlingar, och kom fram till att det som hittills kallats tigerkatter i själva verket är fem skilda arter, enligt en studie i Current Biology. Tilcayolinjen skilde sig från de övriga för omkring 1,4 miljoner år sedan. Samtidigt är underlaget om djuret självt magert: två levande individer har undersökts, utöver ett litet antal bilder från kamerafällor. Vad katten äter och hur många som finns kvar i det vilda är i stort sett okänt. Spillningen innehåller rester av små gnagare, och kamerorna antyder att den främst rör sig nattetid. En av de två individerna är en hane på omkring tio år som sedan 2016 lever på djurhemmet Senda Verde. En man hade hittat honom som unge vid en väg och tagit hem honom i tron att det var en tamkatt. Yungas hör till regionens mest hotade ekosystem, pressat av skogsskövling, jordbruk, anlagda bränder och gruvdrift. IUCN räknar i dag tigerkatter som två sårbara arter. Delas de upp i fem blir varje linje mindre – och därmed mer sårbar. Forskarna har lämnat sitt underlag till IUCN inför kommande bedömning. — Även i en så uppmärksammad djurgrupp som kattdjuren finns det fortfarande nya arter att upptäcka, säger Eduardo Eizirik, studiens seniorförfattare.]]> Blåvalen återtar gamla vatten https://nyadagbladet.se/miljo/blavalar-sillvalar-sydostra-atlanten/ Wed, 26 Aug 2026 06:25:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238506 Blåvalar och sillvalar registreras allt oftare utanför Namibia och Sydafrikas västkust. Fynden tyder på att två av havens största djur långsamt återtar vatten där de nästan utplånades av 1900-talets industriella valfångst. Forskare har samlat observationer, strandningar och publicerade uppgifter från maj 1964 till mars 2025. Materialet gäller antarktisk blåval och sydlig sillval i sydöstra Atlanten. Studien i African Journal of Marine Science redovisar 12 observationer av blåval, en strandning och fem tidigare publicerade uppgifter. För sillval sammanställdes 76 observationer och sex strandningar. Antalen är fortfarande låga, men fynden har blivit betydligt vanligare. Av de bekräftade uppgifterna som forskarna granskade registrerades 95 procent mellan 2012 och 2025. — Våra resultat ger viktiga belägg för att dessa havets jättar sakta återhämtar sig från 1900-talets förödande kommersiella valfångst, som drev dem till randen av utrotning. Observationerna är fortfarande sällsynta, men de blir vanligare än under tidigare decennier, säger huvudförfattaren Bridget James vid University of Cape Town.

Fler observatörer – och fler valar

Utvecklingen måste ändå tolkas försiktigt. Många uppgifter kommer från fiskeriobservatörer och däggdjursobservatörer på fartyg som bland annat utfört seismiska undersökningar. Mer verksamhet till havs har också gett fler möjligheter att upptäcka valar. Forskarna bedömer samtidigt att ökningen stämmer med en verklig återhämtning. — När populationerna långsamt byggs upp förväntar vi oss att valarna återtar delar av sitt historiska utbredningsområde. Ökningen av observationer och strandningar är förenlig med en gradvis återhämtning, även om mer övervakning till havs också kan bidra, säger medförfattaren Simon Elwen vid Sea Search och Stellenbosch University. Antarktiska blåvalar uppskattas fortfarande bara motsvara omkring tre procent av beståndet före den industriella valfångsten. Populationen beräknas växa med fem till åtta procent per år. Sillvalen har kommit längre. Beståndet uppskattas ha nått minst 30 procent av nivån före valfångsten och växer med omkring fyra till fem procent per år. Mellan 1913 och 1978 dödades enligt studien uppskattningsvis 350 000 blåvalar och 725 000 sillvalar.

