Coronarepressionen – Nya Dagbladet

Biden ”förhandsbenådar” Fauci

Jan Sundstedt — Mon, 20 Jan 2025 15:15:35 +0000

Under sina sista timmar som USA:s president utfärdade Joe Biden den 20 januari 2025 preemptiva (förebyggande) benådningar för flera framstående personer, som även inkluderar den kontroversielle smittskyddschefen Anthony Fauci. Åtgärderna beskrivs som "preemptiva" och syfta till att skydda honom och ett antal andra tjänstemän från potentiella rättsliga åtgärder som den tillträdande presidenten Donald Trumps administration skulle kunna tänkas initiera. Anthony Fauci, tidigare smittskyddschef och regeringsrådgivare under coronarepressionen, blev bland annat ökänd för allmänheten i och med den amerikanska smittskyddsmyndigheten NIAID:s delaktighet i forskningsprojekt kring coronavirus på det ökända Wuhan-laboratoriet i Kina, samt för sina nära band med läkemedelsjättarna och globalistiskt inriktade vaccinlobbyister som Bill Gates. Fauci benådas nu i sista stund "preemptivt" av president Joe Biden som avgår senare idag. Därtill får bland andra även general Mark Milley, tidigare ordförande för Joint Chiefs of Staff, en benådning. De har tidigare varit föremål för kritik från Trump-administrationen och Trump har offentligt uttryckt avsikter att rikta rättsliga åtgärder mot dem båda vid sitt återinträde i Vita huset. Utöver Fauci och Milley inkluderar benådningarna även lagstiftare och andra tjänstemän som tjänstgjorde i representanthusets undersökande kommitté gällande stormningen av Capitolium den 6 januari 2021, samt poliser som vittnade under utredningen, rapporterar Reuters. Joe Biden betonade i samband med benådningarna "vikten av att skydda offentliga tjänstemän från hot och politiskt motiverade åtal".

In a final FU to the rule of law while also acknowledging the corruption within our government, Joe Biden preemptively pardons, Anthony Fauci, Mark Milley, members of the J6 committee and their staff. pic.twitter.com/ZFa0CTkZGw
— AmericanBadAss (@Amer_icanbadass) January 20, 2025

Förebyggande benådningar ovanligt

Preemptiva benådningar är ovanliga och starkt omdebatterade, eftersom de utfärdas innan några formella anklagelser har riktats mot individerna. Biden betonar att dessa benådningar inte innebär något erkännande av skuld, utan är avsedda att förhindra orättvisa rättsliga processer. Dessa hänvisar man till den tillträdande presidenten Donald Trump, som tidigare indikerat att han avser att rikta in sig på politiska motståndare och överväga benådningar för dem som var inblandade i händelserna vid Kapitolium den 6 januari 2020. Joe Bidens benådningsrusch markerar en ovanlig användning av presidentens benådningsmakt, där observatörer noterar att detta kan bli ett riktmärke för framtida administrationer i hanteringen av politiska meningsskiljaktigheter.

Biden Pardons Fauci in Controversial Final Move
In a striking end to his presidency, Joe Biden issued a preemptive pardon for Dr. Anthony Fauci, citing fears of politically motivated prosecution under Donald Trump’s incoming administration. Fauci, once a prominent figure in the… pic.twitter.com/lte3epyITf — X-Dimension (@X3556756215012) January 20, 2025

Biden är sammantaget den amerikanske president som benådat flest personer under en mandatperiod, inklusive sonen Hunter Biden som varit inblandad i flera korruptionsskandaler bland annat via det ukrainska gasbolaget Burisma.

Sri Lanka tvingade fram likbränningar under covid – ber nu om ursäkt

Jan Sundstedt — Fri, 26 Jul 2024 05:03:58 +0000

Sri Lankas regering har i dagarna formellt bett om ursäkt till landets muslimska minoritet för att ha tvingat fram likbränningar av påstådda Covid-19-offer. Företrädare för landets muslimska råd lovar nu att stämma "två av de mest drivande forskarna som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer". Ursäkten kommer efter månader av internationell kritik men tycks inte helt ha lyckats läka de sår som den kontroversiella policyn orsakat. Sri Lankas muslimska befolkning på cirka 2,2 miljoner individer har enligt företrädare fortfarande svårt att bearbeta det ”trauma” som man menar orsakades av regeringens tidigare policy. Under den av WHO förmenta och av kritiker ifrågasatta "pandemin", tvingades Sri Lankas muslimer motvilligt se på när muslimska avlidna kremerades. Något som går stick i stäv med muslimska traditionella begravningsriter. Enligt en talesman för Sri Lankas regering har regeringen nyligen utfärdat en ursäkt angående den obligatoriska kremeringspolitiken under Covid-19-repressionen. Hilmy Ahamed, talesman för Muslim Council of Sri Lanka, kommenterar uttalandet och situationen. – Vi kommer nu att stämma två av de mest drivande forskarna – Meththika Vithanage och Channa Jayasumana – som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer. Vi kommer också att kräva ersättning.

Ny lag ska skydda

Regeringen har låtit meddela att en kommande lagändring ska garantera rätten till begravning eller kremering, för att säkerställa att muslimers eller andra gruppers begravningsseder inte åsidosätts i framtiden. Det betonas att den nya lagen syftar till att "skydda begravningsritualerna för muslimer samt andra samhällsgrupper". Ex-president Gotabaya Rajapaksa har, trots kraftfulla internationella invändningar, tidigare stått upp för förbudet. Kritiker menar emellertid att hans beslut bröt mot muslimska begravningsnormer och bidrog till ytterligare lidande under en redan svår tid. Rajapaksa har försvarat sin politik genom att hävda att han följde ”expertvittnesmål” från Vithanage. Vithanage har dock ingen medicinsk bakgrund, vilket har väckt ytterligare frågor kring beslutets legitimitet. I februari 2021, efter en vädjan från Pakistans premiärminister Imran Khan, stoppades tvångskremationerna. Begravningar tilläts senare i det avlägsna Oddamavadi-området under strikt militär övervakning, men utan att familjerna fick delta i ceremonierna. Gotabaya Rajapaksa tvingades avgå för två år sedan efter omfattande protester mot hans regering och en pågående ekonomisk kris som lett till en akut brist på mat, bränsle och mediciner i landet.

Australisk delstat tvingas lämna ut hemliga covid-dokument

Markus Andersson — Sat, 01 Jun 2024 08:11:32 +0000

Hemliga regeringsdokument bakom den australiska delstaten Victorias långtgående och hårt kritiserade Covid-nedstängningar kommer att offentliggöras efter att delstatens hälsodepartement förlorat en nästan fyra år lång kamp om att fortsätta hålla dem dolda. Delstatens huvudstad, Melbourne, införde några av världens hårdaste och mest långtgående covid-restriktioner och nedstängningen var också den längsta i hela världen. Denna vecka beordrade en domare departementet att behandla förfrågningar om informationsfrihet, som den tidigare domstolen frenetiskt vägrat, angående de genomgångar som lämnats till hälsoministern och andra folkhälsochefer kopplade till de ”folkhälsodirektiv” som togs fram under 2020. Redan 2020 krävde den liberale parlamentsledamoten David Davis, med hänvisning till flera lagar, att genomgångarna skulle överlämnas och offentliggöras – tre förfrågningar gjordes också under sommaren och ytterligare en senare i december. Hälsodepartementet vägrade dock och hävdade att arbetet skulle ”väsentligt och på ett orimligt sätt avleda resurser” från annat arbete, varpå David begärde en granskning av Victorias informationskommissionär, denne fattade dock inte något beslut i frågan inom utsatt tid, varför ärendena istället togs till domstolen.

Påstods ta fyra år

Där hävdade Victorias chef för covid-hantering, Jeroen Weimar, att det skulle ta cirka 200 veckor (eller fyra år) att behandla förfrågningarna. Andra makthavare påstod att kostnaden skulle uppgå till tiotusentals dollar, och ville med hänvisning till detta inte lämna ut informationen. Domaren, Caitlin English, anser dock inte att ursäkterna är godtagbara skäl för avslag och sa i sitt beslut att hon inte trodde att departementet gjort en rimlig uppskattning av de resurser som krävdes för att behandla begäran – samt poängterade det ”starka allmänintresset” för att informationen offentliggörs. Domaren medgav att de resurser som krävdes för att behandla begäran var betydande, men menade att detta ändå var fullt hanterbart. ”Avdelningen, som bär bevisbördan, har inte övertygat mig om bevisen för att arbetet med att behandla begäran väsentligt och orimligt skulle avleda byråns resurser från dess övriga verksamhet. Jag uppmanar byrån att behandla Davis begäran”, konstaterade hon bland annat.