Gamla barnkammare tas i bruk igen

Historiska fångstuppgifter pekar på att Benguelaområdet en gång var både födosöksområde och barnkammare. Bland de nya fynden finns också kalvar: i Namibia gällde det en fjärdedel av blåvalsobservationerna och i Sydafrika omkring elva procent. Underlaget är litet, men stärker enligt forskarna bilden av att valarna åter använder delar av sitt tidigare utbredningsområde. Blåvalarna sågs främst från sen vår till höst på södra halvklotet. Sillvalar registrerades under större delen av året. Forskarna efterlyser nu passiv akustisk övervakning och fler utbildade observatörer på fartyg. Det behövs för att avgöra hur valarna rör sig och vilka områden som är viktigast. Återkomsten innebär också nya risker. Fartygskollisioner, fiskeredskap, undervattensbuller, föroreningar och klimatförändringar hotar fortfarande båda arterna. Vattnen utanför Namibia och Sydafrika har tidigare pekats ut som områden med hög kollisionsrisk. — Att de återvänder till sydöstra Atlanten betyder inte att blåvalen och sillvalen är fullt återhämtade. Bestånden har långt kvar till sina historiska nivåer, säger Bridget James.]]> Pilgrimsfalken minskar kraftigt i Sverige https://nyadagbladet.se/miljo/pilgrimsfalken-minskar-kraftigt-i-sverige/ Thu, 20 Aug 2026 04:53:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237995 Den svenska pilgrimsfalken, länge en av naturvårdens tydligaste framgångshistorier, har på kort tid gått in i en ny nedgång. Ornitologer slår nu larm om tomma boplatser där arten tidigare häckat. Vid förra sekelskiftet fanns det sannolikt tusentals häckande par i Sverige. Under 1900-talets senare del slog miljögifter hårt mot arten och pilgrimsfalken var nära att försvinna från landet. Efter naturvårdsinsatser och ett långvarigt arbete för att minska miljögifterna vände utvecklingen. För några år sedan uppskattades den svenska stammen till omkring 650 häckande par, men nu syns åter tomma boplatser på flera håll. Ornitologen Berth-Ove Lindström i Norrbotten har bevakat rovfågeln sedan 1980-talet och är aktiv i Pilgrimsfalk Sverige, en arbetsgrupp inom BirdLife Sverige som arbetar med arten. Lindström uppskattar att antalet häckande par har minskat med cirka 40 procent de senaste åren. — Jag känner en sorg. Man kommer till berg där det häckat pilgrimsfalk i 10–12 år och nu är det tomt igen, säger Berth-Ove Lindström till Sveriges Radio.

Fågelinfluensan pekas ut som trolig orsak

Pilgrimsfalk Sverige bedömer att fågelinfluensan sannolikt ligger bakom den snabba nedgången. Falken lever främst av andra fåglar, bland annat duvor, och kan därför riskera att smittas när den tar ett infekterat byte. Arten kan också vara särskilt utsatt eftersom den är en flyttfågel och rör sig över stora områden där smittan förekommer. Bryan Watts, chef för William & Mary’s Center for Conservation Biology i USA, beskriver samma oro för utvecklingen. — Vårt hopp står till att vår population av pilgrimsfalkar kan utveckla lite immunitet och att de kan härda ut.]]> Vanligt bekämpningsmedel bromsar binas arbete https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-glyfosat-minskar-honungsbins-fodosok/ Tue, 18 Aug 2026 05:11:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237786 En ny studie visar att glyfosat kan bromsa honungsbins födosök och påverka ämnen i deras hjärnor – trots att medlet länge ansetts vara mindre riskfyllt för bina. Glyfosat är ett av världens mest använda ogräsmedel och den verksamma substansen i flera bekämpningsmedel. Medlet verkar genom att blockera shikimatvägen, en process som växter behöver för att växa. Eftersom honungsbin saknar den processen har glyfosat länge ansetts vara mindre riskfyllt för dem. Forskare vid Virginia Tech har nu undersökt hur honungsbin påverkas när de får i sig ämnet. Studien genomfördes med bin från samma kupor, som tränades att hämta sockerlösning från två konstgjorda matare. Den ena mataren innehöll en sockerlösning utan tillsats, medan den andra innehöll glyfosat. Forskarna följde binas besök under tre dagar och analyserade även hjärnvävnad från en mindre grupp. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental Biology, visar att bina som exponerats för glyfosat gjorde 13,4 procent färre födosök än bin i kontrollgruppen. Forskarna såg samtidigt förändringar i ämnen i binas hjärnor som har betydelse för deras beteende.