Tusentals sidor

Beslutet innebär att över 115 genomgångar som stödde delstatsregeringens ”folkhälsodirektiv” under covid-nedstängningarna kan komma att släppas – dessa är i genomsnitt på 40 till 60 sidor vardera. [caption id="attachment_181996" align="alignnone" width="640"] David Davis. Foto: faksimil/Instagram[/caption] Davis menar att det finns ett mycket stort allmänintresse att handlingarna lämnas ut, särskilt med tanke på hur ovanligt hård covid-repressionen var i Victoria, jämfört med många andra platser. Han pekar vidare på att det finns mycket begränsat med offentliggjord information som motiverar varför denna typ av restriktioner behövdes, samt att det finns ett stort intresse från allmänheten att få se resonemangen och den data som motiverat repressionen. – Människor dog i onödan, vi vet det från hotellkarantänen, vi vet att många företag stängdes i onödan på grund av nedstängningsorder som inte tillät dem att fungera. Människor har rätt att få veta, kommenterar oppositionsledaren John Pesutto. Han spekulerar vidare i att oviljan att lämna ut dokumenten beror på att myndigheterna inte ville att deras resonemang kring nedstängningspolitiken skulle avslöjas som bristfälliga eller undermåliga.

Inga livstecken från kinesisk medborgarjournalist

Jan Sundstedt — Tue, 21 May 2024 17:55:55 +0000

Medborgarjournalisten och visselblåsaren Zhang Zhan dömdes 2020 till fyra års fängelse för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem” i samband med att hon direktrapporterade på plats från coronautbrottet i Wuhan, tidigare samma år. Zhan skulle ha blivit frisläppt för en dryg vecka sedan, men har varken hörts eller synts till, och det är oklart vad som har hänt. Enligt västerländska medier och människorättsorganisationer greps och dömdes Zhan för att ha rapporterat om covid-utbrottet och Kinas repressiva nedstängningspolitik. Enligt Amnesty International ska hon också ha torterats i månader innan hon dömdes. Från kinesiskt håll presenterar man en annorlunda bild, och menar att Zhang Zhan inte alls ägnade sig åt journalistik utan spred ”obekräftade rykten och beskyllningar” där syftet var att skada Kina, och att det var därför hon dömdes. ”Det slutar med att Kinas insatser mot epidemin förringas. Det är hennes rapporter som skyller på regeringen som uppmuntrade västerländska politiker att ventilera sina ideologiska fördomar mot Kina”, uppgav statskontrollerade China Daily.

Ingen kontakt

Den 13 maj skulle Zhan ha frigetts – men det är oklart om så faktiskt har skett och vart hon i så fall tagit vägen. Internationella medier, människorättsgrupper och andra aktörer har försökt komma i kontakt med 40-åringen utan att lyckas. Ren Quanniu, en före detta advokat som tidigare representerat Zhang, bekräftar att han inte lyckats nå hennes far och har uttryckt oro för att journalisten kan ha hamnat under någon annan form av polisiär kontroll efter sin fängelsevistelse. Shen Yanqiu som skulle följa med familjen och möta Zhang vid fängelset vägrar också att prata med utländska journalister, och berättar kort att hon blivit ”inbjuden att dricka te” – en vanlig eufemism för polisförhör.

USA "djupt oroade"

Zhangs föräldrar har heller inte velat prata med medier eller aktivister, telefonsamtal till brodern har lämnats obesvarade, och varken fängelseledningen eller Kinas utrikesministerium har svarat på några frågor om fallet. ”USA är djupt oroat över rapporterna om att den kinesiska medborgarjournalisten Zhang Zhan har försvunnit efter att hon förväntades friges från Shanghais kvinnofängelse den 13 maj efter fyra års fängelse på grund av anklagelser i samband med hennes rapportering om utbrottet av covid-19 i Wuhan”, skriver den amerikanska ambassaden i ett pressmeddelande. https://www.youtube.com/watch?v=ruK6KhXC3Pg I sammanhanget kan nämnas att Zhang inte var den enda kinesiska journalist som fängslades i samband med sin covid-rapportering. I april förra året släpptes exempelvis journalisten Fang Bin efter att ha dömts till tre års fängelse – även han dömdes för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem”.

Rättegång mot Freedom Convoy-organisatör inledd

Sofie — Wed, 15 May 2024 10:11:02 +0000

Freedom Convoy-organisatören Pat King står åtalad på totalt nio åtalspunkter och rättegången mot honom väntas pågå under tre veckor. Det var i början av 2022 som lastbilsprotesten, Freedom Convoy, blockerade vägar i den kanadensiska staden Ottawa för att protestera mot regeringens totalitära covidpolitik. Protesten avslutades ytterst abrupt då statsminister Justin Trudeau valde att implementera krigslagar för att stoppa demonstrationen, vilket gjorde att polisen fick ökade befogenheter och använde våld samt fryste tillgångar för att bekämpa demonstranterna. Freedom Convoy-ledaren Tamara Lich var en av dem som greps först och rättegången mot hennes medverkan inleddes förra året. Under måndagen påbörjades rättegången mot King, som står anklagad på nio åtalspunkter relaterade till lastbilsprotesten. Bland annat för ohörsamhet mot ordningsmakten, för att ha hindrat polisen, för att ha blockerat en motorväg och även skadegörelse. King nekar till samtliga anklagelser.

Pat King is greeted by a local heckler as he arrives at the Ottawa Courthouse for day one of his trial.
King is facing charges of mischief, counseling others to commit mischief, disobeying a court order and obstructing police from his participation in the Freedom Convoy. pic.twitter.com/8KttQm9IK3 — Dacey Media (@chrisdacey) May 13, 2024

"Handlar inte om politik"

King var en av de som syntes mest under demonstrationen då han också dokumenterade upplevelsen via bland annat livestream på sociala medier. Dessa filmer förväntas komma att användas som bevis mot King under rättegången. Åklagaren Emma Loignon-Giroux menar att fallet inte handlar om politik, utan om Kings uppförande under protesterna. – Det här fallet är okomplicerat. Det handlar inte om politik. Det är inte en debatt om regeringens svar på covid-19-pandemin, säger hon enligt National Post. Loignon-Giroux menar att protesten skapade "allvarliga störningar" och "nästan outhärdliga" förhållanden som stadens invånare utsattes för. Ett första vittne, en boende i Ottawa, framträdde under måndagen och talade om hur omständigheterna var under lastbilsprotesten, och fler personer väntas vittna mot King. Försvaret kommer att tillkalla vittnen under pågående förhandlingar. Domstolen har avsatt tre veckor för att pröva målet.

Professorn: ”WHO måste gottgöra misstagen under covid-nedstängningarna”

Redaktionen — Wed, 27 Mar 2024 15:47:14 +0000

Sunetra Gupta är en epidemiolog med mångårig erfarenhet, specialiserad på infektionssjukdomar och professor i teoretisk epidemiologi vid Oxfords universitet. Hon anser att det är dags för Världshälsoorganisationen WHO att gottgöra sina skadliga råd under covid-nedstängningarna – och att det är hög tid att lyssna på varningarna från de länder som är helt beroende av WHO för att kunna tillhandahålla sina medborgare grundläggande hälso- och sjukvård. Gupta pekar på att WHO framhärdat att flockimmuniteten endast skulle kunna uppnås ”genom vaccination, inte genom att låta en sjukdom spridas genom något segment av befolkningen” – något som enligt Gupta gick helt emot den vetenskap som visar att ”naturlig immunitet är den primära vägen för att uppnå och upprätthålla endemicitet för virus som Covid, som inte ger livslång immunitet mot infektion”. ”Min Wikipedia-sida, som vi alla vet, är omöjlig att korrigera och fortsätter att påstå att den skyddsstrategi, som jag och andra förespråkade genom Great Barrington Declaration, är 'farlig, oetisk och saknar en sund vetenskaplig grund', trots de massiva bevisen nedstängningarnas skadeverkningar och möjligheten att minska den individuella risken för de mest utsatta”, skriver hon i en debattartikel i tabloiden The Telegraph. Gupta påpekar vidare att WHO:s chefsforskare Jeremy Farrar smutskastat och demoniserat de som vågat påpeka att nackdelarna med nedstängningspolitiken är mycket större än fördelarna. ”Ändå är jag oberörd av att talesmän från industriländerna ifrågasätter WHO:s ansträngningar att införa ett ’avtal om förebyggande, beredskap och insatser vid pandemier’", fortsätter hon.