Färre födosök och förändrad hjärnkemi

Forskarna mätte bland annat tyramin, oktapamin och dopamin – signalämnen som är kopplade till insekters aktivitet och beteende. I den exponerade gruppen såg de förändringar i tyramin och ett samband mellan oktapamin och dess förstadier som inte fanns i kontrollgruppen. Försöket omfattade 86 bin och genomfördes under kontrollerade förhållanden, så det visar inte ensamt hur en hel bikupa påverkas ute i landskapet. Men det ger ett konkret mått på en beteendeförändring som kan få följder i större skala. — För en koloni kan en minskning av födosöket med omkring 13 procent få betydelse. Om hela kolonin exponerades skulle det kunna minska pollineringseffektiviteten och honungsproduktionen och hota den långsiktiga stabiliteten, säger Margaret Couvillon, universitetslektor i entomologi vid Virginia Tech, i ett uttalande. Att bina saknar shikimatvägen utesluter dock inte andra effekter. Forskarna hänvisar till tidigare studier om bland annat smak, inlärning, minne och orienteringsförmåga hos honungsbin efter exponering för glyfosat. Det nya arbetet tillför enligt forskarna en möjlig koppling mellan binas födosök och förändringar i hjärnans signalämnen. Mekanismen är ännu inte fastslagen, och författarna efterlyser fler studier om hur medlet påverkar andra organismer än de växter det är avsett att slå ut. — Att förstå hur ogräsmedel påverkar nyttiga insekter som pollinatörer hjälper oss att fatta mer strategiska beslut om när och var de ska användas, säger Laura McHenry, studiens huvudförfattare. När födosöket störs kan det påverka både bisamhällets egen försörjning och den pollinering som odlingar, trädgårdar och vilda växter är beroende av.]]> Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas https://nyadagbladet.se/miljo/igelkotten-foreslas-bli-fridlyst-artskyddslistan-kortas/ Wed, 15 Jul 2026 07:29:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235182 Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230. Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som SVT presenterade efter regeringens pressträff. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.

Flera växter tas bort från listan

Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori. Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den. Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.

Ska skilja mellan olika hot

Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras. Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.]]> Skogen läker långsamt efter kalavverkning https://nyadagbladet.se/miljo/kalavverkning-boreal-skog-arter/ Thu, 02 Jul 2026 04:45:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234402 Vissa arter i nordliga skogar återhämtar sig mycket långsamt efter kalavverkning. I flera fall räcker inte ens 100 år för att skogen ska få tillbaka samma biologiska mångfald som tidigare, enligt en ny studie. Studien, som har publicerats i Nature Sustainability, bygger på 190 dataset från boreala och hemiboreala skogar i Nordamerika, norra Europa och Ryssland. Forskarna jämförde kalavverkade bestånd med äldre referensskogar och analyserade hur artsamhällen förändras över tid efter avverkning. Med boreala skogar menas de stora nordliga skogsbälten som sträcker sig genom bland annat Kanada, Skandinavien och Ryssland. De domineras ofta av barrträd som gran och tall, men kan också innehålla lövträd som björk och asp. Hemiboreala skogar ligger i övergångszonen mellan dessa nordliga barrskogar och mer tempererade lövskogar längre söderut. Forskarna följde hur grupper som fåglar, små däggdjur, spindlar, skalbaggar, kärlväxter, mossor och lavar påverkas efter kalavverkning. De ville se om artsamhällena med tiden börjar likna dem i äldre, oavverkade skogar igen — och hur lång tid en sådan återhämtning i så fall tar.