"Självbelåtna uttalanden"

Hon medger att ett globalt avtal om pandemiinsatser förvisso skulle kunna vara ”enormt användbart” om det bygger på logiska principer – exempelvis att avlägsna öar stänger sina gränser tills dess att ett vaccin gjorts tillgängligt, i syfte att skydda deras utsatta befolkning. ”Vi kunde ha hjälpt dem att minska kostnaderna för att stänga gränserna (särskilt för en ekonomi som är beroende av turism), och de kunde i sin tur ha genomfört omfattande säkerhets- och immunogenicitetsstudier för att främja våra vaccinutvecklingsinsatser... I stället tvingades vi utstå oerhört självbelåtna uttalanden från ledarna för dessa geografiskt isolerade mänskliga bosättningar, och det obegripliga stödet från både experter och allmänheten som bor i områden där det stod klart att det inte längre var ett alternativ att stänga gränserna för att hålla viruset borta”. Hon menar att det ”fundamentala problemet” är ”ett djupt oförstånd” angående hur covid-19 utvecklades ”och vilka åtgärder som borde ha vidtagits för att minimera dess skador”. Gupta är också av uppfattningen att samtidigt som allmänheten blir alltmer medveten om att nedstängningarna är ett direkt olämpligt verktyg för att hantera virus som covid-19, som har en mycket låg dödlighet hos den stora majoriteten – är det ändå möjligt att vara optimistisk om att WHO kan återgå till sina tidigare principer om att försöka ”använda våra kollektiva resurser för att ”åstadkomma det största goda för världens befolkning”.

Kan förvärra situationen

”Ett mycket större hot ligger i det potentiella genomförandet av denna politik i det globala syd, och vi måste lyssna mycket noga på de varningar som kommer från länder som är beroende av att WHO tillhandahåller grundläggande sjukvård och livräddande vacciner. Det är dessa regioner som är sårbara för effekterna av fördrag som, även i god tro, är sammansatta för att 'förebygga och förbereda' för pandemier. Sådana åtgärder kan leda till att dessa länder får det oerhört mycket sämre”, varnar hon. ”WHO har gjort några mycket pinsamma misstag i sitt svar på covidpandemin… Men jag är inte säker på att rabalder mot det föreslagna fördraget kommer att uppmuntra den kursändring som behövs. Det är dock ett tillfälle för det globala syd att belysa den slående maktobalans som finns i fördelningen av hälsa och välstånd, och hur även de mest välmenande insatserna från internationella organisationer kan bidra till att förvärra dessa befintliga ojämlikheter”, avslutar epidemiologen.

Lokaltidningar fick svenskar att stanna hemma under coronakrisen

Sofie — Tue, 19 Mar 2024 15:43:18 +0000

Svenskar lyssnade i högre utsträckning på råd från lokala medier under coronakrisen jämfört med rikstäckande tidningar, visar en ny studie. Samtidigt hade opinionsartiklar om restriktioner begränsad påverkan på allmänheten. Forskare vid Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm har tittat närmare på svenskarnas beteende under coronakrisen för att förstå vilken information som påverkade mest. I studien, som publicerats vid Health Economics, har man gjort en kvantitativ analys av 200 000 publicerade tidningsartiklar om coronakrisen i Sverige under 2020. Samtidigt har man spårat data från Google-användares dagliga rörelser, som sedan användes för att studera i vilken grad svenskarna följde restriktioner om att exempelvis arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans. Resultaten visar att rapporteringarna från lokala tidningar hade större effekt på medborgarnas rörlighet, jämfört med nationella tidningar. När informationen var från kommunen eller regionen och därmed var mer tillämplig på människors vardagsliv var man också mer benägna att agera därefter.

Hellre myndigheter än forskare

Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, menar att det är "trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning", men att det är synd att det är svårt att få fram resurser till lokal journalistik. – Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag, säger hon till forskning.se. Vidare kom man fram till att svenskar i högre grad lyssnade på myndigheter, jämfört med experter eller forskare. Det skulle kunna bero på att myndigheter oftare använder enklare språk jämfört med exempelvis universitetsprofessorer. Det fanns heller ingen större mottaglighet för debattartiklar, ledare och kommentarer.