Stora skillnader mellan skogstyper

Resultaten visar att återhämtningen varierar kraftigt mellan olika skogstyper. I ungefär hälften av fallen bedömdes artsamhällena kunna återhämta sig inom 30 år. Det gällde framför allt snabbare växande lövskogar, där kärlväxter och mossor antingen påverkades mindre eller återhämtade sig inom omkring 12 till 25 år. I barrskogar och blandskogar var bilden betydligt svagare. I barrdominerade skogar beräknades kärlväxter behöva omkring 85 år för att återhämta sig, lavar omkring 95 år och mossor mer än 100 år. För små däggdjur i barrskog fann forskarna ingen tydlig återhämtning inom de 55 år som materialet omfattade. Även vedlevande skalbaggar stack ut. I de data som fanns tillgängliga syntes ingen återhämtning inom 16 år i barrskog och 29 år i blandskog. Forskarna betonar att sådana arter ofta är beroende av gamla träd, död ved och strukturer som tar lång tid att återskapa efter kalavverkning. Enligt forskarna är detta centralt eftersom kommersiella avverkningscykler i boreala skogar ofta ligger kring 60 till 80 år. Om samma marker kalavverkas på nytt innan långsamma artgrupper hunnit återhämta sig riskerar delar av den biologiska mångfalden att gradvis försvinna från landskapet. — Om skogsbruket fortsätter med återkommande cykler av dagens kalavverkningsmetoder kommer vissa av dessa arter i praktiken aldrig att återhämta sig. De kommer att börja försvinna från landskapet, säger Ellen Macdonald, professor emerita vid University of Alberta och huvudförfattare till studien, i en kommentar från universitetet.

Underlag från sju länder

Forskarna anger att materialet omfattar 87 publicerade artiklar samt en opublicerad studie. Dataseten kommer från Kanada, Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Kanada dominerar underlaget med 121 dataset, följt av Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Samtidigt pekar forskarna på en viktig begränsning. De hittade inga användbara data från områden öster om Ural, vilket innebär att den sibiriska tajgan och stora delar av centrala och östra Sibirien saknas i analysen. Forskarna menar att resultaten talar för mer differentierad skogsförvaltning. Barrskogar och andra långsamt återhämtande skogstyper kan behöva längre omloppstider, fler skyddade områden och metoder där mer levande träd och död ved lämnas kvar. — Vi vet att dessa barrskogar tar längre tid att återhämta sig än lövskogar, vilket ger en möjlighet att rikta förvaltningen bättre, säger Macdonald. Forskarna lyfter även behovet av att bevara äldre skogsstrukturer som annars kan ta århundraden att bilda.]]> Sjuka myror väljer bladlöss som medicin https://nyadagbladet.se/halsa/sjuka-myror-bladloss-medicin/ Wed, 01 Jul 2026 06:20:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234309 Finsk forskning om myrors självmedicinering visar hur sjuka insekter kan ändra sitt ätbeteende och söka sig till ämnen i naturen som hjälper dem att stå emot infektioner. Resultaten väcker frågor om hur biologisk mångfald påverkar djurs naturliga försvar – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till framtida läkemedel. Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö studerar man myror i syfte att förstå hur djur själva kan använda ämnen i naturen för att hantera sjukdom – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till nya medicinska substanser. Myrorna samlas in på våren och placeras i små plastaskar med bo, mat och vatten. I försöken smittar forskarna dem med svampen Beauveria bassiana och följer sedan hur de sjuka myrorna rör sig och väljer föda. När forskarna erbjöd mat med olika koncentrationer av krossade bladlöss började de infekterade myrorna i högre grad välja den bladlusberikade maten, medan friska myror inte visade samma intresse. Forskaren Jason Rissanen och hans kollegor har kunnat visa att bladlöss innehåller mycket väteperoxid. Ämnet kan hjälpa myrorna att bekämpa svampinfektionen och bli friska, samtidigt som det i för höga doser kan vara skadligt. Därför tyder resultaten på att djurens eget val av föda kan spela större roll vid sjukdom än man tidigare förstått. — Vi tror och har vissa bevis för att deras smaksinne förändras när de är sjuka, och det kanske räcker till för att de ska förstå att äta bittra ämnen som kan fungera som medicin, säger han till Yle.