Australisk domstol: Olagligt med vaccintvång för räddningspersonal

Sofie — Mon, 11 Mar 2024 07:55:37 +0000

Vaccintvånget för Queenslands polis- och ambulanspersonal gjordes i strid med gällande lagstiftning har delstatens högsta domstol funnit. Bland annat begränsades de anställdas mänskliga rättigheter i samband med vaccinkraven. I Australien blev medborgare utsatta för en form av medicinsk apartheid när krav att injicera sig mot covid infördes för att kunna fortsätta vara en del av samhället. Vaccinpass infördes och särskilt vissa yrkesgrupper, som poliser och vårdpersonal, tvingades låta injicera sig för att få behålla sina arbeten. Nu slår en statlig domstol fast att det var olagligt att kräva av personal inom räddningstjänsten i delstaten Queensland att de tog covidsprutor för att undkomma konsekvenser, rapporterar the Guardian. Totalt handlar det om tre stämningsansökningar kopplade till vaccintvånget där 86 personer stämt delstatens polis och ambulanstjänster för de direktiv som rådde under 2021 och 2022. I de tidigare direktiven krävdes att räddningstjänstpersonal skulle ta emot dessa injektioner och även så kallade boosterdoser, annars skulle de potentiellt kunna utsättas för disciplinära åtgärder som i värsta fall kunde innebära uppsägning av anställningen.

"Kränkning av mänskliga rättigheter"

Domstolen konstaterade att polischefen, Katarina Carroll, inte tog vederbörlig hänsyn till mänskliga rättigheter som var relevanta för beslutet att utfärda vaccinationstvånget. Vidare fann man att den dåvarande generaldirektören för hälsa i Queensland, Dr John Wakefield inte heller hade befogenhet att ställa sådana krav. Domstolen beslutade därmed att vaccintvånget var illegalt och att det inte heller hade någon positiv effekt. Vidare har Queensland en lagstiftning om mänskliga rättigheter som bland annat erkänner en persons rätt att inte utsättas för medicinsk behandling utan fullständigt, fritt och informerat samtycke. Domstolen konstaterar att vaccintvånget begränsade denna rättighet, i den meningen att samtycket inte var "fritt". Även i Nya Zeeland, som tillsammans med Australien hade bland de globalt mest strikta coronarestriktionerna och vaccinkraven, konstaterade högsta domstolen att vaccinkraven utgjorde ”en grov kränkning av mänskliga rättigheter”.

Domstol: Trudeaus användande av krigslag stred mot grundlagen

Sofie — Wed, 24 Jan 2024 16:05:13 +0000

En domstol i Kanada har bedömt regeringens användning av krigslagen The Emergencies Act, införd för att stoppa demonstrationerna i Ottawa, som orimlig och grundlagsstridig. Finansminister Chrystia Freeland meddelar dock att regeringen kommer att överklaga beslutet och hävdar att det var rätt beslut att ta vid tidpunkten. Det var i januari 2022 som lastbilsdemonstrationen Freedom Convoy ägde rum i Ottawa i Kanada för att protestera mot regeringens dåvarande strikta vaccinmandat. För att avsluta demonstration åberopade premiärminister Justin Trudeau lagen om undantagstillstånd, även kallad The Emergencies Act, för att stoppa de omfattande folkliga protesterna mot landets coronapolitik. Lagen, som egentligen är till för akuta händelser som säkerhetshot eller krig implementerades 1988 och hade aldrig tidigare använts. Den gav dock regeringen större befogenheter att kunna straffa dem som medverkade vid demonstrationen. Med polisvåld, frysta tillgångar och ett stort antal arresteringar som till slut ledde till att demonstrationen upplöstes. Efteråt gjorde man en omfattande, oberoende utredning där man kom fram till att regeringen uppfyllde tröskeln för att åberopa krigslagen. Användandet av krigslagen mot demonstranterna väckte trots det kritik från åtskilliga där Canadian Civil Liberties Association (CCLA) och Canadian Constitution Foundation tillsammans med enskilda personer tog ärendet vidare till domstol.