Självmedicinering vanligare än man trott

Forskningen knyter an till ett bredare fält där biologer studerar hur djur väljer föda när de blir sjuka. Självmedicinering har tidigare uppmärksammats hos bland annat schimpanser, men resultaten från myrförsök visar att även betydligt mindre djur kan reglera sitt beteende på ett sätt som minskar sjukdomens effekter. Det gör fynden särskilt intressanta för förståelsen av ekosystem. Bladlöss betraktas ofta som skadedjur i trädgårdar och odlingar, men i ett större biologiskt sammanhang kan de vara en del av andra arters försvar mot sjukdom. Om sådana samband försvagas genom minskad biologisk mångfald kan även djurens tillgång till naturliga skyddsmekanismer påverkas. — Om vi förlorar mångfalden i naturen så påverkar det myrorna som inte hittar läkemedel. Det kan gälla också andra djur, säger Rissanen till Yle.

Kan peka mot nya ämnen i naturen

Forskarna framhåller att resultaten inte innebär att bladlöss i sig är en framtida medicin för människor. Däremot kan djurs sjukdomsbeteenden ge ledtrådar om ämnen i naturen som kan få medicinsk nytta. Historiskt har människan flera gånger upptäckt verksamma substanser genom att studera växter, djur och traditionell användning av naturliga material. Tidigare fynd har också visat att myror kan amputera infekterade ben och behandla infekterade sår, vilket stärker bilden av avancerade försvarsbeteenden hos sociala insekter. Laboratoriet i Hangö är en av få platser i världen där myrors självmedicinering studeras på detta sätt. Liknande forskning bedrivs även i bland annat USA och Frankrike.]]> Hotade fjärilar får ge vika för kalkbrytning på Gotland https://nyadagbladet.se/miljo/hotade-fjarilar-kalkbrytning-gotland/ Tue, 30 Jun 2026 05:45:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234241 En kalktäkt på norra Gotland får fortsätta trots att sällsynta livsmiljöer för två skyddade fjärilsarter försvinner. Naturvårdsverket konstaterar att verksamheten orsakar ”stora irreversibla skador på naturmiljön”. Det handlar om Klinthagentäkten på norra Gotland, där bolaget Nordkalk vill fortsätta bryta kalksten. Naturvårdsverket överklagade det tidigare tillståndet eftersom myndigheten anser att täkten får stora konsekvenser för naturmiljön. Nu ger Mark- och miljööverdomstolen Nordkalk tillstånd att fortsätta verksamheten och beviljar samtidigt artskyddsdispens – ett undantag från artskyddsreglerna – eftersom skyddade arter påverkas. Enligt Naturvårdsverket slår domstolen fast att bolagets egna försiktighetsåtgärder inte räcker. Myndigheten skriver att cirka 20 hektar sällsynt habitat för apollofjäril och svartfläckig blåvinge kommer att förstöras. — Mark- och miljööverdomstolen har gått på Naturvårdsverkets linje och anser att de försiktighetsåtgärder som bolaget har föreslagit är otillräckliga och det krävs en artskyddsdispens för att få bedriva verksamheten, säger Lena Lidmark, miljöjurist på miljöskyddsenheten. Nordkalk hade föreslagit att marken skulle täckas med markduk för att hindra fjärilar från att lägga ägg där. Domstolen bedömer att även den åtgärden kräver artskyddsdispens, eftersom ägg, larver och vuxna individer av båda arterna riskerar att förstöras eller dödas. Domstolen skärper också ett villkor efter Naturvårdsverkets yrkande: nya restaurerade fjärilshabitat ska vara funktionella innan de ursprungliga habitaten tas i anspråk.

Domstolen hänvisar till allmänintresse

Skälet till att tillstånd ändå ges är att domstolen bedömer kalktäkten som ett ”allt överskuggande allmänintresse”. Det innebär att verksamhetens samhällsintresse enligt domstolen väger så tungt att den kan tillåtas trots påverkan på de skyddade arterna. — Det är mycket svårt enligt svensk miljörätt för en täktverksamhet att få en artskyddsdispens. För täktverksamheter krävs i princip att verksamheten utgör ett så kallat allt överskuggande allmänintresse och kriterierna för detta är mycket strikta, säger Lena Lidmark.]]> Rapsfält kan vara en oväntad fristad för bin https://nyadagbladet.se/miljo/rapsfalt-ovantad-fristad-for-bin/ Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233866 Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien. I studien, som publicerats i Nature Communications, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare. Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer. Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter. ”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.]]> Orangutanger kan självmedicinera med medicinalväxter https://nyadagbladet.se/miljo/orangutanger-sjalvmedicinering-medicinalvaxter/ Wed, 24 Jun 2026 05:52:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233861 Orangutanger på den indonesiska delen av Borneo äter medicinalväxter i vissa kombinationer och i en viss ordning. Mönstret kan tyda på självmedicinering. I studien har forskare från University of Exeter analyserat 20 års fältobservationer av vilda borneoorangutanger i en torvsumpskog i centrala Kalimantan. I materialet förekommer vissa växter med kända antimikrobiella, antiinflammatoriska eller sårläkande egenskaper oftare tillsammans än vad som kan förklaras av slumpen. Arbetet bygger på observationer från Orangutan Behaviour Project i samarbete med University of Palangka Raya – CIMTROP. Resultaten, som publicerats i Scientific Reports, bevisar inte att orangutangerna medvetet ställer diagnoser på samma sätt som människor. Däremot tyder mönstren på att de väljer vissa växter på ett sätt som går bortom vanligt födosök. — I nuläget kan vi inte säga att orangutangerna medvetet ”diagnostiserar” sig själva på samma sätt som människor, säger Georgia Allen, som ledde studien vid University of Exeter. — Men våra resultat tyder på att de väljer att äta vissa växter med medicinska egenskaper på ett sätt som inte bara handlar om näringsintag, fortsätter hon.

Särskild växt stack ut

En av de växter som utmärkte sig var Fibraurea tinctoria, en klängväxt som även används i sydostasiatisk traditionell medicin och som innehåller berberin. Ämnet är känt för antimikrobiella och antiinflammatoriska egenskaper. Växten förekom i flera av de tydligaste kombinationerna som inte tycktes bero på slumpen, bland annat tillsammans med frukten från Mezzettia parviflora. Forskargruppen jämförde också orangutangernas föda med växter som används medicinskt av lokala ursprungsfolk. Enligt forskarna understryker detta vikten av att bevara traditionell kunskap, både för naturvård och för framtida medicinsk forskning. Självmedicinering hos djur, zoofarmakognosi, har tidigare dokumenterats hos bland annat schimpanser, bonoboer, gibboner och gorillor. Schimpanser kan exempelvis äta vissa blad för att minska parasitinfektioner. För orangutanger har underlaget varit mer begränsat, även om tidigare observationer har visat hur individer använt växter mot sår eller ömma kroppsdelar. Studien pekar inte ut ett enskilt ”apotek” i regnskogen, utan visar på ett återkommande mönster av växtkombinationer som forskarna vill undersöka vidare med beteendestudier samt hälso- och farmakologiska tester. — Det viktiga är att många av de här växterna inte utgör någon större del av orangutangernas vanliga diet, vilket tyder på att de kan ätas för särskilda fördelar snarare än som vardagsföda, säger Georgia Allen.]]>