Inget nationellt nödläge

Under tisdagen fastställde domstolen att regeringens åberopande av The Emergencies Act var orimligt och grundlagsstridigt. "Jag drar slutsatsen att det inte förelåg något nationellt nödläge som motiverade åberopandet av Emergencies Act och att beslutet att göra detta därför var orimligt", skrev Richard Mosley, domare i den federala domstolen, enligt ABS News. Vidare bedömde man att det stred mot rätten till yttrandefrihet och rätten till skydd mot oskälig husrannsakan eller oskäligt beslagtagande, något som CCLA skriver om i ett pressmeddelande. Kanadas finansminister Chrystia Freeland meddelade att regeringen kommer att överklaga beslutet från domstolen, och pekar mot att det var det rätta att göra eftersom protesterna var "ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten, den nationella säkerheten och Kanadas ekonomiska säkerhet". – Jag vill inte minimera allvaret i de åtgärder vi vidtog. Inte heller vill jag minimera allvaret i de hot som Kanada stod inför, säger Freeland. Under åberopande av lagen arresterade man Tamara Lich och Chris Barber, som varit de ledande profilerna utåt för Freedom Convoy, och sedan september har det pågått rättegångsförhandlingar om deras deltagande som förväntas slutföras snart.

Domstol: Rätt av arbetsgivare att införa vaccintvång

Markus Andersson — Wed, 10 Jan 2024 16:10:24 +0000

Arbetsdomstolen har beslutat att en privat arbetsgivare som införde vaccinationskrav för sin personal, och stängde av tre ovaccinerade undersköterskor utan lön under coronarepressionen, inte gjorde någonting fel. Det är Aleris Närsjukvård som under covid-19 införde en ”vaccinationspolicy” som innebar att det blev obligatoriskt för all personal som arbetade nära patienter på en geriatrisk avdelning att vaccinera sig med de experimentella vaccinen. Flera anställda blev mycket illa berörda av vaccintvånget och tre av undersköterskorna valde också att inte ta något covidvaccin – något som ledde till att vårdbolaget stängde av dem i december 2021 utan lön och hänvisade till att de på grund av sin ovilja att låta sig injiceras inte längre ansågs stå till arbetsgivarens förfogande. Personalens fackförbund Kommunal började under hösten 2022 driva frågan och menade att de anställda visst stod till arbetsgivarens förfogande, att de själva hade rätt att välja om de ville vaccinera sig eller inte och att de också hade rätt till lön. Nu har dock Arbetsdomstolen fattat sitt beslut – och dömt till vårdbolagets fördel. ”Innehållet i vaccinationspolicyn låg i linje med myndigheternas rekommendationer för personal i patientnära vård. Bolaget ville uppnå det högsta skyddet för de mest sköra patienterna. Skälet för bolaget att införa vaccinationspolicyn var att bolaget ville minimera risken för smittspridning och allvarlig sjukdom i sin verksamhet. Bolagets intresse väger mot den bakgrunden mycket tungt”, skriver man bland annat.

"Proportionerlig policy"

Man hävdar vidare att Aleris vaccinationskrav tillkom efter ”noggranna överväganden och grundade sig på rekommendationer från FHM, vilket innebär att den får sägas ha utgått från vetenskap och beprövad erfarenhet”. ”Mindre ingripande åtgärder skulle ha inneburit en större risk för smittspridning, även om effekten är svår att kvantifiera. Enligt Arbetsdomstolens mening var det proportionerligt att införa policyn. Bolagets intresse väger med andra ord tyngre än arbetstagarnas”, fortsätter man och menar att samtliga yrkanden om lön, semesterlön, semesterersättning och allmänna skadestånd för kollektivavtalsbrott ”ska därför avslås”. Arbetsdomstolen baserar också sin dom på ett tidigare orelaterat fall i Europadomstolen där denna kom fram till att en privat arbetsgivare har rätt att kräva att anställda drogtestas – någonting som Arbetsdomstolen tolkat som att det också finns ett lagstöd för vaccintvång på arbetsplatserna. – Att kissa i en burk är en sak. I vårt mål har man sagt till arbetstagaren att de måste vaccinera sig. Det är ett sorts medicinskt ingrepp som arbetsgivaren kräver, kommenterar Anne Alfredsson, Kommunals förbundsjurist i Läkartidningen. – Man säger att arbetsgivarens intressen väger över, utan att föra något djupare resonemang, förklarar hon vidare och säger sig vara besviken över att domstolen inte resonerat kring hur allvarlig denna typ av ingrepp i arbetstagarnas integritet faktiskt är.